”Dags att se personer med funktionsnedsättning som resurs i arbetslivet”

 

Från vänster: Jan Terneby, Monica Frejd Stillberg, Lena Larsson och Stig Lindholm.

  

Rätten till arbete gäller lika för alla. Ändå är arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning mer än dubbelt så hög som för befolkningen i sin helhet.
– Att ha ett jobb är jättecentralt i vårt samhälle. Därför känns det oerhört viktigt att kunna erbjuda några av dessa människor arbete, säger Jan Terneby som jobbar med handikappfrågor inom Västra Götalandsregionen.


Det finns massor av fördomar, men vem har sagt att en rullstolsburen person inte kan vara en fena på datorer? fortsätter Jan Terneby som har sin arbetsplats i Regionens hus i Vänersborg.

Här träffas vi, i ett av arbetsrummen där Avdelningen funktionshinder och delaktighet håller till. Avdelningen är en viktig länk mellan politikerna och Västra Götalandsregionens verksamheter. Den är unik eftersom den inte har någon motsvarighet inom något annat landsting eller region i Sverige.

Angelägen satsning

Men även om det har gjorts många framsteg under de cirka tio år som Avdelningen funktionshinder och delaktighet hittills har funnits, anser Jan Terneby att ingen satsning har känts så angelägen som den Västra Götalandsregionen nu gör. Det handlar om att ge 100 personer med olika grader av funktionsnedsättningar arbete inom en treårsperiod.

Ett stort steg, men ändå fullt realistiskt med tanke på att det inom Västra Götalands län finns cirka 180 000 personer i arbetsför ålder (16 till 65 år) som har någon form av funktionsnedsättning.

Vi har redan arbetat mycket med att försöka underlätta vardagen för dem som lever med funktionsnedsättningar. Exempelvis har vi ökat tillgängligheten rent fysiskt på museer och inom kollektivtrafiken, och anpassat informationen på våra olika webbplatser och andra ställen. Nu är nästa steg att också bli en föregångare som arbetsgivare, säger Jan Terneby. 

Många mår dåligt

Han förklarar att det finns en stor ohälsa bland människor med olika funktionsnedsättningar. Men att det sällan är själva funktionsnedsättningen i sig som avgör hur man mår, utan graden av delaktighet – eller snarare icke delaktighet – i samhället. Ofta går det att sätta likhetstecken mellan att ha ett jobb och känslan av att vara behövd och finnas i en gemenskap.

Tänk om fler arbetsgivare kunde se människan lite mer. Att våga se förbi en funktionsnedsättning och i stället satsa på kompetensen, säger Jan Terneby.

För att lyckas gäller det först och främst att nå ut med budskapet vad en funktionsnedsättning är, inte minst bland alla chefer med personalansvar inom Västra Götalandsregionen. Variationerna och behoven är enormt stora. Handikappkommittén har därför valt att fokusera på de svårigheter personer med funktionsnedsättningar har (se faktaruta här intill).

”Funktionsförmågor”

Tyvärr har många en alltför snäv bild och ser bara en person med den vita käppen eller någon som sitter i rullstol framför sig. Men vissa funktionsnedsättningar syns inte utanpå som till exempel dyslexi eller reumatism, eller en människa som drabbats av stroke. Dessutom är det en oerhörd gradskillnad inom en viss funktionsnedsättning – från den som måste gå till Syncentralen för att lära sig använda den syn man har till den som är helt blind, säger Jan Terneby.

Egentligen tycker jag man skulle prata om funktionsförmåga. För alla har vi ju en sådan som växlar genom livet.

Text: Malin Husár


Funktionsnedsättningar


Handikappkommittén har valt att dela in personer med funktionsnedsättningar i fem olika områden som beskriver de svårigheter de har. Dessa områden är:

• Personer som har svårt att röra sig.
• Personer som har svårt att höra.
• Personer som har svårt att se.
• Personer som har svårt att bearbeta, tolka och förmedla information.
• Personer som har svårt att tåla vissa ämnen.

 

Läs mer:

Handikappkommittén 

Avdelningen funktionshinder och delaktighet

Publikationer