Ekologiska Almnäs Bruk tar västsvensk ost ut i världen

En historia av osttillverkning som sträcker sig tillbaka till 1830-talet och vidsträckta åker- och betesarealer. Det var grundstenarna när Almnäs Bruk gick över till ekologisk produktion och började bygga sitt nya varumärke.

Gården med anor från 1200-talet ligger idylliskt inbäddad i grönska strax söder om Hjo vid Vätterns strand. Almnäs har funnits i Thomas Berglunds familj i snart 100 år och är idag en av Sveriges största ekologiska gårdar med 400 mjölkkor, 3600 hektar mark och ett gårdsysteri. Gården drivs som ett aktiebolag med Thomas vid rodret som VD.

Det var efter ett antal tuffa år på 80-talet som Almnäs Bruk ställde om till ekologiskt jordbruk.

− Vi stod inför valet att lägga ner mjölkproduktionen eller att ändra inriktning, och just då var intresset stort för ekologiskt hos konsumenten. Det fanns en efterfrågan. Vi gjorde en lönsamhetsutredning som visade att Almnäs var den typ av gård som kunde löna sig som ekologisk. Så ekonomin var helt och hållet anledningen till omställningen, berättar Thomas.

Miljöengagemang med tiden

Allt eftersom har miljöengagemanget vuxit fram och idag är Thomas också övertygad om att det är på rätt sätt som de har valt att sköta sitt jordbruk – ett långsiktigt hållbart sätt. På Almnäs odlas jorden utan handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel och med en genomtänkt växtföljd. Djurhållningen sköts på ett traditionellt sätt för att ge friska och glada djur.

− Men som hårt pressad råvaruleverantör i dagens agroindustriella komplex är det svårt för många jordbrukare att välja ett annat sätt att driva sitt jordbruk på, menar Thomas.

Det var en av anledningarna till att tankarna om livsmedelsförädling fanns med i ett tidigt skede. Gården bär på en rik historia och gamla traditioner av osttillverkning. Wrångebäcksosten är Sveriges äldsta registrerade ostvarumärke och tillverkas idag enligt samma recept som på 1880-talet.

− Genom osttillverkningen har vi återtagit kontakten med slutkonsumenten och eko har bidragit till att vi kan ladda vårt varumärke med ett mervärde som vi själva styr över – hur produktionen går till. Genom att inte sälja vår ost i dagligvaruhandeln utan via fler och mindre återförsäljare kan vi också styra mer över hur vi vill att vår slutprodukt ska se ut.

Nätverk med kunniga människor

En del i framgångskonceptet har varit den generositet som Thomas menar råder bland de som sysslar med småskalig livsmedelsproduktion. Genom de nätverk som till exempel erbjuds inom Lokalproducerat i Väst, har kontakter knutits med kunniga människor som bidragit till utvecklingen av verksamheten.

Thomas är tacksam för de 25 anställda som sköter den dagliga driften på Almnäs. Det är de som gör det möjligt för honom att lyfta blicken och smida framtidsplaner, som att komma ut på världsmarknaden med osten, komma bort från diesel i traktorerna och utveckla en vindkraftpark på gården.

 

 

Text & Bild Anneli Permer


FAKTA


Initiativ inom livsmedelssektorn som stöttas av
Västra Götalandsregionen:

  • Lokalproducerat i Väst är ett resurscentrum för småskaliga livsmedelsproducenter och förädlare i syfte att skapa en bärkraftig livsmedelsnäring i Västra Götaland.
  • Skolmatsakademin är ett kunskapsnätverk där 33 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland ingår. Akademin vill förmedla en positiv attityd till skollunchen och öka kunskapen om hur valet av livsmedel påverkar vår hälsa och miljön.
  • Smaka på Västsverige är ett varumärke och en guide till de bästa matupplevelserna i Västsverige.
  • Västsvensk Mersmak startades 2000 av Västsvenska Turistrådet för att vidareutveckla samarbete mellan krogar och råvaruproducenter.
  • Food Port är ett EU-projekt som avslutades 2013 med målet att förbättra tillgänglighet och transport-logistiksystem av livsmedel runt Nordsjöregionen.

Matglädje i Hjo

När lunchen är över finns det inte mycket mat kvar i kantinerna. Inte heller säcken med avskrapade tallriksrester är speciellt tung. För eleverna på Guldkroksskolan i Hjo gillar maten som serveras.

Att barnen äter märks i skolarbetet. Skolans lärare vittnar om att barnen är piggare och orkar mer.
Det är ett målmedvetet arbete som har lett till att nästan alla barn idag väljer att äta i skolmatsalen. Möjligheten att välja en alternativ rätt, en bättre måltidsmiljö och näringsriktiga måltider är några av de saker som personalen har jobbat med. Förutom att laga bra mat från grunden.

− Det viktigaste är att barnen äter och tycker om maten, men vi försöker också ge barnen upplevelsen av nya saker och traditionell svenska mat som grynkorv och blodpudding, säger Ingvor Tiberg, arbetsledare och Anna Johansson, kock och ledningsstöd på kostenheten i Hjo

Sedan 2005 har kostenheten i Hjo kommun haft långsiktiga med mål för skolmaten som rör hälsa, miljö, sinnesupplevelser och matkultur. Och arbetet fick fart när kommunen gick med i Skolmatsakademin - ett kunskapsnätverk som har startats för att främja skolmåltiden och goda matvanor i skolan.

I Gullkroksskolans kök lagas också mat till mindre skolor i Hjo och till hemtjänst och äldreomsorgen. Maten får idag höga betyg på från gästerna, unga som gamla.

 

Mål och strategier

>> Västra Götalandsregionens handlingsprogram för livsmedel och gröna näringar 2013-2015 ska stimulera till en mångfald av idéer och lösningar på lång sikt inom de gröna näringarna i Västra Götaland.

>> 2016 ska andelen ekologiska livsmedel uppgå till minst 40 % av av Västra Götalandsregionens totala livsmedelsbudget. Miljöprogram för Västra Götalandsregionens verksamheter 2014–2016

>> Maten som serveras på seminarier och konferenser som arrangeras på uppdrag av miljönämnden i Västra Götalandsregionen ska vara ekologisk och köttfri.

uiqt|wB&ivvmtq5xmzumzH%vozmoqwv5{mivvmtq5xmzumzH%vozmoqwv5{muiqt|wBpmtmvi5t5vqt{{wvH%vozmoqwv5{mpmtmvi5t5vqt{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBqvnw5uqtrwH%vozmoqwv5{muqtrwH%vozmoqwv5{m