Vågkraft skapar nya arbetstillfällen i Västra Götaland. Ingenjören Ali Ogali på Seabased Industry AB jobbar med att färdigställa innandömet till ett aggregat.
Bohusläningarna har alltid levt på vad havet kan ge. Nu skapas den nya tidens arbetstillfällen tack vare rörelser under ytan i Gullmarn. Energikällan vågkraft ska gå på export och mönsterfabriken byggs i Lysekil.
Strax före midsommar 2010 gav Miljödomstolen i Vänersborg Seabased Industry AB tillstånd att bygga världens första och största kommersiella vågkraftspark i havet nordväst om Smögen i Västra Götaland. Beslutet innebär att ytterligare ett steg tagits för att ge en ny typ av ren, förnybar energi till mer än tusen hushåll. Till stor glädje för, bland andra, Mats Leijon. Han är inte bara professor i elektricitetslära vid Uppsala universitet han är styrelseordförande i Seabased Industry AB också.
– Tillståndet är ett resultat av gott samarbete med såväl Lysekils kommun som övriga lokala kommuner, myndigheter och övriga intressenter i det området, säger Mats Leijon.
50 miljoner har investerats
Moderbolaget Seabased AB utvecklar system för utvinning av elenergi ur havsvågor. Forskning och utveckling inom Seabased bedrivs i nära samarbete med forskare vid Centrum för Förnybar Elenergiomvandling (CFE) vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala universitet, där alltså Mats Leijon verkar.
Flera forskarstuderande bedriver doktorandarbeten i Vågkraftsprojektet Islandsberg utanför Lysekil, där alla data skickas direkt till Uppsala via den specialbyggda mätstationen vid Gullholmen, Orust. Doktoranderna studerar, till exempel, hur fisken rör sig, slitaget på materialet och detaljer och rörelser i vågstrukturerna.Totalt har närmare 50 miljoner kronor investerats i forskningsprojektet.
– Forskningen är viktig för utvecklingen, men den lever sitt eget liv. När det gäller den kommersiella delen, där vågkraftsparken utanför Smögen ändå bara är en liten demonstrationsanläggning, så tror vi på en väldigt god framtid, eftersom exportmarknaden är väldigt stor, säger Mats Leijon. Ett besked som är till stor glädje för Lysekils kommun.
Vågkraften väntas skapa 50 nya arbetstillfällen
Redan i dag guppar det alltså gula bojar på vattenytan vid Islandsberg i Gullmarn, vilka är kopplade till de aggregat som utvinner el ur vågorna. Några kilometer därifrån, i en stor röd magasinsbyggnad i Lysekils hamn, tillverkas aggregaten och inom en snar framtid skapas omkring 50 nya arbetstillfällen. Det schaktas för att bereda plats för den nya arbetsplatsen, vilken blir ett värdefullt tillskott för den bohuslänska arbetsmarknaden i allmänhet och för kommunen med 14 600 invånare i synnerhet.
– Fabriken kommer troligen att stå klar i februari 2011 och tanken är att den ska vara en mönsterfabrik för nya, liknande anläggningar i andra världsdelar, säger Seabased AB:s produktionschef, Robert Leandersson.
I prisnivå med vindkraften
Till ackompanjemang av måsarnas skrin i hamnen monterar dagens nuvarande sex anställda aggregaten, som sedan placeras på cemenfundament på allt ifrån 20 meters djup ned till 100 meters djup på bottnar under vattenytan. Formen på stålkonstruktionerna liknar små primitiva månraketer och var och en innehåller den linjärgenerator som rör sig i takt med och utvinner energi ur vågorna. Tio aggregat kan kopplas till ett lågspänningsställverk, som också placeras i djupet. Generatorerna omvandlar vågkraften till användbar el på vägen till transformatorstationen på fastlandet.
– Trots att det svenska vågklimatet är det sämsta i västvärlden, beroende på att det är så kort sträcka till nästa land, så ligger vi ändå på ungefär samma prissättning som havsbaserad eller lite bättre havsbaserad vindkraft. Skulle vi lägga oss i ett bra område, som England eller Portugal, skulle vindkraften ha svårt att konkurrera med oss överhuvudtaget, eftersom vågraften har högre energitäthet, säger Mats Leijon.
Fiskar trivs med vågkraften
Frågan om hur vågkraftsanläggningarna påverkar vattenmiljön får sitt svar, när Robert Leandersson tar oss med till Grötö rev, där några färdiga aggregat väntar på kajen för att skeppas ut till havs. Han pekar på det runda cemenfundamentet och säger:
– Hålen i konstruktionen är till för det marina livet och gör att anläggningen bildar ett konstgjort rev. Vi använder inte några oljor och hela konstruktionen håller miljömässig kvalitet, säger Robert Leandersson.
Två färska avhandlingar från 2009 – från Uppsala universitet respektive Stockholms universitet - har också givit positiva resultat.
– De kom fram till att man kunnat visa att det bor fisk i aggregaten och krabbor i fundamenten och djuren hade inte stannat om de inte hade trivts där. Dessutom fredas området från fiske, eftersom det råder trålningsförbud säger Mats Leijon.
Invånarna i Bohuslän kan alltså även i fortsättningen leva på vad havet ger. Om än på ett nytt sätt.
Text: Jan Nyman
Foto: Johan Främst