Rapporten Livsstilar & resmönster i Mölndal har nyligen publicerats om djupstudien om resvanor till och från arbetsplatser i Mölndal i det s k RAM-projektet. Studie utförd av Bikupan på uppdrag av Mölndals stad som finansierar projektet med stöd av Vägverket och Västra Götalandsregionen.
Elva större företag t ex AstraZeneca, Ericsson, KappAhl och SCA deltog utöver kommunförvaltningen. 2.300 personer besvarade enkäter och ett hundratal djupintervjuades. Det är en mycket omfattande och intressant studie som har gått på djupet för att koppla resdata till människors preferenser och värderingar, och att blottlägga konflikterna med verkligheten.
I materialet utkristalliserade sig tre olika segment av resmönster. De olika typerna av resenärer kallas Komfortare (40%), flexibilister (35%) och GCK eller Gå, Cykla, Kollektivt (25% av resenärerna).
- Komfortaren åker egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Uppger sig inte vara flexibla i valet av transportmedel.
- Flexibilisterna åker egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Uppger sig vara flexibla i valet av transportmedel och kan tänka sig att blanda kollektivtrafik,samåkning, cykel eller gång, beroende på vad som passar bäst.
- GCK åker aldrig egen bil eller tjänstebil till och från arbetet. Kan vara flexibla i valet av transportmedel och kan tänka sig att blanda kollektivtrafik,samåkning, cykel eller gång, eller väljer bara ett transportmedel. Kriterierna var
1. Reser aldrig med bil
2. Anser miljöhänsyn mycket viktigt
3. Föredrar kollektivtrafik pga miljöskäl och att de slipper använda bil
GCK-gruppen indelas sedan i kategorierna Övertygade (3% som uppfyller alla tre kriterierna) och Avvaktande (22% som uppfyller första kriteriet och ev något av de andra).
Studien visar en mycket stark koppling mellan dagliga resval och grundläggande värderingar om t ex boendemiljöns betydelse kontra miljömedvetenhet. Vissa värderingar åsidosätts därför att de inte är förenliga. I valet mellan kortare restid och två timmars daglig restid samt en attraktiv boendemiljö väljer många det senare, trots att det tar tid, belastar miljön och medför risker.
När vi tvingas välja kan en liten knuff i endera riktningen från samhället eller arbetsgivaren få oss att byta beteende. För en del är det ekonomin som styr, för vissa är det värderingar. Det finns också en kluven inställning till bilen, trots att flertalet angav trafikolyckor, avgaser och klimatförändringar som de största riskerna för ens egen hälsa, fortsätter man att köra bil. Många har förutfattade meningar om kollektivtrafiken och anger sällan trafiksäkerhet eller lågt pris som fördel.
Men ansvaret överlåter en majoritet till politikerna. Arbetsgivaren menar man har det minsta ansvaret. Men i undersökningen visas hur ett företags kombination av satsningar på friskvård och åtgärder för resvaneändringar har betytt både miljö- och hälsovinster och ökad attraktionskraft för de anställda. Man har fått en mindre antal Komfortare än övriga företag.
Studien ska ligga till grund för fortsatta satsningar för åtgärder som leder till ett förändrat resmönster och som bidrar till ett friskare samhälle. Det behövs många förändringar utöver praktiska lokala hinder med hållplatsplaceringar etc för att underlätta denna övergång. Bland annat efterfrågas starkt nya regler för förmånsbeskattning av reseförmåner.
Projektledare Ny Dinau, Mölndals Stad 031- 315 10 00, eller forskningsledare Bi Puranen, Bikupan 08-14 92 44.
Se hela rapporten på http://www.molndal.se/resmonster/index.htm