Krisberedskap

Storm januari 2010

Västra Götalandsregionen har under åren drabbats av ett flertal allvarliga händelser som t ex spårvagnsolyckan vid Vasaplatsen i Göteborg 1992 och diskoteksbranden på Hisingen 1998. Erfarenheterna från dessa händelser visade entydigt på behovet av samordning av sjukvårdens resurser och åtgärder samt vikten av att det finns en snabb kontaktväg in till sjukvården.

Enligt MSBFS 2010:6 genomför Västra Götalandsregionen varje år risk- och sårbarhetsanalyser, vilka ligger till grund för de åtgärder som vidtas för att upprätthålla en god beredskap. Vår skrift Kris- och katastrofberedskap i Västra Götalandsregionen ger en översiktlig bild av hur verksamheten i regionen är uppbyggd. Där beskrivs risker och hot, organisation och beredskap i regionen, medicinskt skadeplatsarbete och katastrofplaner.

Vad är krisberedskap?
Lag (2006:544) föreskriver kommuner och landsting att upprätthålla beredskap för extraordinära händelser. Landstinget Västra Götalandsregionen bedriver samhällsviktig verksamhet och måste förbereda sig för att hantera inre eller yttre påfrestningar på verksamheten. Vi vill att verksamheten med sina sjukhus, ambulanser och primärvård ska kunna fortsätta fungera även vid exempelvis strömavbrott, IT-problem, snöoväder, brand, eller epidemiutbrott.

Förberedelser sker genom analyser, planering, övning och utbildning.

Målet är att skapa robusthet för att alltid i så stor utsträckning som möjligt kunna upprätthålla sådan verksamhet som skulle få allvarliga konsekvenser för samhället och enskilda människor om den sattes ur funktion.

Bärande principer
Krishantering i Sverige utgår från några bärande principer:

Ansvarsprincipen - Den som ansvarar under normala förhållanden ansvarar även under kris och krig.

Närhetsprincipen - Krisen ska hanteras där den inträffar och av närmast berörda och ansvariga.

Likhetsprincipen - Innebär att en verksamhets lokalisering och organisation så långt som möjligt ska vara den samma under normala förhållanden som under en kris.

Sektorsansvar – Sektorsansvar innebär att alla myndigheter och organisationer inom ett verksamhetsområde har ansvar inom sitt område vid en kris. Landstingen har ansvar för krisberedskap inom sin sektor.

Geografiskt områdesansvar – Varje kommun och länsstyrelse har ett geografiskt områdesansvar för att samordna de olika sektorernas arbete inom varje geografiskt område.

 

MSB - Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
MSB lägger stort fokus på att samhällets aktörer ska stärka och utveckla sin krisledningsförmåga. Inte minst genom att samverka och samordna verksamheter inom sina egna samhällssektorer såväl som över sektorsgränserna.

MSB deltar också själv i hanteringen av olyckor och kriser. I uppgiften ingår både att genomföra insatser och att stödja samordningen av andra myndigheters åtgärder och insatser. Insatsrollen innebär att MSB ska kunna tillhandahålla olika typer av personella och materiella resurser, ibland i form av enskilda experter och ibland i form av mer komplext sammansatta moduler.

Enskildas ansvar
Det pågår en diskussion om hur man skall stärka den enskildes säkerhet. En central tanke i Svensk krishantering, som också återspeglas i principerna ovan, är att varje organisation, förvaltning och även individ har ett eget ansvar att förbereda sig för kriser.

Detta innebär att även den enskilde individen i samhället har ett ansvar för sig själv efter de individuella förutsättningar som finns. Samhällets resurser skall användas till att ta hand om det som går utöver hushållens egen förmåga att hantera, inte till att ersätta det egna ansvaret.

Vid en allvarlig händelse såsom exempelvis en kraftig storm tar det några dagar innan myndigheters åtgärder får effekt och samhället börjar normaliseras igen. En allmän målbild att ta sikte mot är att varje hushåll, individ, bör ha en egen förmåga och planering för att hantera en kris, såsom exempelvis frånvaro av el, vatten och uppvärmning i tre dygn - 72 timmar. Detta avlastar också myndigheterna så att de kan sätta in resurser till att hjälpa dem som inte har förmåga att klara sig själva. På motsvarande sätt bör varje förvaltning och organisation ha en egen beredskap.

För mer information om egenskydd, se länkarna i högerspalten.

Vad är katastrofmedicinsk beredskap?
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter om katastrofmedicinsk beredskap SOSFS 2013:22 ska sjukvården i Västra Götalandsregionen vara organiserad för att kunna hantera allvarliga händelser med många skadade.

Vid allvarliga händelser ställs särskilda krav på sjukvården att kunna hantera en stor och plötslig belastning. Detta gäller allt från ambulansorganisationen till akutmottagningar, operation, intensivvård mm. För detta tas planer fram på både lokal, regional och nationell nivå. För aktuella regionala planer – se dokumenten i högerspalten.

Hjälp utomlands
Västra Götalandsregionen är utpekad enligt SFS 2008:552 som ett av de landsting som ska ha beredskap till insatser för att bistå svenska medborgare utomlands. Begäran om sådan hjälp går till Tjänsteman i beredskap och hanteras av PKMC. Prehospitalt och katastrofmedicinskt centrum.

R-TiB och Regional katastrofmedicinsk ledning
Västra Götalandsregionen upprätthåller dygnet runt en funktion för att kunna hantera akuta händelser och initiera den regionala ledningen. Denna funktion benämns Regional tjänsteman i beredskap, R-TiB.

Vid allvarliga händelser eller andra samhällskriser behöver en regional katastrofmedicinsk ledning etableras omgående för att samordna, leda och fördela resurser på regional nivå. Detta ansvarar R-TiB för att påbörja och vid större händelser starta upp en regional krisledningsstab.

R-TiB disponerar vid allvarliga händelser regionens samlade materiella och personella resurser på regiondirektörens mandat. Även andra myndigheter på regional eller nationell nivå kan behöva komma i kontakt med Västra Götalandsregionen vid akuta ärenden dygnet runt och går då via R-TiB. Exempel på det är Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap eller Utrikesdepartementet.

 

Allmän information

Alla dokumenten är i pdf-format och öppnas i eget fönster.

 

Kontakt

Postadress: Regionens Hus
405 44 Göteborg

Besöksadress: Svangatan 4

Epost:  

Vi arbetar på PKMC Mer kontaktuppgifter

uiqt|wBxsukH%vozmoqwv5{mxsukH%vozmoqwv5{muiqt|wBkizqvi5riomvi{H%vozmoqwv5{mkizqvi5riomvi{H%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5sqptozmvH%vozmoqwv5{mui|{5sqptozmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m