Tisdag 14 september samlades Västra Götalandsregionens kultursekretariat konst- och kulturskapare för att diskutera internationalisering. Åsikterna, synpunkterna och förslagen som kom fram i diskussionen är ett av flera underlag till Västra Götalands regionala kulturplan.
Till diskussionen var främst konst- och kulturskapare i Västra Götaland inbjudna men även tjänstemän på verksamheter och organisationer var välkomna.
Representanter för följande verksamheter var närvarande:
Kultur i Väst, Rösa Sten, Clandestino/Bwana club, Älvsborgs läns föreningsarkiv, Dalsland fornminnes- och hembygdsförbund, Bohusläns föreningsarkiv, Hammarkullekarnelvalen – karnevalskommittén, KulturUngdom, Swerock Väst + Imperion svensk-norsk förening (ingår i Imagine), Musikcentrum Väst, Göteborgs stadsteater, Borås kulturskola, Kultur & Näringsliv, Göteborg Wind Orchestra, Göteborgs Symfoniker, Folkteatern, Alingsås kommun (utvecklingsledare), Dalsland litteraturföring och Bokdagar i Dalsland
Deltagarna ville diskutera följande frågor, påståenden och synpunkter:
• Varför främjar vi internationalisering?
• Vad är interkulturell kompetens?
• Är man egentligen beredd satsa ekonomiskt på vad internationalisering kostar, t.e.x. när vi tar hit konstnärer
• Varför ska vi främja internationell samverkan?
• Hur skapar vi möten mellan grupper
• Hur stärker man interkulturella grupperingar som redan finns?
• Hur skapar man en kulturscen som är värd att exportera?
Frågorna ovan samlades i hop till diskussioner i fem olika grupper som sammanfattade sina förslag, påståenden och synpunkter så här:
Hur skapar vi äkta möten mellan grupper?
Det är vikigt att hitta gemensamma nämnare, intressen, mål etc för att det ska bli äkta möten.
Vi behöver skapa förutsättningar för möten också på individnivå, inte bara grupper
Det är viktigt att våga testa
Synliggöra verksamheter som jobbar med mötesplatser
Varför främjer vi internationalisering?
Ett mångfaldsperspektiv och variation = bra
Utbyte av goda exempel, kompetens utveckling,
Vem åker – den globaliserade resande eliten, det är ganska liknande personer.
Synlighet för det som händer lokalt och regionalt – den internationalisering som sker här, blicka in och inte bara blicka ut.
Hur stärker man interkulturella grupperingar som redan finns?
Gruppen diskuterade varför det är så svårt att se människor från andra kulturer som resurser som finns i vår närhet. Varför vågar vi inte prata med en invandrare på spårvagnen i Göteborg när vi gärna vill slå oss i slang med en kypare i Turkiet när vi är där på semester?
Ett problem som diskuterades var att invandrarföreningar kan vara svåra att nå. Postgång fungerar inte alltid, och man kanske inte vill förknippas med ”myndigheter” eller det offentliga samhället av olika skäl. Kanske är mun-till-mun-metoden den bästa? Det personliga mötet är oslagbart.
Ur ett historiskt perspektiv är det viktigt att invandrare finns i våra arkiv med sina berättelser. Viktigt att låta människor få berätta utifrån sina egna erfarenheter och att utgå från något som människor är intresserade av, deras preferenser och drivkrafter. Allas avtryck är viktiga för framtiden.
Det här arbetet tar tid och måste få ta tid. Det viktiga är att man har en långsiktig strategi för arbetet.
Några konkreta förslag från gruppen:
1. Använd studieförbunden som brygga till invandrarföreningarna.
2. Institutioner och verksamheter måste ut ur sina hus!
2. Mötesplatser är utgångspunkter för dialog mellan olika grupper. Starta förutsättningslöst och skapa nyfikenhet. Men mötesplatserna måste var öppna och lustfyllda.
3. Regionen kan vara tydligare i sina uppdrag kring arbetet med interkulturella frågor.
4. Slå inte ihop ”invandrare” i en klump, skilj på åldrar och kön och anpassa verksamheten därefter.
Vad är interkulturell kompetens?
Frågeställningar som gruppen diskuterade:
Är det att ha en annan kulturell kompetens?
Inter är ett nyckelord som betyder mellan och sker på två olika håll
Förslag till definition av begreppet från gruppen:
Egenskaper och erfarenheter som man skaffar sig genom att förstå olika sammanhang.
Nästa steg:
Identifiera och använda den interkulturella kompetens som finns.
Undvika att prata problematiserande – se möjligheterna
Kommentar: ej definiera i etnicitet, folk kommer från olika kulturer, ta itu med den främlingsfientlighet som finns.
Hur skapar men en kulturscen som är värd att exportera?
Västra Götaland har redan en kulturscen som väntar på att bli exponerad och är värd att exportera.
Den viktiga frågan är snarare: Hur möjliggör man exporten?
Vi är dåliga på att exportera scenkonst och det är dyrt att frakta scenkonst.
Var söker man pengar? – många verksamheter får inbjudningar, men har svårt att finansiera det själva
Det finns ett behov av ”expo”. I Frankrike till exempel finns en ideell organisation som belyser olika musikgrupper och har informationen tillgänglig.
Musik centrum väst är styrt av medlemmarna och den organisation som håller i ett expo borde kanske vara en oberoende organisation.
Tyskland har flera olika festivaler för teater där arrangörerna lägger in mycket pengar för att kunna erbjuda de som bjuds in en hög finansiering.
Engelsmännen exporterar allt men är dåliga på import
Tycker svensk politik och svensk bidragsgivning att det är viktigt?
Internationella webbsidor en brist – det är få verksamheter som har bra information på andra språk.