En av de konstnärer som arbetat med den konstnärliga utformningen av Brinkåsens miljöer är skulptören Leo Pettersson.
Se videoreportage, längst ned på sidan
Konst hjälper oss att reflektera över våra liv och gör oss friskare. Därför förser Västra Götalandsregionens konstenhet sjukhus och andra offentliga miljöer med konst. En sådan verksamhet är den nybyggda psykiatrianläggningen Brinkåsen.
Mitt i det öppna landskapet utanför Vänersborg slingrar sig en rund ring av moderna hus. Här öppnades under hösten anläggningen Brinkåsen för rättspsykiatrisk och sluten psykiatrisk vård. Projektet har tagit sin form i nära samarbete med konstenheten på Västra Götalandsregionen och konstnärer från hela länet har berikat både ute- och innemiljöer. En av dem är skulptören Leo Pettersson.
– Konst är ett visuellt, universellt språk som kan öppna dörrar till inre landskap, säger han.
En mjuk dimma sveper runt Brinkåsen och utanför entrédörrarna inspekterar Leo Pettersson sitt verk. I väggen bredvid ingången finns en inglasad nisch med små figurer i olika material. De är parafraser ur konsthistorien och väcker lockande associationer till skulpturer man sett någon gång på ett konstmuseum eller kanske på ett vykort eller i en bok.
– Här står man och väntar på att bli insläppt, eftersom säkerheten är så hög. Då vill jag ge besökaren något att hänga upp sina funderingar på. Och kanske föds en ny tankegång, säger han.
Precis som ett tiotal andra konstnärer har Leo Pettersson fått sitt konstnärliga uppdrag av Västra Götalandsregionens Konstenhet. Den bildades 2001 och dess uppgift är att ansvara för den konstnärliga utsmyckningen överallt där Västra Götalandsregionen bedriver verksamhet. Framförallt gäller det sjukhus.
Konst får oss att må bättre
Richard Sangwill är chef på Konstenheten och menar att konsten ska bidra till att skapa en god miljö.
– Ett konstverk kan vara något att vila ögat på under en längre sjukhusvistelse men de kan också vara ett sätt att orientera sig i en byggnad eller kan få oss att tänka och reflektera, säger han.
Konst får oss att må bättre menar Richard Sangwill. Det visar även ett alldeles färskt forskningsresultat från Göteborgs universitet som bevisar att design ökar patienters möjlighet att återhämta sig både fysiskt och psykisk.
En annan viktig aspekt i konstenhetens uppdrag är demokratitanken.
– Den offentliga miljön ger människor som kanske inte haft möjlighet innan att uppleva konst ett tillfälle till ett första möte med konst, säger Richard Sangwill.
Förutom att köpa och upphandla konst ingår det också i konstenhetens arbete att förvalta, administrera och vårda Västra Götalandsregionens samling på cirka 58 000 verk. Men också att genom olika kanaler informera om konst och dess betydelse.
– Vi bidrar bland annat med information kring alla verk. Sjukhus är inte privata gallerier och vi har inte valt att vistas där. Därför ska det finnas tillgänglig information som ska ge nycklar till verket så att det inte känns så avlägset, säger Richard Sangwill.
Inga konstnärliga restriktioner
När konstenheten får ett utsmyckningsuppdrag utgår de ifrån verksamhetens syfte och visioner. I arbetet med Brinkåsen var ledorden ”att skapa en god och estetiskt tilltalande miljö samt en känsla av lugn och trygghet och att väcka nyfikenhet”.
Det innebär bland annat att verken på Brinkåsen ser lite annorlunda ut beroende på var de är placerade. Både i den administrativa byggnaden där endast personal huserar och i patienternas aktivitetshus finns glasgångar med målade motiv. I patienternas aktivitetshus har glasgångarna tätt målade naturmotiv som inte riskerar att skapa svindelkänslor eller väcka oro. Men i personalbyggnaden är målningar däremot luftiga så att man kan uppleva en höjdnivå och motiven inbjuder till friare associationer.
Men det fanns inga konstnärliga restriktioner eller direktiv från konstenhetens sida till de anlitade konstnärerna. Endast information om hur verksamheten ska se ut. Ett antal konstnärer lämnade in skisser på förslag till konstverk och därefter bestämde en jury med representanter ifrån Brinkåsen, konstenheten, byggföretaget, arkitekterna och patienterna vilka konstnärer som skulle anlitas.
Leo Pettersson valde dock att inte alltför medvetet utgå ifrån Brinkåsens specifika verksamhet när han skapade sitt verk.
– Dels kan en sådan här institution snabbt förändras, från en rättsmedicinsk psykiatrisk anläggning till en mer öppen psykiatrisk institution, och dels tror jag inte på att helt låsa sig till speciella brukare. Istället har jag tänkt att verket ska vara någonting levande för den som ser det, oavsett vem han eller hon är, säger han.
Leo Pettersson tar några steg bakåt på den stora stenlagda planen framför Brinkåsens entré. Han granskar helhetsintrycket och konstaterar att han är nöjd.
– På något sätt kanske jag har befolkat byggnaden med andra historiska referenser. Det är fascinerande att vi människor är så lika genom årtusenden. Det finns bara olika sätt att leva på och det kanske kan skapa hopp om andra möjligheter. Om ett annat liv. Det skulle jag vilja ge en anhörig på väg hit med tungt sinne.
Han blir tyst en stund och fortsätter sedan:
– Men det viktigaste är inte min intention utan vad betraktaren ser och känner, säger han.
Text och ljud: Åsa Rehnström
Foto och video: Johan Främst
Foton på konstverk: Konstenheten