Sluten och öppen sjukvård generellt
Fysisk aktivitet
Kost
Hälsofrämjande
Inledning
Sveriges riksdag beslutade 2003 att hälso- och sjukvården skall arbeta mer hälsofrämjande. I Sverige finns ett nätverk för hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, HFS. Det svenska nätverket är en del av det internationella nätverket Health Promoting Hospitals and health services, HPH. HFS arbetar för att utveckla kunskap, kompetens och rutiner för en hälsoorientering av hälso- och sjukvården.
Hälsofrämjande arbete är komplext och fordrar många samarbetspartners för att lyckas i sin strävan för förbättrad och bibehållen hälsa hos patienter, medarbetare och befolkning. Hälso- och sjukvården har här en unik möjlighet att bidra tacke vare hög kompetens, stora kontaktytor och gott förtroendekapital.
Nätverket Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer
Ansvarig
Verksamhetschef eller motsvarande.
Åtgärder
Arbete med hälsofrämjande sjukhus omfattar fyra perspektiv enligt nätverket för hälsofrämjande sjukhus i Sverige:
Patientperspektivet
Utveckla hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser, till exempel patientundervisning vid långvarig sjukdom och insatser för att stödja patienter i att förändra levnadsvanor (när det gäller fetma hos barn är innebär detta att vidareutveckla metoder för insatser enligt detta exempelvis rörande kost, fysisk aktivitet och föräldraskap).
Befolkningsperspektivet
Bidra med kunskap som stödjer samhällets arbete för befolkningens hälsa, till exempel skadeförebyggande arbete (när det gäller fetma hos barn är den ”fetmaframkallande miljön” (Egger) det område som behöver belysas).
Medarbetarperspektivet
Bli modellbildare för den goda arbetsplatsen (när det gäller fetma hos barn är viktigt att behandlande personal får goda möjligheter arbeta med livsstilsinsatser).
Styr- och ledningsperspektivet
Använda hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård - mer och bättre vård för pengarna! (när det gäller fetma hos barn är samarbete och kommunikation över hela vårdkedjan och ut i samhället en viktig del).
Förebyggande
Inledning och relevans
Förebyggande insatser mot fetma är generellt viktigt och måste naturligtvis också betraktas i ljuset av den enskilda enhetens verksamhet. För enheter som handlägger tillstånd relaterade till fetma, är det viktigt att ha en strategi, som kan baseras på nedanstående förslag och informationsmaterial. Exempel på sådana tillstånd är artrossjukdom, sömnapné, inkontinens, infertilitet, med mera.
För enheter som primärt har en inriktning som inte är relaterad till fetma, kan en möjlighet vara att erbjuda information vid förfrågan eller ha informationsmaterial i väntrum. Exempel kan här vara från till exempel ögonsjukvård.
Information skall kunna ges om vikt, riskfaktorer, sjuklighet och behandling. Patienter med fetma bör remitteras vidare.
Ansvarig
Verksamhetschefen för berörd enhet.
Målsättning
- I relevanta fall identifiera barn, ungdomar och vuxna med övervikt och fetma.
- Vid övervikt lämna nödvändig information för fortsatta åtgärder
- Vid fetma hänvisa till relevanta enheter för fortsatt handläggning.
Målgrupper och åtgärder
Barn- och ungdomar
- Barn och ungdomar som har en övervikt, det vill säga BMI > gränsvärdet för åldern för övervikt,
(BMI > iso-BMI 25 och BMI < iso-BMI 30) hänvisas till skol- eller barnhälsovård.
Vuxna
- Patienter som är överviktiga (BMI 25-30 kg/m2) och/eller har en måttlig bukfetma med midjeomfång 80-88 cm (kvinnor) respektive 94-102 cm (män) bör erhålla information (se Patientinformation och broschyrer)
- Patienter som är överviktiga (BMI 25-30 kg/m2) och/eller har en måttlig bukfetma med midjeomfång 80-88 cm (kvinnor) respektive 94-102 cm (män) och som samtidigt har diabetes eller högt blodtryck eller känd hjärtkärlssjukom skall hänvisas till ordinarie läkare.
Effekt-/kvalitetsindikator
Andel besökande på mottagningen/enheten som får fetma som diagnos
Remissinstans
Allmänmedicinska mottagningar för barn och vuxna, ungdomsmedicinska mottagningar, och medicinkliniker på länssjukvårdsnivå.
Samarbets- eller samverkanspartner
Barnhälsovården, skolhälsovården, ungdomsmottagningar, allmänmedicinska mottagningar, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, tandhälsovården och medicinkliniker på länssjukvårdsnivå.
Behandlande
Inledning och relevans
För enheter som handlägger tillstånd relaterade till fetma, är det viktigt att ha en strategi, som kan baseras på nedanstående förslag och informationsmaterial. Exempel på sådana tillstånd är artrossjukdom, sömnapné, inkontinens, infertilitet, med mera.
För enheter som primärt har en inriktning som inte är relaterad till fetma, kan en möjlighet vara att erbjuda information vid förfrågan eller ha informationsmaterial i väntrum. Exempel kan här vara från till exempel ögonsjukvård.
Information skall kunna ges om vikt, riskfaktorer, sjuklighet och behandling. Patienter med fetma bör remitteras vidare.
Ansvarig
Verksamhetschefen för berörd enhet.
Målsättning
- I relevanta fall identifiera barn, ungdomar och vuxna med fetma.
- Vid övervikt lämna nödvändig information för fortsatta åtgärder.
- Vid fetma hänvisa till relevanta enheter för fortsatt handläggning.
Målgrupper och åtgärder
Barn- och ungdomar
- Barn och ungdomar som har en övervikt, det vill säga BMI > gränsvärdet för åldern för övervikt
(BMI > iso-BMI 25 och BMI < iso-BMI 30) hänvisas till skol- eller barnhälsovård.
- Barn och ungdomar som har fetma, det vill säga BMI > gränsvärdet för åldern för fetma (BMI > iso-BMI 30) remitteras vidare (se Hjälpmedel: Iso-BMI tabeller) till barnmottagning.
Vuxna
- Patienter som är överviktiga (BMI 25-30 kg/m2) och/eller har en måttlig bukfetma med midjeomfång 80-88 cm (kvinnor) respektive 94-102 cm (män) och som samtidigt har diabetes eller högt blodtryck eller känd hjärtkärlssjukom skall hänvisas till ordinarie läkare.
- Patienter som har fetma (BMI > 30 kg/m2) och/eller har en avancerad bukfetma med midjemått > 88 cm (kvinnor) respektive > 102 cm (män) hänvisas antingen till allmänläkare eller sedan tidigare patientansvarig läkare.
Effekt-/kvalitetsindikator
Andel besökande på mottagningen/enheten som får fetma som diagnos.
Remissinstans
Allmänmedicinska mottagningar/barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, medicinkliniker på länssjukvårdsnivå.
Samarbets- eller samverkanspartner
Barnhälsovården, skolhälsovården, ungdomsmottagningar, allmänmedicinska mottagningar, barn- och ungdomsmedicinska mottagningar, tandhälsovården och medicinkliniker på länssjukvårdsnivå.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet som specifik terapi inom hälso- och sjukvård
Läs mer om fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet på recept på Västra Götalandsregionens webbplats
Fysisk aktivitet på recept på Statens folkhälsoinstituts webbplats
Kost
I kostbehandling av övervikt och fetma inkluderas kostbehandling, råd om ökad fysisk aktivitet samt beteendemodifierande behandling. Kostbehandlingen kan kombineras med period av pulverkost eller läkemedel. I behandlingen ingår även uppföljning och utvärdering av den behandling som patienten genomgår. Kostbehandlingen kan genomföras som individuell sådan eller i kombination med gruppträffar.
Utgångspunkten för kostbehandling av övervikt och fetma i Västra Götalandsregionen är Livsmedelsverkets riktlinjer samt att den skall bedrivas av legitimerad dietist eller specialutbildad sjuksköterska. Flera personalgrupper inom både öppen- och slutenvård kan ge allmänna kostråd till patienter med övervikt eller fetma.
Sådana kostråd är exempelvis:
- äta regelbundet
- äta grönsaker och frukt varje dag
- begränsa sig till en portion
- begränsa mängden sötsaker, läsk och snacks
- använda vatten som törstsläckare
Det är av yttersta vikt att samtliga personalkategorier som kommer i kontakt med patienter med övervikt eller fetma förmedlar samma innehåll i kostråden och att dessa är enligt vetenskap eller beprövad erfarenhet. När patienten får samma kostbudskap från olika personalkategorier som hon/han möter i vården förstärks budskapet i sig.
Läs mer om kostbehandling av övervikt och fetma hos vuxna
Kostbehandling – vuxna
Läs mer om kostråd
Livsmedelsverkets kostråd