Utan att minska dagens produktion av livsmedel och skog kan vi ta ut nästan 11 TWh i bioenergi. Agro Väst-projektet Energigården studerar hur vi kan öka produktionen av inhemsk bioenergi.
Kent-Olof Söderkvist, projektledare Energigården:
– Energibasen finns inom spannmål, EU-träda, halm, stallgödsel och vindkraft. En studie på kommunnivå visar att Västra Götaland skulle kunna öka sin självförsörjningsgrad på energi till 56 procent. Självfallet är det stora differenser över regionen. Göteborgsregionen är av naturliga skäl en stor nettoimportör av energi, medan skogskommunerna och flera jordbrukskommuner kan visa upp ett rejält överskott.
Vi bedömer det totala värdet av den möjliga energiproduktionen i Västra Götaland till mellan 3 – 4 miljarder kronor per år.
Hur påverkar biobränsle miljön?
Inte ens biobränsle är alltigenom miljövänligt. För att studera spannmålsbränningens miljöpåverkan har Susanne Paulrud, IVL, Svenska Miljöinstitutet, genomfört en studie.
Med hjälp av modeller mätte man svaveldioxid, kväveoxid och partiklar i luften i en mindre tätort i inlandet. Utgångspunkt var tre olika scenarier som omfattade spannmåls- och pelletsbrännare samt närvärmecentraler. Modellstudien visade att visade att spannmålsbränningen ökade utsläppen av SO2, HCL och partiklar. I inget av scenarierna gick man över miljömålen. Men slutsatsen blev ändå att med ökad installation av spannmålsbrännare med dagens emmissionsnivåer, finns det risk för att miljömålen överskrids.
Färdiga pellets direkt från åkern
Varför elda upp spannmål i en svältande värld? Visst finns det etiska invändningar, men spannmålen kan också betecknas som nyttiga energigrödor. Energianalys visar att salix ger 19 gånger mer ut än in och spannmål fem gånger i utbyte. Energivärdet är är nästan lika högt som hos pellets. Skillnaden är att kornet är en färdig liten pellet i sig, färdig för energiutvinning.
Snabbväxande grödor har dock den egenskapen att de innehåller svavel och klor. Detta kan ge korrosionsproblem på skorstenar och påverka närmiljön.
I försök genomförda av SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut för energiteknik, visar man på olika metoder att komma tillrätta med problemen.
Marie Runnbäck, forskare och projektledare:
–Vi testade bland annat med att sätta till ett så kallat additiv, till exempel kalkstensmjöl eller bikarbonat, som blandades i spannmålen eller luften. Försöken visar på en reduktion på mellan 22–45 procent för svavel och 22–32 procent för klor.
Rökgasbrunnar är ett annat lyckat försök. Det går till så att man leder rökgaserna via en rörledning nergrävd i marken till en så kallad rökgasbrunn. När gaserna kyls fälls också svavel, klor och partiklar ut. Kondensatet avdunstar eller hamnar i askan som kan deponeras på lämpligt sätt.
Hampa som minskar beroendet
Hampa har kanske inte den bästa klangen. Energihampa är en annan femma. Hampan är en gröda som minskar beroendet – av fossila bränslen. Försök i Grästorp, inom ramen för nätverksprojektet Green4U, visar att hampan kan bli en intressant energigröda. Efter många tester av olika skördeutrustningar kom man fram till en speciell slaghack och balmaskin som mest lämpad. Man kunde använda befintlig utrustning för förädlingen. Hampafibern används som isolermaterial och veden pressas till briketter, som nu finns att köpa i den lokala handeln i Grästorp. Roger Olofsson, Green4U, var projektledare.
Nytt gasfält upptäckt i Dalsland
Kan det vara en förstasidesnyhet om några år? Ja – om man får tro Peter Eriksson, Affärsutveckling Biogas i Brålanda, Dalsland.
Biomassa finns i överskott på den bördiga dalslandsslätten. Bara i området runt Brålanda produceras 30 000 ton gödsel varje år. Om metangasen kan tas till vara skulle hela industrier kunna drivas på lokal bioenergi.
Biogas är metangas som framställs i en rötningsanläggning. Biomassa stoppas in i en rötningstank. Det kan vara alla typer av material, gräs, blast, blad med mera. Processen tar cirka 25 dagar. Därefter utvinns gas som kan uppgraderas till fordonsbränsle. Restmassan används som gödsel.
–Problemet är distributionsformen, säger Peter Eriksson. Vi har gjort en studie i Dalsland som visar på möjligheterna. En stamledning dras mellan Mellerud och Trollhättan. Längs ledningen finns ett antal rötgasanläggningar påkopplade och placerade nära råvarukällan. Långa transporter av biomassa förtar den ekonomiska vinsten. Via anslutningsledningar transporteras gasen till förbrukningsställen. Det kan vara tankställen för fordon, uppvärmingscentraler eller för elproduktion. Via ledning blir gasen billigare att distribuera än el.
–Biogasproduktionen har flera positiva effekter. Det innebär energieffektiva transporter med gas via ledning, lokal produktion och en positiv växtskörd som kräver mindre handelsgödsel. Det ger valfrihet då det gäller gröda att röta och mer betald arbetstid, eftersom även sekunda marker kan användas för odling av biomassa. Nätet kan dessutom växa organiskt efter marknadens behov.
I Tyskland, där man kommit längre, har man idag ca 3 000 producenter, 400 teknikföretag och 8 000 nya jobb inom denna näring.
–Vi har bara lyft på mösskärmen, säger Eriksson. Framtiden är ljus för biogas.