Kulturens krönika, oktober 2016

Regeringens budgetproposition har just landat på riksdagens bord. Den nådiga luntan, som den kallades förr i tiden innebär ett genombrott för kultursamverkansmodellen. I tre år, med början i Almedalen 2013, har inte minst Västra Götalandsregionens kulturpolitiker ihärdigt argumenterat för att modellen måste utvecklas och få ny finansiering med friska pengar. En reform som slumrade och varken departement eller kulturutskott riktigt ville ta i har genom de senaste årens politiska debatt återigen blivit en symbol för en modern kulturpolitik.

Hela tre utredningar presenterades under det förra året från Myndigheten för kulturanalys, SKL och Riksdagens utredningstjänst. Kultursamverkansmodellen kan å ena sidan beskrivas som en kulturpolitisk succé med ett anmärkningsvärt stort genomslag i kulturpolitiken på den regionala och kommunala nivån, å andra sidan som en återvändsgränd därför att förordningen som styr modellen samtidigt nästan motverkar dess politiska syfte.

Det ser ut som att vi nu ser början på en kultursamverkansmodell 2.0. Regeringen utnämner kultursamverkansmodellen till ett reformområde och skjuter i budgeten till nya pengar samtidigt som kulturdepartementet aviserar en anpassning av modellen för att den ska klara de utmaningar den ställs inför. Det som i skrivande stund ännu inte är klart är vilken roll Kulturrådet ska få. Kommer regeringen ge regionerna förtroendet att själva ta ansvar inte bara för förvaltningen utan också för utvecklingen av sin kultur? Regleringsbrevet i december kommer att ge oss besked.

Regional utveckling och kultur

Även inom området regional utveckling får kulturen en allt mer självklar plats i samtalet. De insatser kulturnämnden gör för flyktingar, gör att kulturens perspektiv på flyktingsituationen får allt större genomslag. Senast genom sitt beslut i augusti att fördela ytterligare två miljoner kronor till civilsamhällets arbete med flyktingar men också genom ett särskilt stöd till studieförbund och folkhögskolor för deras arbete med frågan. Kulturnämndens initiativ att med forskning pröva om de metoder och arbetssätt vi idag använder oss av kan utvecklas genom interkulturell kompetens röner också ett allt större intresse. I det korta perspektivet kan ny terminologi och relativt sett långsam forskning ses som fel prioritering när behovet är så stort av omedelbara insatser. Samtidigt är det just då vi måste våga fråga oss om vi gör rätt insatser och om de görs på bästa sätt.

Kreativa kraftfält

Kulturens roll i samhällsutvecklingen får också ny belysning genom forskningsprojektet Kreativa kraftfält. Nästa vecka får Göteborgsregionen en presentation av sina kreativa kraftfält och samtidigt överlämnas den skriftliga rapporten av samma kartläggning för Fyrbodal. Skaraborg som var först ut har redan börjat integrera resultaten i sin utvecklingsstrategi. När nu det internationella forskningsteamet metodiskt kunnat kvalitetssäkra arbetet med själva kartläggningarna har analyserna successivt kunnat fördjupas och olika matematiska modeller har testats. Det gör att uppföljningsforskning nu kan sättas igång till exempel genom att jämföra olika kommuners utvecklingsförutsättningar utifrån de data analyserna bygger på. Varför befinner sig en kommun i ett utvecklingshett område när en annan inte gör det trots att båda har satsat stort? Vi ser också möjligheter att knyta överenskommelsen med den sociala ekonomin till analysen som Kreativa kraftfält ger oss. Kan vi med överenskommelser förflytta vitala noder i det intrikata nät som olika aktörer i civilsamhällets väver så att utvecklingen kan ta nya spår och få ny fart? I samverkan med Nätverkstan kommer koncernavdelning kultur att arrangera ett antal seminarier under hösten och våren med inbjudna gäster för att diskutera resultaten utifrån olika synvinklar.

Denna krönika är den sista som jag skriver enligt det koncept vi hittills haft för att kommunicera ut kulturnämndens arbete och kulturens situation i Västra Götaland och Sverige. Efter tre år bjuder vi nu in gäster att skriva krönikor för att få in fler röster och perspektiv på det oändligt rika och skiftande kulturpolitiska landskapet. Det känns roligt att öppna den dörren nu när kulturens position är starkare än någonsin och dess roll i ett modernt och hållbart samhälle oomtvistat.

Staffan Rydén

Kulturchef

Västra Götalandsregionen

uiqt|wBqvnw5s}t|}zH%vozmoqwv5{mqvnw5s}t|}zH%vozmoqwv5{muiqt|wBrwvi|piv5vm{mtzw|H%vozmoqwv5{mrwvi|piv5vm{mtzw|H%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m