Skaraborgs Sjukhus handlingsplan om mäns våld mot kvinnor i nära relationer
Det är en viktig uppgift för oss inom sjukvården att upptäcka och hjälpa de patienter som är utsatta för våld i nära relationer. Antalet personer som är utsatta för våld och hot är stort, vilket även mörkertalet är. Våldet kan dölja sig bakom många olika symtom och sjukdomstillstånd, vi som personal måste våga fråga om våld. I bästa fall är det just vårt omhändertagande som är ett viktigt steg i att förändra en destruktiv relation.
Den här handlingsplanen är skriven utifrån att det är en man som använder våld mot en kvinna, det kan även vara andra typer av nära relationer. Utgångspunkten är att det handlar om en relation där ena parten skaffar sig makt över den andra genom förtryck, hot och våld.
Om en part i ett förhållande blir utsatt för våld finns det ofta fler som indirekt eller direkt drabbas av våldet. Det är viktigt att ta reda på om det finns barn som är drabbade. Om det gör det har vi som sjukhuspersonal skyldigheter att agera (se vidare under rubriken barn).
Här nedan kan du få kunskap och hjälp inför mötet med patienten.
Bemötande
Grunden är att LYSSNA, FRÅGA och TRO på vad patienten säger. Utgångspunkten för ditt handlande är en patient som berättar att hon har blivit misshandlad eller utsatt för sexuella övergrepp eller som söker för diffusa symtom.
- Sitt ner i lugn och ro och undvik att bli störd i samtalet. Be patienten ge en spontan berättelse. Samtala alltid i enrum*.
- Fråga om våld förekommit. Var försiktig med ordet misshandel - ordet är laddat. Istället kan man fråga; är du rädd för din partner.
- Lämna inte patienten ensam.
- Låt aldrig medföljande släkting eller anhörig tolka samtalet. Använd auktoriserad tolk vid behov. Låt om möjligt patienten godkänna tolken.
- Ifrågasätt inte, kvinnor underdriver ofta.
- Tag hänsyn till hennes dubbla känlsor för partnern.
* Är partnern med avvisas han under samtalet. Om han vägrar, använd din auktoritet och tala om att ni har den rutinen på avdelningen/mottagningen. Är detta svårt fundera över om en kortare inläggning kan göras. Kanske kan patienten ”läggas in” men skrivas ut efter någon timme?
Undersökning
Observera:
- Symtom
- Fysiska skador
- Psykiskt allmäntillstånd
Eventuellt provtagning
Fråga:
- Om våld förekommer ("Lever du just nu med någon som har skadat dig fysiskt eller hotat dig?")
- Om det finns barn i familjen
Misshandel/kvinnomisshandel : Checklista för journalföring
Sexuella övergrepp: NCK; Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp
Dokumentation
Dokumentera vad vi frågat, reaktion, vad vi sett:
- att du frågat om patienten blivit utsatt för våld, oavsett svar
- fysiska skador. Alla skador ska dokumenteras, skriftligt och helst med hjälp av färgfoto, följ gärna upp med ett nytt foto dagen därpå. Det ska vara fotografier tagna av kamera med god kvalitet, måttband bredvid skadan, översiktsbild, märk med namn, datum och klockslag.
- psykiska tillståndet
- finns det barn under 18 år - dokumentera i sådana fall vad de upplevt och varit utsatta för
Riskbedömning
Var befinner sig förövaren för tillfället?
Aktuell hotbild mot patienten/barnen?
Kan patienten återvända hem? Om hon återvänder hem
Inläggning?
Finns det barn under 18 år i hemmet? Barn som upplevt våld
Anmälningar, lagstiftning
När det gäller barn under 18 år måste socialtjänstlagen (§ 14:1 SoL) beaktas. Enligt denna är hälso- och sjukvårdspersonal, som får kännedom om något som kan innebära att socialtjänsten måste ingripa till en underårigs skydd, skyldiga att genast anmäla detta till kommunens socialtjänst.
Mäns våld mot kvinnor faller under allmänt åtal, därför behöver polisen inte vänta på kvinnans anmälan. Man har rätt och möjlighet att bryta sekretessen (§ 14:2 SekrL) och utan kvinnans samtycke anmäla mannen till polisen, om brottet kan ge minst ett års fängelse. Om polisen får kännedom om brott måste den ingripa, som regel inleds en förundersökning.
Anmälan till socialtjänst
Anmälan till polis
Lagar
Brottsbalken
- Misshandel
- Fridskränkning och kvinnofridskränkning
- Olaga hot
- Ofredande
- Om sexualbrott
Lag om besöksförbud
Socialtjänstlag
- Brottsoffer
- Anmälan om missförhållanden
Sekretesslag
Uppföljning
Kvinnor som utsatts för våld har ofta själva svårt att söka vidare hjälp och det är därför viktigt att en uppföljning sker. De resurser som finns är kuratorer på sjukhus och primärvård, kvinnofridssamordnare inom kommunernas socialtjänst, Utväg och brottsofferjour.
Om kvinnor och eventuella barn inte kan återvända hem överväg andra möjligheter som exempel inläggning, kvinnojour eller kvinnohuset.
Barn
Barn som upplever våld utsätts för psykisk misshandel. Att uppleva hot mot mamma är som att själv bli hotad.
All personal har anmälningsskyldighet till socialtjänsten (§14:1 SoL) om man får kännedom om, eller misstänker att, barn under 18 år far illa.
Det är socialtjänstens uppgift att utreda och inte din sak att bedöma de faktiska förhållandena.
Dagtid görs anmälan till respektive kommuns socialförvaltning.
Under jourtid ringer man tel nr: 112 som har uppgift om aktuell jourhavande i respektive kommun.
Betona inför kvinnan att kontakten med socialtjänsten innebär ett erbjudande om hjälp.
Förvissa dig om att barnet är omhändertaget på ett tryggt vis.
Finns det någon anhörig att kontakta?
Behöver kvinnan och barnet skyddat boende?
Kontakta då socialtjänst eller kvinnojour.
Om barnet är med vid besöket på sjukhuset, tänk då på att avdela någon personal som tar hand om det.
Barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda akuta krissamtal för barn och ungdomar under dagtid, telefon 0500- 43 20 33/43 20 34.
Med förälders tillåtelse kan man kontakta Utvägs barnsamordnare Carina Eliason på tel nr: 0500-49 36 11 för att diskutera om barnet eventuellt kan få hjälp via Utväg.
Mer information om barn som bevittnat våld.
Utväg
Sedan 1996 finns genom Utväg Skaraborg en myndighetssamverkan kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer. Följande myndigheter ingår – polis, åklagare, kriminalvård, socialtjänsten och Västra Götalandsregionen.
Målsättningen med Utvägs arbete är
att på kort sikt förhindra upprepning av våld/hot
att långsiktigt minska förekomsten av våld/hot
att långsiktigt visionärt ska våld/hot inte förekomma överhuvudtaget.
Utvägs verksamhet består av tre samordnare, en för kvinnor, en för män och en för barn och ungdom, samt gruppledare. De tre samordnarna söker aktivt upp de män, kvinnor och barn som förekommer i polisanmälningar och erbjuder individuella samtal och gruppverksamhet. Såväl män, kvinnor som barn kan på egen hand eller med hjälp från andra myndigheter söka sig till Utvägs verksamhet. Tänk på att i ett tidigt skede informera mannen om att det finns hjälp att få för män i Utväg.
Länk till Utväg
För att stödja den personal som möter kvinnor som är utsatta för våld i nära relation och deras barn eller män som utövar våldet finns det utsedda kontaktpersoner inom Skaraborgs sjukhus och Primärvården Skaraborg.
Länk till Kontaktpersoner SkaS
Länk till Kontaktpersoner Primärvård Skaraborg
Handlingsplan och uppdrag för Primärvårdens Skaraborg och Skaraborgs sjukhus arbete i Utväg Skaraborg
Våld
FN:s definition av våld mot kvinnor:
Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång eller godtyckligt frihetsberövande, vare sig det sker i det offentliga eller privata livet. (Deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor, 1993.)
Fysiskt våld: Handlingar som påverkar andra genom att tillfoga smärta, skada, skrämma eller kränka.
Psykiskt våld: Handlingar som får motparten att känna sig kränkt, förringad, otrygg eller underordnad.
Sexuellt våld: Maktbruk som är knutet till en annans sexualitet och tar formen av trakasserier, skrämsel, tvång, våldtäkt eller sexuell tortyr.
Materiellt våld: Skrämmer och styr andra genom att slå sönder fysiska föremål.
Övrigt:
Isolering – avskärmas från vänner och familj
Ekonomin kontrolleras.
Tvingas till att stjäla eller ljuga.
Hot mot barn och djur.
Reaktioner på våld:
Fysiska: magproblem, ändrade sömn- och matvanor, svettningar, snabb puls, bröstsmärtor, yrsel, huvudvärk, rygg- eller nacksmärtor, utmattning
Känslomässiga: sorg, skuld, skam, ångest, ilska/raseri, mardrömmar, känslomässig berg- och dalbana, kontrollförlust, isoleringskänsla, rädsla för fortsatt våld, förstumning, vanmakt, hjälplöshet, hopplöshet eller kraftlöshet, förtvivlan, andliga tvivel
Relationsmässiga: tillitsförlust, ändringar i sexuell aktivitet, generaliseringar gentemot andra, kritiska känslor gentemot andra, främlingskap gentemot familj, vänner och arbetskamrater, ensamhetskänsla
Intellektuella: minnesstörningar, förvirring, störd tidsuppfattning, koncentrationssvårigheter, svårt att fatta beslut, självmordstankar, händelsen spelas upp inom en gång på gång, minnesblixtrar
Beteendemässiga: drogmissbruk, isolering, irritabilitet/otålighet, starka reaktioner på små förändringar i omgivningen, klamra sig fast vid människor, splittra dagliga aktiviteter, oförmåga att utföra saker man tidigare kunnat
”Varför går hon inte?”
Rädsla för fortsatt våld/att våldet ska förvärras
Ekonomiskt bunden
Svårigheter att skaffa egen bostad
Religiösa/kulturella värderingar
Viktigt för barnen att familjen är samlad
Har gemensam vårdnad om barnen
Handlingsförlamad pga psykisk stress
Kvinnan tror inte mannen klarar sig utan henne
Beroende av mannen, pga sjukdom/funktionshinder
Har fortfarande starka känslor för mannen och förhoppningar om att våldet ska sluta
Saknar stöd från omgivningen
Länkar, telefonnummer
Aktuella hemsidor (öppnas i nytt webbläsarfönster):
Brottsofferjourernas riksförbund
Brottsoffermyndigheten
Brottsofferportalen
Hedersrelaterat förtryck och våld
Kvinnofridsportalen
Kvinnojourer i Väst
Kvinnofridslinjen
Nationellt centrum för kvinnofrid
Socialstyrelsen - använd söktjänsten och sök på ordet kvinnofrid
Socialstyrelsen; Våld och övergrepp
Tjejjouren
Utvecklingscentrum för Dubbelt Utsatt
Utväg Västra Götaland - samverkan för kvinnofrid
Våld i nära relationer
Aktuella telefonnummer gällande kvinnofrid:
Brottsofferjour
Kvinnojourer/mansjour
Polis
Socialtjänst
Utväg
Kontaktpersoner SkaS - Utväg