Lena Berglin brinner för att hitta nya vävtekniker, som på sikt kan minska antalet processer och göra textilframställningen mer miljövänlig.
Forskaren Lena Berglin vill göra textillverkningen miljövänligare. Men först väntar hon på ett annat resultat. I sommar börjar testerna av hennes smarta textilier, som ska underlätta EKG-mätningar.
Textilbranschen har genomgått djupa kriser, men istället för att dö ut helt har slamret från vävstolarna bara dämpats något. Hantverket har dessutom kompletterats med en ”hjärnindustri”, som har ökat i omfattning och både utvecklar och breddar textiliernas användningsområden.
Det är detta Lena Berglin sysslar med.
Hon är knuten till Textilhögskolan i Borås och forskar om interaktiva textilier – tyger som samspelar med sin omgivning.
-En stor del av mina forskningspengar kommer att gå till att forska på nya vävtekniker och då är just området smarta textilier ett bra område att bedriva forskning på, säger Lena Berglin.
Hon har jobbat mycket med att mäta så kallade biofysiologiska signaler och muskelaktivitet med hjälp av textilier. Enkelt förklarat kan man säga, att området smarta textilier ersätter en besvärlig lösning för den det ska mätas på.
Istället för att en patient ska bära elektroder som klistrats mot kroppen - och som dessutom har en tendens att lossna med tiden – har Lena Berglin varit med och skapat prototyper av textil som leder ström och som kan bäras i form av en kofta eller en väst.
-Vi har helt enkelt integrerat tyger och metalltrådar som leder ström. Användarmässigt är det en klar förbättring.
På vilket sätt?
-I dag är det till exempel väldigt besvärligt att göra långtidsmätningar av EKG på barn, eftersom klisterelektroder är obekväma och lossnar när patienten svettas. Med textil är det tvärtom.
Hur då?
-Textilier fungerar inte så bra i början, men ju mer du använder dom och ju mer de så att säga svettas in, så fungerar de bättre. De är också skönare att bära, förklarar Lena Berglin.
Hon ursäktar röran i arbetsrummet, som är belamrat med flyttlådor (”Vi håller precis på att flytta in”). Sedan visar hon upp prototyper i svart som, efter flera års forskning, ska provas i sommar. De kliniska testerna utförs vid Umeå Universitetssjukhus.
-Vi får se vad testerna ger för svar. Det finns ett stort intresse inom sjukvården för att testa tekniken. Sedan är steget därifrån till att köpa in produkten väldigt långt, säger Lena Berglin.
Men även om hon är nyfiken på hur textilierna kommer att fungera praktiskt i sjukvården är Lena Berglin egentligen mer intresserad av ett annat mönster inom textilltillverkningen, som hon ser kan utvecklas med hjälp av forskning.
Hon har enligt egen utsago alltid varit intresserad av hur nya teknikområden påverkar produktionen och hur produktionen ska se ut.
-Jag ser framför mig hur vävstolar ska kunna användas på flera sätt, så att man kan minska antalet processer. Det kanske inte behövs en maskin för varje ändamål. Istället för att ha hundra kvadratmeter maskiner kanske det räcker med en fjärdedel, säger Lena Berglin.
Hur menar du att forskningen påverkar produktionen?
-Så här: Trots att vi fokuserar på en sak, som smarta tyger, så öppnar vi för andra tekniker som för med sig att vi kan tillverka på ett miljövänligare sätt. Det är just detta vi vill komma åt inom smarta textilier, säger Lena Berglin.
Hon menar, att det i dag inte bara är att väva ett tyg och sälja utan du säljer en produkt som är mycket mer förädlad. Enligt Lena Berglin är det tufft för ett litet företag att bygga upp den kompetens som krävs.
-Där har forskningen en viktig roll, att man arbetar in sin forskning i industrin. Forskningen ska naturligtvis vara fri, men det hindrar ju inte att en del av den kan vara mer tillämpad och målstyrd, säger Lena Berglin.
Detta sagt av en forskare som verkar vid Textilhögskolan i en kommun där man förr ställde sig frågan: Hur ska Borås klara sig utan textiltillverkningen? Det kanske är dags att vända på frågan: Hur ska textiltillverkningen klara sig utan Borås?
Foto: Johan Främst