Ungdomsmottagning

Fysisk aktivitet
Kost

Hälsofrämjande

Inledning

Ungdomsmottagningarna har i sitt uppdrag en unik möjlighet att identifiera ungdomars beteende till att göra hälsosamma val.
Svenska näringsrekommendationer ska ligga till grund för all kostinformation från ungdomsmottagningen till unga vuxna. Fokus bör ligga på en hälsosam vikt. Kostinformation individanpassas utifrån befintliga matvanor och levnadsvillkor.

Mängden fysisk aktivitet har betydelse för att minska risken för utveckling av övervikt och fetma. Regelbunden fysisk aktivitet kan dessutom ha positiva effekter på självkänslan och lindra vid depression och oro.

Ansvarig

Kommun/Regionen

Målgrupp

Ungdomar 13-24 år

Målsättning

  • Ungdomsmottagningen ska vara en ”lågtröskelverksamhet” vilket innebär att det är lätt att söka hjälp och att man kan vända sig till mottagningen med olika slags frågor.
  • Ungdomsmottagningen ska verka för sunda levnadsvanor.
  • Främja fysisk och psykisk hälsa samt stärka och hjälpa ungdomar i övergången mellan ungdom och vuxenliv.

Åtgärder

Ungdomsmottagning ska utgå från lokala förutsättningar och ungdomarnas egna behov. Kunskaper om ungdomars hälsa/ohälsa, omvärld, levnadsvanor, levnadsförhållanden och demografi kan identifieras dels på strukturell/övergripande nivå.

Verksamheten ska präglas av helhetssyn. Arbetet ska bedrivas både på individ- och gruppnivå utifrån samarbete i team, såväl inom mottagningen som ute i samhället.

Kvalitetsindikator och mått

För de insatser som ligger inom hälso- och sjukvårdens område (till exempel preventivmedel, STI, abortrådgivning) gäller patientjournallagens regler om dokumentation vilket följer av hälso- och sjukvårdsansvaret. Övrig dokumentation av verksamheten följer av det kvalitetssystem som huvudmannen beslutar skall gälla för att tillgodose uppföljningskrav, kvalitetssäkring och fortsatt utveckling av verksamheten.

Förslag till nyckeltal för uppföljning av ungdomsmottagningsverksamhet:

  • Tillgänglighet (antal öppettimmar)
  • Mottagningstid för flickor respektive pojkar (andel av total tid)
  • Väntetid (antal veckor per besöksorsak)
  • Brukarnas hemvist (kommunen, Västra Götalandsregionen, övriga)
  • Tillgång till manlig och kvinnlig personal (könsfördelning i arbetsgruppen)
  • Arbetsplatsens kompetens (grund- och vidareutbildning)

Samarbets- eller samverkanspartner

Barns och ungdomars olika behov skall i första hand tillgodoses i närmiljön. Till denna basnivå hör ungdomsmottagningarna liksom socialtjänstens förebyggande verksamhet, skola inklusive skolhälsovård, liksom mödra- och barnhälsovård samt primärvård.

Basnivån är tillgänglig för alla ungdomar i målgruppen. Först när kompetensen i närmiljön inte är tillräcklig ska behoven mötas av en mer specialiserad verksamhet. Tillgängligheten hos specialistnivån är en förutsättning för att ungdomsmottagningarna ska kunna fokusera på sitt grunduppdrag.

Arbetet på ungdomsmottagning förutsätter samverkan mellan olika yrkeskategorier och arbete i nätverk mellan olika verksamheter i samhället. Rätt kompetens hos personalen krävs för att göra adekvata bedömningar och vid behov lotsa den unge vidare till andra instanser i samhället.

Eftersom basen i verksamheten utgörs av uppgifter inom hälso- och sjukvårdsområdet har Västra Götalandsregionen huvudmannaskapet för ungdomsmottagningarna, dock med ett tydligt ansvar för kommunerna att medverka. Det lokala uppdraget att bedriva ungdomsmottagning bör utgå från en samsyn mellan kommun och region. Med utgångspunkt från en lokal behovsanalys och lokala förutsättningar ska region och kommun komma överens om hur de övergripande målen ska förverkligas, tillsammans eller var för sig. 

Förebyggande

Inledning

Ungdomsmottagningarna har en central roll i hälsofrämjande, förebyggande och även vissa sjukvårdande insatser till ungdomar och unga vuxna. De har också en unik möjlighet att nå ungdomar och unga vuxna med hälsofrämjande och förebyggande insatser mot övervikt och fetma. I samband med preventivmedelsrådgivning sker en kontroll av vikten enligt gällande rekommendation för betydelse av lämpligt preventivmedel. (Högt BMI ej kombinerade p-piller)

Ansvarig

Verksamhetschefen för berörd verksamhet.

Målgrupp

Alla som söker till ungdomsmottagningarna.

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma 

Medicinska riskgrupper för utveckling av övervikt och fetma

  • Barn med hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma.
  • Om spädbarn eller barn i tidiga år ändrar sin tillväxthastighet och börjar växa mycket snabbare än tillväxtkurvan vet man att risken för fetma ökar.
  • Även barn som inte ammas alls har en något ökad risk.
  • Rökning under graviditeten eller där kvinnan har fetma eller utvecklar graviditetsdiabetes innebär att barnet lättare utvecklar övervikt eller fetma.
  • Barn som föds små i förhållande till graviditetslängden har även ökad risk utveckla fetma och av en sort med hög komplikationstendens.
  • Alla barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma.
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
  • Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade.

Målsättning

  • Att nå dem som söker till ungdomsmottagningarna med universella, och vid övervikt riktade, förebyggande insatser.
  • Medverka till eller driva hälsofrämjande insatser för att sänka förekomst av övervikt och fetma hos ungdomar och unga vuxna. 

Åtgärd

Vid besök på ungdomsmottagningarna kan längd och vikt mätas samt BMI beräknas och jämföras med BMI-gränser för övervikt och fetma för åldern, det vill säga identifiering av personer med fetma och risk att utveckla fetma. Detta kan i sig fungera som en förebyggande åtgärd mot övervikt och fetma.

Universellt förebyggande insatser mot övervikt och fetma, som att till exempel motivera till att minska intag av söta drycker och sötsaker, att öka kunskapen om nyttig mat och att motivera till ökad fysisk aktivitet, ges till alla.

Riktade förebyggande insatser kan erbjudas dem med övervikt och ökad risk för fetma.

Ungdomsmottagningarna kan också spela en roll som samarbetspartner för allmänmedicinska mottagningar/barn-ungdomsmedicinska mottagningar för uppföljning vid behandling mot fetma.

Effekt-/ kvalitetsindikatorer och mått

  • Andel besökande på ungdomsmottagningarna som vägs, mäts och BMI-beräknas
  • Registrering av andel med övervikt och fetma
  • Antal med fetma som remitteras vidare

När remittera till behandling?

  • Unga vuxna och ungdomar hos vilka BMI överstiger gränsvärde för fetma.
  • Unga vuxna och ungdomar med misstänkta syndrom där fetma ingår oavsett BMI.
  • När insatser inte har påverkat BMI.

Remissinstans

Allmänmedicinska mottagningar.

Samarbets- eller samverkanspartner

Allmänmedicinska mottagningar, barn- ungdomsmedicinska mottagningar, skolan, skolhälsovården. 

Fysisk aktivitet

Genom att betona den fysiska aktivitetens betydelse för utveckling av övervikt och fetma och att regelbunden fysisk aktivitet dessutom har positiva effekter på självkänslan och ge vissa effekter på både depression och oro.

Läs mer om fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet på recept på Västra Götalandsregionens webbplats

Fysisk aktivitet på recept på Statens folkhälsoinstituts webbplats

Kost

Ungdomsmottagningen är viktig för unga vuxna med förhöjd risk för fetma, eller fetma. Svenska näringsrekommendationer ska ligga till grund för all kostinformation från ungdomsmottagningen till unga vuxna (1). Fokus bör ligga på en hälsosam vikt. Kostinformation individanpassas utifrån befintliga matvanor och levnadsvillkor. Motivation är viktig för prioriteringen och takten på förändringsarbetet, där kan ett verktyg vara motiverande samtalsteknik.  

Läs mer om kostråd 

Livsmedelsverkets kostråd

Balans-foldern - Rekommendationer för kost och motion för friska på flera olika språk.

Svenska näringsrekommendationer: Rekommendationer om näring och fysisk aktivitet, Fjärde upplagan, 2005. Uppsala: Livsmedelsverket (pdf-fil)

Behandling vid övervikt och fetma – en praktisk handbok, DRFs referensgrupp Obesitas. Beställes via This is a mailto link.

uiqt|wBqvozql5tiz{{wvHumlnis5o}5{mqvozql5tiz{{wvHumlnis5o}5{muiqt|wBsi|izqvi5wzzjmksH%vozmoqwv5{msi|izqvi5wzzjmksH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m