– Vi har testat musselmjölet under ett år som foder åt värphöns. Alla prover har fallit väl ut, så det finns en marknad för malda musslor som djurfoder, säger Odd Lindahl, docent i marin ekologi.
(Videoinslag om musselmjölsanläggningen, längst ned på sidan)
Västra Götalandsregionen är en av finansiärerna bakom Sveriges första försöksanläggning för musselmjöl. Den finns på Orust och kan ge stora vinster såväl till havs som på land; klarare kustvatten, ekologiskt hållbart djurfoder, nya arbetstillfällen.
Musslor är en viktig del i det naturliga kretsloppet och odling av musslor en metod för att minska övergödningen i haven. Musslorna lever av växtplankton som i sin tur tar upp näringsämnen som till exempel kväve och fosfor. En enda mussla kan under goda förhållanden filtrera fem till nio liter vatten per timme.
– Det innebär att när musslorna skördas återförs näringen från hav till land. En stor del av kväve och fosfor som läcker ut i havet kommer från jordbruk därför finns det goda skäl att föra tillbaka detta till jordbruket i form av foder, säger projektledaren Odd Lindahl, docent i marin ekologi och verksam vid Vetenskapsakademien vid Kristinebergs i Fiskebäckskil.
Musslor blir djurfoder
Försöksanläggningen i Ellös på Orust är den första i Sverige. På kort sikt hoppas Odd Lindahl och driftansvarige Jan Nilsson, som hyrts in från Fiskberedning Paul Matsson AB, att anläggningen ska fungera tekniskt sett. När den väl gör det är förhoppningen att alla som anmält intresse för att testa och använda musselmjöl som en högkvalitativ proteinkälla i fodret också börjar göra det.
– Vi har testat musselmjölet under ett år som foder åt värphöns, i mindre skala på kyckling och mer experimentellt på regnbåge, röding och havskräfta. Alla prover har fallit väl ut, så det finns en marknad för malda musslor som djurfoder, säger Odd Lindahl.
Inne i den gula byggnaden i Ellös hamn vilar restmusslorna från Mollösund i iskylda säckar i väntan på att hällas ned i torkmaskinen, som påminner om något professor Balthazar skulle ha kunnat konstruera. Odd Lindahl och Jan Nilsson kontrollerar även verksamheten från två dataskärmar samtidigt som det rasslar som från en spelautomat med ständig jackpot i rummet intill.
Med stor sannolikhet kan den här försöksverksamheten också ge god utdelning för musselodlarna. Men för att mjölproduktionen ska etableras på allvar, så måste musselodlaren få ersättning för sitt miljöarbete.
Odd Lindahl förklarar:
Vill ha miljöstöd till musselodlare
– I dag är priset för högt för att odla råvaran. För att få ned priset, så att det kan konkurrera med fiskmjölet som foder, så bör musselodlaren också få betalt för det miljöarbete han utför, precis som lantbruket får idag för sina miljöinsatser.
Odd Lindahl har räknat på detta och menar, att om musselodlaren får samma kilopris på kväve som lantbrukaren, så täcker det gapet mellan vad foderindustrin kan tänkas betala och vad musselodlaren behöver för att få sin verksamhet att gå runt.
– Jordbruksverket är högst medvetet om detta och den här frågan är uppe på departementsnivå. Det är nog så, att det behövs ett politiskt beslut för att miljöstödet till musselodlarna ska bli verklighet, säger Odd Lindahl.
Han tillägger dock:
– Då ska man vara noga med att påpeka, att en sådan slags handel med näring och utsläpp ska inte bara gälla musslor utan gälla alla slags aktiviteter där man tar hand om näring i havet och återför det till land.
Kan ge hundra nya arbetstillfällen
I dag odlas 3 000 ton musslor, men potentialen, enligt Odd Lindahl, ligger omkring 50 000 ton. En sådan ökning skulle få följande positiva effekter:
- Det skulle räcka till foder för Sveriges samtliga ekohöns.
- Det skulle i första ledet skapa 100 nya arbetstillfällen.
- Det skulle plocka upp 500 ton kväve per år ur havet, vilket motsvarar 18-20 procent av Länsstyrelsen i Västra Götalands mål om 2 750 ton kväve om året.
– Bruttokostnaden för resurser som måste skjutas till skulle stanna vid 150-200 miljoner per år. En relativt billig penning för så många nya arbetstillfällen samtidigt som det medför en minskad övergödning och utbredning av bottnar som kanske inte är döda, men överbelastade, säger Odd Lindahl.
Den lilla ”musselmjölsfabriken”, som ligger vägg i vägg med en anläggning för fiskberedning har ögonen på sig från flera håll. I USA är intresset stort för om den svenska ”pilotanläggningen” ska lyfta musselanvändningen till nya nivåer, flera svenska länsstyrelser och kommuner följer också noga projektet.
– Maskinen invigdes i september och det är väldigt många parametrar som vi måste ställa in och lära oss att förstå. Nästa steg bör vara att göra en kommersiell anläggning som måste vi ha mycket större kapacitet. Då får vi se om den här torkprocessen fungerar även i större skala, säger Odd Lindahl.
Reporter: Jan Nyman
Foto och video: Johan Främst