Namn: Eva Olsson.
Ålder: 52.
Familj: Tre vuxna barn.
Yrke: Bussförare på Nobina, som kör linjetrafik i Trollhättan på uppdrag av Västtrafik.
Eva Olsson är en av cirka 6 500 bussförare som varje dag, året runt, kör kollektivtrafik åt Västtrafik. För två år sedan fick hon sitt bussförarkort efter en utbildning i Åmål. Det blev jobb nästan direkt hos Nobina (f d Swebus) i Trollhättan – ett trafikföretag som kör linjetrafik på uppdrag av Västtrafik. Och hon är helnöjd med sitt yrkesval.
Vad är det bästa med ditt jobb?
– Det är så inspirerande att prata med folk och att kunna hjälpa dem. De flesta är så positiva och tacksamma, särskilt de äldre. Sedan tycker jag det är en viss frihetskänsla att slippa stå inne mellan fyra väggar hela dagarna. Jag gillar att se årets alla skiftningar i naturen. Ingen dag är den andra lik.
Lär du känna vissa passagerare lite mer, de som är stammisar?
– Ja, jag möter ofta samma människor, särskilt när jag kör servicelinjen som är en anpassad buss för de som kanske har rullator eller sitter i rullstol. Det är väldigt trevligt att träffa dem och utbyta några ord.
Har du något speciellt minne från någon av alla dina körningar?
– Jag minns särskilt en kvinna som hade svårt att ta sig fram. När hon fick se att det var jag som jobbade blev hon så himla glad för hon tycker jag kör så bra. Det värmde verkligen.
Ser du det som en utmaning, att köra bra?
– Det står nog allra högst upp på min lista, att köra mjukt så passagerarna ska känna sig lugna och trygga när de åker med mig. Jag är inte precis den som kör på två hjul i kurvorna. Kanske är det vanligare att vi tjejer kör lite mjukare…
Varför är det då inte fler kvinnor som jobbar som bussförare tror du?
– Jag vet inte. Kanske blir många rädda för att det är ett stort, tungt fordon. Men jag behöver ju själv inte meka direkt med fordonet, utan bara veta hur bussen fungerar i fall något krånglar. Jag önskar verkligen det vore fler kvinnor som kör.
Tack för pratstunden, och fortsatt lycka till med ditt jobb.
– Tack så mycket!
Text: Malin Husar
Foto: Andreas Olsson