Från avfall till gödsel och gas. Henrik Petersson och Mariana Fridfjell förklarar priniciperna bakom biogasanläggningen i Lidköping.
Det tillverkas av avfall och ger både gödning till åkrar och bränsle i tanken.
Västra Götalandsregionen satsar stort på utveckling, produktion och användning av biogas. En av de allra senaste biogasanläggningarna i Västra Götaland finns i Lidköping. Här görs gasen flytande med hjälp av ny teknik.
Mellan höga grantoppar i området Kartåsen utanför Lidköping öppnar sig ett område fyllt med slingrande metallrör och ledningar. Här finns också en tankstation, och i bakgrunden sträcker sig några stora cisterner upp mot himlen.
Drifttekniker Henrik Petersson tar emot, tillsammans med Mariana Fridfjell som är processutvecklare vid Swedish Biogas. Han jobbar här dagligen medan hon är på tillfälligt besök från Linköping.
Tillsammans går vi bort till själva rötningsanläggningen där lastbilar dagligen dumpar det som kallas substrat, det vill säga råvaran som ska omvandlas till biogas. I just den här biogasanläggningen består substratet delvis av jordbruksgrödor och spannmål av sämre kvalitet från gårdar i trakten. En annan viktig ingrediens är stärk – en flytande restprodukt som bildas vid etanol- och stärkelsetillverkning.
Blir bränsle till bilar och gödsel på åkrar
Inne i anläggningen sprider sig en syrlig doft av lagård från gräs- och spannmålsavfallet som långsamt håller på att förmultna. Efter en liten stund har näsan vant sig och det känns helt okej.
Substraten matas så småningom vidare in i anläggningens två parallella system. Det består bland annat av två likadana kammare som vardera har en volym på över 4 000 kubikmeter. Därinne bryts substraten ner av mikroorganismer.
– Det är nästan samma process som i en komage, där gräset omvandlas till kobajs och gaser. Och precis som i komagen är det viktigt att temperaturen hela tiden ligger på rätt nivå inne i kamrarna, vilket är cirka 38 grader, berättar Mariana Fridfjell.
Inne i de stora kamrarna pågår rötningsprocessen ständigt. Biogasen stiger uppåt mot taket och därifrån förs den vidare ut till en uppgraderingsanläggning. Den geggiga massan som finns kvar i rötkammarens botten tas också tillvara och används som ekologiskt biogödsel för att spridas på åkrar och fält.
– Huvudprodukten biogas består av metan och en mindre del koldioxid. För att kunna använda biogasen som fordonsbränsle måste koldioxiden tas bort vilket sker här i uppgraderingsanläggningen, fortsätter Henrik Petersson som nu slussat oss vidare ut till det öppna området där alla rör och ledningar finns.
Unik process gör gas till vätska
Efter uppgraderingen tar den mest unika delen av anläggningen vid: Biogasen omvandlas till flytande form, och det gör man genom att kyla ned den till minus 163 grader. Ansvaret för produktionen övergår i det här skedet från Swedish Biogas till Göteborg Energi där Claes Sommansson är projektledare.
– När man kyler gasen minskas volymen väldigt mycket. Den tar 600 gånger mindre plats i flytande form och på så vis blir det enklare, billigare och miljövänligare att transportera biogasen längre sträckor när det inte finns något utbyggt gasnät. En annan fördel med den flytande formen är att den kan användas som bränsle i tunga transporter, alltså för lastbilar och långtradare, förklarar Claes Sommansson.
Tekniken är helt ny, men ett naturligt steg att ta eftersom efterfrågan på biogas nu har blivit större än tillgången.
– Det händer väldigt mycket inom det här området och vi träffar otroligt många positiva och engagerade människor som driver olika biogasprojekt, intygar Hanna Jönsson som är processledare för Biogas Väst – en plattform för biogassamverkan som leds av Västra Götalandsregionen.
– I just Lidköping har vi inte varit delaktiga i själva uppbyggnaden av biogasanläggningen eftersom vi inte ger direkta investeringsstöd. Däremot har Lidköpings kommun varit en jätteviktig aktör och i det här fallet har de fått stöd i form av Klimp-bidrag (statligt stöd till långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten).
– Vi har ett väldigt ambitiöst mål, att produktionen av biogas ska öka 25 gånger fram till 2020 i Västra Götaland, och då krävs det att vi stöttar och är med och utvecklar tekniken, säger Hanna Jönsson.
Text: Malin Husár
Foto: Andreas Olsson