Kraftsamling Smarta Nät:

www.vgregion.se/smartanat

 

Västra Götalandsregionen medverkar sedan 2011 i en satsning för att stimulera innovation och marknadsföra kunskap, kompetens och teknik kring smarta nät i Västsverige.

Smarta nät är ett spännande område med stora möjligheter för västsvenska företag att utveckla produkter och tjänster för nya marknader. Smartare nät- och energianvändning leder också till minskade utsläpp av växthusgaser.

Kraftsamling Smarta Nät fortsätter med en rad aktiviteter inom projektets två huvudområden Kunskapscentrum och Samverkansobjekt.

Inom Kraftsamling Smarta Nät finns möjlighet att söka medel från VGR i särskilda projekt kopplade till KSN aktörer och smarta nät. 

Bred Västsvensk satsning på det smarta nätet

Aktiviteter i projektet Kraftsamling Smarta Nät är kartlägga, demonstrera och marknadsföra smarta nät i Västsverige. Projektet är särskilt inriktat på så kallat Demand Side Management (DSM). DSM handlar om möjligheten att anpassa industrins och hushållens användning av elenergi till produktionen, i stället för tvärt om.

Dessa aktörer ingår 2015-2016 i projektet som ska bidra till både ekonomisk utveckling och minskad klimatpåverkan:

  • August Abrahamsons Stiftelse
  • Business Region Göteborg
  • Chalmers tekniska högskola
  • Energimolnet
  • Herrljunga Elektriska AB
  • Högskolan i Skövde
  • SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
  • Västra Götalandsregionen genom miljönämnden  

Samla och visa västsvensk kompetens

Demonstrationsprojekt är en nyckelfaktor i ett väl fungerande innovationssystem. De ger företag möjlighet att utveckla och testa ny teknik och bidrar till att skapa en tidig marknad. I ”Kraftsamling Smarta Nät” kommer vi att testa system som minimerar effekttoppar och förskjuter energibehovet över dygnet till exempel i större bostadsområden eller industrianläggningar.

I Västsverige finns en stor potential och stora utbyggnadsplaner för vindkraft och fordonsindustrin arbetar aktivt med eldrivna fordon. Här finns dessutom många elnätbolag jämfört med resten av landet och dessutom många företag som arbetar med produkter och tjänster som ligger nära slutanvändarna i de lokala elnäten. Det skapar stora möjlighet för DSM-satsningen. 

Vad är poängen?

Poängen med smarta nät och DSM är att de kraftigt ökar möjligheterna att optimera energisystemet, eftersom ett smartare nät leder till att man kan styra olika energianvändare. Hushållsapparater kan till exempel fjärrstyras eller automatiseras och en framtida elbilsflotta utnyttjas som lager för billig el som produceras nattetid. Smartare elnät bidrar också till minskad energiförbrukning och sänkta utsläpp av växthusgaser.

Utvecklingen mot smartare elnät och DSM innebär spännande nya affärsmöjligheter för företag inom till exempel IT, styr- och reglerteknik, energilagring, kraftteknik och inte minst för energibolagen.

Ett smartare elnät öppnar också för helt nya typer av tjänster och produkter, till exempel för övervakning av äldre i hemmet och fjärrstyrning av fastigheter.

Vilka är målgruppen?

”Kraftsamling Smarta Nät” riktar sig till företag, offentliga aktörer och forskningsinstitutioner verksamma inom smarta nät med inriktning på DSM. På sex års sikt är målet att projektet ska ha skapat mätbar tillväxt och nya jobb inom området, särskilt inom IT.

Kontakt 

Är du intresserad av ”Kraftsamling Smarta Nät” är du välkommen att kontakta Carolina Dolff på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut;  , eller 010-516 65 89.

Västra Götalandsregionens kontaktperson är Gustaf Zettergren, miljöstrateg energi,  , mobil 0700-82 41 58.

Vad är DSM?

Demand Side Management, DSM, kopplat till ett smart nät handlar om tekniska och beteendemässiga möjligheter att anpassa elanvändningen till svängningar i produktionen istället för tvärt om, som idag. 

Traditionellt har samhället baserats på att stora kraftverk försörjer oss med stabil energi. Från vatten, kärnkraft, sopor, träflis, kol och olja får vi el som är relativt oberoende av väderlek och årstider.

Förnybar energi ändrar villkoren

En ökad andel el som baseras på förnybara källor kommer att ändra på detta. Det innebär ryckvisa bidrag från många håll till den totala elförsörjningen, till exempel:

- vindkraft som bara levererar el när det blåser.
- solceller som genererar el bara när solen lyser.

Anpassa tillgång och efterfrågan

Tillgången på el kommer att variera mycket mer liksom priset. Därför kommer konsumenterna i större utsträckning att få ”flytta laster” i tiden för att hjälpa elnätet – och minska sina egna kostnader.
Ett exempel är att lagra extra värme i varmvattenberedarna på natten, när det finns elöverskott. På morgonen undviker vi då att starta dyr, ”smutsig” elproduktion när många duschar samtidigt.

Ny teknik och nya tjänster

För att klara det behövs mer kunskap, nya incitament och tillgång till nya tjänster och teknik för att anpassa vår användning av energi i ett energisystem som ser annorlunda ut jämfört med dagens. I korthet är det de lösningarna som är DSM.

Klimatstrategi antagen 2009

uiqt|wBivlmz{5tqvl{swoH{x5{mkizwtqvi5lwtnnH{x5{muiqt|wBo}{|in5%zm||mzozmvH%vozmoqwv5{mo}{|in5%zm||mzozmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBuqtrwH%vozmoqwv5{muqtrwH%vozmoqwv5{muiqt|wBpmtmvi5t5vqt{{wvH%vozmoqwv5{mpmtmvi5t5vqt{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBqvnw5uqtrwH%vozmoqwv5{muqtrwH%vozmoqwv5{m