Fysisk aktivitet som specifik terapi inom hälso- och sjukvården

Fysisk aktivitet vid fetma

2003 kom Västra Götalandsregionens riktlinjer för Fysisk Aktivitet på recept (FaR). 2007 bildades Terapigruppen Fysisk Aktivitet under Läkemedelskommittén. Nationellt finns nätverket Hälso- och sjukvårdens Nationella nätverk för Fysisk Aktivitet.

FaR® – FYSISK AKTIVITET PÅ RECEPT är en metod för att underlätta användandet av fysisk aktivitet inom hälso- och sjukvården. Primär målgrupp för ordination av fysisk aktivitet är patienter inom hälso- och sjukvården med sjukdomar där fysisk aktivitet har en terapeutisk effekt. FaR® har även hög prioritet vid primär- och sekundärpreventiva åtgärder där fysisk inaktivitet bidrar till livsstilsrelaterad ohälsa.

FaR® är ett systematiskt arbetssätt som inkluderar:
1. skriftlig ordination
2. motiverande samtal
3. planerad uppföljning

Den grundläggande behandlingsprincipen vad gäller övervikt och fetma är prevention, eftersom överviktiga barn ofta blir överviktiga och sedan feta vuxna. Även om patienter med övervikt och fetma initialt inte minskar i vikt bör de metabola vinsterna som kommer av en ökad mängd fysisk aktivitet inte förringas (Fat but fit).

Fysisk aktivitet innebär att energi förbränns. Kroppen är dock energisnål och att gå ner i vikt endast genom att öka den fysiska aktiviteten har i praktiken visat sig vara mycket svårt. Många individer med övervikt och fetma har dessutom svårt att röra sig på grund av mekaniska hinder, skadebenägenhet med mera.

Läs mer om fysisk aktivitet

Webbplatsen för FYSS - Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling 
Västra Götalandsregionens webbplats för FaR® - Fysisk aktivitet på Recept 
Läs mer på webbplatsen för Statens beredning för medicinsk utvärdering om fysisk aktivitet och fetma

 

Behandlingsprinciper

Kost och fysisk aktivitet samt beteendeförändring utgör grundstenarna i all fetmabehandling, där den fysiska aktiviteten är en viktig faktor.

Ett vanligt argument för att fysisk aktivitet är svårt att genomföra vid fetma är att det krävs en så stor mängd för att uppnå effekt och att de flesta individer med fetma har svårt att genomföra så hög dos. Det är ett felaktigt argument som bygger på gamla data där man inte tog hänsyn till vardagsmotionens krav och villkor. Idag vet vi att all rörelse som genomförs är bättre än stillasittande och kan ackumuleras till en sammanhängande energiutgift. Tiden stillasittande per dygn är en riskfaktor som allt fler forskare börjat uppmärksamma. Många undersökningar visar att ju fler timmar om dagen som beskrivs som stillasittande desto högre kroppsvikt.

För en individ med fetma som inte lyckas påverka sin vikt, har ändå en ökad kondition stora hälsobringande metabola effekter.(Fat but fit). Undersökningar visar också att fysisk aktivitet ökar välbefinnandet hos individer med fetma. Även kroppsuppfattningen tycks påverkas positivt och individer med fetma som börjar bli aktiva är mer positiva till sitt eget utseende. Självtillit och coping ökar också efter viktnedgång med hjälp av fysisk aktivitet

Val av aktivitet

För individer med fetma kan en promenad innebära en hög fysiologisk belastning jämfört med en normalviktig. Att be personer med fetma promenera en halvtimme kan därför initialt vara en alltför hög belastning och hos individen skapar ett stort motstånd för ökad fysisk aktivitet. Det är därför angeläget att börja i liten skala och att samtidigt hitta aktiviteter som för individen är lustbetonade och genomförbara. Vattengymnastik, cykling, simning tillhör den typ av aktiviteter som visat sig vara speciellt effektiva vid fetma då kroppsvikten reduceras och viktbärande leder avlastas.

Gruppaktiviteter tillsammans med andra som lider av sin övervikt och fetma har visat sig speciellt framgångsrika.

uiqt|wBui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m