För två år sedan installerade Ulricehamns kommun 160 kvadratmeter solceller på sitt stadshus. Miljöstrategen Susanne Arneborg demonstrerar den display som visar solcellernas energiproduktion.
Troligen hade det inte suttit solceller på Ulricehamns stadshus i dag om det inte vore för stormen Per. Under sina härjningar i januari 2007 blåste han nämligen av halva det gamla koppartaket.
Men en sak är säker: Satsningen på solenergi i kommunen hade tagit fart ändå, för miljöengagemanget fanns redan där.
– Taket rullade ihop sig som locket på en sardinburk och rasade ner. Som tur var blev ingen skadad, säger Susanne Arneborg när hon beskriver vad som hände det mörkt tegelröda stadshuset, byggt på 1960-talet i postfunkisstil.
Som miljöstrateg och energi- och klimatrådgivare i Ulricehamns kommun märks det verkligen att hon brinner för det hon gör. Men hon är inte ensam. Susanne Arneborg har arbetat med dessa frågor i kommunen i över tio år, men när dokumentärfilmen En obekväm sanning med Al Gore nådde ut i världen 2006 spred sig miljömedvetandet som en löpeld ute i de olika förvaltningarna. Plötsligt ville alla vara med.
Så kom ett utmärkt tillfälle att handla när det där stora koppartaket blåste av. Den politiska viljan fanns, men utan ett statligt investeringsstöd som täckte 70 procent av kostnaden hade det inte varit ekonomiskt möjligt att installera 135 kvadratmeter solceller på hela den södra taksidan – samt ytterligare drygt 23 kvadratmeter som effektivt solskydd över fönstren.
– Fortfarande är det tyvärr så att solceller inte är särskilt lönsamt på kort sikt i Sverige, men här har vi en återbetalningstid på cirka 15 år och det är ändå ganska bra, förklarar Susanne Arneborg.
Vill visa att kommunen tar klimatfrågan på allvar
Solceller innebär att solljuset omvandlas direkt till el, som i det här fallet görs om från likström till växelström innan det går ut på det allmänna elnätet. Det är alltså en helt annan teknik än solvärme, där solfångare med hjälp av solens strålning producerar varmt vatten.
De solceller som sitter på Ulricehamns stadshus producerar mellan 13 000 och 15 000 kWh varje år.
– Det kanske inte låter så mycket men det är viktigt att även se dem som ett exempel på att vi tar energi- och klimatfrågan på allvar i kommunen, säger Susanne Arneborg och tar oss med till den display som sitter utanför stadshuset och som visar aktuell effekt, dagens energiproduktion och den totala producerade energimängden som utvinns av solcellerna.
Ofta lönsamt satsa på solvärme på landsbygden
Men det kanske viktigaste arbetet med solenergi i kommunen sker främst utanför själva stadskärnan, på landsbygden där de flesta invånarna bor. Här är det som mest lönsamt att satsa på solvärme, särskilt för gårdar och hus som har ved- eller pelletspannor och där det finns vattenburen el. Då blir solvärme ett perfekt komplement.
Det har också vuxit fram en unik framsynthet i kommunen, mycket tack vare den kunskap och inspiration man fått från projektet Soluppgång i Väst. Nu finns solenergi med som en rekommendation redan på ett tidigt stadium, till exempel vid planeringen av ett nytt bostadsområde. Och i en alldeles färsk, fördjupad översiktsplan över Gällstad strax utanför Ulricehamn har Susanne Arneborg och hennes kollegor markerat små solar på en karta – vid en skola, ett äldreboende och en idrottsanläggning. Här anses placering av solvärme särskilt lämplig.
Bäst på klimatarbete i Västra Götaland
Hos Susanne Arneborg finns det en stark tro på en framtid med ökad solenergi i kommunen.
– Jag är ganska övertygad om att man satsar på solvärme framöver i samband med att det byggs nytt och byggs om. Vi underlättar och ger stöd så mycket det går, och vi kräver inte bygglov för solfångare i vår kommun förutom när det finns ett kulturminnesvärde.
Men hon är noga med att påpeka att solenergisatsningen ändå bara är en liten del av kommunens totala miljöarbete. Nyligen blev Ulricehamn rankad som bästa klimatkommun i Västra Götalands län, enligt Svenska Naturskyddsföreningens årliga undersökning. Bland de 222 kommuner i hela landet som svarat på enkäten hamnade man på en hedrande sjätteplats. Som om det inte vore nog med utmärkelser fick kommunen det europeiska miljöpriset Climate Star för knappt ett år sedan.
– Det är jätteroligt att få ett kvitto på att vi gör rätt, och det sporrar oss förstås till att fortsätta vårt arbete, säger Susanne Arneborg.
De solceller som sitter på Ulricehamns stadshus producerar mellan 13 000 och 15 000 kWh varje år.
Text: Malin Husar
Foto: Peter Wahlström