Kommun/Allmänt

Hälsofrämjande

Inledning
Ansvarig
Målgrupp
Målsättning
Åtgärder
Samarbets- eller samverkanspartner

Fysisk aktivitet
Kost

Hälsofrämjande

Inledning

Den hälsofrämjande delen i beslutstödet skall ses som exempel på hur man kan skapa hälsosamma miljöer och motivera människor till positiva val av levnadsvanor.

Kommunens verksamheter är viktiga arenor i det hälsofrämjande arbetet både för befolkningen och för de anställda. Hälsofrämjande insatser är generella och syftar till att skapa en miljö, fysiskt och mentalt, som främjar hälsosamma levnadsvanor, till exempel gällande kost, fysisk aktivitet eller beteende. Insatserna ska riktas till alla i samhället. All kommunal verksamhet ska genomsyras av ett folkhälsoperspektiv och bygga på lokalt engagemang. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete måste utgå ifrån övergripande strukturella förhållande och bygga på tvärsektoriella samverkan på befolknings- och samhällsnivå.

Ansvarig

Kommunfullmäktige.

Målgrupp

Ytterst är kommuninvånarna målgrupp för hälsofrämjande insatser, vilket förutsätter handläggning på administrativ nivå och beslut på politisk nivå.

Målsättning

Ge förutsättningar för kommuninvånarna och kommunens personal att göra hälsosamma val.

Åtgärder

I Policydokument och lokala folkhälsoplaner, bör ingå strategier för hur man kan uppnå en ökad fysisk aktivitet för kommunens hela befolkning. Med det avses att ta hänsyn till olika människors behov och förmågor.
För att skapa förutsättningar för att barn skall känna sig attraherade av utomhusmiljön måste den fysiska miljön planeras utifrån barnets perspektiv. Forskning visar att lekplatsers och skolgårdars utformning har betydelse för hur mycket barnen spontant rör på sig. Barn och ungdomar bör ses som en resurs och involveras i beslutsprocesser som rör deras egna miljöer.
Kommunen bör anta en policy för utbud av mat i kommunala anläggningar och följa livsmedelsverkets rekommendationer. I all regional och kommunal verksamhet skall man servera/tillhandahålla god och hälsosam mat. I all upphandling av måltidsverksamhet bör krav ställas på att hälsosamma mellanmål och nyckelhålsmärkta måltider skall ingå i det totala utbudet.
Riktade utbildningsinsatser bör genomföras

Kvalitetsindikator och mått

Överenskommelser om prioriteringar av lokala folkhälsoinsatser – inriktning och uppföljning, som samfinansieras genom avtal.
Folkhälsobokslut
Barn: uppföljning av tillväxtdata från barn och skolhälsovården, kariesfrihet och betyg i idrott och hälsa är två vanliga indikatorer.
Vuxna: självrapporterade uppgifter om längd och vikt regionalt (Hälsa på lika villkor) och nationellt insamlade data (ULF undersökningen). Folkhälsorapporter.

Samarbets- eller samverkanspartner

Kommunens egna verksamheter förväntas samarbeta inbördes och med hälso- och sjukvårdens verksamheter och föreningar med mera.

Fysisk aktivitet

En ökning av den fysiska aktiviteten tillhör en av de åtgärder som skulle ha den största positiva effekten på befolkningens hälsa. Generella rekommendationen gällande fysisk aktivitet är, för barn och ungdomar minst 60 till 90 minuter, för vuxna sammanlagt minst 30 minuter per dag utöver vardagsaktivitet. En ökning av den fysiska aktivitetsnivån i den äldre befolkningen kan skjuta upp funktionsnedsättning och hjälpberoende.
Viljan att ägna sig åt fysisk aktivitet är bland annat beroende av närmiljön, som måste upplevas som trygg med naturliga mötesplatser. Det bör finnas tillgång till parker, promenadområden, cykel- och gångvägar. Forskning har visat att om ett rekreationsområde skall användas frekvent bör det ligga inom 200-300 meters gångavstånd från hemmet.

Läs mer om fysisk aktivitet och utomhusmiljö

Fysisk aktivitet på recept på Västra Götalandsregionens webbplats

Fysisk aktivitet på recept på Statens folkhälsoinstituts webbplats

Webbplatsen för Nationellt centrum för utomhuspedagogik

Webbplatsen för Sveriges Lantbruksuniversitet beskriver hur vistelse i naturen kan påverka hälsan

Kost

Kommunernas utbud av och information kring mat bör vara konsekvent och i linje med övergripande hälsopolitiska målsättningar. Alla offentliga verksamheter där mat serveras och/eller saluförs bör införliva det hälsofrämjande perspektivet i sina målsättningar.

Vilken mat man föredrar och mår bra av är något mycket personligt. Vissa fysiologiska grunder är dock gemensamma för alla människor. Till dem hör att om man konsumerar fler kalorier än man gör slut på så går man upp i vikt.

Om fler människor åt mer frukt och grönsaker, fisk och fullkornsprodukter och minskade sitt intag av mättat fett samt av godis, choklad, läsk, kakor och alkohol, skulle befolkningens hälsa förbättras. Enkla utgångspunkter för planering av mat är att äta tre huvudmål och ett till tre mellanmål per dag och att följa tallriksmodellen. Att äta i lugn och ro är också viktigt. Långt ifrån alla människor har problem med övervikt.

Fokus i den generella kostinformationen bör vara på kostens allsidighet och inte på dess kaloriinnehåll eller fetthalt. Barns egna förstahandsval när det gäller mat är oftast det söta och feta. De behöver vuxnas stöd för att träna sig att upptäcka nya smaker så att de successivt vidgar repertoaren av mat som de tycker om.

Inom kommunens verksamheter finns även grupper av medborgare där det är speciellt vikigt att man erbjuder mat och miljöer som stimulerar aptiten.