Fengersfors lockar allt fler besökare. Konstnärskollektivet Not Quite är en viktig del i förklaringen. Till höger: Sara Vogel-Rödin Loftman, verksamhetsledare.
På 50-talet var det ett av världens mest unika pappersbruk. I dag är det ett exotiskt beläget centrum för konstnärer och konsthantverkare. Inbäddat i en vacker, stillsam miljö fungerar Not Quite som en magnetisk dragkraft för besökare och konstintresserade från när och fjärran.
Nästan så långt norrut man kan komma i Västra Götalands län, ett stenkast från Värmland, ligger Fengersfors. När man närmar sig den lilla orten med drygt 600 invånare syns först den höga, murade skorstenen som sträcker sig mot skyn. Det går bara inte att missa det gamla bruksområdet.
Hit kom ett tiotal konstnärer och konsthantverkare i början av 2000-talet för att skapa sin dröm om en gemensam plattform. En plats där kreativiteten och entreprenörsandan skulle få växa. De hade alla en bakgrund från Stenebyskolan som bedriver utbildningsverksamhet inom konsthantverk och design i Dals-Långed, cirka två mil bort.
Besöksrekord i Fengersfors
Resten är en framgångssaga som bara tycks bli bättre och bättre för varje år. I dag har Not Quite 47 medlemmar varav knappt hälften verkar i närområdet och 16 stycken har sina ateljéer eller verkstäder i brukets vackra gamla lokaler. Övriga medlemmar finns spridda över Sverige och några finner man till och med utanför landets gränser.
Samtidigt hittar alltfler hit: För två år sedan var antalet besökare cirka 8 000, i fjol var siffran uppe i cirka 12 000, och under 2010 väntas det bli besöksrekord igen.
– Jag tror att en av våra styrkor är att vi ligger här, lite i periferin. Det gör att vi inte konkurrerar med en massa andra inom samma område. Sedan är vi inte bara en plats för besökare utan även för dem som verkligen söker kvalité, betonar Sara Vogel-Rödin Loftman som själv är konstnär och verksamhetsledare för Not Quite.
När bruket definitivt lade ner i slutet av 1970-talet såg det mörkt ut för Fengersfors som snabbt kvalade in under begreppet avfolkningsbygd. Men tack vare en framsynt fastighetsägarinna förvandlades området så småningom till ett kombinerat centrum för konsthantverk och företagspark – i lokalerna finns i dag även en arkitektbyrå, ett klädföretag, en fiskodlingsverksamhet och en fönstertillverkare.
Kulturen lockar yngre att flytta till orten
Och invånarantalet i Fengersfors med omnejd har äntligen slutat minska, tack vare Not Quite. Det är inte längre bara norrmän som köper traktens gamla hus för en spottstyver för att använda dem som sommarhus. Nu har flera yngre människor flyttat in för året-runt-boende och det råder till och med bostadsbrist. Detta är unikt för Åmåls kommun som generellt har en ålderstigen befolkning och där de flesta orter visar minusresultat i befolkningsstatistiken.
– Vi är ett av de bästa exemplen på att kultur gör skillnad, även på en liten plats, berättar Sara Vogel-Rödin Loftman samtidigt som hon visar runt bland tegelbyggnadernas ateljéer, snickeriverkstaden, smedjan, den svala utställningshallen, butiken och det mysiga kaféet.
För att få bli medlem i Not Quite krävs en seriös ansökan med motivering varför man vill bli medlem, samt en examen inom design, konsthantverk eller liknande. Om personen anses kunna bidra starkt till gruppen med sitt skapande kan det ske ett undantag från det sistnämnda kravet.
– Under åren har nya människor tagit över rollen att vara drivande i föreningen och de som var med från början har tagit ett steg tillbaka. Trots att vi har vuxit så mycket fungerar den demokratiska processen väldigt bra och vi har hittills klarat oss utan stora konflikter, säger Sara Vogel-Rödin Loftman.
– Men även om vi alla är olika och intar olika roller så har vi gemensamma drömmar om att skapa och försörja oss på vårt skapande. Det är det som håller oss samman och får oss att vilja utveckla Not Quite ännu mer.
Text: Malin Husar
Foto: Not Quite