Biolog Anders Nilsson jobbar för tredje året med projekt runt Säveån. – Det här är miljöer som är viktiga att bevara. Vi måste tänka på ekoblansen och bruka landskapet på ett ansvarsfullt sätt, så att vi har något att lämna över till nästa generation. (Fler bilder längst ned på sidan, efter texten)
Vattnet skummar och studsar över stenarna på sin färd nedströms under broarna. En storskrake-hona kämpar med att lära sin enda unge att simma i virvlarna. En bit bort har bävrarna fällt några träd och en asp har lagt sig ut över vattnet. Dess lövverk lockar till sig insekter som blir fiskmat och i skuggan av stammen kan småfisk klara livhanken genom att gömma sig undan större fiskar och fåglar.
– Säveån är fantastisk att upptäcka, både för unga och gamla. Vi vet ju alla hur bra vi mår av att komma ut i naturen, säger biolog Anders Nilsson från Naturhistoriska museet i Göteborg.
För tredje året är han engagerad i Säveåprojektet vars syfte är att ta tillvara landskapet längs den 13 mil långa ån. I Västra Götaland har vi nämligen turen att ha tillgång till ett av Sveriges mest värdefulla vattendrag, sett ur både naturvårds- kulturmiljö- och fiskesynpunkt.
Säveån sträcker sig från Göta Älv vid Göteborgs hamn, till sjön Säven mellan Borås och Vårgårda. Den passerar elva kommuner, många små samhällen och rinner rakt igenom storstadsmyller och industriområden. Den fortsätter längs vägar och järnvägar, förbi kohagar, gamla kvarnar och kraftverk och kringelikrokar sig vidare mellan tjusiga herrgårdar, lummiga skogar och fornlämningar från stenåldern.
Skolelever använder naturen som klassrum
Redan för längesedan drog vattnet till sig människor, bebyggelse och industrier. Det har också inneburit stora påfrestningar för ån. Målet för Säveåprojektet, som egentligen består av en mängd olika projekt, är att få en långsiktigt, hållbar utveckling av områdena vid ån. Att få människor, djur och natur att samsas, helt enkelt!
För att lyckas med det krävs ett samarbete över kommungränserna och mellan företag, föreningar och alla de som bor nära ån. De har därför bjudits in till möten för att prata om hur de vill att Säveån och dess omgivningar ska användas. En av idéerna som kom upp var att skolelever kan använda Säveån som miljölabb:
– Det har funkat jättebra! Att ha naturen som klassrum är väldigt uppskattat, konstaterar Anders Nilsson.
Ett annat projekt, som kommer att ta fart under hösten är att uppmuntra SFI-klasser (svenska för invandrare), att komma ut till naturen kring Säveån för att hålla lektioner.
– Självklart är det mer givande att lära sig svenska ute i verkligheten. Samtidigt får de chansen att uppleva vår natur. Är man ny i landet kan man behöva tips om vart man kan gå, vad man får göra och vad man ska undvika, menar Anders Nilsson.
Ett av Sveriges bästa laxvatten
Vi har träffats vid Jonsereds gamla fabriker, en av Sveriges bäst bevarade tidiga industrimiljöer. I flera av de ståtliga tegelbyggnaderna från 1800-talet finns det fortfarande verksamhet och på helgerna serverar hembygdsföreningen nybakat. Den vackra järnbron som leder över Säveån och in på området ska snart renoveras så att rosten försvinner. Vi går ner mot ån på andra sidan fabriksområdet, genom en mindre djungel av självlysande, grön ormbunke och slår oss ner vid en liten stenbank intill vattnet.
– Här är det så rofyllt. Det är ett fint ställe att ta en fika på, tycker Anders Nilsson och plockar upp liten larv med vingar, en av otaliga sländarter som snart kommer att flyga omkring över vattnet för att bli mat åt både fågel och fisk.
På andra sidan ån sitter en forsärla, som ser precis ut som en sädesärla fast den är gul, och vippar kvickt på sina stjärtfjädrar. Vi hör drillsnäppans originella sång och hade vi stannat längre så hade vi kanske fått se den blå-gröna, glänsande kungsfiskaren sitta och speja ner i vattnet efter fisk.
En bit bort, intill en hage med smörblommor och svart-vita kalvar, ligger en av de anlagda rastplatserna. Ett flöte har fastnat uppe i en trädgren och signalerar att detta är en populär fiskeplats. Här finns en fiskvåg och en tavla där lyckosamma storfiskare kan skryta om sin fångst. En gädda på 99 centimeter och två rejäla laxar på åtta och nio kilo, finns noterade.
– Säveålaxen kan bli upp till 20 kilo, så man behöver faktiskt inte åka till Norge för att få en rejäl lax på kroken. På hösten kan man stå här och se laxen leka. Ibland utbryter rena laxslagsmål när hanarna slåss om honornas gunst. Det är häftigt att se!
Miljö för välbefinnande
Vid rastplatsen finns bänkar och ett vindskydd med tak. I den uppmurade eldstaden går det bra att göra upp eld och grilla.
– Vi behöver de här miljöerna för att må bra. Både naturen, kulturmiljön och industrihistorian är viktiga att bevara. Vi kan inte bara tänka kortsiktigt och förbruka naturen. Vi måste ta ansvar för vad vi lämnar över till nästa generation, tycker Anders Nilsson.
Och en tretton mil lång å, kantad av intensivt stadsliv, spännande historia och rogivande grönska och med så rent vatten att man kan bada i den på sina ställen, paddla fram i bäverland, promenera över små stenbroar, ha picknick vid porlande vatten eller få en baddare till lax på kroken, är ett arv så gott som något. Väl värt att bevara.
FAKTA
Västarvet är en del av Västra Götalandsregionen och arbetar för natur- och kulturarvsfrågor. Tillsammans med Länsstyrelsen jobbar man med flera olika projekt inom ramen för Säveåprojektet och ”Säveåns landskap”.
Här är några exempel på vad som gjorts:
- Bottnarna har städats, stora stenblock har baxats på plats och grus har fyllts på så att ål, lax och andra fiskar kan vandra, leka och växa upp här.
- Fiskvägar och laxtrappor är anlagda så att fisken kan ta sig uppströms, förbi kraftverk och industrier, för att leka.
- Bohålor är anlagda för att hjälpa den blå kungsfiskaren på traven
- Vandringsleder i olika längder är anlagda för att människor ska ge sig ut och njuta av naturen
- Rastplatser med bänkar, vindskydd och eldstäder har byggts längs ån
- En fiskebrygga vid Jonsereds strömmar ska byggas under sommaren
- Renovering av Jonsereds gamla fabriker görs för att bevara viktig industrihistoria
- Skolelever och lärare har använt Säveån som miljölabb och ”grönt klassrum”.
- Projekt för att främja integrering av nya svenskar har satts igång
- Samråd med människor som bor längs med ån, företag, föreningar och kommuner har hållits för att främja ett samarbete som kan leda till en hållbar utveckling av Säveån och dess omgivningar
- En kartläggning av vilka värden som finns längs med ån i form av natur- och djurliv men också i form av kultur- och industrihistoria har gjorts.
- ”Läsa landskap”, en tvärvetenskaplig universitetskurs om natur- och kulturlandskapet kommer att starta vid Göteborgs universitet 2012. Kursen ska delvis vara fältbaserad och genomföras vid Säveån.
Text: Jeanette Bergenstav
Foto: Patrik Bergenstav
Bildspel från Säveån