Fetmabehandlande länssjukvård - vuxen 

Hälsofrämjande


Fysisk aktivitet
Kost 

Hälsofrämjande

Inledning

Sveriges riksdag beslutade 2003 att hälso- och sjukvården skall arbeta mer hälsofrämjande. I Sverige finns ett nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. Det svenska nätverket är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and health services, HPH. HFS arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården.

Hälsofrämjande arbete är komplext och fordrar många samarbetspartners för att lyckas i sin strävan för förbättrad och bibehållen hälsa hos patienter, medarbetare och befolkning. Hälso- och sjukvården har här en unik möjlighet att bidra tack vare hög kompetens, stora kontaktytor och gott förtroendekapital.

Nätverket Häslofrämjande sjukhus och vårdorganisationer (HFS)

Ansvarig

Verksamhetschef eller motsvarande.

Åtgärder

Arbete med hälsofrämjande sjukhus omfattar fyra perspektiv enligt nätverket för hälsofrämjande sjukhus i Sverige:

Patientperspektivet
Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, till exempel patientundervisning vid långvarig sjukdom och insatser för att stödja patienter i att förändra levnadsvanor (när det gäller fetma hos barn är innebär detta att vidareutveckla metoder för insatser enligt detta exempelvis rörande kost, fysisk aktivitet och föräldraskap).

Befolkningsperspektivet
Bidra med kunskap som stödjer samhällets arbete för befolkningens hälsa, till exempel skadeförebyggande arbete (när det gäller fetma hos barn är det den ”fetmaframkallande miljön” (Egger) det område som behöver belysas).

Medarbetarperspektivet
Bli modellbildare för den goda arbetsplatsen (när det gäller fetma hos barn är viktigt att behandlande personal får goda möjligheter arbeta med livsstilsinsatser).

Styr- och ledningsperspektivet
Använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård - mer och bättre vård för pengarna (när det gäller fetma hos barn är samarbete och kommunikation över hela vårdkedjan och ut i samhället en viktig del)! 

Förebyggande

Inledning

Alla klinikens/enhetens patienter med övervikt och risk för fetma skall så långt som möjligt medvetandegöras om sambandet mellan vikt, riskfaktorer och sjuklighet. Detta är speciellt viktigt på enheter där fetma är ett problem associerat till de tillstånd patienten söker för.
Som exempel kan nämnas sambanden mellan övervikt och sömnapnè, liksom övervikt och infertilitet.

Ansvarig

Verksamhetschefen för berörd enhet.

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Målgrupper

1. Patienter som är överviktiga (BMI 25-29.9kg/m2) och/eller har en måttlig bukfetma med midjeomfång 80-88 cm (kvinnor) respektive 94-102 cm (män) utan samtidiga riskfaktorer för eller redan manifest kardiovaskulär sjukdom eller diabetes.

2. Patienter som är överviktiga (BMI 25-29,9 kg/m2) och/eller har en måttlig bukfetma med midjeomfång 80-88 cm (kvinnor) respektive 94-102 cm (män) och som samtidigt har en ökad risk för eller redan har manifest kardiovaskulär sjukdom eller diabetes.

Målsättning

Alla klinikens/enhetens patienter med denna risk-/sjukdomsprofil ska medvetandegöras om sambandet mellan vikt, riskfaktorer och sjuklighet samt få relevant rådgivning, till exempel i form av skriftligt material. Hänvisningar till friskvårdsverksamheter skall lämnas och vid behov remittering till relevanta enheter för fortsatt handläggning.

Utredning

Patienter inom målgruppen (1-2) kartläggs med avseende på problemets omfattning (vikt, längd, BMI, midjeomfång).

Effekt-/kvalitetsindikator

Saknas för närvarande.

När remittera till behandling?

Patienter i grupp 1 uppmanas att kontakta med primärvården för till exempel en hälsoprofil.
Hälsolyftet
 
Patienter i grupp 2 remitteras vidare till primärvården för fortsatt handläggning.

Remissinstans

Primärvården, medicinkliniker på länssjukvårdsnivå.

Behandlande

Inledning

Dokumentet avser fetmabehandling på länssjukvårdsnivå inom invärtesmedicin (inklusive subspecialiteter).

Ansvarig

Verksamhetschefen för berörd enhet.

Målgrupp

  1. Patienter som har fetma (BMI ≥ 30 kg/m2) och/eller har en avancerad bukfetma med midjemått > 88 cm (kvinnor) respektive > 102 cm (män) och som samtidigt har en ökad risk för eller redan har manifest kardiovaskulär sjukdom eller diabetes.
  2. Patienter med BMI ≥35 kg/m2
  3. Från primärvården remitterade patienter med, förutom fetma, komplicerande sjukdomar som kräver utvidgad utredning och ett fördjupat ställningstagande till behandling.

Målsättning

1. (Målgrupp 1) Dessa patienter hänvisas i första hand till primärvården.

2. (Målgrupp 2) I denna patientkategori ska indikationerna för obesitaskirurgi värderas: Operations-kriterier är BMI ≥40 kg/m2 eller BMI ≥35 och komplicerande sjukdom; (typ 2 diabetes med dålig kontroll av sockerläge eller riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, fetmarelaterad kardiomyopati, svår sömnapné, lungemboli, venösa bensår, pseudotumor cerebri). Patienten bör också ha gjort seriöst tidigare bantningsförsök.

3. (Målgrupp 3) Dessa patienter utreds och behandlas för komplicerade sjukdom samtidigt som ställning tas till den fortsatta behandlingen av fetma.

Utredning

Utredningen individualiseras. Alla klinikens patienter skall dock genomgå kartläggning av problemets omfattning (1) enligt nedan.

1. Kartlägg problemets omfattning (vikt, längd, BMI, midjeomfång).

2. Kartlägg eventuell samsjuklighet

3. Kartlägg riskfaktorer

4. Vid behov utökad bedömning (insulinnivåer, leverprover, sömnregistrering, endokrin utredning), vilket kan kräva samarbete med ytterligare kliniker/enheter.

5. Värdera operationsindikationer och eventuell operabilitet.

Utredningen av patienter med övervikt och fetma syftar till att identifiera bakomliggande orsaker, utesluta differentialdiagnoser, bedöma den totala kardiovaskulära riskprofilen som underlag för vidare diskussion/beslut om terapival samt att bedöma motivationsgrad och behandlingsföljsamhet.

Anamnes, status och laboratorieundersökningar skall inriktas på att identifiera närvaro av/frånvaro av etablerade riskfaktorer för utveckling av diabetes typ 2 och kardiovaskulär sjukdom och i förekommande fall identifiera och värdera graden av manifest samsjuklighet. Notera att även annan komorbiditet till exempel psykisk ohälsa, arthros och obstruktiv sömnapné skall belysas.

Följande riskfaktorer/tillstånd bör beaktas:

  • BMI
  • Midjeomfång
  • Förhöjt fasteblodsocker/nedsatt glukostolerans/diabetes typ 2
  • Blodfettsrubbning (triglycerider, HDL, och LDL-kolesterol)
  • Leversteatos (S-ASAT, S-ALAT)
  • Hypertoni (blodtryck)
  • Hereditet
  • Psykosocial stress
  • Psykisk sjukdom inklusive ätstörning
  • Rökning
  • Alkohol
  • Polycystiskt ovariesyndrom (PCO), menstruationsrubbningar och hyperandrogenism
  • Obstruktiv sömnapné
  • Arthros

Följande differentialdiagnoser bör beaktas:

  • Läkemedelsutlöst fetma
  • Hypothyreos
  • Hypothalamisk tumör/hypothalamiska skador
  • Cushings sjukdom
  • Syndromal fetma (t ex Prader Willis syndrom)

Ett minimikrav är att utredning ska täcka de frågor som som ingår i remissmallen till fetmakirurgi, se nedan. 

Behandling

Behandling sker med motiverande samtal, livsstilsmodifierande insatser, eventuellt stött av KBT. I vissa fall används pulverkostdieter och läkemedel. Behandlingen bör ske i multidisciplinära team.

Kostråd/kostbehandling (se nedan) samt råd om fysisk aktivitet, inklusive FaR, är stommen i åtgärdspaketet. Till detta skall vid behov adderas farmakologisk behandling av fetma samt Very Low Calorie Diets (VLCD).

Kardiovaskulära riskfaktorer och manifest kardiovaskulär sjukdom/diabetes behandlas farmakologiskt enligt rådande rekommendationer.

Laboratoriemässig utredning kan individualiseras. BMI och midjemått liksom måluppfyllelse följs upp vid återbesök. Vid förekomst av samtidig relaterad sjukdom som högt blodtryck, diabetes, lipidrubbningar, eller sömnapné ingår livsstilsbehandling som en del av den totala behandlingen. Uppföljning på lång sikt görs principiellt i primärvården.

Kvalitetsindikator och mått

Medicinklinikerna skall aktivt delta i relevanta nationella kvalitetesregister enligt regionalt beslut, till exempel Riks-HIA och NDR.
Opererande enheter skall registrera sina opererade patienter i SOReg.

När remittera vidare?

Operationskriterier för fetmakiurgi är: BMI ≥40 kg/m2 eller BMI ≥35 och komplicerande sjukdom; (typ 2 diabetes, fetmarelaterad kardiomyopati, svår sömnapné, lungemboli, venösa bensår, pseudotumor cerebri). Patienten bör också ha gjort seriöst tidigare bantningsförsök. Remissmall måste vara ifylld.

Länk till Remiss för fetmabehandling

Remissen skickas till: Kontaktpunkten, Sahlgrenska Unviersitetssjukhuset, Högsbo Sjukhud B16, 413 45 Göteborg.

Följande patienter kan bli aktuella för remiss till medicinsk regionssjukvård (obesitascentrum)
1. Patienter med obesitas (BMI > 35 kg/m2) med komplicerande sjukdom som tillexempel diabetes och som genomgått tidigare behandling inom primärvård eller länssjukvård och som har en ökad risk för att drabbas av komplikationer, till exempel kardiovaskulär sjukdom
2. Patienter med BMI > 40 kg/m2 där fetmakirurgi inte är aktuell, eller svårbedömd

  • Patienter med sömnapné, eller misstanke därom remitteras till enhet, som utreder detta.
  • Patienter där endokrina differentialdiagnostiska svårigheter föreligger kan remitteras till specialendokrinologisk enhet

Samarbets- eller samverkanspartner

Se ovan. 

Fysisk aktivitet 

Fysisk aktivitet som specifik terapi inom hälso- och sjukvård 

Läs mer om fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet på recept på Västra Götalandsregionens webbplats

Fysisk aktivitet på recept på Statens folkhälsoinstituts webbplats

Socialstyrelsens riktlinjer för hjärtsjukvård

Statens beredning för medicinsk utvärdering

Socialstyrelsens hemsida 

Kost

I kostbehandling av övervikt och fetma inkluderas kostbehandling, råd om ökad fysisk aktivitet samt beteendemodifierande behandling. Kostbehandlingen kan kombineras med period av pulverkost eller läkemedel. I behandlingen ingår även uppföljning och utvärdering av den behandling som patienten genomgår. Kostbehandlingen kan genomföras som individuell sådan eller i kombination med gruppträffar.

Utgångspunkten för kostbehandling av övervikt och fetma i Västra Götalandsregionen är Livsmedelsverkets riktlinjer samt att den skall bedrivas av legitimerad dietist eller specialutbildad sjuksköterska. Flera personalgrupper inom både öppen- och slutenvård kan ge allmänna kostråd till patienter med övervikt eller fetma.
Sådana kostråd är exempelvis:

  • äta regelbundet
  • äta grönsaker och frukt varje dag
  • begränsa sig till en portion
  • begränsa mängden sötsaker, läsk och snacks
  • använda vatten som törstsläckare

Det är av yttersta vikt att samtliga personalkategorier som kommer i kontakt med patienter med övervikt eller fetma förmedlar samma innehåll i kostråden och att dessa är enligt vetenskap eller beprövad erfarenhet. När patienten får samma kostbudskap från olika personalkategorier som hon/han möter i vården förstärks budskapet i sig.

Läs mer om kostbehandling av övervikt och fetma hos vuxna

Kostbehandling – vuxna

Läs mer om kostråd

Livsmedelsverkets kostråd

Instrument:
Behandling vid övervikt och fetma – en praktisk handbok
, DRFs referensgrupp obesitas, beställes via This is a mailto link

uiqt|wBqvozql5tiz{{wvHumlnis5o}5{mqvozql5tiz{{wvHumlnis5o}5{muiqt|wBsi|izqvi5wzzjmksH%vozmoqwv5{msi|izqvi5wzzjmksH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m