Semlan har mer att göra med Västra Götalandsregionen än vad man kan tro, för en del kanske rent av en symbol för "Det goda livet" Västra Götalandsregionens vision. (Bild: Fotoakuten).
Nu är det tid för semlor. Men vad har egentligen den älskade bullen för koppling till Västra Götalandsregionen? Vi lyfter på locket och avslöjar svaret.
En ”semmel-analys” ska inte tas för allvarligt, men det behövs inte mycket ansträngning för att faktiskt hitta flera anknytningar till Västra Götalandsregionens verksamhet.
Bara betänk följande exempel: Hur skulle vi kunna slicka i oss grädden om det inte vore för alla kor som mjölkas på gårdarna i Västra Götaland. Var får de blivande lantarbetarna sin utbildning? Jo, vid naturbruksgymnasierna, vars huvudman är – just det - Västra Götalandsregionen.
Ni fattar, så vi gå vidare i ”utredningen”.
De flesta av oss tar gärna en semla med goda vänner ute på stan eller köper hem ett gäng fastlagsbullar till familjen. En av Västra Götalandsregionens viktigaste uppgifter är att arbeta för att främja små och stora entreprenörer - som kaféägare och bagare.
Vetet till bullarna odlas på av bönder på landsbygden. Västra Götaland har en stor landsbygdsbefolkning. Och en levande landsbygd, med tillväxt och utveckling, är också något Västra Götalandsregionen arbetar för.
Internationella kontakter
Men mandelmassan då, tänker ni, den tillverkas väl ändå inte i Västra Götaland, den kommer ju från Danmark. Visst, men kontakter med områden utanför våra egna gränser – inte minst med Öresundsregionen – är av största vikt för att Västra Götaland ska utvecklas framgångsrikt.
Dessutom går det ju knappast att forsla mandelmassan - eller andra ingredienser heller för den delen - utan en fungerande infrastruktur. Tack vare vägar och järnvägar – som är ett av regionutvecklingsnämndens områden – kommer mjölken från gårdarna till mejerierna, sockret till bagerierna och, inte minst viktigt, de inköpta bakverken till hemmen och slutligen till din mun.
Till sist vill vi påminna om, att Västra Götalandsregionen vill verka för det goda livet. Vad är semlan, om inte ett, bokstavligt talat, gott exempel på västsvensk tradition.
Fakta:
Semlan, eller fastlagsbullen, som vi är vana att äta den med grädde och mandelmassa är en ganska ny uppfinning. Däremot går seden med bakverk inför fastan tillbaka till medeltiden.
Sverige var ett katolskt land fram till reformationen och inom den katolska kyrkan fastade man inför påsken. Och inför fastan, under fastlagen, åts och dracks det mycket och gott - det var viktigt att få i sig mycket energi inför fastan. Samtidigt var detta en tid för fest och glädje.
12 februari 1771 (fettisdagen) avled den svenske konungen Adolf Fredrik (Gustav III:s far). Detta skall ha skett efter att han förätit sig på bland annat semlor. Det bör dock tilläggas, att kungens sista måltid även bestod av böckling, rysk kaviar, hummer, surkål, kokt kött med rovor och champagne. Källa: semla.nu och historiska-personer.nu.
Svenskarna äter i runda slängar fem miljoner semlor under fettisdagen. Det blir 75 ton mandelmassa och 200 ton grädde. Vi äter i snitt fyra-fem semlor om året. Källa: Sveriges Bagare och Konditorier.
Baka själv- unga bagares klassiska semmelbullar
Ger cirka 60 st bullar á 50 gram.
Ingredienser:
• 6 dl ljummet vatten eller mjölk
• 1.500 gram vetemjöl
• 80 gram färskjäst
• 1 st ägg (kan uteslutas)
• Knappt 2 dl vit sirap
• 280 gram rumstempererat smör eller bakmargarin
• 10 gr finmalen kardemumma
• En nypa salt
Gör så här
• Jästen smulas ned i den ljumma vätskan i en lämplig bunke/skål. Stor del av mjölet läggs därefter ner och sedan det övriga ingredienserna, detta för att jästen i ska komma ikontakt med sirap och smör (Den jäser då sämre).
• Allt blandas ihop och resterande mjöl tillsätts. Bearbeta degen så att den blir slät och smidig.
• Låt degen jäsa i ca 20 minuter och delas sedan upp den i 60 st bullar som lägges på en och jäses under duk i ca 30 minuter.
• Grädda bullarna i ca 230 grader i 6-8 minuter, allt beroende på ugn