Socialstyrelsens förslag till smittspårning av vissa patientgrupper som fått blodtransfusion har nu varit ute på remiss och svaren är ännu inte sammanställda. Det är framför allt den ekonomiska frågan som nu behöver lösas eftersom det kommer att krävas mycket tid och resurser för att finna de grupper som rekommenderats smittspårning. De grupper man i första hand rekommenderar att aktivt smittspåra är:
- de som hjärtopererats som barn under åren 1965-1991
- de som vårdats under diagnosen neonatal utbytestransfusion (blodbyte under nyföddhetsperioden) samt fått blod i samband med prematuritet (för tidig födsel)
- de som behandlats för cancer under barnaåren 1965-1991.
Dessa grupper ska enligt förslaget aktivt sökas upp och uppmanas till testning. Anledningen till att man i första hand riktat in sig på dessa grupper är att de flesta som skulle kunna vara utsatta för smitta också skulle kunna genomgå eventuell behandling för hepatit C. Gruppen som fått blodtransfusion i nyföddhetsförloppet är inte alltid medvetna om att de fått detta och kanske inte låter testa sig.
I väntan på Socialstyrelsens rekommendationer för aktiv smittspårning av vissa grupper meddelade vi i maj i år via Smittskyddsenhetens hemsida samt utskick till vårdcentraler och större företagshälsovård att alla som fått blod före 1992 ska ha möjlighet att testa sig kostnadsfritt enligt smittskyddslagen. Vi ser nu att provtagningen hittills avseende hepatit C i Göteborg ökat med mer än 30% vilket innebär att det analyserats fler än 3 000 prover mer jämfört med tidigare år. Endast ett fåtal positiva prov har hittats. Vi vill dock fortsätta att rekommendera personer som fått blodtransfusion mellan 1965 och 1991 att testa sig.
Ann Söderström
Biträdande smittskyddsläkare