Skolhälsovård

Förebyggande

Inledning

Skolelever i åldern 6-18 år vistas dagligen i skolan, äter flera måltider där och där finns också möjligheter till fysisk aktivitet. Universellt förebyggande insatser mot övervikt och fetma som att till exempel minska intaget av söta drycker och sötsaker, öka kunskapen om nyttig mat och öka möjligheterna till fysisk aktivitet skall riktas till alla elever. Riktade förebyggande insatser skall erbjudas elever med ökad risk för fetma och deras föräldrar.

Skolhälsovården har en central roll då det framförallt är inom denna verksamhet övervikt och fetma hos eleverna upptäcks. Skolan och skolhälsovården kan också spela en roll i arbetet med att stimulera eleverna till en bättre livsstil och för uppföljning av insatta åtgärder.  

Ansvarig

Skolhälsovården i den lokala kommunen. 

Målgrupp

Skolelever från 6 – 18 år och deras föräldrar och nära anhöriga. 

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Medicinska riskgrupper för utveckling av övervikt och fetma

• Barn med hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma.
• Om spädbarn eller barn i tidiga år ändrar sin tillväxthastighet och börjar växa mycket snabbare än tillväxtkurvan vet man att risken för fetma ökar.
• Barn som inte ammas alls har även en något ökad risk.
• Rökning under graviditeten eller där kvinnan har fetma eller utvecklar graviditetsdiabetes innebär att barnet lättare utvecklar övervikt eller fetma.
• Barn som föds små i förhållande till graviditetslängden har även ökad risk utveckla fetma och av en sort med hög komplikationstendens.
• Alla barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma.
• Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
• Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade.

Målsättning

• Att nå samtliga elever med universella och riktade förebyggande insatser.
• Medverka till eller driva hälsofrämjande insatser för att sänka förekomst av övervikt och fetma bland eleverna.

Åtgärd

• hälsoundersökningar med längd och viktkontroll regelbundet under skoltiden
• beräkna BMI på eleverna vid hälsoundersökningarna och jämföra ålders- och könsrelaterat BMI för att upptäcka övervikt och fetma. Rita BMI-kurva.
• identifiering av viktgrupp (övervikt och fetma) hos eleverna
• ta upp livsstilsanamnes vid konstaterad övervikt och fetma enligt länkad bilaga
• inbjuda till hälsosamtal med föräldrar till elever med övervikt eller fetma, för de äldre eleverna efter deras medgivande. Informationsmaterial, till exempel "Lätta tips 6-10 år" eller "Lätta tips 10-14 år"
• remiss till läkare (i primärvård eller på barn och ungdomsmedicinsk mottagning) för utredning vid konstaterad fetma
• Elever med fetma bör remitteras för bedömning av läkare vid barn- alternativt allmänmedicinsk mottagning där långsiktigt patientansvar skall ligga. Skolhälsovård bör samarbeta med mottagningen med insatser för hälsosam livsstil.
• motivera och stimulera skolpersonal till extra insatser för elever i riskgrupp 
• dokumentera observationer och insatser (skolhälsovårdsjournal).
• Följa upp insatta insatser och vid utebliven effekt remittera till barn och ungdomsklinik för fortsatt handläggning

Speciella metoder är motiverande samtal (se beslutstödets bakgrundsinformation), identifikation av övervikt eller fetma med BMI och tillväxtkurva, kontakt och gränssättning.

Effektmått och kvalitetsindikatorer

Längd, vikt, exakt ålder vid 10-årskontroll med antal och andel med iso-BMI under 25, 25- under 30, 30 och mer uppdelat på kön, redovisas årligen.

Remissindikationer

• elever hos vilka BMI överstiger gränsvärdet för fetma
• elever med misstänkta syndrom där fetma ingår oavsett BMI
• när insatser inte har påverkat elevens BMI

Remissinstans

Lokal barn och ungdomsmottagning eller allmänläkarmottagning.

Vårdkedja barn

Samarbets- eller samverkanspartner

Samverkanspartner är BVC i området, lokal barn och ungdomsmottagning och allmänmedicinsk mottagning, kommunal skolförvaltning för förskola, andra skolhälsovårdsenheter, samt samordningsenhet för BHV. Lokala frivilligorganisationer som arbetar med livsstilsfrågor och lokala idrottsföreningar.