– Sedan flera decennier finns ett förnyat intresse för naturens koppling till vårt välmående, inte minst inom forskningen, berättar Eva-Lena Larsson, verksamhetsledare på Gröna Rehab.
Det är en gammal men lite bortglömd sanning, den att vi människor mår bra av att vistas i natur och trädgård. Men nu växer insikten om den gröna vårdens betydelse för stresshantering och mental återhämtning så att det knakar. I Västra Götalandsregionen går Gröna Rehab i bräschen för en modell som kombinerar grönt kunnande med metoder från den vanliga, vita vården.
(Videoinslag från Gröna rehab, till botten av sidan)
Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? På den frågan finns det förstås många och skiftande svar. Ett kan, paradoxalt nog, vara just det faktum att vi i västvärlden har det så bra, materiellt sett. Vi förflyttar oss i bekväma bilar, har hela världens information ständigt tillgänglig i datorer och telefoner, tillbringar ofta arbetsdagen sittandes inomhus och hämtar vår mat i butikernas välfyllda frysdiskar. Samtidigt som vi fortfarande är stenåldersmänniskor, biologiskt och mentalt sett. Klart att det då kan uppstå smärtsamma kollisioner mellan yttre förutsättningar och inre behov.
Vetenskapliga belägg
Eller som Eva-Lena Larsson, verksamhetsledare på Gröna Rehab, påpekar när vi slagit oss ner i växthuset vid den gamla trädgårdsmästarbostaden i Lilla Änggården i Göteborg:
– Frågan är om de liv vi moderna människor lever egentligen går ihop, om det är möjligt att rymma allt vi vill och känner att vi måste prestera varje dag inom dygnets tjugofyra timmar.
Det ligger mycket i det hon säger. Och på sätt och vis vet vi väl också att vi mår bra när vi vistas utomhus i natur eller trädgård och sysselsätter oss med enkla, sinnliga och konkreta uppgifter som att rensa ogräs, hugga ved eller bara kravlöst i nuet ta in omgivningens ljud, dofter och färger.
Det är bara så svårt att sätta fingret exakt på vad det är som händer inom oss de där stunderna – och låta de positiva upplevelserna få verkliga konsekvenser för hur vi lever. Trots att det numera inte bara är sunt förnuft utan också grundliga vetenskapliga belägg som talar om för oss att utomhusvistelser gagnar både vår fysiska och psykiska hälsa.
Nygammal kunskap
Det som Eva-Lena Larsson och hennes team gör är att ta sådant mänskligheten vetat i tusentals år på allvar, blandar det med modern vårdkunskap och använder mixen som en positiv kraft i den mentalt påfrestande verklighet som utvecklingen har placerat oss i.
– De äldsta rehabträdgårdarna är faktiskt 3000 år gamla, berättar hon, och under lång tid, ända in på 1900-talet, placerades alltid sjukhus och andra vårdinrättningar i vacker natur, med egna parker eller trädgårdar. Med den medicinsktekniska utvecklingen under 1900-talet, det vi ibland kallar den vita vården, glömdes det grönas betydelse för vår hälsa bort.
Eva-Lena Larsson fortsätter:
– Men sedan flera decennier finns ett förnyat intresse för naturens koppling till vårt välmående, inte minst inom forskningen. Tidigast kom det här igång i bland annat England och USA, men sedan 1990-talet finns också ett växande intresse i Sverige kring hur gröna metoder kan hjälpa till vid stresshantering, smärtlindring, krisbearbetning och mental återhämtning.
Kravlös rekreation
Fröet till Gröna Rehab såddes år 2000. Då fick Eva-Lena Larsson, som är biolog i grunden och har disputerat på en avhandling om växtligheten i Arktis, jobbet som miljöforskningsinformatör i Göteborgs botaniska trädgård.
– Botaniska har alltid använts som en kravlös plats för rekreation, säger hon, och min första uppgift som informatör blev att sammanställa forskningsresultat om naturens och trädgårdens betydelse för folkhälsa och livskvalitet.
Eva-Lena Larsson fick snart kontakt med Ingemar Norling, psykolog, beteendevetare och vårdforskare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som brann för just de här frågorna. Under första hälften av 2000-talet, innan Ingemar Norling insjuknade och avled, samarbetade de två tätt.
– Vi kompletterade varandra bra genom att Ingemar var psykolog och beteendevetare och jag och Botaniska hade kunskap om naturen, säger hon. Vi drevs också båda två av en stark vilja att sprida kunskaperna till en bredare allmänhet. Ingemar brukade säga att de var alltför viktiga för att bara förbehållas ett fåtal.
Stötta andra
Nästa steg var att Västra Götalandsregionen, som är Botaniska trädgårdens uppdragsgivare, började uppmärksamma kopplingen natur och hälsa. Inom regionen förstod man att den teoretiska grunden fanns hos Botaniska och nu förhörde man sig om möjligheten att även utveckla en praktisk verksamhet.
– Bakgrunden var att sjukskrivningstalen, inte minst för stressrelaterade sjukdomar, rusade i höjden och att Västra Götalandsregionen som arbetsgivare såg ett behov av att vända trenden genom att hitta fungerande metoder både för att förebygga och rehabilitera, säger Eva-Lena Larsson.
Förslaget utreddes i två år och 2006 drog verksamheten i gång. Försöket var lyckosamt och efter ytterligare tre år blev projektet en permanent verksamhet inom Västra Götalandsregionen. Hittills har över 200 människor gått igenom Gröna Rehabs fyra olika behandlingsprogram.
Och resultaten fortsätter att vara mycket goda, ungefär tre av fyra av de behandlade går tillbaka till jobb. Till de positiva effekterna ska också läggas kurser för chefer, föreläsningar, studiebesök och skrifter som sprider modellen.
– Vi är ju till enbart för anställda inom Västra Götalandsregionen, och inte ens för den gruppen har vi tillräckliga resurser, därför är det också en viktig uppgift för oss att förmedla kunskap och stötta andra aktörer som vill arbeta med grön rehab, säger Eva-Lena Larsson.
Nedärvda reaktioner
Vad är då framgångsreceptet? För naturligtvis är det inte så enkelt som att människor med allvarliga stressrelaterade sjukdomar blir friska bara av att vistas utomhus lite hur som helst. Enkelt uttryck kan nyckeln sägas vara kombinationen av metoder från den vanliga vita vården och kunskapen om naturens hälsobringande effekter.
– Natur, djur och trädgård har en fantastisk förmåga att minska stress och dämpa ångest, oro och depression, säger Eva-Lena Larsson. En förklaring kan vara att vi människor som art alltid har levt nära naturen. Vårt sätt att reagera på den finns nedärvt i våra gener. Träden, stenarna och gräset upplevs som en kuliss där hjärnan inte behöver avläsa alla detaljer. Det gör att vi kan gå ner i varv.
Det gröna kombineras sedan, eller kanske ska man hellre säga blandas eftersom de olika metoderna går in i varandra, med avspänningsövningar, hantverk, bildarbete och terapeutiska samtal. I det tätt sammansvetsade teamet finns, förutom biologen Eva-Lena Larsson, sjukgymnasten Lars Nilsson, arbetsterapeuten Ella-Stina Wijk, psykoterapeuten Annika Astorsson och, förstås, trädgårdsmästaren Lena Benjegård.
– Styrkan i vårt koncept är just helheten, säger Eva-Lena Larsson, att det gröna är en komponent i allt vi gör och att vi samarbetar så väl mellan våra olika professioner.
Hon fortsätter:
– I den mån det går försöker vi till exempel ha våra samtal eller avspänningsövningar ute i det fria. Och till det kommer naturvandringarna och trädgården med allt vad det innebär av kravlös uppmärksamhet och möjlighet att arbetsträna med konkreta, bokstavligt talat, jordnära uppgifter.
Anpassad trädgård
Till det ska förstås läggas själva platsen, förutsättningen för verksamheten och en minst sagt viktig pusselbit i en lyckad rehabilitering. När Gröna Rehab startades 2006 var Lilla Änggårdens trädgård igenvuxen, men personalen med Lena Benjegård i spetsen såg genast potentialen och har i dag skapat en plats som är noggrant anpassad till uppdraget.
Trädgården, som sluttar ner mot en dalgång där en bäck porlar, omsluts av vacker lövskog. Här finns känslan av rumslighet och sinnlighet, platser för både vila och arbete, enskildhet och gemenskap, samt, inte minst, ett harmoniskt helhetsintryck.
Som tillfällig besökare och hobbyodlare blir man både inspirerad och imponerad av trädgården, och med smaken från växthusets tomater och uterummets vindruvor kvar i gommen är det lätt att glömma bort vad trädgården egentligen är till för. Men naturligtvis är det som Eva-Lena Larsson säger:
– Det viktigaste vi odlar här är inte växter, utan människor.
Text och intervju: David Björklund
Foto och video: Johan Främst