Bästa nordiska filmen från Norge
Det blev norska Kompani Orheim (Company Orheim) som tog hem priset för bästa nordiska film vid Göteborg International Film Festival 2012. Priset, som är ett av världens största, är på en miljon kronor.
Filmen är regisserad av Arild Andresen och hade sin världspremiär på Göteborg International Film Festival.
Dragon Award Best Nordic Film – som delades ut vid Dragon Awards-galan lördagen den 4 februari – är ett av de största filmpriserna i världen och samfinansierat av olika aktörer, däribland Västra Götalandsregionen. Juryarbetet leddes av den hyllade regissören Jessica Hausner.
Brutal far
Juryns motivering till årets vinnare lyder: "Priset för bästa nordiska film går till en film som berättar om en familj som lider under faderns brutalitet. Vi tror att detta har varit, och fortfarande är, den fruktansvärda erfarenheten hos många barn: att bli moraliskt, psykiskt och till och med fysiskt misshandlad, oftast av sin far utan att få någon hjälp av mor. Filmens huvudperson, sonen, lär sig genom hela filmen att trotsa och misstro sin far, något som är fruktansvärt svårt att lära sig och att förstå för ett barn: att en förälder helt själviskt kan använda sin makt över ett barn för att kuva barnets vilja. Att föräldern är misslyckad. Tack vare extremt fint skådespeleri av huvudrollsinnehavaren blev vi djupt rörda av att följa den unge huvudpersonen och hans svåra upplevelser.”
Populära apflickor
2011 vann filmen Apflickorna, av Lisa Aschan, Dragon Award Best Nordic Film, ett verk som också tog hem tre utmärkelser vid utdelningen av årets Guldbaggar; Bästa film, Bästa manus samt Bästa ljud.
Övriga nominerade filmer att vinna Dragon Award Best Nordic Film 2012 var följande: Avalon (Sverige), Either way / Á annan veg (Island), Revolt / Sønner av Norge (Norge), Flimmer (Sverige), Teddy Bear / 10 timer til paradis (Danmark), Stars above / Tähtitaivas talon yllä (Finland), Pojktanten (Sverige).
Senast uppdaterad: 2012-02-06 08:19
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
"En stor förlust för Sverige"
AstraZenecas avveckling av sin forskningsavdelning är en stor förlust för Sverige. Det menar Birgitta Losman, ordförande för Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd. Över tusen forskare förlorar sina jobb.
AstraZeneca lägger ned sin forskningsavdelning i Södertälje och ett helt forskningsområde, neurovetenskap, försvinner. Enligt företagets pressmeddelande kommer över tusen forskare att förlora sina arbeten och även anläggningen i Mölndal drabbas av vissa nedskärningar.
Birgitta Losman menar, att detta är en stor förlust för i första hand Stockholmsregionen, men även för Sverige, svensk läkemedelsforskning och läkemedelsindustri.
Bilden av Sverige kan påverkas
– Bilden av Sverige som land där det är fördelaktigt att driva medicinsk forskning och utveckling kan påverkas, säger Birgitta Losman.
Därmed är nu AstraZenecas anläggning i Mölndal den enda i Sverige där det bedrivs läkemedelsforskning och utveckling från tidig upptäckt till klinisk utveckling.
– Hur det går för AstraZeneca är därmed inte en regional fråga, utan en svensk och även europisk angelägenhet, menar Birgitta Losman.
Arbetar med möjligheter
Inom Västra Götalandsregionen har offentliga aktörer och universitet under de senaste två åren målmedvetet arbetat tillsammans med utmaningar och möjligheter inom Life Science-området. Bland annat genom den rapport som presenterades av förre statsministern Ingvar Carlsson förra året.
Västra Götalandsregionens aktörer vill i ljuset av de presenterade omstruktureringarna inom AstraZeneca understryka sitt fortsatta engagemang och vilja att stötta medicinsk och klinisk forskning och utveckling. Detta så att akademi och sjukvård tillsammans kan bygga ett starkt samarbete med både stora och små företag inom Life Science.
– Det här är också en utmaning för Sverige, vilket gör att det krävs en kraftsamling mellan sjukvård och forskning i hela landet och en strategi på nationell nivå, menar Birgitta Losman.
Senast uppdaterad: 2012-02-06 14:09
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Positiva siffror för Västra Götalandsregionen
Invånarna i Västra Götaland känner allt mer tillhörighet till Västra Götalandsregionen. Det visar SOM-institutets nya bok, Västsvensk vardag.
–Siffrorna blir allt mer positiva, säger undersökningsledare Annika Bergström.
Innehållet i boken Västsvensk vardag är baserat på de regionala undersökningar som SOM-institutet genomfört sedan 1992 med fokus på 2010 års undersökning.
Resultatet visar, att västsvenskarna gärna går på bio, spelar instrument och sjunger i kör.
Dessutom har intresset för politik ökat och invånarna i Västra Götaland blir allt mer positivt inställda till Västra Götalandsregionen.
Känns inte främmande
– Jag tror att det handlar om etablering. Västra Götalandsregionen har existerat i över tio år nu och känns inte längre främmande för människorna, Det tar lång tid att bygga upp en regional tillhörighet och nu är invånarna nöjda med de regionala politikerna, säger Annika Bergström, undersökningsledare vid SOM-institutet.
Annika Bergström pekar på att media ger utrymme åt regionala frågor, vilket också bidrar till att öka kännedomen om Västra Götaland som ett geografiskt område och Västra Götalandsregionen som en politisk beslutsnivå.
– Efter att det i många år har varit negativa siffror, pekar alla indikatorer som vi undersöker uppåt för Västra Götalandsregionen. Det är en långsam process, men den är positiv, säger Annika Bergström.
Senast uppdaterad: 2012-02-01 09:13
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Tre av fyra mår bra i Västra Götaland
Tre av fyra personer i Västra Götaland uppger att de har en bra eller mycket bra hälsa. Det visar resultatet från den senaste folkhälsoenkäten 2011. Men hälsotillståndet varierar inom länet.
Johan Jonsson, folkhälsochef i Västra Götalandsregionen uppfattar att undersökningen visar att hälsan i Västra Götaland är generellt god.
– Men det är oroande att skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen består, och i en del fall ökar. Pågående arbete med att ta fram konkreta åtgärder för att minska hälsoklyftorna blir därför extra viktigt, säger Johan Jonsson.
Bäst och sämst
Hälsotillståndet varierar alltså inom länet och har starkt samband med ålder och socioekonomiska förhållanden. Personer med lång utbildning och hög inkomst mår bäst. Sämst mår personer födda utanför Sverige och personer med svag ekonomi, där dubbelt så hög andel uppger dålig hälsa. I nordöstra Göteborg rapporteras högst andel i länet med dålig hälsa.
Fler överviktiga
Här är några andra exempel ur enkäten:
• 16 procent av de svarande anger nedsatt psykiskt välbefinnande, vilket är en svag förbättring jämfört med 2007 då undersökningen genomfördes senast.
• Andelen med övervikt eller fetma bland de svarande i Västra Götaland är 48 procent, vilket är en ökning med mer än två procentenheter sedan år 2007.
• 13 procent av kvinnorna och 12 procent av männen uppger att de röker dagligen. För kvinnor är det en minskning med 3 procentenheter sedan 2007.
• Knappt 16 procent av de svarande uppger att de avstått från att söka tandvård, trots upplevt behov.
Fakta:
”Hälsa på lika villkor” är en nationell enkätundersökning med frågor kring fysisk och psykisk hälsa, levnadsvanor, läkemedelskonsumtion, vårdutnyttjande, tandhälsa, trygghet och sociala relationer samt arbetsmiljö. Sedan 2004 skickas den ut till ett slumpmässigt urval av personer i Sverige i åldrarna 16-84 år. Undersökningen genomförs årligen av Statens folkhälsoinstitut i samarbete med landsting/regioner och Statistiska centralbyrån.
Senast uppdaterad: 2012-01-31 14:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Filmfestival med en miljon i potten
Göteborg International Film Festival 2012 har över 400 filmer på programmet. Västra Götalandsregionen är med och finansierar priset för bästa nordiska film, som är på en miljon kronor.
Den 35:e upplagan av Göteborg International Film Festival, 27 januari – 6 februari, bjuder på ett fullspäckat program med 429 filmer från 80 länder, ett 40-tal seminarier och dessutom fester, klubbar, musik, mat och utställningar under elva intensiva dagar.
Dragon Award Best Nordic Film – som delas ut vid Dragon Awards-galan lördagen den 4 februari – är ett av de största filmpriserna i världen och samfinansierat av olika aktörer, däribland Västra Götalandsregionen. Juryarbetet leds av den hyllade regissören Jessica Hausner.
2011 vann filmen Apflickorna, av Lisa Aschan, Dragon Award Best Nordic Film, ett verk som också tog hem tre utmärkelser vid utdelningen av årets Guldbaggar; Bästa film, Bästa manus samt Bästa ljud.
Fakta:
Årets nominerade filmer att vinna Dragon Award Best Nordic Film är följande:
Avalon
Regi: Axel Petersén (Sverige)
Either way / Á annan veg
Regi: Hafsteinn Gunnar Sigurdsson (Island)
The Orheim Company / Kompani Orheim
Regi: Arild Andresen (Norge)
Revolt / Sønner av Norge
Regi: Jens Lien (Norge)
Flimmer
Regi: Patrik Eklund (Sverige)
Teddy Bear / 10 timer til paradis
Regi: Mads Matthiesen (Danmark)
Stars above / Tähtitaivas talon yllä
Regi: Saara Cantell (Finland)
Pojktanten
Regi: Ester Martin Bergsmark (Sverige)
Senast uppdaterad: 2012-01-27 07:56
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Behov av handlingsplan mot självmord
Västra Götalandsregionen kan få en handlingsplan mot självmord. Förslaget är en del av innehållet i en färsk rapport, som presenterades för hälso- och sjukvårdsutskottet.
Rapporten, som tagits fram på uppdrag av regionstyrelsen, behandlar utvecklingen av det förebyggande arbetet mot självmord. Den är resultatet av ett gemensamt arbete mellan hälso- och sjukvårdsutskottet och kommittén för folkhälsofrågor. Man har studerat det suicidpreventiva arbetet såväl inom den regionala utvecklingsplanen för psykiatri som inom det befolkningsinriktade folkhälsoarbetet.
Utbildning för vårdpersonal
För att stärka det förebyggande arbetet inom hälso- och sjukvården föreslås handlingsplanen innehålla, bland annat, utbildningsinsatser för vårdpersonal och sjukvårdsrådgivning samt ett webbaserat kunskapsstöd för vårdpersonal. Men även att man utreder självmord hos människor som haft en vårdkontakt de senaste fyra veckorna.
Rapporten poängterar följande viktiga punkter:
• individinriktade och befolkningsinriktade insatser inom hälso- och sjukvården, genom folkhälsoinriktat arbete och genom insatser i samhället.
• ta tillvara och förstärka det aktiva självmordsförebyggande arbete som redan finns i Västra Götaland.
Inom hälso- och sjukvården ingår det redan i dag som en del i den kliniska vardagen att arbeta för att förebygga självmord.
Senast uppdaterad: 2012-01-25 15:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Målet för 2012: ett resultat i balans
Västra Götalandsregionens mål för 2012 är ett resultat i balans. Inom regionens verksamheter genomförs nu en rad åtgärder för att uppnå detta. På både kort och lång sikt.
Ekonomin inom Västra Götalandsregionen är fortsatt stabil och ratingföretaget Standard & Poor’s ger den högsta möjliga ranking.
Regionstyrelsen har beslutat att godkänna detaljbudgeten för Västra Götalandsregionen 2012. Den är en återrapportering till regionstyrelsen om hur verksamheterna fördelat sina pengar utifrån de ramar som beslutades av fullmäktige i september 2011.
Tog över Västtrafik
Västra Götalandsregionens budget har ökat med tio miljarder och omfattar nu totalt 50 miljarder kronor. Anledningen är att regionen från årsskiftet är ensam ägare till Västtrafik.
Budgeten för 2012 är underbalanserad, men i detaljbudgeten anges dock ett större underskott än tidigare beräkningar. Detta har ökat från minus 118 miljoner kronor till minus 175 miljoner kronor, vilket är en följd av att verksamheternas beräknade underskott blivit större.
Målet för 2012 är, trots det beräknade underskottet, ett resultat i balans. Inom regionens verksamheter genomförs nu en rad åtgärder för att uppnå målet både på kort och på lång sikt.
Fortsätter satsa
Västra Götalandsregionen fortsätter dock att satsa på den egna verksamheten. Närmare tre miljarder ska under året investeras i följande:
• fastigheter
• utrustning
• kollektivtrafik.
Årets investeringsnivå är den högsta hittills sedan regionen bildades 1999.
Däremot beräknas likviditeten minska under 2012 från nära 5 till 3,4 miljarder. Detta beror på den höga investeringsnivån, men även på förskotteringen till Trafikverket för det Västsvenska paketet.
Senast uppdaterad: 2012-01-24 17:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Tolv Guldbaggar till Film i Väst-produktioner
Film i Västs samproduktioner gjorde succé på Guldbaggegalan 2012. Tolv Guldbaggar av 18 möjliga varav tre av de tyngsta utmärkelserna; Bästa film, Bästa regi och Bästa manus.
Flest Guldbaggar fick Apflickorna (Bästa film, manus och ljud) och Kronjuvelerna (Bästa scenografi, visuella effekter och kostym).
Tomas Eskilsson, verkställande direktör för Film i Väst, var naturligtvis väldigt nöjd.
– Vi gratulerar alla vinnare! Tolv guldbaggar är ett mycket bra resultat. Ingen nämnd, ingen glömd, säger han.
Höga förväntningar
Förväntningarna inför Guldbaggegalan var stora.
En av samproduktionerna, Simon och ekarna, var först med att få 13 nomineringar till Guldbaggen, Sveriges främsta filmpris för framstående insatser inom den svenska filmen. Övriga nominerade samproduktioner var Play (sju nomineringar), Kronjuvelerna (fem), Apflickorna (fyra), Happy End (tre), Stockholm Östra (tre) och Las Palmas (en).
Av totalt 54 möjliga Guldbagge-nomineringar fick Film i Västs samproduktioner alltså 38 och nominerades även till de tunga priserna; Bästa film, Bästa Manus och Bästa regi. 2011 hade åtta samproduktioner från Film i Väst svensk premiär mot 2010 års 14.
FAKTA
Film i Väst är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag.
Film i Västs Guldbaggevinnare 2012:
Apflickorna
Bästa film (Producent: Helene Lindholm)
Bästa manus: Josefine Adolfsson och Lisa Aschan
Bästa ljud: Andreas Franck
Kronjuvelerna
Bästa scenografi: Roger Rosenberg
Bästa visuella effekter: Håkan Blomdahl och Tor-Björn Olsson
Bästa kostym: Moa Li Lemhagen Chalim
Simon och ekarna
Bästa manliga biroll: Jan Josef Liefers
Bästa kvinnliga biroll: Cecilia Nilsson
Play
Bästa regi: Ruben Östlund
Bästa foto: Marius Dybwad Brandrud
Happy End
Bästa kvinnliga huvudroll: Ann Petrén
Las Palmas
Bästa kortfilm (Johannes Nyholm)
Senast uppdaterad: 2012-01-24 08:37
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Satsning för utveckling och arbete
Senast uppdaterad: 2012-01-23 15:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stärkta internationella kontakter
Västra Götalandsregionens kulturnämnd fortsätter att stärka sina internationella kontakter. Tack vare detta kan Västra Götalands kultur- och näringsliv knyta starkare band med sina motsvarigheter i nordöstra England.
Besöket var ett led i det internationella samarbetet Creative Links som pågått i flera år. Västra Götalandsregionen besökte England i mars 2010 och nu var det alltså dags för svenskarna att stå som värd.
Tre-dagarsprogrammet för besökarna – 35 personer från nordöstra Englands kultur- och näringsliv - innehöll mycket; matchmaking, studiebesök och en unik föreställning på Sockerbruket i Göteborg.
Annelie Stark, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämd, är mycket glad och nöjd över samarbetet.
– Det är oerhört positivt att så många av våra organisationer och samarbetspartners får chansen att hitta nya vägar till utveckling och inspiration, säger hon.
I den engelska delegationen fanns en bred representation från kulturlivet som museer, scenkonst, litteratur och musik, men även entreprenörer från bland annat IT-sektorn
– Det finns en positiv koppling mellan näringsliv och kultursektor som är en central grundtanke i Creative Links, understryker Annelie Stark.
Senast uppdaterad: 2012-01-20 08:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
26 miljoner till forskning och utveckling
Västra Götalandsregionen strävar alltid efter medicinska framsteg och en än mer kompetent sjukvårdspersonal. Därför satsas drygt 26 miljoner kronor på forsknings- och utvecklingsprojekt 2012.
Hälften av projekten är nya för året medan resterande har fått förnyat förtroende att fortsätta arbetet under 2012. Av totalt 186 ansökningar om forskningsmedel har 109 beviljats medel.
25 miljoner satsas på 106 projekt i vetenskaplig forskningssamverkan mellan olika arbetsplatser inom Västra Götalandsregionen
Hur påverkar alkohol utvecklingen?
Här är några exempel på projekt som nu kan genomföras:
• Konsekvenser av alkoholexponering under graviditet hos unga vuxna; foster, barndom, vuxen - en uppföljningsstudie. Barn- och ungdomsmedicin, Skaraborgs sjukhus. Beviljade medel: 284 000 kronor.
• HAND VGR - Studie av kognitiv funktion hos individer med HIV. Infektionskliniken, Borås lasarett. Beviljade medel: 213 000 kronor.
• Effekt av strukturerad utbildning i avancerad kolhydraträkning eller sund mat med lågt glykemiskt index vid typ 1 diabetes. Medicinkliniken, Lundby sjukhus, Göteborg. Beviljade medel: 304 000 kronor.
Förutom medicinska framsteg är syftet med forsknings- och utvecklingsprojekten att höja kompetensen hos sjukvårdspersonalen. Projekten ska även stimulera och stödja en kunskapssökande attityd bland de sjukvårdsanställda.
Senast uppdaterad: 2012-01-17 16:15
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Lars Janson ny fastighetsdirektör
Lars Janson har utsetts till ny fastighetsdirektör för Västra Götalandsregionen. Han är idag chef inom Västra Götalandsregionens fastighetsförvaltning Västfastigheter och tillträder sitt nya jobb den 1 april.
– I vår nya ledningsorganisation har Västfastigheter en tydligare strategisk roll och Lars Janson har de egenskaper som krävs för att driva utvecklingen i den riktningen, säger regiondirektör Ann-Sofi Lodin.
Lars Janson är 55 år, bor i Göteborg och har sedan 2007 varit fastighetschef för distrikt Göteborg inom Västfastigheter. I området ingår bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som just nu genomgår omfattande om- och tillbyggnader.
"Fastigheter är mer än byggnader"
– Jag har varit inom bygg- och fastighetsbranschen hela mitt yrkesliv och för mig är fastigheter något mycket mer än byggnader. Det handlar minst lika mycket om kunder, partnerrelationer, miljö och utveckling, säger Lars Janson.
Västfastigheters uppdrag är i korthet att se till att Västra Götalandsregionens verksamheter har ändamålsenliga lokaler. Sjukvården dominerar, men bland kunderna finns även exempelvis museer och skolor. Lokalbeståndet finns både inom ägda fastigheter och lokaler som hyrs. Förvaltningen har ungefär 340 anställda.
Viktigt att jobba tillsammans
– Investeringar i och skötsel av våra fastigheter är viktigt för att verksamheten ska kunna fungera. Förändringar i verksamheten kan vara beroende av förändringar i lokalerna. Därför vill jag betona det strategiska uppdraget och vikten av att jobba tillsammans med kunderna, säger regiondirektör Ann-Sofi Lodin.
– Dessutom är det extra roligt att få tillsätta en kvalificerad intern sökande på en sådan här tjänst, säger Ann-Sofi Lodin.
En rad stora projekt
För närvarande jobbar Västfastigheter med en rad stora projekt. Några exempel är Bild- och interventionscentrum i Göteborg, nybyggnad av Angereds Närsjukhus, nya lokaler för rättspsykiatrin och inte minst uppdraget att se hur Västra Götalandsregionen kan minska energiförbrukningen i sina lokaler.
– I samtliga våra projekt handlar det mycket om både affärsmässighet och kundrelationer, och det känns mycket spännande att få fortsätta att jobba med detta, säger Lars Janson.
Lars Janson efterträder Kjell Eriksson, som varit Västra Götalandsregionens fastighetsdirektör sedan regionen bildades 1999. Kjell Eriksson övergår till annan verksamhet inom Västra Götalandsregionen.
Senast uppdaterad: 2012-01-17 09:41
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Closer ska utveckla hållbara transporter
Västra Götalandsregionen stödjer ett nationellt centrum för hållbara transporter, som ska byggas upp på Lindholmen i Göteborg. Closer ska stärka Sveriges redan ledande position inom transporteffektivitet.
Idéerna omkring Closer har konkretiserats under ett halvår, avseende de utmaningar transportsystemet står inför inom miljö- och energiområdet. Dessa har även innefattat näringslivets behov av ett effektivt och konkurrenskraftigt transportsystem.
De inblandade ser stora möjligheter i att stödja den här nationella satsningen.
En ny svensk arena
Closer blir en ny svensk arena där industrins och akademins aktiva deltagande blir avgörande för framgången. VINNOVA har beslutat stödja satsningen med fyra miljoner kronor under det första året. Därutöver kommer det stöd från Trafikverket, Västra Götalandsregionen samt industri och akademi.
Closers uppgift blir följande:
• att samla forskare, näringsliv och myndigheter för att initiera större samarbetsprojekt.
• att bli en nationell nod för att driva projekt inom till exempel Gröna korridorer.
• att utveckla hållbara gods- och persontransporter.
Chalmers har varit pådrivande från start och under 2012 kommer andra ledande universitet i Sverige att bjudas in till samarbete.
Senast uppdaterad: 2012-01-13 15:22
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ny handlingsplan mot hudcancer
400 svenskar dör varje år till följd av malignt melanom, den allvarligaste formen av hudcancer. Nu har Västra Götalandsregionen tagit fram en handlingsplan för att tidigare kunna upptäcka och diagnostisera sjukdomen.
Malignt melanom är den mest allvarliga formen av hudcancer och mer än 400 personer avlider varje år i landet, varav ett 60-tal i Västra Götaland. Tidig diagnostik och behandling är avgörande för hur sjukdomen utvecklas.
Några av de åtgärder som föreslås i handlingsplanen är följande:
• att vidareutveckla de så kallade prickmottagningarna på sjukhusen så att det finns möjligheter att tidigt diagnostisera och behandla hudtumörer.
• ett samarbete inleds mellan ett 15-tal vårdcentraler och hudklinikerna på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Skaraborgs sjukhus. Detta för att använda telemedicin för snabbare och bättre prioritering av patienter med misstänkta hudtumörer.
Hälso- och sjukvårdsdirektören får också två uppdrag. Dels att utreda behovet av hudläkare och dels att ta fram en regiongemensam plan för att vidareutbilda allmänläkare i diagnostik och behandling av misstänkta hudtumörer.
Fakta:
Hudcancerformen malignt melanom uppkommer i hudens pigmentceller. Man får ibland sjukdomen i vanliga leverfläckar eller födelsemärken, men den kan också börja direkt i huden. Malignt melanom sitter ofta på benen hos kvinnor och på bröstet eller ryggen hos män. De flesta som får malignt melanom blir friska.
Senast uppdaterad: 2012-01-11 15:30
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Kvartett som inspirerar hela landet
Borås, Falköping, Ulricehamn och Vänersborg är Västra Götalands representanter i Energimyndighetens program Uthållig kommun. Samtliga är aktiva inom Västra Götalandsregionens miljösamarbete.
Sprida spjutspetsexempel med energifokus och inspirera nationellt och internationellt – det är de 37 kommunernas uppgift i Energimyndighetens program Uthållig kommun. 58 kommuner i hela landet sökte till den tredje etappen av programmet. 37 valdes ut för att delta.
Aktiva på flera sätt
Fyra av dessa kommuner hör alltså hemma i Västra Götaland; Borås, Falköping, Ulricehamn och Vänersborg. De är också aktiva inom olika områden i det regionövergripande miljösamarbetet, inom bland annat Smart Energi.
Inom områdena fysisk planering och näringspolitik ska de som uthållig kommun arbeta mot följande mål:
• Utveckla de deltagande kommunernas process- och organisation för ett
framgångsrikt genomförande av den lokala energi- och klimatpolitiken
med en bred politisk förankring.
• Utveckla nya och befintliga kommunala energi- och klimatrelaterade
spjutspetsexempel inom områdena fysisk planering, transportinfrastruktur
samt näringspolitik.
Stärkt samverkan
• Stärka samverkan och utveckla samverkansmodeller i kommuner samt
mellan kommunal-, regional- och statlig nivå inom fysisk planering,
transportinfrastruktur samt näringspolitik.
• I samverkan med pilotlänen och berörda myndigheter utveckla och sprida
metoder, handböcker, indikatorer och spjutspetsexempel inom fysisk
planering, transportinfrastruktur samt näringspolitik.
Fakta:
Västra Götalandsregionens prioriterade miljöområden är energi, livsmedel, transporter och vatten. Meningen är att utvecklingen inom dessa områden ska drivas framåt tillsammans med alla aktörer i Västra Götaland. Kommuner, näringsliv, forskning och utbildning och organisationer är viktiga partner i utvecklingsarbetet i hela Västra Götaland. Strategin är, att man tillsammans kan öka styrkan och effekten av insatserna inom de miljöområden vi har valt.
Senast uppdaterad: 2012-01-10 08:51
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Kortare vårdköer ger mer pengar
Västra Götalandsregionen är nära att spränga 200-miljonersvallen, när det gäller ersättning från Kömiljarden. Under november 2011 förbättrades resultatet för tillgänglighet inom såväl besök som behandling.
Kömiljarden är socialminister Göran Hägglunds stora satsning under mandatperioden. Siktet är inställt på visionen om en vård utan köer. Landsting som lyckas kapa sina köer får dela på kömiljarden.
Under november 2011 redovisar många landsting och regioner ett förbättrat resultat. Västra Götalandsregionen når för första gången över en 80-procentig tillgänglighet för besök och för behandling, och får därmed en bra utdelning för november.
Prognosen håller i sig
– Den tidigare helårsprognosen ligger på strax under 200 miljoner och den verkar hålla i sig med råge. Det kan faktiskt bli så att 200 miljoners-gränsen sprängs, kommenterar Gunnar Numeus, Regional väntetidssamordnare inom Västra Götalandsregionen.
En viktig faktor som mäts under året är telefontillgängligheten till vårdcentraler och sjukhus. Mätningen av vårdcentralerna genomfördes senast i oktober. Den nationella jämförelsen visar, att Västra Götaland står sig väl jämfört med andra landsting med 97 procent och en delad fjärdeplats i landet. Bara Kronoberg, Jönköping och Sörmland är bättre.
Tvåa i landet
Besökstillgängligheten till vårdcentralerna mäts med hjälp av Sverige kommuner och landsting två gånger per år. Mätningen skedde också under oktober 2011 visar att de privata vårdcentralerna har något högre tillgänglighet inom vissa geografiska områden, och att det är lika hög tillgänglighet inom andra geografiska områden. En nationell jämförelse visar att Västra Götalandsregionen även här klarar sig bra och ligger på en delad andraplats i landet med 96 procents tillgänglighet.
Telefonkontakter kan förbättras
Numera är det också fler som kommer fram till sjukvårdsrådgivningen via telefonen, men det finns en förbättringspotential. Sjukvårdsrådgivningen ska i ökad utsträckning fungera som första kontakt, med det nationella målet att 90 procent av samtalen ska besvaras inom tre minuter. Västra Götalandsregionen visar ett förbättrat resultat totalt och för alla sjukvårdsrådgivningarna under november 2011, men ligger fortfarande under riksgenomsnittet.
– Då ska man komma ihåg, att antalet samtal med viss variation har ökat med cirka tio procent i regionen den senaste tolvmånadersperioden, kommenterar Gunnar Numeus.
Senast uppdaterad: 2012-01-04 16:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Oförändrat högkostnadsskydd
Västra Götalandsregionen har ännu inte fattat något beslut om förändrad nivå på högkostnadsskyddet i öppen hälso- och sjukvård. Därför gäller nuvarande skydd på 900 kronor.
Riksdagen beslutade 19 december 2011, att höja högkostnadsskyddet för besök inom den öppna hälso- och sjukvården från 900 kronor till 1 100 kronor från 1 januari 2012.
Inom Västra Götalandsregionen gäller dock nuvarande skydd på 900 kronor fram till dess att det har fattats ett nytt politiskt beslut. Riksdagsbeslutet innebär inte med automatik, att landstingen och regionerna antar den nya nivån på högkostnadsskyddet. Varje landsting och region har att själv fatta beslut om man ska anta den nya högre gränsen.
Inom Västra Götalandsregionen bereds just nu ärendet om en förändring av nämnda högkostnadsskydd. Detta kommer sedan upp som ett ärende hos regionstyrelsen 24 januari. Det avgörande beslutet om en eventuell förändring fattas dock av regionfullmäktige, som samlas 7 februari.
Senast uppdaterad: 2012-01-02 16:55
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Arbetspendlingen till Norge ökar
En av fyra arbetspendlare till Norge är från Västra Götaland. Arbetspendlingen från Sverige till grannlandet är den största pendlingsströmmen mellan nordiska länder och den fortsätter att öka.
Dagsfärsk statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att ökningen av antalet arbetspendlare från 2008 till 2009 var sju procent, vilket motsvarar 2 000 personer
Enligt Västra Götalandsregionens analyschef, Mats Granér, framstår just Norge som en allt viktigare arbetsmarknad för Västra Götaland.
Viktigt för ungdomar
– Inte minst bland ungdomar. Med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten är det viktigt att vi tar tillvara på den potential som den norska arbetsmarknaden utgör, säger Mats Granér.
Personer som pendlar till norska Östfold, arbetar främst inom tillverkning, byggverksamhet och vård- och omsorgssektorn. Många ungdomar pendlar också till jobb inom bemanningsbranschen.
Så här ser en del av uppdelningen ut:
• Omkring 7 000 svenskar pendlar från Västra Götaland till Norge.
• Drygt 3 000 personer kommer från kommuner inom Fyrbodalsområdet.
• Två av tre arbetspendlare från Västra Götaland arbetar i Östfold, Akershus eller Oslo.
Riksgräns inget hinder
Statistiken visar tydligt att en riksgräns inte begränsar arbetsmarknaden för de personer som bor i en gränsregion.
Enligt mats Granér, så medför kunskapen om gränsregionen och samverkan över gränserna, att Västra Götalandsregionen kan utforma regionala utvecklingsinsatser på ett bättresätt.
– Vi arbetar med analyser statistik om gränsregionen i det interregionala projektet KUSK för att bättre ta tillvara den tillväxtpotential som finns i gränsregionen, säger mats Granér.
Fakta:
KUSK står för Kunskap, Utveckling, Statistik och Kommunikation.
Senast uppdaterad: 2011-12-23 08:26
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Efterlängtat verktyg mot infektioner
Tack vare ett projekt i Borås, som utgick från vårdpersonalens behov, så skapades ett nationellt hjälpmedel som ska bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. Västra Götalandsregionen har nu infört Infektionsverktyget.
Sverige får nu ett nationellt verktyg som hjälper vårdpersonalen i det lokala förbättringsarbetet på flera sätt:
• förebygga vårdrelaterade infektioner
• arbeta med en förbättrad användning av antibiotika
• bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens.
• att regionalt och nationellt följa förändringar i förekomsten av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning kontinuerligt i realtid.
Det började i Borås
Allt började i Borås, där man i ett projekt utgick från vårdpersonalens behov och det är dessa erfarenheter som sedan har utvecklats. Nu har Västra Götalandsregionen och Uppsala läns landsting startat sina ”pilotförsök” i skarp drift, medan det pågår förberedelsearbeten i övriga landsting och regioner.
Ingemar Qvarfordt är projektledare i Västra Götalandsregionen och ser Infektionsverktyget som ett unikt hjälpmedel för att följa användningen av antibiotika.
– Erfarenheterna från Borås visar att en sådan återkoppling dramatiskt kan förändra läkares användning av antibiotika. Detta är mycket angeläget med tanke på resistensutvecklingen hos bakterier, säger Ingemar Qvarfordt.
Senast uppdaterad: 2012-01-04 10:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Polisanmälan mot tre vårdcentraler
Västra Götalandsregionen polisanmäler tre vårdcentraler i Göteborg. Bakgrunden är en verksamhetsgranskning som ledde till att avtalen med vårdcentralerna sades upp.
– Vi har gjort bedömningen att det finns grund för polisanmälan, säger hälso- och sjukvårdschef Ralph Harlid. Det handlar om vårdcentralerna Akutläkarna Stampen AB, Hagakliniken AB och GR Medical Center AB, vars avtal med Västra Götalnadsregionen sades upp från och med 1 december i år.
Efter den verksamhetsgranskning som låg till grund för hävningen av avtalen har ytterligare information granskats och Västra Götalandsregionen har därefter beslutat att gå vidare med en polisanmälan.
Enligt Ralph Harlid har allt material i verksamhetsgranskningen överlämnats till polisen.
– Nu är ärendet är i polisens händer. Vi avvaktar resultatet av deras arbete, säger Ralph Harlid.
Med anledning av en eventuell förundersökning kommer inte Västra Götalandsregionen att kommentera frågan ytterligare.
Senast uppdaterad: 2011-12-22 13:45
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Viktiga insatser i regeringens "Saab-paket"
Senast uppdaterad: 2011-12-22 08:14
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fri tandvård upp till 22 år
Från och med 1 januari 2012 gäller fri tandvård för alla vuxna upp till och med 22 år inom Västra Götalandsregionen. Den fria tandvården ges av såväl den offentliga som den privata tandvården.
Västra Götalandsregionen är ansvarig för fri barn- och ungdomstandvård mellan 3-19 år. Det år en person fyller 20 år räknas personen som vuxen och övergår till att omfattas av de statliga reglerna om tandvårdsstöd.
Regionfullmäktige förlängde i budget 2008 den fria tandvården för unga vuxna som fyller 20 år under kalenderåret. Beslutet följdes upp i budget 2009 med ytterligare ett års fri tandvård så att alla 21-åringar att fick samma möjlighet. Reformen syftade till att öka de unga vuxnas benägenhet att söka tandvård och att därigenom bibehålla en god munhälsa. Förlängd fri tandvård för unga vuxna 20-21 år kan utföras av såväl privat som offentligt verksam vårdgivare.
Förstärker barntandvården
I budget 2012 finns beslut om en fortsatt förlängning av den fria tandvården för unga vuxna till och med 22 år från och med 2012.
Hälso- och sjukvårdsutskottet har nu godkänt riktlinjerna och ersättningssystemet för fri tandvård för ungdomar upp till 22 år från årsskiftet, 1 januari 2012. Den fria tandvården ges av såväl den offentliga som den privata tandvården.
Hälso- och sjukvårdsutskottet har även beslutat att satsa drygt 17 miljoner kronor på att förstärka barntandvården i områden där barns och ungdomars tandhälsa är som sämst. Tillskottet riktas även till glesbygdsområden med rekryteringssvårigheter och där det innebär stora kostnader att bedriva tandvård.
Senast uppdaterad: 2011-12-21 15:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionens agerande med anledning av Saab Automobiles konkursansökan
Saab Automobile har idag, 19 december, lämnat in ansökan om konkurs till Vänersborgs tingsrätt.
- Det är med stor besvikelse vi tagit emot beskedet om att Saab nu begärs i konkurs, säger Birgitta Losman, regionråd och ordförande i regionutvecklingsnämnden.
- Nu gäller det att i första hand agera för dem som kommer att förlora sina jobb, men även att stärka de framtida utvecklingsförutsättningarna för Trollhättan och Fyrbodal. Västra Götalandsregionen har tillsammans med kommunen och företrädare för regeringen under en tid fört en dialog om möjliga insatser ifall Saab skulle läggas ner. Vi återkommer senare, troligen på onsdag, med gemensamt besked om vad det handlar om.
För ytterligare information kontakta:
Birgitta Losman, ordförande regionutvecklingsnämnden
Mobil: 070-367 95 80
E-post: birgitta.losman@vgregion.se
Bertil Törsäter, regionutvecklingsdirektör
Tel: 031-63 09 80
Mobil: 070-863 07 32
Senast uppdaterad: 2011-12-20 11:22
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Miljoner som ska utveckla kulturen
Sextio nya utvecklingsprojekt får dela på 9,5 miljoner kronor från Västra Götalandsregionen. Kulturnämndens beslut visar också på en större spridning av pengarna.
Kulturens roll för ett hållbart socialt samhälle syns i höstens projektomgång. Bland projekten finns de med olika syften. Till exempel att motverka övergrepp, som:
• Rasism
• Sexism
• Trafficking
Konsten får ta plats
Men medel har även beviljats till projekt som ska skapa förutsättningar för kreativ utveckling för barn och unga som inte tillhör de socioekonomiskt gynnade grupperna.
Men naturligtvis har konsten och dess utveckling en stor plats och betydelse.
Precis som tidigare projektbeslut driver merparten av dem som fick medel i fredags en utveckling mot konstnärlig förnyelse, inte sällan i gränslandet mellan olika konstuttryck
Fördubbling i Skaraborg
I höstens omgång går 19 procent till sökanden som aldrig tidigare fått stöd från Västra Götalandsregionens kulturnämnd. Just en spridning av pengarna är något som kulturnämnden har arbetet för att uppnå. De senaste åren har målet varit, att fördelningen av projektmedlen bättre ska spegla och relatera till befolkningens fördelning i Västra Götaland. Därför är det naturligtvis positivt att kunna konstatera, att arbetet nu ser ut att ge resultat, enligt följande:
• Skaraborg har fördubblat sin procentandel jämfört med samma beslutsomgång 2010.
• Sjuhärad har ökat med 33 procent.
. Förutom en jämn geografisk fördelning strävar nämnden också efter att få in nya aktörer som söker.
Fakta:
Projektmedlen är en av kulturnämndens mer omfattande stödformer till det fria kulturlivet. Totalt finns en budget på 15,5 miljoner kronor som fördelas vid två olika tillfällen varje år. Det senaste beslutet var det andra för 2011, då sammanlagt 9,5 miljoner fördelades på drygt sextio olika projekt.
Senast uppdaterad: 2011-12-20 10:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stora framgångar för Film i Väst
Framgångarna fortsätter för Västra Götalandsregionens helägda bolag Film i Väst. Filmerna Hämnden och Melancholia fick priser i Berlin och bolaget dominerar nomineringarna till den danska motsvarigheten till svenska Guldbaggen.
När European Film Awards delades ut i Berlin fick Film I Västs samproduktioner ta emot flera tunga priser:
• Lars von Triers Melancholia tog hem priset för bästa europeiska film.’
• Susanne Bier blev bästa regissör för Hämnden.
• Jette Lehman vann klassen European Production Designer för arbetet med Lars von Triers Melancholia.
• Manuel Alberto Claro fick fotopriset Carlo Di Palma European Cinematographer Award, också för arbetet med Melancholia.
Populära i Danmark
Men det räcker inte med detta, för de positiva beskeden fortsätter att strömma in till huvudkontoret i Trollhättan.
Film i Västs samproduktioner har 46 nomineringar av 85 möjliga till Robert, den danska motsvarigheten till svenska Guldbaggen.
Flest chans till priser har regissörerna Pernille Fischer Christensen med sin film En familie – 16 nomineringar – och Lars von Trier med Melancholia med 13 nomineringar. Vinnarna utses av den Danska Filmakademien.
Detta är naturligtvis någonting som skattas högt av Tomas Eskilsson, vd för Film i Väst:
– 46 nomineringar är inte bara ett rekord, det är överväldigande. Vi gläds med alla inblandade, särskilt Pernille Fischer Christensen och Lars von Trier, det blir en tuff kamp dem emellan på Robert-galan. säger han
Fakta:
Film i Väst är ett av Västra Götalandsregionen helägt aktiebolag. Västra Götalandsregionen är huvudsaklig finansiär av verksamheten. Film i Väst får också årliga bidrag från Göteborgs Stad, Trollhättans Stad, Vänersborgs kommun och Svenska Filminstitutet.
Senast uppdaterad: 2011-12-16 09:22
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ett dynamiskt föredöme i Europa
Industriell Dynamik är ett regionalt nätverk som finansieras av Västra Götalandsregionen och Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Nu lyfts det fram som ett europeiskt föredöme.
Industriell Dynamik är ett regionalt nätverk inom Västra Götaland som består av tolv medlemsorganisationer, alla med expertis inom olika industriella områden. Detta fungerar som en resurs för teknik- och affärsutveckling riktad till små och medelstora industriföretag i Västra Götaland med högst 250 anställda. Syftet är att stärka förnyelse, tillväxt och konkurrenskraft i redan existerande företag.
Nu har Industriell Dynamik lyfts fram som ett av tre goda europeiska exempel vid forumet EU research and innovation. Industriell dynamic är utvalt tillsammans med ytterligare två regionala projekt från Nederländerna respektive Spanien.
Björn Westling är projektledare:
– Det är hedrande och roligt att Västra Götanlandsregionens och Industriell Dynamiks ihärdiga arbete med att stödja innovation och tillväxt i små och medelstora företag uppmärksammas internationellt.
Fakta:
Industriell Dynamik syftar till att ge industriföretag support för innovation och tillväxt. Stommen i projektet är ett nätverk med för närvarande elva högskolor, institut och teknikcentra i Västra Götaland. Innovationsspecialister från nätverkets aktörer kontaktar aktivt företag, genomför utvecklingsdiskussioner och behovsanalyser, ger rådgivning och problemlösning samt medverkar till att större utvecklingsinsatser startas. Behov/efterfrågan ska styra, inte utbud.
Senast uppdaterad: 2011-12-16 15:07
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Pensionskostnader orsak till underskott
Det ekonomiska resultatet för Västra Götalandsregionen väntas bli ett underskott på drygt en miljard kronor. Den främsta orsaken är ökade kostnader för pensionsskulden.
Delårsrapporten för oktober 2011 visar ett underskott på 633 miljoner kronor. Helårsprognosen för 2011 ser ut att hamna på ett underskott på 1 150 miljoner kronor. Det skulle innebära ett underskott på 588 miljoner kronor till den redan underbalanserade budgeten för 2011.
Enligt ekonomidirektör Mats Friberg finns det framför allt en orsak till utvecklingen:
Flera orsaker
– Främst beror det på att kostnaderna för pensionsskulden har ökat med en miljard på grund av den så kallade kalkylräntan, säger han.
Enligt Mats Friberg kommer detta att påverka alla kommuner och landsting på liknande sätt, men är en engångseffekt 2011.
Men även utan de nu ökade pensionskostnaderna har alltså Västra Götalandsregionen ett ekonomiskt underskott som måste hanteras. Målet är att vara i ekonomisk balans vid utgången av 2012. Regionstyrelsen gav i november regiondirektören i uppdrag att genomföra flera åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen och få sjukvårdsverksamheten i balans.
Åtgärdsarbetet pågår
I november fick regiondirektören i uppdrag av regionstyrelsen att genomföra flera åtgärder för att begränsa kostnadsutvecklingen och få sjukvårdsverksamheten i balans.
Detta är ett arbete som pågår för fullt och har kommit igång bra, enligt regiondirektör Ann-Sofi Lodin.
– I början av nästa år kommer konkreta förslag för olika delar av verksamheten att vara färdiga. Läget kräver att hela organisationen tar ett gemensamt ansvar och jobbar åt samma håll, säger Ann-Sofi Lodin.
Regionstyrelsen beslutade att godkänna rapporten för oktober 2011.
Fakta:
Den så kallade kalkylräntan är den räntesats som används för att beräkna hur pensionsskulden utvecklas.
Senast uppdaterad: 2011-12-13 14:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Så ska kollektivtrafiken utvecklas
Sverige ska få ett nationellt centrum för att utveckla kollektivtrafiken. Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd är med och finansierar drygt 15 miljoner kronor.
Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Stockholms Lokaltrafik ansvarar för regionernas andel under den tvååriga uppbyggnadsfasen med start 2012 och därefter under ytterligare en femårsperiod. Parterna har i ett gemensamt arbete formulerat kunskapsbehov inom kollektivtrafikområdet.
Fem fokusområden
Det nationella centrat startar med fem områden. I det ingår fokus på följande faktorer:
• politikens roll för att öka resandet och marknadsandelen
• kollektivtrafiken i samhällsplaneringen
• kundens perspektiv och ambitionen att öka marknadsandelen
• rollerna för samverkan mellan operatör och myndighet
• utveckling av teknik och tjänster
Nya krav
Det är ännu inte bestämt var kollektivtrafikcentrat ska placeras, men det kommer att bilda framtida knutpunkt för svensk forskning och projekt inom kollektivtrafikområdet.
Skälet till att centrat bildas är regionförstoring, ökad tillgänglighet och attraktivitet, ökat fokus på resenären och strukturförändringar inom kollektivtrafikens organisering. Dessutom ställer den nya kollektivtrafiklagen från den 1 januari 2012 ökade och komplexa krav på kollektivtrafiksystemets olika aktörer.
Senast uppdaterad: 2011-12-08 13:53
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Kompletterad gratisvaccination mot HPV
Alla flickor i Västra Götaland födda 1993-98 erbjuds gratis vaccination mot HPV, det virus som orsakar livsmoderhalscancer. Västra Götalandsregionen ser nu över hur en direktupphandling av vaccin kan ske.
Vaccinationerna har fördröjts på grund av att de nationella upphandlingarna överklagats och just nu behandlas det tredje överklagandet. Ett av de företag som tillverkar vaccin mot livmoderhalscancer har nu meddelat att i väntan på att upphandlingsprocessen blir klar så kommer man inte att kräva skadestånd i de fall landsting eller regioner väljer att direktupphandla vaccin för att komma igång med vaccinationerna. Västra Götalandsregionen ser nu över hur en sådan direktupphandling kan ske.
Socialstyrelsen har tidigare beslutat att flickor som är födda 99 eller senare ska få vaccination mot HPV-virus genom det allmänna vaccinationsprogrammet. Det kommer att genomföras via skolhälsovården så snart upphandling av vaccin är klart.
Får ett brev hem
I februari fattade hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalnadsregionen beslutet, att erbjuda flickor mellan 13 och 17 år gratis vaccination mot HPV. Nu har detta beslut kompletterats genom att erbjudandet även kommer att gälla flickor som är födda 93 och 94, som hunnit fylla 18 år. Hälso- och sjukvårdsutskottet följer med sitt beslut rekommendationerna från Sveriges Kommuner och Landsting.
Alla flickor som är födda mellan 93 och 98 kommer att få ett brev hem med vaccinationserbjudandet och kan sedan vända sig till valfri vårdcentral för att få sin vaccination.
Fakta:
Västra Götalandsregionen tillhandahåller vaccinet kostnadsfritt till de enheter som sköter vaccinationerna. Dessa får också en ersättning på 135 kronor per vaccination.
Humant papillomvirus, HPV, orsakar en vanlig sexuellt överförda infektion i Sverige. Ofta märks de inte alls och läker ut av sig själv men de kan också ge upphov till könsvårtor som kallas kondylom och/eller cellförändringar som kan leda till livmoderhalscancer och några andra ovanligare cancerformer.
Senast uppdaterad: 2011-12-07 14:48
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Allt fler biografer digitaliseras
Nästan 80 procent av kommunerna i Västra Götaland kommer att ha en digitaliserad biograf, mycket tack vare stöd från Västra Götalandsregionen. Senast beviljades nio biografer stöd för att köpa in den nya tekniken.
När Västra Götalandsregionens kulturnämnd inrättade sitt stöd för digitalisering fanns det redan 15 biografer som hade gått över till den nya tekniken.
Sedan dess har det hänt mycket.
Ett lyft för festivalen
Just nu är 14 biografsalonger på gång att digitaliseras med stöd av Västra Götalandsregionen och ytterligare nio biografer i åtta olika kommuner beviljades stöd för digitalisering vid kulturnämndens senaste sammanträde. Bland dessa finns anrika biograf Draken i Göteborg, basen för Göteborg International Film Festival.
Följande biografer har senast beviljats stöd för digitalisering: Göteborgs kommun: Biograf Draken tilldelas 200 000 kronor, Hagabion 1, 100 000 kronor, Essunga kommun: Biograf Stjärnan, 150 000 kronor, Grästorps kommun: Konserthuset, 150 000 kronor, Herrljunga kommun: Biograf Saga, 150 000 kronor, Hjo kommun: Biograf Park, 150 000 kronor, Kungälvs kommun: Biograf Trappan, 100 000 kronor, Marks kommun: Kinna konserthusbiograf, 150 000 kronor, Melleruds kommun: Centrumbiografen, 140 000 kronor.
Senast uppdaterad: 2011-12-05 12:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Avtal sägs upp med tre vårdcentraler
Västra Götalandsregionen häver VG Primärvårdsavtalet med tre vårdcentraler i Göteborg från och med 1 december 2011. Anledningen är att vårdcentralerna fick allvarlig kritik i samband med den årliga verksamhetsgranskningen.
Vårdcentralerna det handlar om är Akutläkarna Stampen AB, Hagakliniken AB och GR Medical Center AB.
– Vi har inte längre förtroende för dessa vårdgivare säger hälso- och sjukvårdschef Ralph Harlid.
Allvarliga brister
Det var i samband med Västra Götalandsregionens verksamhetsgranskning som allvarliga brister upptäcktes hos fyra vårdcentraler. Efter hälso- och sjukvårdsnämndernas sammanträden i oktober skickades en erinran ut, där vårdcentralerna uppmanades att komma in med förklaringar och åtgärder av bristerna senast 18 november.
Hälso- och sjukvårdskansliet har nu gått igenom svaren och funnit att den fjärde kritiserade vårdcentralen, FamiljehälsanVäst AB, har vidtagit åtgärder i en omfattning att de har fortsatt förtroende för att bedriva vårdcentralsverksamhet.
Avsteg accepteras inte
Ralph Harlid menar, att det är viktigt att visa att avsteg från det regelverk som anges i krav- och kvalitetsboken inte accepteras.
– Avsteg medför konsekvenser för patienter, andra vårdgivare och Västra Götalandsregionen, säger han och tillägger:
– Alla måste kunna ha förtroende för vårdvalssystemet.
Fakta:
De patienter som varit listade vid de tre vårdcentralerna kommer att få ett informationsbrev om att avtalen upphört. Västra Götalandsregionen kommer även att skicka ut erbjudande om ny vårdcentral till alla drabbade patienter, men de kan redan idag lista sig där de önskar.
Trots att avtalet upphört har vårdgivarna skyldighet att säkerställa att patienterna får hjälp att få sin vård hos andra vårdgivare.
Senast uppdaterad: 2011-12-01 09:46
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Europasamarbete stärker fordonssektorn
För att fordonssektorn i Västsverige ska kunna fortsätta vara stark krävs långsiktig satsning på forskning och innovation. Projektet SAGE syftar ett till stärkt samarbete, både mellan aktörer i Västsverige och Europeiska fordonskluster.
Projektet, som löper över tre år och finansieras av EU:s forskningsprogram, leds av Västra Götalandsregionen och övriga västsvenska partners är Volvo Technology och Chalmers Tekniska Högskola. Total budget för projektet är 30 miljoner kronor varav den svenska delen utgör drygt åtta miljoner kronor.
Flera länder deltar
SAGE startades vid en konferens i Göteborg, då medverkade representanter från fordonskluster i Italien, Frankrike, Tyskland och Polen.
Helena L Nilsson, forskningschef vid Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat hoppas att SAGE kan vara en av de pusselbitar som påskyndar utvecklingen av säkra och gröna fordon.
-Samtidigt syftar projektet till stärkt samarbete både mellan aktörer i Västsverige och mellan deltagande Europeiska fordonskluster, säger Helena L Nilsson.
Analys av styrkor
Projektet startade med en inventering av respektive fordonskluster samt en analys av styrkor och svagheter. Med detta som grund ska partnerskapet sedan ta fram en gemensam handlingsplan med åtgärder som ska stärka deltagande kluster. Handlingsplanen ska även bidra till att stärka den Europeiska fordonsindustrin som helhet, till exempel:
• forskningssamarbeten
• utbildningsutbyten
• lösningar för att dela med sig av innovationer
• specialisering
• olika policy- och finansieringsinstrument
Fakta:
Övriga internationella partners i projektet är fordonstillverkaren FIAT, fordonsleverantören Continental, universiteten i Turin, Warsawa och Regensburg, Regionen Piemonte, staden Regensburg samt den franska klusterorganisationen MOVEO.
Senast uppdaterad: 2011-12-01 09:15
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Regionteater Väst får årets jämställdhetspris
Kommunikationschef Anna Ahnstedt Mitle och vd Olof Lindqvist, båda Regionteater Väst.
Regionteater Väst AB har systematiskt och under många år arbetat med att uppmärksamma genusfrågorna i sin produktion. Därför får teatern Västra Götalandsregionens jämställdhetspris 2011.
Västra Götalandsregionens jämställdhetspris på 25 000 kronor delas ut till en eller flera som arbetar i någon av regionens verksamheter och under året har stimulerat till jämställdhetsarbete och engagerat sig i genusfrågor.
Sören Kviberg, ordförande i Västra Götalandsregionens personalutskott, förklarar syftet med jämställdhetspriset:
Uppmärksamma genusfrågor
– Att uppmärksamma genusfrågor. Att sprida uppmärksamhet kring initiativ som tas bland medarbetare som gör Västra Götalandsregionens arbetsplatser mer jämställda.
Det här är andra gången Regionteater Väst AB får priset. 2004 vann dåvarande Västsvensk Teater och Dans AB priset, som 2007 ändrade namn till Regionteater Väst. Det är tydligt att genusfrågor fortsätter att spela en viktig roll, eftersom arbetet med att systematiskt uppmärksamma dessa, både bland medarbetare och i produktioner har fortsatt.
Systematiskt arbete
Bakom jämställdhetspriset står personalutskottet i Västra Götalandsregionen. Motiveringen till varför Regionteater Väst får det år 2011 lyder så här:
”Regionteater Väst AB har systematiskt under många år arbetat med att uppmärksamma genusfrågorna i sin produktion och bland medarbetarna. 2004 fick dåvarande Västsvensk Teater och Dans AB ta emot jämställdhetspriset. Efter det har genusarbetet fortsatt med höga ambitioner. Många olika projekt har genomförts för att utveckla medarbetarnas kunskaper i genusfrågor. Den kunskapen ger också tydliga avtryck i de produktioner Regionteater Väst AB ger invånarna i Västra Götaland. Regionteater Väst AB tilldelas årets pris för att man utmanar och låter sig utmanas.”
Senast uppdaterad: 2011-12-01 08:51
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Hjärtsjukvården blir bara bättre
Västra Götalandsregionen hävdar sig mycket bra inom diabetesvård och hjärtsjukvården fortsätter att förbättras. Detta visar rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2011.
– Det är glädjande att se att vi förbättrat oss inom flera områden och det är tydligt att öppna jämförelser är viktiga drivkrafter i förändringsarbetet, säger Ann Söderström, Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsdirektör.
Minskad dödlighet i stroke
Rapporten innehåller jämförelser mellan landstingens hälso- och sjukvård. De nationella jämförelserna visar bland annat att dödligheten i stroke och hjärtinfarkt fortsätter att minska liksom andelen äldre med riskfyllda läkemedelskombinationer. I årets rapport finns fler jämförelser än tidigare mellan sjukhusens resultat.
Västra Götalandsregionens resultat visar bland annat följande:
Hjärtsjukvård: Resultaten inom hjärtsjukvården fortsätter att förbättras. Mest markant är minskningen i för tidig död i kranskärlssjukdom. Jämförelserna visar dock på flera möjligheter till förbättringar inom vården av hjärtsjuka.
Höga siffror
Diabetesvård: Andelen patienter som uppnår mål för blodsocker och blodtryck är höga i ett nationellt perspektiv och det gäller både inom primärvården och den specialiserade vården
Läkemedelsbehandling: Flera av indikatorerna visar på framsteg. Det kvarstår dock stora skillnader inom områdena psykiatri och de indikatorer som rör behandlingen av äldre.
Ann Söderström påpekar, att det inom regionen pågår ett arbete för förbättra vården inom dessa områden.
– Bland annat har vi antagit en ny handlingsplan för äldre och läkemedel som nu ska genomföras. Vi arbetar också med att minska användningen av sömnläkemedel.
Fakta:
Det är sjätte året i rad som Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner Landsting presenterar rapporten Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Rapporten utgör ett komplement till den årliga regionala rapporten Hälso- och sjukvård i Västra Götaland – Verksamhetsanalys.
Senast uppdaterad: 2011-11-29 08:23
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
GöteborgsOperans restaurang Svanenmärkt
Västra Götalandsregionen ställer höga miljökrav på det helägda bolaget GöteborgsOperan. Det är något som lönar sig. Operarestaurangen har tagit emot Nordens främsta miljömärkning, Svanen.
Därmed har kulturintresserade Västra Götalänningar möjligheter att besöka en restaurang som tar ett helhetsgrepp på miljöarbetet.
Att GöteborgsOperans restaurang numera är Svanenmärkt innebär att den klarat högt uppsatta krav på bland annat råvaror, avfallssortering, energianvändning och användning av miljömärkta kemikalier vid exempelvis disk och städning.
Gäller hela verksamheten
Svanenmärkningen gäller för hela den verksamhet som restaurangen förestår i operans lokaler; restaurang, kaféer, barer, köket och personalmatsalen. Svanen tittar på hela livscykeln i den verksamheten: från inköp av råvara till avfallssortering och allt däremellan. Det innebär, bland annat, följande:
• att maten på GöteborgsOperan är ekologisk, närproducerad och Fair trade-märkt.
• att rengöringsmedlen i köket är bland de bästa ur miljösynpunkt.
• att elförbrukningen kontrolleras och till hundra procent består av grön el.
...men är inte permanent
Svanenmärkningen är dock inte permanent utan kraven för att få använda märkningen höjs kontinuerligt.
– Svanen är en av de mest kända miljömärkningarna i Norden och ställer höga krav för att man ska få licens. Vi har tagit ett helhetsgrepp på vårt miljöarbete och arbetar ständigt för att utveckla det. Nu har vi fått ett kvitto av tredje part på att vårt miljöarbete varit bra, säger Linda Rullander, assisterande restaurangchef på GöteborgsOperan i ett pressmeddelande.
Fakta:
GöteborgsOperan AB är ett av Västra Götalandsregionen helägt bolag. Bolaget arbetar för att locka fler människor till sina uppsättningar såväl i Göteborg som regionalt och också vidareutveckla sin internationella ställning. Målet är att bli ett av Europas mest intressanta operahus.
Senast uppdaterad: 2011-11-23 14:22
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Konjunkturen i länet mattas av
Tredje kvartalet i år är för första gången fler än 800 000 personer sysselsatta i Västra Götaland. Konjunkturen i länet har dock mattats av och näringslivet befinner sig nu i en normalkonjunktur.
Bertil Törsäter, regionutvecklingsdirektör i Västra Götalandsregionen konstaterar, att skuldkrisen i euroområdet har medfört ett sämre konjunkturläge i Västra Götaland än vad som förväntades vid förra mätningen, för ett halvår sedan.
– Ett uppdämt behov efter neddragningarna under finanskrisen har trots den dämpade konjunkturen medfört att sysselsättningen i Västra Götaland fortsatt att öka kraftigt, säger Bertil Törsäter.
Fler sysselsatta i år
Sysselsättningen i Västra Götaland har utvecklats positivt under de senaste tolv månaderna:
• Tredje kvartalet i år är 30 000 fler sysselsatta, jämfört med tredje kvartalet 2010.
• Sedan i våras har 36 procent av företagen ökat antalet anställda, medan 20 procent har minskat.
• Det kommande halvåret väntas sysselsättningsökningen avta, men det finns ännu inga tecken på omfattande neddragningar i näringslivet.
Totalt sett är för första gången någonsin har fler än 800 000 personer sysselsättning.
I nivå med riket
Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer visar att konjunkturläget för Västra Götaland ligger i nivå med riket i de flesta branscher. Några undantag är konjunkturen för konsultverksamheter som är betydligt bättre i Västra Götaland, liksom detaljhandeln som har en starkare konjunktur än i övriga riket. För bilhandel är konjunkturen starkare i övriga riket.
Här är några exempel:
Konsultbranschen: Läget inom branschen, inklusive IT-konsulter, har försvagats något sedan i våras men ligger kvar på en nivå som indikerar högkonjunktur.
Byggbranschen backar
Byggbranschen: I våras låg konjunkturindex för byggbranschen på +40, med förväntningar om ytterligare uppgång. Index har nu backat till +17, vilket innebär att högkonjunkturen för branschen är över.
Detaljhandel: Konjunkturindex (exklusive livsmedel och bilhandel) har vänt kraftigt ned från vårens normalkonjunktur (index +11) till ett konjunkturläge sämre än normalt (index –25).
Industri: Återhämtningen inom tillverkningsindustrin har kommit av sig.
Fordonsindustri: Den snabba uppgång som karakteriserat fordonsindustrin de senaste två åren ser ut att brytas.
Senast uppdaterad: 2011-11-22 09:54
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Är Håkan Hellström en hållbar resenär?
”Åker du oftare kommunalt än Håkan Hellström?” Den frågan ställdes av tjänsten Commutify, som prisades för bästa innovationsprototyp för hållbart vardagsresande under West Coast Travelhack 2011.
Viktoriainstitutet, som är initiativtagare och koordinator av projektet ”Innovation för hållbart vardagsresande” (ISET) – som finansieras av Västra Götalandsregionen – anordnade tillsammans med projektets övriga partners, West Coast TravelHack 2011. Syftet med arrangemanget på Lindholmen i Göteborg var att stimulera skapandet av nya innovativa tjänster och appar, som kan förenkla för den som vill resa mer hållbart i vardagen.
20 nya prototyper
76 utvecklare I 20 lag, 24 timmars nätverkande, 1 800 timmars innovation, 2 000 tittare på livestreaming och ett 50-tal besökare och funktionärer resulterade i 20 innovativa prototyper på digitala tjänster för att öka det hållbara vardagsresandet.
Vinnare i klassen Best Prototype Award blev Lag Greenbits med tjänsten Commutify. Juryns motivering lyder:
Cyklar oftare än Hulthén?
"Åker du oftare kommunalt än Håkan Hellström, tar du oftare cykeln än Anneli Hulthén? Hur många bilköer kan du cykla förbi?" Tjänsten Commutify uppmuntrar till klimatsmart resande genom att resenären på ett roligt sätt utmanar sig själv, vänner eller kändisar i vardagsresande och samtidigt belönas med tillgång till rabatterade erbjudanden, ökad hälsa och bättre miljö.”
Övriga vinnare: Best Team Award; Lag Team Visit, Business Region Göteborg Award: Team Visit, Developer Recognition Award: Lag Foo, Commute Greener Award: Lag Code Monkeys, Resenärstävlingen TravelHack My Idea: hans-Erik Spjuth.
Fakta:
Projektet ”Innovation för hållbart vardagsresande” är finansierat av Vinnova, Västra Götalandsregionen och Sjuhärads kommunalförbund.
Senast uppdaterad: 2011-11-21 14:14
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ny strategi – fler ska delta i kulturlivet
Västra Götalandsregionen vill få fler människor att delta i kulturlivet. Detta är en av de viktigaste frågorna när den nya kulturstrategin, ”En mötesplats i världen”, ska konkretiseras.
Förutsättningarna och utmaningarna för kulturområdet har förändrats betydligt de senaste åren. Detta föranledde Västra Götalandsregionen att ta fram en ny kulturstrategi. Omkring ett år senare ser den nya strategin dagens ljus. Den är döpt till ”En mötesplats i världen” och anger vad den framtida kulturpolitiken ska fokusera på.
Lyfter fram nyskapande
Den nya strategin tar upp behovet av en kulturpolitik som både förvaltar de stora institutionerna och har en flexibilitet för att lyfta fram den nyskapande kulturen. Den pekar ut fem strategiska områden som är särskilt viktiga att arbeta med framöver: Få fler att delta i kulturlivet, utveckla kapaciteter, gynna nyskapande, utnyttja tekniken, öka internationaliseringen.
– Det är några av de viktigaste frågorna när vi nu går vidare med kulturplanerna som ska konkretisera strategin, säger Annelie Stark, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Konkreta planer
Strategin är kulturnämndens övergripande dokument som kommer att konkretiseras i nya kulturplaner som i sin tur ligger till grund för uppdrag till verksamheter, projektmedel och andra stöd som kulturnämnden fördelar. Efter kulturnämndens beslut går den vidare till regionstyrelsen för att slutbehandlas i regionfullmäktige i början av nästa år.
Senast uppdaterad: 2011-11-17 16:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Sveriges första mobila KOL-team i Angered
Senast uppdaterad: 2011-11-21 08:15
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Utbyggnadsförslag som främjar hälsan
Västra Götalandsregionen vill främja trafiksäkerhet och stimulera turismen. Därför avsätts 37 miljoner kronor för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet.
På det här sättet ökar dessutom möjligheten att kunna välja att cykla när man ger sig ut på kortare resor, vilket är positivt.
I den regionala infrastrukturplanen för 2010– 2021 har Västra Götalandsregionen avsatt 37 miljoner kronor för åren 2010– 2012 för en utbyggnad av gång- och cykelvägnätet för statliga vägar i Västra Götaland.
Regionutvecklingsnämnden, RUN, avsätter ytterligare 37 miljoner kronor, förutsatt att länets kommuner är med och finansierar med 74 miljoner kronor, något som de allra flesta kommuner har ställt sig positiva till.
Intresserade kommuner
Förslaget har nämligen mötts av stort intresse från kommunerna sida, genom att gång- och cykelvägar främjar trafiksäkerheten och kan även bidra till att cyklandet ökar. Detta bidrar till en positiv utveckling ur både hälso- och miljösynpunkt.
Av de extra 37 miljonerna vill RUN använda 25 från det egna kapitalet.
Regionstyrelsen ställer sig bakom förslaget och föreslår att regionfullmäktige beslutar att regionutvecklingsnämnden får använda 25 miljoner kronor av det egna kapitalet för att komplettera utbyggnaden av gång- och cykelvägnätet.
Senast uppdaterad: 2011-11-15 14:38
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Mingla med Västra Götalandsregionen
Vad sägs om kultur till frukost? Västra Götalandsregionen bjuder in till frukostmingel tillsammans med kulturnämnderna i Skövde, Trollhättan, Uddevalla och Borås.
Det här är en möjlighet för för alla som har intresse av kultur, utbildning, kreativa näringar, forskning och andra frågor som rör samhällsutveckling i Västra Götaland.
Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen bjuder på kaffe med tilltugg och en förhoppningsvis givande mingelstund. Kanske finns deltagare som upptäcker nya kollegor och samarbetspartners redan till frukost?
Samarbete med fyra kommuner
Arrangemanget sker i samarbete med kulturnämnderna i Skövde, Trollhättan, Uddevalla och Borås.
Det är dock inte aktuellt med några föreläsningar utan här handlar det om att mingla runt i mängden och knyta nya, värdefulla kontakter.
Frukostcaféerna kommer att hållas på följande orter:
• Skövde; fredag 18 november, 8.00 – 9.30 Plats: Skövde Kulturhus, Trädgårdsgatan 9
• Trollhättan; onsdag 23 november 8.00 – 9.30 Plats: N3:s klubbscen, Nohabgatan 15
• Uddevalla; fredag 25 november 8.00 – 9:30 Plats: Hyllan, Bohusläns museum, Museigatan 1.
• Borås; arrangeras i början av 2012.
Senast uppdaterad: 2011-11-09 19:12
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Arbetet med jämställd vård kan breddas
Kunskapscentrum för Jämställd vård inrättades 2008 och är unikt i sitt slag i landet. Nu kan uppdraget komma att breddas till att innefatta hela fältet jämlik vård.
Syftet med Kunskapscentrum för Jämställd vår (KJV) är att verka för och att uträtta forskning och verksamhetsutveckling som bidrar till en jämställd vård mellan könen. Det vill säga, att beakta det så kallade genderperspektivet.
Kraftfull markering
För tre år sedan visade Västra Götalandsregionen att man insåg vad som måste göras genom att inrätta KJV. Detta var en kraftfull markering; problemet med omotiverade skillnader mellan könen togs på fullt allvar. KJV, som är unikt i sitt slag i landet, anses också ha gjort stort avtryck i regionen.
Regionstyrelseledamoten Jonas Andersson föreslår i en motion att KVJ:s uppdrag ska breddas till att innefatta hela fältet jämlik vård, bland annat ovan nämnda faktorer.
Omotiverade skillnader
Detta grundas, bland annat, på rapporter, som har visat att kön inte är den enda faktorn som föranleder just omotiverade skillnader inom vården. Faktorer som exempelvis ålder, etnicitet, religion och sexualitet kan också spela roll.
Regionstyrelsen i Västra Götaland föreslår att regionfullmäktige bifaller motion och ger styrelsen i uppdrag att förbereda de åtgärder som krävs för ett breddat uppdrag till Kunskapscentrum för Jämställd vård.
Senast uppdaterad: 2011-11-07 15:36
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fokus på kostnadskontroll
Västra Götalandsregionen måste ha fokus på kostnadskontroll framöver, för att nå ekonomisk balans. Men, enligt regiondirektör Ann-Sofi Lodin, ska tillgängligheten till vården inte bli lidande.
– Kostnadsmässigt ligger vi högt i förhållande till andra landsting och regioner och högre än vad vi har råd med, säger Ann-Sofi Lodin.
Regionstyrelsen har nu fattat beslut om åtgärder på både kort och lång sikt.
Underlaget kommer från diskussioner mellan regiondirektören, sjukhusdirektörerna och hälso- och sjukvårdscheferna. Ann-Sofi Lodin vill att det nu tas ett samlat grepp, eftersom det går att åstadkomma mer genom samarbete mellan beställare, utförare och ägare.
Gemensam produktionsstyrning
– Vi kommer att jobba bland annat med gemensam produktionsstyrning, säger Ann-Sofi Lodin.
Sjukhusens prognoser för 2011 visar på ett underskott på 525 miljoner kronor. De överläggningar som hittills hållits mellan sjukhusen och hälso- och sjukvårdsnämnderna pekar på stora skillnader mellan sjukhusens resursbehov och nämndernas betalningsförmåga.
– Förklaringen ligger dels i ingående obalanser i sjukhusens ekonomi, dels i nya krav på verksamheten i kombination med ökade vårdbehov. Det är en viktig markering att sjukhusens verksamhet inte får minska, de ska leverera lika mycket vård 2012 som 2011, säger Ann-Sofi Lodin.
Striktare regler
Så här ser en del av åtgärdsplanen ut:
• Sjukhusen ska under 2012 leverera lika mycket vård som 2011, men inga ytterligare krav läggs på verksamheterna.
• Utrymmet för löneökningar inom sjukvårdsverksamheterna begränsas till 2,1 procent. För övriga verksamheter begränsas utrymmet till 1,8 procent.
• Det blir striktare regler för anställningsprövning, i samtliga verksamheter.
• Det effektiviseringskrav på 0,7 procent som anges i Budget 2012 ska genomföras.
Senast uppdaterad: 2011-11-01 15:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Filmsatsning på minoritetsspråk
Många tvåspråkiga barn möter aldrig sitt modersmål ute i samhället. Nu satsar Västra Götalandsregionens och Skolverket på minoritetsspråk genom att Kultur i Väst lanserar en film på både finska och svenska.
Filmen "Tio pinnar i luften – lekar, sånger och verser på finska och svenska" är ett samarbete mellan Kultur i Väst och Sverigefinska skolan i Göteborg. Här finns en DVD med en finsk visa, en dikt, en utelek och en ramsa tagits fram. Spridningen är stor, eftersom den skickats ut till 1 500 förskolor, 600 skolor, 200 bibliotek och 240 barnavårdscentraler runt om i Västra Götaland.
Stärker språkkänslan
Eva Fred, projektledare på Kultur i Väst, tror att det kan betyda mycket för barn att höra sitt modersmål talas i en offentlig miljö.
– Det kan stärka känslan för minoritetsspråket och vi hoppas att filmen ska bidra med det, säger Eva Fred, projektledare på Kultur i Väst.
Det är meningen filmen ska visas, till exempel, i väntrummet på barnavårdscentralen eller vårdcentralen, i kommunhusets reception, biblioteket eller på samlingen i förskolan och i skolan.
Maritta Wallius är klasslärare för klass 3-4 på Sverigefinska skolan i Göteborg, som deltog i arbetet med filmen. Hon menar att varje språk är en resurs.
...och identiteten
– Filmen förstärker barnens tvåspråkiga identitet och speglar en rikedom dessa barn besitter, säger Maritta Wallius.
I Västra Götaland finns kommuner anslutna till det finska förvaltningsområdet. Här ska regionen särskilt stödja finskan och man har till exempel rätt att använda finska i kontakt med myndigheterna. För att stimulera detta arbete utgår stadsbidrag till regionen som i samråd med finska företrädare valt att satsa på de ungas språk.
Fakta:
Filmen står på egna ben men kan även användas tillsammans med Skolverkets bok "Tio pinnar i luften" som innehåller sagor, sånger, gåtor, dikter och ordspråk på Sveriges fem nationella minoritetsspråk: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. De fyra filmerna på DVD:n finns också på YouTube.
Senast uppdaterad: 2011-10-31 10:37
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Först i landet med enklare ombokning
Västra Götalandsregionen är först i Sverige med ett smidigare ombokningssystem för cellprovtagning. Det nya nätbaserade systemet används i Göteborg och södra Bohuslän och ska på sikt införas i hela regionen.
Det nya kallelsesystemet för kvinnor som inbjuds till cellprovstagning provades tidigare i år på barnmorskemottagningarna i Västra Frölunda och Krokslätt.
Mia Westlund, utvecklingsbarnmorska Cervixcancerprevention vid Regionalt cancercentrum väst är mycket nöjd med resultatet.
– En av de funktioner som vi är mycket glada för är, att det är kopplat till en enkelt fungerande webombokning, vilket gör att kvinnorna nu kan välja att boka om sin tid efter eget önskemål, säger hon.
Underlättar för kvinnorna
Hon tillägger:
– Forskning visar att kvinnor kommer i högre grad till cellprovstagning om de får en bokad tid. Om tiden enkelt kan bokas om så att den verkligen passar den enskilda kvinnan är det förstås ännu bättre. Så det här är en viktig nyhet.
Kvinnorna kan via nätet även välja en annan mottagning om de så önskar. Kallelsesystemet har redan börjat användas i hela Göteborg och södra Bohuslän.
– Inom en inte allt för avlägsen framtid ska det här tas i bruk i hela Västra Götalandsregionen, säger Mia Westlund.
Anpassad bemanning
Hon ser möjligheten till smidig ombokning som en klar fördel även för de anställda vid mödravårdscentralerna och barnmorskemottagningarna.
– Kallelsesystemet visar barnmorskorna vilka tider som ingen väljer och de kan därmed anpassa bemanning och tider efter detta, säger Mia Westlund.
Provtagningarna syftar till att hitta små cellförändringar innan dessa hinner utvecklas till cancer. För att nå ut till alla kvinnor arbetar man med allt från hur inbjudningarna är utformade till tillgänglighet, bemötande och provkvalitet. Kvinnor som besöker barnmorskemottagning eller gynekolog av andra skäl kan erbjudas cellprovstagning om det börjar bli dags för detta. Databasen Cytburken visar när senaste cellprov togs och kvinnorna slipper att gå en extra gång
Fakta:
Inom Västra Götalandsregionen utförs ungefär 120 000 cellprovskontroller varje år. Cellprovskontroller börjar erbjudas kvinnor från 23 års ålder.
Senast uppdaterad: 2011-10-26 14:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stipendiater hyllades i Vänersborg
Stående från vänster: Margareta Greneheim-Ohlsson, Lidköping, Tobias Jonsson, Mellerud, Dan Svensson, Viskafors. Sittande: Kristina Nordlander, Mariestad och Håkan Gustafsson, Skee. Saknas på bilden gör Martin Pernheim, Göteborg.
Västra Götalandsregionen vill synliggöra handikappidrotten. Därför fick sex personer ta emot stipendier för sina insatser. Stipendiet är på totalt 100 000 kronor.
Västra Götalandsregionens stipendium för handikappidrott syftar till att uppmärksamma förebilder som kan stimulera till idrottsutövning.
Tord Karlsson är ordförande för kommittén för rättighetsfrågor:
– Det är glädjande att vi har så många aktiva idrottsutövare och engagerade ledare och tränare på handikappidrottsområdet inom Västra Götaland. Vi är glada att kunna stödja några av dem på detta sätt, säger han.
Från sportskytte till innebandy
Stipendiet på totalt 100 000 kronor delas ut varje år och gick 2011 till följande personer:
Håkan Gustafsson, Skee. Tävlar i sportskytte. Tilldelas 40 000 kronor.
Tobias Jonsson, Mellerud. Tävlar i friidrott. Tilldelas 15 000 kronor.
Kristina Nordlander, Mariestad. Tävlar i rullstolsdans. Tilldelas 15 000 kronor.
Margareta Greneheim-Ohlsson, Lidköping. Ledare i elektronskytte, showdown och mattcurling. Tilldelas 10 000 kronor.
Martin Pernheim, Göteborg. Ledare och förbundskapten i judo. Tilldelas 10 000 kronor.
Dan Svensson, Viskafors. Ledare i innebandy. Tilldelas 10 000 kronor.
Synliggör idrotten
Stipendiaterna hyllades och fick ta emot sina stipendier av Tord Karlsson och regionfullmäktiges ordförande, Kjell Nordström vid Västra Götalandsregionens fullmäktigesammanträde i Vänersborg 25 oktober.
Västra Götalandsregionen vill med stipendiet synliggöra handikappidrotten. Det delas ut till aktiva idrottsutövare med funktionsnedsättning, enskilda eller lag och till ledare/tränare.
Senast uppdaterad: 2011-10-25 15:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Utställning om det Västsvenska paketet
Trängselskatt är en viktig pusselbit som ska bidra till att finansiera delar av Västsvenska paketet. En ny utställning i Göteborg visar var betalstationerna ska ligga och varför skatten införs.
Utställningen i Älvrummet i Göteborg tar upp och visar flera viktiga aspekter med det Västsvenska paketet:
• De viktiga satsningarna på väg, kollektivtrafik och järnväg.
• Hur detta ska bidra till att bygga ett hållbart och attraktivt Västsverige för de som bor, arbetar eller etablerar företag där.
Betalstationernas placering
Den del av det Västsvenska paketet som fått mest uppmärksamhet – i synnerhet i media och bland medborgarna i allmänhet – är trängselskatten, som införs den 1 januari 2013. Den är en viktig pusselbit som ska bidra till att finansiera delar av Västsvenska paketet. I utställningen får besökaren svar på hur trängselskatten kommer att fungera, var betalstationerna ska ligga och varför skatten införs.
Övriga delar i utställningen berättar om de olika projekten inom Västsvenska paketet; planerna för Västlänken, satsningarna på en utökad kollektivtrafik, den nya Götaälvbron, byggnationen av Marieholmstunneln och planerna för Gamlestaden.
Interaktiv del
Men besökaren kan även själv söka information om Västsvenska paketets olika delar, i en ljuddusch får besökaren lyssna på framtidsbilden av Göteborg och en kort film sammanfattar Västsvenska paketet. Här är tanken att besökaren ska få en bild av framtidens Västsverige och varför de olika satsningarna på infrastruktur är så viktiga för att regionen ska kunna växa på ett attraktivt och hållbart sätt. Utställningen kommer att pågå länge och förändras allt eftersom de olika delprojekten i det Västsvenska paketet kommer in i olika faser.
Senast uppdaterad: 2011-10-24 10:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Samverkan som stärker filmen
Västra Götalandsregionens samverkan mellan kultur och näringslivspolitik stärker filmen i Västra Götaland. Det är en av slutsatserna i en ny utredning.
Syftet med utredningen var att få underlag till en vidareutvecklad strategi för det regionala filmområdet, därför har det gjorts en översyn av filmområdet från ett kulturpolitiskt såväl som ett näringslivspolitiskt perspektiv.
Tydligare roller
Utredningen pekar på, att det finns utrymme för att än bättre tydliggöra roller, ansvar och befintliga resurser mellan aktörerna i det regionala filmlandskapet. Detta för att stärka effekten av insatserna på filmområdet och för att projekten på ett effektivt sätt ska kunna nyttja varandras kompetenser och resurser. Rapporten betonar dessutom att Västra Götalandsregionens samverkan mellan kultur och näringslivspolitik stärker filmen i Västra Götaland men att de näringspolitiska ambitionerna kan stärkas ytterligare.
Annelie Stark, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, anser att utredningen är en bekräftelse på att filmpolitiken har varit avgörande när det gäller att göra Västsverige till en av Sveriges ledande platser för att producera och se film.
Fortsatt utveckling
– Nu ser vi på hur vi kan stärka området ytterligare i linje med utredningens rekommendationer, säger Annelie Stark.
I rapporten poängteras Västra Götalands starka image på filmområdet, men det framhålls också att synen på film skulle tjäna på att breddas och kopplas starkare till utvecklingen av digitala medier.
Birgitta Losman är ordförande i Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd:
– Samverkan mellan produktion av film å ena sidan och utvecklingen av digitala medier å andra sidan, är en viktig grogrund för såväl filmbranschen som för besläktade områden.
Fakta:
Västra Götalandsregionens kulturnämnd och regionutvecklingsnämnd satsar varje år totalt omkring 78 miljoner kronor på filmområdet. Dessa fördelas på, till exempel, det egna bolaget Film i Väst, Göteborgs International Film Festival och ett antal projekt som på olika sätt främjar filmområdet.
Utredningen har gjorts av Inno Scandinavia AB i samverkan med WSP, på uppdrag av Västra Götalandsregionen.
Senast uppdaterad: 2011-10-21 15:05
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Sex förebilder delar på 100 000 kronor
Sex personer får ta emot stipendier för sina insatser inom handikappidrott. Västra Götalandsregionens stipendium är på totalt 100 000 kronor och syftar till att uppmärksamma förebilder som kan stimulera till idrottsutövning.
Tord Karlsson är ordförande för kommittén för rättighetsfrågor:
– Det är glädjande att vi har så många aktiva idrottsutövare och engagerade ledare och tränare på handikappidrottsområdet inom Västra Götaland. Vi är glada att kunna stödja några av dem på detta sätt, säger han.
Aktiva och ledare
Stipendiet på 100 000 kronor, som delas ut varje år, går i år till följande personer:
Håkan Gustafsson, Skee. Tävlar i sportskytte. Tilldelas 40 000 kronor.
Tobias Jonsson, Mellerud. Tävlar i friidrott. Tilldelas 15 000 kronor.
Kristina Nordlander, Mariestad. Tävlar i rullstolsdans. Tilldelas 15 000 kronor.
Margareta Greneheim-Ohlsson, Lidköping. Ledare i elektronskytte, showdown och mattcurling. Tilldelas 10 000 kronor.
Martin Pernheim, Göteborg. Ledare och förbundskapten i judo. Tilldelas 10 000 kronor.
Dan Svensson, Viskafors. Ledare i innebandy. Tilldelas 10 000 kronor.
Stimulerar till aktivitet
Västra Götalandsregionen vill med stipendiet synliggöra handikappidrotten. Det delas ut till aktiva idrottsutövare med funktionsnedsättning, enskilda eller lag och till ledare/tränare. Syftet är att uppmärksamma personer som gjort utmärkta prestationer och som kan vara en förebild som stimulerar till idrottsutövning.
Stipendiaterna får ta emot hyllningar och stipendier av regionfullmäktiges och kommittén för rättighetsfrågors ordföranden vid Västra Götalandsregionens fullmäktigesammanträde i Vänersborg den 25 oktober 2011.
Senast uppdaterad: 2011-10-19 09:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Start för elektroniska läkarintyg
Alla sjukhus och vårdcentraler i Västra Götalandsregionen ska i fortsättningen skicka läkarintyg elektroniskt till Försäkringskassan. Efter ett antal lyckade försök startar ett breddinförande under oktober.
Överenskommelsen mellan staten och Sveriges kommuner och Landsting om insatser för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2010-2011 innehåller att antal målområden. Ett av dessa är, att införa elektronisk överföring av medicinska underlag från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan.
Testats på flera orter
Den elektroniska överföringen har testats på Skaraborgs sjukhus samt vid vårdcentralerna i Fristad och Tuve. Under oktober ska övriga sjukhus och vårdcentraler följa efter.
Inom Västra Götalandsregionen arbetar man enligt följande direktiv:
• Västra Götalandsregionen ska senast i oktober 2011 ha anslutit sig till systemet för den elektroniska överföringen av läkarintyg.
• Minst 90 procent av Västra Götalandsregionens läkarintyg ska under november 2011 överföras elektroniskt till Försäkringskassan.
• En plan för att ytterligare öka andelen elektroniskt överförda läkarintyg ska redovisas senast 15 december 2011.
• En elektronisk funktion för fråga och svar mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan kopplad till läkarintyg ska vara på plats senast 5 december 2011.
System följer nationella krav
Västra Götalandsregionens systemleverantörer har utvecklat en intern intygsstandard för respektive journalsystem. Samtliga system följer nationella krav och riktlinjer.
För upphandlade vårdavtal blir det också aktuellt med elektronisk överföring, när detta medges. Vad avser samverkansavtal och taxebaserade avtal, som är knutna till den nationella taxan, omfattas inte denna kategori av projektet.
Fakta:
Västra Götalandsregionen har drygt 200 Vårdcentraler, 17 Sjukhus och har avtal med ett stort antal privata vårdgivare för specialiserad vård.
Senast uppdaterad: 2011-10-17 08:44
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Extra vaccination ska vara gratis
Hälso- och sjukvårdsutskottet har beslutat om att en extra vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund ska vara gratis. Kostnaden har tidigare hanterats olika inom Västra Götalandsregionen.
Det kan ibland bli aktuellt för vissa barn att få en vaccination tidigare än normalt. Detta kan föranledas av, till exempel, en resa utomlands. Barn som behöver vaccineras tidigare än normalt mot mässling, påssjuka och röda hund behöver en extra vaccination för att få fullgott skydd.
Kostnaden för den extra vaccinationen har tidigare hanterats olika inom olika delar av Västra Götalandsregionen. Det har hänt, att föräldrar i vissa fall har fått betala för sitt eller sina barns extra vaccination medan föräldrar på andra håll inom Västra Götalandsregionen inte behövt betala någonting alls.
Därför har nu hälso- och sjukvårdsutskottet beslutat att den extra vaccinationen ska vara kostnadsfri överallt inom Västra Götalandsregionen.
Kostnaden beräknas till cirka 20 000 kronor per år och omkring 250 barn per år berörs av förslaget.
Senast uppdaterad: 2011-10-13 07:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Offentlig inredning går allt mer i "grönt"
Västra Götalandsregionen och kommunerna har under tio år utvecklat en metod för att förändra offentliga miljöer på ett långsiktigt hållbart sätt. I dag är hälften av all inredning som köps inom Västra Götalandsregionen från Gröna listan.
När den första Gröna listan kom för fem år sedan var den på 20 sidor. Den nya versionen som kommit nu innehåller 140 sidor med inredningsprodukter som klarar miljömärkningskraven.
Det är Västra Götalandsregionens upphandlingsenhet som tillsammans med Design med Omtanke sammanställer Gröna listan. Design med Omtanke drivs av Västra Götalandsregionen i samarbete med kommunerna i Västra Götaland och har under tio år utvecklat en metod för att förändra offentliga miljöer på ett långsiktigt hållbart sätt. Samtidigt ger metoden dem som arbetar inom en verksamhet ett avgörande inflytande av följande skäl:
Attraktivt för företagen
• Det är attraktivt för företagen att vara med på Gröna listan för att kunna hävda sig vid Västra Götalandsregionens upphandlingar.
• Västra Götalandsregionen köper inredning för 60–70 miljoner kronor varje år.
Gröna listan har betydelse eftersom den underlättar för offentliga verksamheter att få en överblick över produktutbudet som uppfyller högt ställda miljökrav och krav på tillgänglighet.
Detta beskrivs inte minst i en nytutkommen bok, som heter "Design med Omtanke - en metod för hållbara miljöer". En praktisk handbok för att arbeta fram en förstudie som ger förutsättningar för bästa möjliga lokalförändring. När de som arbetar i en verksamhet får möjlighet att tänka igenom från början hur man vill ha det kan man få en hållbar miljö – ekonomiskt, socialt och miljömässigt – och göra medvetna val.
Senast uppdaterad: 2011-10-13 08:21
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Underskott kan bli till nollresultat
Västra Götalandsregionen räknade med ett underskott 2011. Nu pekar det mesta mot ett nollresultat.
– Prognosen är sämre än vi tidigare trott. Men vi befinner oss i ett ansträngt läge, säger ekonomidirektör Mats Friberg.
Västra Götaandsregionen befinner sig i en situation med stora investeringar och ökande kostnader. Samtidigt följs utvecklingen i världsekonomin noga.
– Prognoserna ser dystra ut med vikande tillväxt och sämre skattetillväxt vilket är mycket oroande för våra möjligheter att klara våra åtaganden de närmaste åren.
Sämre än ifjol
Delårsresultatet för augusti redovisar följande:
• Ett överskott på 634 miljoner kronor.
• Resultatet är 722 miljoner sämre än samma period förra året.
• Inkomsterna från skatter, statsbidrag och den kommunala utjämningen har ökat med 1,7 procent.
• Samtidigt har dock verksamheternas nettokostnader ökat med 4,5 procent vilket bidragit till en sämre resultatutveckling än förra året.
– Vi hade räknat med ett underskott 2011 men kommer troligen att nå ett nollresultat, säger Mats Friberg.
Tack vare skatteintäkterna för 2011 fortfarande bedöms öka så beräknas koncernresultatet för året bli ett nollresultat. Intäktsökningen dras dock ner av att flera sjukhus redovisar negativa resultat.
Kostnadsökningar oroar
– Det är oroande att verksamheternas kostnader tenderar att öka. Flera verksamheter redovisar också underskott och det är oerhört viktigt att de fortsätter att arbeta med sina åtgärdsplaner för att komma i balans, säger Mats Friberg
Även om augustirapporten pekar på ett nollresultat finns det ytterligare faktorer som kan påverka årsresultatet negativt. Sveriges Kommuner och Landstings beslut att sänka kalkylräntan bedöms öka pensionskostnaderna med närmare en miljard kronor. De ökade pensionskostnaderna kan få en direkt påverkan på regionens resultat och resultera i ett underskott med samma summa – närmare en miljard kronor.
Senast uppdaterad: 2011-10-12 09:38
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Lär dig känna igen strokesymtom
Stroke är den främsta anledningen till handikapp och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Västra Götalandsregionen deltar i en ny nationell kampanj som ska få allmänheten att känna igen symtomen vid stroke och larma 112.
Om mungipan hänger snett, kraften i arm/ben försvinner eller talet är sluddrigt – ring omedelbart 112. Det är budskapet som Sveriges landsting och regioner förmedlar i den nationella strokekampanjen.
Kampanjen är igång från och med 7 oktober och syftar till att allmänheten ska lära sig att känna igen symtomen vid stroke och larma sjukvården direkt. Det handlar naturligtvis om att få fler människor att överleva stroke med minimalt handikapp.
Tredje vanligaste dödsorsaken
Stroke – en blodpropp eller blödning i hjärnan – är den främsta anledningen till handikapp och den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Av de 30 000 personer som insjuknar i stroke varje år avlider 8 000 personer.
I projektet ingår också strokeexperter och medicinska rådgivare som granskat budskapen och som ska följa upp kampanjens resultat med hjälp av noggranna mätningar. En ledamöterna i expertgruppen är Lars Rosengren, professor i neurologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han förklarar, att expertgruppen ska följa upp resultaten av kampanjen vetenskapligt.
Ökad kunskap ska mätas
– Genom att göra kännedomsmätningar under kampanjens gång kan vi mäta hur kunskapen om strokesymtomen ökar hos befolkningen. Genom nationella kvalitetsregister räknar vi också att kunna se om tiden från symtomdebut till larm förkortas, säger Lars Rosengren.
Kampanjen bygger på Socialstyrelsens nationella riktlinjer om strokesjukvård (2009) som rekommenderar en förstärkt informationssatsning om stroke till allmänheten.
Sveriges landsting och regioner satsar tillsammans omkring 50 miljoner kronor under tre år för att nå ut med sitt budskap.
En klok investering
Lena Lundgren är ordförande i projektets styrgrupp och anser att landstingen och regionerna gör en klok gemensam investering i människors hälsa.
– Genom att sprida kunskap om strokesymtomen, och vikten av att larma 112 direkt, vet vi att vi kan rädda människor till ett bättre liv. Det är värt oerhört mycket för de enskilda människorna och för samhället i stort, säger Lena Lundgren, som till vardags hälso- och sjukvårdsdirektör i Östergötland.
Senast uppdaterad: 2011-10-10 15:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Vaccin skyddar mot tre influensavirus
Under årets influensasäsong förväntas viruset som orsakade svininfluensan spridas hos oss tillsammans med två vanliga influensavirus. Årets vaccin mot säsongsinfluensa ger ett bra skydd mot alla dessa tre virus.
Årets kampanj för vaccination mot influensa drar igång tisdag 11 oktober. Kampanjen riktas till de grupper i samhället som har en ökad risk för allvarlig influensasjukdom, till exempel ålderspensionärer och personer med kroniska sjukdomar.
Liksom förra säsongen rekommenderas också vaccination till friska gravida kvinnor utan skydd mot det virus som orsakade svininfluensan 2009.
Gravida utsatta för risk
Charlotte Larsson är biträdande smittskyddsläkare. Hon förklarar:
– Erfarenheten från svininfluensapandemin har visat att friska gravida löper ökad risk för allvarlig influensasjukdom under senare delen av graviditeten om de drabbas av svininfluensaviruset.
Efter pandemin 2009 kom rapporter om ett ökat antal fall av narkolepsi hos barn vilket sattes i samband med pandemivaccinet. Men, enligt Charlotte Larsson, innehåller inte den typ av säsongsinfluensavaccin som används vid de årliga vaccinationskampanjerna något immunstimulerande medel, som pandemivaccinet gjorde.
Använts under många år
– Det årliga influensavaccinet har använts under många år och man har heller aldrig sett något samband mellan detta och narkolepsi, säger hon.
Säsongsinfluensavaccinet anpassas varje år så att det ger skydd mot de tre influensavirus som förväntas spridas. I år väntas samma influensastammar som vi hade förra influensasäsongen, däribland svininfluensaviruset. Därför ser sammansättningen av vaccinet likadan ut som förra året. Skyddet efter vaccination med säsongsinfluensavaccin räcker dock bara en säsong och vaccinationen måste därför förnyas varje år.
Riskgrupper
Vaccinationerna i Västra Götalandsregionen startar 11 oktober. Säsongsinfluensavaccin rekommenderas till följande riskgrupper :
• Alla personer över 65 års ålder
• Personer (oavsett ålder) med kroniska sjukdomar:
o kronisk hjärt- och/eller lungsjukdom
o svårbehandlad diabetes mellitus
o kraftigt nedsatt infektionsförsvar (av sjukdom eller medicinering)
o kronisk lever- eller njursvikt
o astma (för barn- och ungdom gäller svår astma (grad 4) med funktionsnedsättning)
o extrem fetma eller neuromuskulära sjukdomar som påverkar andningen
• Barn med flerfunktionshinder
• Friska gravida kvinnor som inte vaccinerades mot svininfluensan under pandemin.
Senast uppdaterad: 2011-10-07 09:20
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Följ Poseidons "ansiktslyftning"
Poseidon på Götaplatsen i Göteborg fyller 80 år i år och behöver restaureras. En beläggning av rost och alger behöver tas om hand. Nu kan du följa Västarvets arbete med ”ansiktslyftningen”.
Det krävs en djupgående kunskap om bronskonservering för att fräscha till konstnären Carl Milles ståtliga skulptur. Park- & naturförvaltningen i Göteborg har därför vänt sig till Studio Västsvensk konservering (SVK), som tillhör Västarvet i Västra Götalandsregionen.
Men hur går det till och hur ser det egentligen ut bakom den så kallade vepan, när Poseidon restaureras?
Bloggar på jobbet
Nu kan den som är intresserad följa arbetet på bildbloggen Poseidons reningsbad. Linda Denlert på Studio Västsvensk Konservering kommer att publicera en bild om dagen på bloggen, vilket gör det möjligt att följa hela processen. Detta blir också ett sätt att visualisera hur den här typen av konservering utförs.
Lång erfarenhet
Linda Denlert är metallkonservator på SVK och har lång erfarenhet av konservering av offentliga utomhusskulpturer.
– Vi är så glada över att ha fått förtroendet att få arbeta med Poseidon, Göteborgs signum, säger Linda Denlert.
En professionell konservering, med rengöring som den tidsmässigt mest krävande uppgiften, beräknas ta flera månader. Av största vikt är också att genomföra en avslutande skyddande behandling, med vattenavstötande vax.
Fakta:
Carl Milles Poseidon kom på plats i karet på Götaplatsen1931. Skulpturen är sju meter hög och karet runt honom är i höjd 120 centimeter.
Studio Västsvensk Konservering är Sveriges största konserveringsateljé och finns i Gamlestaden i Göteborg.Västarvet är Sveriges största natur- och kulturarvsförvaltning och finns inom Västra Götalandsregionen.
Västarvet bedriver verksamheten på Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska museum, Lödöse museum, Vänersborgs museum och kulturlagret, Vitlycke museum, Slöjd och Byggnadsvård, Västergötlands museum, Slöjd i Väst, Studio Västsvensk Konservering och Forsviks Bruk.
Senast uppdaterad: 2011-10-05 14:22
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fallolyckor vanligt bland äldre personer
Senast uppdaterad: 2011-09-30 08:05
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ta bussen till cellprovtagning
Kampanjen ”Ta med en vän” arbetar aktivt för att öka deltagandet i cellprovstagning i de nordöstra stadsdelarna i Göteborg. Det senaste hjälpmedlet är en specialbyggd ”turnébuss”.
Under september och oktober kommer större torg i nordöstra Göteborg, som inte har barnmorskemottagningar, att erbjuda kvinnor cellprovstagning i en specialbyggd buss. Bussen är utrustad med en gynekologstol och bemannad av erfarna barnmorskor som tar proverna.
Viktig kampanj
– Vi är jätteglada över att kunna erbjuda den här möjligheten, Redan första dagen togs över 20 prover i bussen och detta trots dåligt väder, berättar Malena Lau, som är projektledare för ”Ta med en vän” på Angereds Närsjukhus.
Bussen är ett led i kampanjen ”Ta med en vän”, som aktivt arbetar för att öka deltagandet i cellprovstagning i de nordöstra stadsdelarna. Aktiviteterna är skräddarsydda för att öka deltagandet och arbetet är ett samarbete mellan Barnmorskemottagningarna i området och Angereds Närsjukhus.
Minskad risk
Regelbunden cellprovtagning minskar risken att drabbas av livmodershalscancer. Men deltagandet bland kvinnor i Göteborg minskar och allra lägst är täckningsgraden i de nordöstra stadsdelarna. I dessa områden är täckningsgraden uppemot 20 procent lägre än Göteborgsgenomsnittet.
Samtidigt visar statistik från projektets första fyra månader att insatserna i Nordost gör nytta. En ökning i antalet tagna prover med 19 procent jämfört med samma period föregående år har noterats.
Fakta:
Cellprovsbussen är en del av ett regionalt initiativ och drivs med stöd från Onkologiskt Centrum, Kunskapscentrum för Jämställd vård och Sveriges Kommuner och Landsting.
Cellprovsbussen är ute på turné till 27 oktober. Under den tiden hittar du den här:
Måndagar: Kortedala Torg (vid vårdcentralen), kl 11.00–14.00
Måndagar: Hammarkullen (utanför biblioteket), kl 15.00–17.00
Tisdagar: Hjällbo (vid apoteket), kl 14.00–17.00
Torsdagar: Bergsjön (Gärdsås torg, vid Lidl), kl 13.00–16.00
Senast uppdaterad: 2011-09-28 12:00
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Styrkort för vård på lika villkor
Västra Götalandsregionen strävar efter vård på lika villkor för hela befolkningen. Nu har regionstyrelsen godkänt ett styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård.
Det är Centrum för Verksamhetsutveckling/Kunskapscentrum för Jämställd vård som har tagit fram och utformat ett regionalt styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård.
Regionstyrelsen har nu fattat beslut om att godkänna ett styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Styrkortet är ett verktyg och stöd för att utveckla hälso- och sjukvårdens jämlikhets- och jämställdhetsarbete med fokus på medborgarna och patienterna.
Respekt och omtanke
Detta innebär följande:
• Jämlik hälso- och sjukvård - alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet och sexuell läggning.
• Jämställd hälso- och sjukvård innebär att kön- och genusspecifika förhållanden måste beaktas i bemötande, diagnostik och behandling.
Motarbeta skillnader
Beslutet betyder att hälso- och sjukvården olika verksamheter nu på ett tydligare sätt kan ta stöd i styrkortet och motarbeta omotiverade skillnader i bemötandet av patienter.
Styrkortet är ett dynamiskt verktyg vars innehåll kan utvecklas. Genom inhämtande av data blir olikheter i hälso- och sjukvården relaterade till ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning tydliga. Informationen kan sedan användas för att utveckla verksamheter och därmed bidra till att göra hälso och sjukvården i Västra Götalandsregionen bättre för alla dess invånare.
Senast uppdaterad: 2011-09-27 15:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Överbeläggningar ska utredas
Västra Götalandsregionen har för första gången kartlagt vårdplatssituationen vid sjukhusen i regionen och samtidigt tittat på antalet överbeläggningar. Kartläggningen innehåller också en prognos över det framtida vårdbehovet sett över tio år. Materialet kommer att användas som underlag i det fortsatta utvecklingsarbetet med att forma Framtidens hälso- och sjukvård.
Bakgrunden till rapporten är att Västra Götalandsregionen, liksom andra landsting, har överbeläggningar på sjukhusen. Det är ett problem som drabbar både patienter och personal.
– Hittills har i princip varje sjukhus fått hantera sina egna problem. Nu har vi för första gången en total bild av hur det ser ut i hela regionen och också en prognos för framtida vårdplatsbehov. Det betyder att vi kan arbeta gemensamt inom organisationen för att lösa problemen, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström.
Många faktorer som påverkar
Västra Götalandsregionen har cirka 4 300 vårdplatser fördelat på de sex största sjukhusen. Fördelningen av vårdplatser och andelen överbeläggningar varierar mellan sjukhusen och mellan olika specialistområden beroende på olika förutsättningar; olika patientunderlag, olika specialiteter och olika historik.
Tillgången på vårdplatser är beroende av väl fungerande vårdprocesser inom sjukhusen. Trots överbeläggningar på en klinik kan det finnas tomma vårdplatser på andra. Tillgången på vårdplatser beror också på om det finns en väl fungerande samverkan med primärvården och med kommunernas vård och omsorg.
Beläggningsgraden är idag i genomsnitt 91 procent, vilket nationellt sett är en hög nyttjandegrad. Men utredningen visar också att det varje dag sker överbeläggningar vid sjukhusen i regionen.
– En överbeläggning är aldrig bra. Vi har cirka 180 överbeläggningar varje dag men ungefär hälften av dessa sker i en fysiskt rätt utformad säng placerad på rätt ställe, det vill säga inte i en korridor eller liknande. Men naturligtvis måste vi ta frågan på största allvar. Det kan innebära risker för patientsäkerheten och även vara ett arbetsmiljöproblem, säger Ann Söderström.
Mer öppenvård
I hela Sverige går utvecklingen mot färre antal vårdplatser. Förebyggande arbete, högre kvalitet i vården, moderna behandlingssätt och kortare vårdtider för dem som behöver sjukhusvård har minskat behovet av vårdplatser. Istället sker allt mer av vården inom öppenvården eller i hemmet.
Men befolkningsökningen och utvecklingen mot allt fler äldre kan under de kommande tio åren ställa krav på nya vårdplatser. Enligt utredningen kommer vårdplatsbehovet att öka med cirka 140 platser i ett 10-årsperpektiv. Prognosen baseras på dagens produktion, den beräknade befolkningsutvecklingen, effektivisering och medicinsk utveckling.
Åtgärder
Med rapporten om vårdplatsbehovet i Västra Götalandsregionen har en första del av utredningsuppdraget om Framtidens hälso- och sjukvård slutförts. Materialet kommer därmed att ligga till grund för det fortsatta arbetet med sjukvårdens framtida utveckling.
– Det första vi kommer göra är att gå igenom materialet och i dialog med sjukhusledningarna analysera resultatet för att kunna vidta rätt åtgärder, säger Ann Söderström och fortsätter:
– Det absolut viktigaste är att klarlägga och åtgärda de problem som leder till överbeläggning. På kort sikt kan det handla om att omfördela resurser, förbättra rutiner och att ytterligare förbättra samarbetet med kommunerna. Vi kommer också att fortsätta att arbeta för att minimera vårdrelaterade infektioner och andra skador i vården. Det arbetet leder också, utöver en bättre vård, till ett minskat behov av vårdplatser.
Fakta:
Västra Götalandsregionen har 4300 vårdplatser vid de största sjukhusen Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Skaraborgs Sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Kungälvs Sjukhus och Alingsås Lasarett. Utöver dessa finns 23 vårdplatser hos Frölunda specialistsjukhus och Habilitering och Hälsa samt 53 vårdplatser hos privata vårdgivare; Lundby Sjukhus, Stadsmissionen samt Carlanderska sjukhuset. Dessa vårdplatser ingår inte i undersökningen.
Senast uppdaterad: 2011-09-22 12:09
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stora investeringar även nästa år
Västra Götalandsregionen ska investera nära tre miljarder kronor i fastigheter, utrustning och tåg nästa år. Detta beslutade regionfullmäktige, som antog den politiska majoritetens budgetförslag för 2012.
Regionfullmäktiges beslut innebär, att investeringarna även i fortsättningen kommer att vara omfattande i Västra Götalandsregionen.
Under 2012 avsätts 2,8 miljarder kronor till investeringar i fastigheter, utrustning och tåg. De stora satsningarna kommer att kräva, att Västra Götalandsregionen lånar tre miljarder kronor för att täcka kortsiktiga variationer i likviditeten, det vill säga betalningsförmågan.
Skattesatsen – 10 kronor och 45 öre – blir oförändrad under nästa år. När Västra Götalandsregionen blir ensam ägare till Västtrafik (1 januari 2012) kommer en skatteväxling medföra att skattesatsen höjs med 43 öre, men detta påverkar inte invånarna, eftersom den kommunala skatten samtidigt sänks.
2012 års budget är underbalanserad och beräknas medföra ett underskott, minus 118 miljoner kronor. Balans ska dock uppnås till år 2014.
Enligt den politiska majoriteten måste budgeten ses i ljuset av att de ekonomiska prognoserna för de kommande åren är osäkra. Utvecklingen kan få stora effekter på den svenska ekonomin och därmed på regionens skatteintäkter.
Senast uppdaterad: 2011-09-20 19:50
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Kulturpriset till "Sveriges vackraste röst"
Västra Götalandsregionens kulturpris 2011 har tilldelats skådespelerskan Birgitta Andersson. Genom roller hos HasseåTage, som Teskedsgumman och i Jönssonligan har hon en självklar plats i svenska hjärtan.
Birgitta Andersson, född i Mariestad 1933, slog igenom som komisk aktris i olika revyer hos Hagge Geigert (i monologen Sveriges vackraste röst), Povel Ramel, Karl Gerhard och HasseåTage. TV-publiken upptäckte henne i julkalendern Teskedsgumman 1967, då hon spelade mot Carl-Gustaf Lindstedt. Sedan blev det ytterligare två komiska rollfigurer för barn-TV: Hedvig i ”Från A till Ö” 1974 och trollet Daisy i julkalendern ”Trolltider” 1979.
Många roller på vita duken
Birgitta Andersson har även medverkat i över 50 långfilmer, mest i komiska roller som exempelvis HasseåTages Picassos äventyr och filmerna om Jönssonligan.
Birgitta Andersson får priset av Västra Götalandsregionens kulturnämnd med följande motivering:
"Göta Petter, vilken glädje för oss alla att en av Sveriges främsta skådespelare med omisskännlig komisk ådra relativt nyligen föddes i Mariestad! Sedan dess har hon förgyllt våra liv med ett antal oförglömliga rollkaraktärer: Sverigebruden, Teskedsgumman, Hedvig, Daisy, Doris, Luft-Hanna, fröken Britta - flickor, kvinnor och tanter med stor pondus och personlighet! Ja, så stor att de mer eller mindre känns som våra personliga vänner och bekanta.
Ett stycke svenskt kulturarv i ljud och bild, på scen och på duk, dessutom levererat på klingande västgötska, det är vad hon har gett oss. Tack, Birgitta Andersson, för allt vad du lärt oss om vad det är att vara en levande människa! Tack vare dig vågar vi instämma i Sverigebrudens ord: "Vi är SÅ glada att vi är svenskar, pling pling!"
Fakta:
Västra Götalandsregionens kulturpris på 100 000 kronor instiftades 2004 och skall lyfta fram en framstående insats i kulturlivet inom något område som Västra Götalandsregionen särskilt vill uppmärksamma.
Tidigare kulturpristagare:
2010: Stefan Jarl, filmregissör, Kinnekulle
2009: Jan Ling, musikvetare och folkbildare, Göteborg
2008: Carin Mannheimer, dramatiker och regissör, Göteborg
2007: Arne Isacsson, konstnär, Gerlesborg
2006: Margareta Marin, översättare, Lysekil
2005: Gunnar Carlsson och Göran Bjelkendahl, grundare av Göteborg Film Festival
2004: Gunnar Eriksson, körledare, Ljungskile
Senast uppdaterad: 2011-09-19 15:55
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götaland får en touch av Mexiko
Västra Götalandsregionens kulturnämnd har haft ett omfattande kulturutbyte med den mexikanska delstaten Querétaro. Från 24 september fram till årsskiftet kommer detta att sätta avtryck i Västra Götaland.
Ett 40-tal aktiviteter inom bland annat dans, musik, konst och film har genomförts under åren i såväl Querétaro som Västra Götaland. Som en del av utbytet har kulturnämnden tagit initiativ till att genomföra Mexikanska kulturveckor i Västra Götaland i samarbete med ett flertal organisationer, kommuner och föreningar.
Under tiden 24 september och ända fram till årsskiftet kommer drygt 30 kulturaktiviteter – utställningar, konserter, dansbarer, poesi, matupplevelser – att genomföras på olika platser i Västra Götaland.
Då firas de döda
Ett exempel är Día de los muertos, de dödas dag, som uppmärksammas på Världskulturmuseet i Göteborg 2 oktober. Detta är en stor och viktig religiös högtid i Mexiko. Stora offerbord installeras i museer, konstgallerier, på torg och i andra offentliga sammanhang, där det bästa och färgstarkaste av det mexikanska konsthantverket med skelettfigurer och kranier av socker eller papier maché visas upp.
Annats i det varierade utbud som besökarna i Västra Götaland kommer att få uppleva finns till exempel följande:
Poesi, politik, musik
• Mexiko i brännpunkten: Julio César Morales, konstnär och gästcurator i utställningen Mexiko – poesi och politik, föreläser. Språk: engelska.
• Mexikos nationaldagsfirande..
• Elektroakustisk musik från Mexiko: Flöjtisten Wilfrido Terrazas och kompositören Ignacio Baca – Lobera är två av Mexikos stora namn inom konstmusiken.
• Mexiko – poesi och politik: En utställning med akvareller och animationer av några av Mexikos främsta samtidskonstnärer.
Senast uppdaterad: 2011-09-14 13:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Storsatsning på bredband
Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland satsar 300 miljoner kronor på en storskalig utbyggnad av bredband. Projektet är godkänt av EU-kommissionen och ska pågå under fem år.
Företagens och hushållens tillgång till bredband med hög kvalitet och kapacitet har stor betydelse för möjligheterna till en positiv utveckling i hela Västra Götaland.
Satsningen är inriktad på de områden i Västra Götaland som har minst förutsättningar för kommersiell bredbandsutbyggnad. Totalt handlar det om 300 miljoner kronor som kommunerna och Västra Götalandsregionen tillsammans satsar under fem år.
Viktigt för glesbygden
– Västra Götalandsregionens och kommunernas vilja att göra en så stor satsning beror på att vi anser att möjligheterna till god bredbandsuppkoppling i hela länet är avgörande för möjligheterna att bo och driva verksamhet i glesbebyggda områden, säger Birgitta Losman, ordförande i Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd.
Birgitta Losman menar också, att modern uppkoppling är en av de viktigaste framgångsfaktorerna för såväl små som stora företags konkurrenskraft.
EU håller med
Västra Götalandsregionen fattade ett beslut i september 2009 om att stödja bredbandsutbyggnaden i länet med 30 miljoner kronor per år under en femårsperiod. Kommunerna bistår med lika mycket och bredbandsleverantörer bjuds in att delta finansiellt i utbyggnaden. Såväl Västra Götalandsregionen som regeringen har bedömt att stödet behöver godkännas av EU-kommissionen, en process som dragit ut på tiden, men som nu är i hamn.
– Behovet av en fortsatt bredbandsutbyggnad i Västra Götaland är mycket stort och kommunernas engagemang i bredbandsfrågan är både glädjande och en förutsättning för att vi tillsammans ska lyckas skapa en god tillgänglighet i hela länet, säger Birgitta Losman.
Senast uppdaterad: 2011-09-12 13:52
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Dags att söka pengar till forskning
Det är dags för små och medelstora företag i Västra Götaland att söka pengar till forskning och utveckling. Nu öppnar en ny ansökningsomgång av Västra Götalandsregionens FoU-kort.
Satsningen har hittills lett till att 56 företag fått ta del av FoU-kortet. Flera konkreta forskningsinsatser har tagit fart runt om i Västra Götaland, bland annat kring energieffektiv torkning av träflis, miljövänliga matförpackningar, kariesbekämpning och lättmetallteknik.
– En hög innovationsnivå är viktigt för att företagen ska kunna konkurrera internationellt och för att skapa god ekonomisk utveckling i Västra Götaland. Därför vill vi stötta näringslivet till att förverkliga sina goda idéer, säger Birgitta Losman, ordförande i Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd.
Två olika kort
FoU-kortet syftar till att få fler företag att satsa på forskning och utveckling och på så sätt stärka sin konkurrensförmåga. Kortet finns i två olika typer:
• FoU-kort Bas
• FoU-kort Avancerat
Den nu aktuella ansökningsomgången gäller FoU-kort Avancerat, där företagen kan ansöka om maximalt 500 000 kronor till konkreta projekt.
Uppmanar till samarbete
Det går att söka till FoU-kort Bas – om maximalt 50 000 kronor – fortlöpande under året.
Forskningsarbetet ska genomföras i samarbete med en forskningsvan verksamhet, till exempel en högskola eller ett forskningsinstitut. Regionutvecklingsnämnden hoppas att stödet ska få fler minder företag att satsa på forskning och utveckling.
Tid och pengar
– Jag vet av egen erfarenhet som företagare att det är svårt att få tid och pengar till mer än företagets dagliga drift. Genom att ge den ekonomiska möjligheten att samarbeta med forskare på institut, universitet och högskolor förbättras dessutom kunskapsöverföringen mellan företag och akademi, säger Birgitta Losman.
FoU-korten kan användas till forskningsinsatser av såväl produkter och tjänster som processer.
– Det kan handla om insatser kring rena tekniska lösningar men också kring till exempel
affärsmodell, design eller organisation, förklarar Marcus Nordanstad, projektledare.
Senast uppdaterad: 2011-09-12 11:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Vävmässan en internationell händelse
Över tiotusen personer förväntas besöka Borås för att uppleva den textila historien och ta del av framtidens design. Den internationella Vävmässan arrangeras av Vävrådet i samarbete med Slöjd i Väst.
Mässan, som arrangeras vart tredje år, kommer till Åhaga i Borås 15–17 september och med stor sannolikhet lockas många väventusiaster till Knallebygden. När arrangemanget hölls i Leksand 2008 besöktes den av över tiotusen personer. Den är också en internationell samlingsplats med besökare från ett stort antal länder, bland annat Australien, Nya Zeeland, Japan, USA, Sydafrika samt ett tiotal länder från Europa.
Smartare är framtiden
Vid mässan kommer naturligtvis också framtidens smarta textilier att uppmärksammas. Det pågår forskning kring detta, som stöds av Västra Götalandsregionen i samarbete med Smart Textiles i just Borås.
– Vi har valt Borås för att det är en känd textilstad, känd både för den industri som funnits men också för förmågan till omställningar och spännande forskning inom textilområdet, säger Mariana Eriksson, ordförande i Svenska Vävrådet.
Förutom mässan på Åhaga kommer bussutflykter att genomföras i textilbygderna runt om Borås
Fakta:
Västarvet är Sveriges största natur- och kulturarvsförvaltning och finns inom Västra Götalandsregionen. Västarvet bedriver verksamheten på Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska museum, Lödöse museum, Vänersborgs museum och kulturlagret, Vitlycke museum, Slöjd och Byggnadsvård, Västergötlands museum, Slöjd i Väst, Studio Västsvensk Konservering och Forsviks Bruk.
Senast uppdaterad: 2011-09-09 12:16
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Passa på att testa dig för klamydia
Senast uppdaterad: 2011-09-07 08:42
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Satsning på tåg och fastigheter nästa år
Västra Götalandsregionen ska investera nära tre miljarder kronor i fastigheter, utrustning och tåg nästa år. Regionstyrelsen ställer sig bakom den politiska majoritetens budgetförslag för 2012.
Om regionfullmäktige godkänner regionstyrelsens budgetförslag, så kommer investeringarna även i fortsättningen att vara omfattande inom Västra Götalandsregionen.
Under 2012 avsätts 2,8 miljarder kronor till investeringar i fastigheter, utrustning och tåg. De stora satsningarna kommer att kräva, att Västra Götalandsregionen lånar tre miljarder kronor för att täcka kortsiktiga variationer i likviditeten, det vill säga betalningsförmågan.
Oförändrad skattesats
Den politiska ledningen föreslår, att skattesatsen – 10 kronor och 45 öre – blir oförändrad under nästa år. När Västra Götalandsregionen blir ensam ägare till Västtrafik (1 januari 2012) kommer en skatteväxling medföra att skattesatsen höjs med 43 öre. Detta påverkar dock inte invånarna tack vare att den kommunala skatten samtidigt sänks.
Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets budgetförslag är underbalanserat och beräknas medföra ett underskott, minus 118 miljoner kronor. Regionstyrelsen räknar dock med att uppnå balans till år 2014.
Enligt den politiska majoriteten måste den föreslagna budgeten ses i ljuset av att de ekonomiska prognoserna för de kommande åren är osäkra. Utvecklingen kan få stora effekter på den svenska ekonomin och därmed på regionens skatteintäkter.
Senast uppdaterad: 2011-09-06 14:54
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stipendier öppnar vägar till Indien
Västra Götalandsregionen stödjer internationellt engagemang inom kultursektorn i länet. Varje år delar kulturnämnden ut stipendier på totalt 200 000 kronor. Snart går ansökningstiden ut för höstens omgång.
För att komma ifråga för ett stipendium krävs, att det man vill använda pengarna till bidrar till att fördjupa kontakterna med regioner som Västra Götalandsregionens kulturnämnd har samarbetsavtal med. I dag återfinns dessa regioner i Mexiko (Michoacàn och Querérato), Indien (Karnataka) och Egypten (Alexandria).
Stipendierna kan sökas av en eller flera personer som är verksamma inom kultursektorn i Västra Götaland. Stipendiet avser att bidra till kostnader för resa och uppehälle och kan som högst utgöra hälften av den totala kostnaden. Hur resterande finansiering sker ska anges på ansökningsblanketten.
Fakta:
Stipendierna delas ut två gånger per år. I den första ansökningsomgången, som pågick i våras, fördelades 81 000 kronor. Detta innebär, att 119 000 kronor återstår att fördela i den andra omgången under hösten, som har sista ansökningsdag 15 september.
Senast uppdaterad: 2011-09-02 09:10
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Riktlinjer mot misshandel av spädbarn
Västra Götalandsregionen har antagit regionala riktlinjer som ska förebygga spädbarnsmisshandel. Vårdpersonalen ska informera alla blivande och nyblivna föräldrar om faran med att skaka sitt barn.
Barn som är mindre än ett år gamla löper större risk än äldre barn att utsättas för misshandel och inte sällan sker denna genom att barnet skakas. Alla blivande och nyblivna föräldrar i Västra Götaland behöver, förutom ett gott omhändertagande inom mödra- och barnhälsovården, kunskap och information om såväl faran med att skaka sitt barn som andra former av misshandel. För att ge det stöd som krävs behöver all vårdpersonal som träffar föräldrar bra kunskap och rutiner för att kunna upptäcka när risk för omsorgssvikt och spädbarnsmisshandel föreligger.
Stöd till vårdpersonal
Hälso- och sjukvårdsutskottet i Västra Götalandsregionen har nu antagit regionala riktlinjer mot spädbarnsmisshandel. Syftet är att ge stöd till vårdpersonal för att kunna upptäcka spädbarnsmisshandel och råd i att kunna agera på rätt sätt.
Regional riktlinje – Spädbarnsmisshandel 2011 innefattar följande områden:
• Förebyggande åtgärder
• Varningssignaler
• Åtgärder vid misstanke
• Utredning
• Anmälan
• Uppföljning
Fakta:
Alla som är anställda inom hälso- och sjukvården, barn- och ungdomshabiliteringen samt tandvården är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden – enligt 14 kap 1 § Socialtjänstlagen – om de i sitt arbete får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden kan behöva ingripa till ett barns skydd.
Senast uppdaterad: 2011-09-16 11:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Cancersjukvården kan förbättras
Västra Götalandsregionen ligger nära riksgenomsnittet i flertalet jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet. Det är Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting som nu för första gången presenterar öppna jämförelser av cancersjukvårdens kvalitet och effektivitet.
– Öppna jämförelser av medicinska resultat är ett bra underlag för verksamhetsutveckling i hälso- och sjukvården. Det är också ett bra komplement till vår egen årliga verksamhetsanalys. Det är glädjande att vi nu fått tillgång till en samlad jämförelse av cancervårdens resultat, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Ann Söderström.
Överlevnaden har ökat
Rapporten bygger på de tio vanligast förekommande cancersjukdomarna och där redovisas bland annat jämförelser av medicinska resultat hämtade från de nationella kvalitetsregister som stöds av Regionala cancercentra och patienterfarenheter både mellan och inom landstingen. Sammanfattningsvis visar rapporten att den relativa femårsöverlevnaden ökat under den senaste 20-årsperioden upp till 68 procent för kvinnor och 70 procent för män. Västra Götalandsregionen ligger i flertalet jämförelser nära genomsnittet för Sverige. Västra Götalandsregionen ligger i flertalet jämförelser nära genomsnittet för Sverige. Goda resultat uppnås bland annat när det gäller omhändertagandet av maligna melanom där regionen lyckas väl med tidig upptäckt, korta väntetider till läkarbesök och överlevnad. Goda resultat
uppnås också när det gäller diagnostisk utredning illustrerat av antal undersökta lymfkörtlar vid
tjock- och ändtarmscancer och lågt antal av skelettscintigrafi vid prostatacancer.
Väntetiderna för långa
Generellt konstateras dock att väntetiderna för utredning och behandling är för långa. Väntetiderna förklaras till del av flaskhalsproblem vid de patologiska undersökningarna. Även behandlingsrutinerna varierar i regionen. Andelen patienter som får behandling i blåsan med cytostatika är för låg vid vissa av sjukhusen. Behandling för lokalt avancerad prostatacancer varierar också inom regionen. Resultat för indikatorer som redovisas på sjukhusnivå för tjock- och ändtarmscancer visar att säkerheten i den opererande verksamheten kan förbättras, omoperationer och komplikationer förekommer i högre andel vid några av sjukhusen än vid andra sjukhus i och utanför regionen.
Resultaten ska analyseras
Kostnaderna för läkemedel ligger lägre i Västra Götalandsregionen än i riket. En genomgång under våren tyder på att restriktiviteten uppfattas som motiverad och att det snarare kan röra sig om en överanvändning i andra regioner. Detta utesluter inte att det finns ett fortsatt behov av att värdera och kontrollerat införa nya läkemedel med de rutiner som regionen har beslutat.
– Sedan en tid tillbaka pågår ett arbete genom Regionalt cancercentrum och de regionala vårdprocessgrupperna med att utvärdera och utveckla cancersjukvården. Nu ska vi ta till oss resultaten och analysera dem ordentligt såväl på regionnivå som på sjukhusnivå, säger Ann Söderström.
Senast uppdaterad: 2011-08-31 11:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Kronprinsessparet besökte Botaniska och Gröna rehab
Den 31 augusti besökte kronprinsessan Victoria och prins Daniel Göteborg för att ta emot sin bröllopsgåva från Västra Götalandsregionen, Göteborgs kommun och Länsstyrelsen.
Gåvan, en upplevelsedag med temat "En god hälsa för alla", innehöll aktuell forskning med inriktning på kultur och hälsa, grön rehabilitering, integrationsarbete med barn och ungdomar och praktiskt arbete inom idrott för handikappade barn.
Kronprinsessparet besökte bland annat Göteborgs botaniska trädgård där de åt lunch och underhölls av orkestern El-sistema Hammarkullen. Paret fick en guidad rundvandring i klippträdgården och japanska trädgården och avslutade eftermiddagen i Botaniska med ett besök i Västra Götalandsregionens verksamhet för stressrehabilitering - Gröna rehab.
Temadagen fortsatte sedan till Långedrag där kronprinsessparet fick ta del av GKSS arbete med funktionshindrade ungdomar. Dagen avslutades med båtfärd och middag ute på Vinga.
Senast uppdaterad: 2011-09-01 14:36
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Sveriges första "biblioseum"
För första gången i Sverige har ett bibliotek och museum ”flyttat ihop”. Resultatet är Lödösehus och har genomförts i samverkan mellan Västarvet och Lilla Edets kommun.
Under sommaren har Lödöse bibliotek flyttat in i Lödöse museum och därmed skapat en unik kombination av folkbibliotek och museum, som ger besökaren en ovanlig blandning av litteratur, historia och kultur i en vacker medeltida miljö. Tanken med Lödösehus är att främja kulturlivet i Lödöse och i kommunen i stort, och att samarbetet mellan bibliotek och museum ska stärka varandras verksamheter för att ge besökare ökad tillgång till både museum och bibliotek och därmed bättre service och större tillgänglighet.
Invigning med Hagerman
Samlokaliseringen av bibliotek och museum sker för första gången i Sverige och har genomförts i samverkan mellan Lilla Edets kommun och Lödöse museum / Västarvet med bidrag från Boverket.
Den officiella invigningen sker lördagen den 3 september med medeltida inslag. På programmet står bland annat följande:
• Besök av författaren och historikern Maja Hagerman som visar bilder och berättar om Runor – De unika stenbrevens berättelser.
• Vidare finns det möjlighet att rista runor och skriva med gåspenna,medeltida musik med Alban och Vapendragarna.
Förfädernas arv och varv
Detta är också ett bra tillfälle att ta en titt på museets utställningar om det medeltida Lödöse, Bilder av våra förfäder och Varvs- och sjöfartshistoria i Göta älvdalen.
Besökarna kan också beskåda de nya bibliotekslokalerna och den fina örtagården. Lödöse bibliotek påbörjar under hösten ett projekt som syftar till att profilera sig på barn- och ungdomslitteratur om historia med fokus på medeltiden. Projektet stöds av Kulturrådet och riktar sig främst mot skolklasser som vid sina besök av medeltidsmuseets utställningar även ska kunna välja bland både skön- och facklitteratur inom ämnet.
Fakta:
Västarvet är Sveriges största natur- och kulturarvsförvaltning och finns inom Västra Götalandsregionen. Västarvet bedriver verksamheten på Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska museum, Lödöse museum, Vänersborgs museum och kulturlagret, Vitlycke museum, Slöjd och Byggnadsvård, Västergötlands museum, Slöjd i Väst, Studio Västsvensk Konservering och Forsviks Bruk.
Senast uppdaterad: 2011-08-24 14:56
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Avgiftsförändringar inom primärvården
VG Primärvård står inför två förändringar. Avgiften höjs för besök på en annan vårdcentral än den valda medan patientavgiften för telefonrecept tas bort.
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår flera revideringar i Krav- och kvalitetsboken för VG Primärvård, som regionstyrelsen ställer sig bakom. Boken är det förfrågningsunderlag som styr uppdraget till de vårdenheter som ingår i Västra Götalandsregionens vårdvalsmodell VG Primärvård.
Förslagen baseras på synpunkter från vårdgivare, hälso- och sjukvårdsnämnderna och andra enheter inom Västra Götalandsregionen samt på de erfarenheter som gjorts sedan starten.
Höjd patientavgift
Bland de föreslagna justeringarna kan nämnas:
• Patientavgiften för läkarbesök på annan vårdcentral än den valda höjs från 200 till 300 kronor.
• Patientavgiften för telefonrecept tas bort.
• Äldre, kroniskt sjuka och personer med sammansatta behov ska erbjudas fast läkarkontakt.
• Patienter som är inskrivna i hemsjukvård ska erbjudas hembesök minst en gång per år.
Utvecklar valfriheten
Dessutom föreslås ett antal förändringar i ersättningssystemet och kostnadsansvaret för vårdcentralerna.
Syftet med att justera Krav- och kvalitetsboken är att vidareutveckla valfrihetsmodellen enligt beslutade mål för primärvården och anpassa/justera utifrån hittills gjorda erfarenheter samt att vid behov förtydliga uppdraget.
Hälso- och sjukvårdsutskottet har sedan tidigare fattat beslut om ett antal punkter för att fortsätta utvecklingen av VG Primärvård. Det gäller bland annat vårdcentralernas uppdrag kring psykisk ohälsa och sjukdom och vård av äldre.
Senast uppdaterad: 2011-08-24 14:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nej till gemensam region med Värmland
Nej till en gemensam region. Men fortsatt och fördjupat samarbete i gemensamma frågor. Det blev beslutet när representanter för samtliga politiska partier i Värmland och Västra Götaland samlades på tisdagen, för att ta ställning till en gemensam ansökan om att bilda en ny region från 2014/2015.
– Tiden är i nuläget inte mogen för att faktiskt gå samman. Däremot finns det förutsättningar att samarbeta mer i olika frågor och det ska vi återkomma till, säger Gert-Inge Andersson (S), regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen.
– Partiernas svar i somras visade en splittrad bild, och den har inte ändrats trots fortsatta diskussioner. Resultatet efter dagens möte är att vi inte kommer att gå vidare med en gemensam ansökan, men vi välkomnar ett utökat samarbete med Västra Götalandsregionen, säger Fredrik Larsson (M), landstingsstyrelsens ordförande i Värmland.
Det var under senvåren 2009 som politiker från Värmland och Västra Götaland beslutade att låta utreda konsekvenser och förutsättningarna för en eventuell ny regionbildning, sedan Landstinget i Värmland hösten 2008 ansökt hos regeringen om att få bilda en ny region tillsammans med Västra Götalandsregionen.
Utredningarna berörde bland annat områdena hälso- och sjukvård, näringsliv, miljö och naturresurser, infrastruktur och kollektivtrafik, kultur och turism. Analyser gjordes också av förutsättningarna för långsiktig konkurrenskraft, nationellt och globalt, och av jämställdhets- och demokratiaspekter för en ny region.
Bred politisk representation
Vid tisdagens möte fanns samtliga gruppledare för partier i fullmäktigeförsamlingarna på plats – det vill säga för Västra Götalandsregionen, Landstinget i Värmland och Region Värmland, samt gruppledarna för partierna i Värmland respektive Västra Götaland.
Varje företrädare fick möjlighet att förklara sitt ställningstagande. Vid mötet avslutades den gemensamma utredningsprocessen, genom beslutet att i nuläget inte gå vidare till respektive fullmäktigeförsamling och föreslå en gemensam ansökan att få bilda regionen Värmland-Västra Götaland. Däremot kommer ett förslag att tas fram för ett fortsatt och fördjupat samarbete i gemensamma frågor.
– Läget är inte förändrat jämfört med i somras, men inget är skrivet i sten om ställningstaganden längre fram. I de diskussioner som pågår runtom i landet är det tydligt att man behöver partners i olika sammanhang, säger Catarina Segersten Larsson (M), 1:e vice ordförande i Region Värmlands styrelse.
– Jag är förstås besviken, det sticker jag inte under stol med. Min uppfattning är att Värmland måste ingå i en större region, ju förr dess bättre, och för min del är det Västra Götaland som gäller, säger Tomas Riste (S), ordförande i Region Värmlands styrelse.
Inte tillräckligt stöd i nuläget
I slutet av 2012 lägger regeringens utredare Mats Sjöstrand förslag till ny geografisk indelning för statens verksamheter, något som också påverkar de frågor som landsting och regioner ansvarar för. Mats Sjöstrand har betonat vikten av att lokala och regionala politiker tydligt uttrycker om det finns lokala/regionala skäl till speciella gränsdragningar.
– En sådan här fråga handlar tydligt om den politiska viljan. Idag finns inte ett tillräckligt politiskt stöd för en gemensam ansökan från Värmland och Västra Götaland. Ska man gå vidare med en sådan här process krävs en tydlig majoritet i båda nuvarande regioner, säger Johnny Magnusson (M), regionstyrelsens vice ordförande i Västra Götaland.
– Det är beklagligt att vi inte själva tar initiativ, när diskussionerna om nya regioner pågår som bäst i övriga landet. Vi riskerar att andra bestämmer hur det ska bli, säger Ulric Andersson (S), 1:e vice ordförande i landstingsstyrelsen i Värmland.
Fortsatt samarbete För att samarbetet ska fortsätta och eventuellt utvidgas beslutades det vid tisdagens möte att presidierna i de tre styrelserna får i uppdrag att ta fram förslag till fortsatt samarbete.
– Redan utredningarna för ett år sedan visade på möjligheterna i de frågor vi redan har gemensamt, till exempel Vänersamarbetet, samarbetet med Norge, hälso- och sjukvården i gränskommunerna och inom regionsjukvården, infrastrukturen. Det är frågor som blir allt viktigare och där vi kan stärka varandra och det vi har gemensamt, säger Gert-Inge Andersson.
Jane Larsson (C), 1:e vice ordförande i landstingsstyrelsen i Värmland, instämmer:
– Oavsett dagens ställningstagande har Värmland och Västra Götaland många gemensamma frågor att hantera, och det måste vi hålla dörrarna öppna för. Vi måste fortsätta samtalen med våra kommuner och landsting och utveckla de samarbeten som gagnar medborgarna i både Värmland och Västra Götaland.
Senast uppdaterad: 2011-08-23 18:12
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nytt verktyg för jämlik vård
Västra Götalandsregionen strävar efter vård på lika villkor för hela befolkningen. Ett förslag till styrkort har tagits fram kopplat till regionens arbete med God vård
Regionstyrelsen har genom hälso- och sjukvårdsavdelningen gett Centrum för Verksamhetsutveckling/Kunskapscentrum för Jämställd vård i uppdrag att utforma ett regionalt styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Uppdraget finns formulerat i regionstyrelsens budget 2010. Ett förslag till styrkort har tagits fram kopplat till regionens arbete med God vård och har fyra perspektiv: medborgar-, verksamhets-, medarbetar- samt ekonomiskt perspektiv.
Ett stöd för utveckling
Hälso- och sjukvårdsutskottet föreslår att regionstyrelsen godkänner förslag till styrkort för jämlik och jämställd hälso- och sjukvård. Styrkortet är ett verktyg och stöd för att utveckla hälso- och sjukvårdens jämlikhets- och jämställdhetsarbete med fokus på medborgarna och patienterna.
Jämlik hälso- och sjukvård innebär att alla patienter ska bemötas och vårdas med respekt och omtanke oavsett personliga egenskaper, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet och sexuell läggning. Jämställd hälso- och sjukvård innebär att kön- och genusspecifika förhållanden måste beaktas i bemötande, diagnostik och behandling.
Olikheter blir tydliga
Styrkortet är ett dynamiskt verktyg vars innehåll kan utvecklas. Genom inhämtande av data blir olikheter i hälso- och sjukvården relaterade till ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell läggning tydliga. Informationen kan sedan användas för att utveckla verksamheter och därmed bidra till att göra hälso och
sjukvården i Västra Götalandsregionen bättre för alla dess invånare. Uppföljning samordnas av Kunskapscentrum för Jämställd vård och redovisas bland annat i årsredovisningen
Senast uppdaterad: 2011-08-19 13:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Öppna jämförelser ska utveckla tandvården
Västra Götalandsregionen har tagit fram en utvecklingsstrategi för tandvården. I denna föreslås att medicinska resultat bör bli tillgängliga för allmänheten genom öppna jämförelser.
Invånarnas behov av tandvård ska analyseras och konkreta förslag ska tas fram för att nå ut till alla. Målet är god tandhälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen.
I utvecklingsstrategin föreslås också att väntetiderna till specialisttandvården bör bli tillgängliga på regionens hemsida och att tillgången till tandvård i glesbefolkade områden måste säkras. Västra Götalandsregionen bör satsa mer offensivt på yngre forskares karriärmöjligheter och att klinisk forskning ska vara meriterande vid rekrytering av chefer.
God hälsa på lika villkor
Målet för tandvården i Västra Götalandsregionen är god tandhälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Utvecklingsstrategin har som mål att utveckla tandvården i Västra Götalandsregionen utifrån åtta perspektiv:
• Medborgarnas behov av tandvård och vård på lika villkor
• Tillgänglighet, öppenhet och transparens
• Resursfördelnings- och ersättningsmodell
• Regiongemensamma angelägenheter
• Kompetensförsörjning och regional tillgänglighet till tandvård
• Tandvård som en del av den medicinska vården
• Forskningsposition och innovationer
• God vård inom tandvård.
Senast uppdaterad: 2011-08-17 14:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stort forskningsprojekt testas i Göteborg
Just nu planeras ett av Sveriges största forskningsprojekt genom tiderna inom hjärta, kärl och lungor. Men först ska det testas i Västra Götaland. Det är Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Gothia Forum och Göteborgs universitet som tillsammans fått i uppdrag av Hjärt-Lungfonden att genomföra pilotstudien.
Under tre år med start 2012 ska ett forskningsprojekt, som förkortas SCAPIS, kartlägga lung- hjärt- och kärlfunktion hos 30 000 personer i åldrarna 50-65 år. Syftet är att hitta nya och bättre sätt att identifiera vilka som löper särskild risk att bli sjuka. De uppgifter som samlas in under studien sparas i en data- bild- och biobank med detaljerad information och blir en resurs för forskare i många årtionden framöver.
Granskades av internationellt sakkunniga
Sahlgrenska Universitetssjukhuset har fått fem miljoner i anslag för att testa projektet i liten skala. Det är en så kallad pilotstudie för att säkerställa att projektet går att genomföra. Uppdraget togs hem i konkurrens med tre andra svenska universitetssjukus. Ansökningarna granskades av internationellt sakkunniga inför Hjärt-Lungfondens beslut.
– I bedömningarna nämns att vi har en bra organisation och att projektet är väl förankrat vid både forskningscentrum, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Vi har ett etablerat nationellt nätverk med representanter för alla universitetssjukhus för att genomföra bästa möjliga pilotstudie, säger Göran Bergström som samordnar pilotstudien.
Göran Bergström är överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och professor i kardiovaskulär forskning vid Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Extremt grundlig undersökning
Pilotstudien ska genomföras på Centrum för klinisk prövning(CTC) som har gedigen erfarenhet av större studier och att hantera stora patientflöden. 1000 slumpvis utvalda personer som bor i Västra Götaland kommer att ingå. För dem innebär det möjligheten att få en extremt grundlig undersökning och ett kvitto på sin hälsa.
Gothia Forum som är en enhet inom Västra Götalandsregionen är projektsamordnare.
– Vi har ansvar för koordineringen av studien, det är oerhört många moment så det blir en stor utmaning. Det här är ett väldigt spännande projekt som kräver mycket logistiskt men kommer att ge fantastiska möjligheter för forskning nu och i framtiden, säger Camilla Palmqvist, projektledare på Gothia Forum.
SCAPIS är en förkortning av Swedish CArdioPulmonary bioImage Study
Fokus för forskningsprojektet:
-Identifiera individuella risker för plötsligt hjärtstopp, hjärtinfarkt och andra hjärtsjukdomar
-Upptäcka KOL i ett tidigt skede för att bättre kunna behandla sjukdomen.
-Upptäcka eventuell risk för andra lungsjukdomar.
-Förbättra individers hälsa genom bättre diagnostik, vård och behandling.
Senast uppdaterad: 2011-08-15 12:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Säg din mening om kulturen
Nu har du chansen att påverka kulturpolitiken i Västra Götaland för lång tid framöver. Passa på att chatta direkt med politikerna som fattar beslut om kulturens inriktning i Västra Götaland.
När det blev dags att skriva ett nytt kulturpolitiskt program för Västra Götaland bestämde sig de ledande politikerna i kulturnämnden att ta medborgarna till hjälp.
– Jag kände att vi behövde bredda våra kontaktytor. Kulturutövarna, våra institutioner och vi andra som är inne i kulturen ser det på ett sätt, men vet inte vad medborgarna tycker och de är ju de som ska leva med kulturpolitiken och kunna ha glädje av den de närmaste tio åren, säger Anneli Stark, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Medborgardialogen har varit igång sedan i våras genom en enkät och möjligheten att lämna synpunkter via kulturnämndes webbplats och kampanjsida på Facebook. Närmare 300 svar har kommit in den vägen.
– Det är ett helt nytt sätt att jobba för oss. Vi har inte marknadsfört det så mycket heller. Därför är jag mycket nöjd med responsen hittills, säger Annelie Stark.
Direktkontakt på chatten
Nu ser hon fram emot en fördjupad dialog i och med den direktkontakt som chatten skapar.
– Det här är också helt nytt för mig men det ska bli jättespännande att få ännu mer input och också att kunna svara direkt på frågor och funderingar.
Det är Annelie Stark samt vice ordförande Lena Jagers Bladini och andre vice ordförande Lars Nordström som sitter redo framför datorerna mellan klockan 16.00 och 19.00 tisdag 9 augusti. De tre har också författat var sitt inlägg som kan ge lite bränsle åt diskussionerna.
– Inläggen handlar om de frågor som vi fått flest synpunkter på hittills under medborgardialogen. Det är bibliotekens roll som mötesplatser, decentraliseringen av kulturen så att den inte bara gynnar göteborgarna och tillgången på kulturupplevelser på oväntade platser, att allt inte ska finnas i finkulturens rum, säger Annelie Stark.
Unga med och påverkar
De synpunkter och förslag som kommit in till och med den 15 augusti går, som ett av flera underlag, direkt in i det förslag som ska arbetas fram inför politikernas beslut. En kulturpanel bestående av unga kulturutövare och andra intresserade från Kultur/Ungdom ska också involveras innan det slutliga förslaget hamnar i regionfullmäktige innan årsskiftet. Kulturpanelen var även engagerad i inledningen av medborgardialogen.
– Det känns bra att vi knyter ihop säcken och siktar framåt tillsammans med de unga som ser vad som väntar runt hörnet, säger Annelie Stark.
Här kan du chatta med politiker 16-19 tisdag 9 augusti
Facebook
Här kan du läsa mer om medborgardialogen och svara på enkäten
Senast uppdaterad: 2011-08-08 08:52
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Så ska Göteborg spara energi
Västra Götalandsregionens miljönämnd stödjer ett projekt som ska göra Göteborg mer energieffektivt. Fastighetsägare och butiksinnehavare ska ta fram nya modeller för att spara pengar, energi och miljö.
En butiksinnehavare kanske inte vill investera i bättre miljöteknik om denne inte äger fastigheten. En fastighetsägare kanske inte bryr sig så mycket om energieffektivisering, eftersom hyresgästen ändå inte betalar för kostnaden.
Men detta går att ändra på.
Ambitiöst projekt
Västra Götalandsregionens miljönämnd har beviljat stöd till ett ambitiöst samarbetsprojekt kring gemensamma satsningar på energieffektivisering.
Innerstaden Göteborg med sina medlemmar bland både fastighetsägare och butiksinnehavare i Göteborgs stadskärna ska ta fram nya affärsmodeller, avtal och tekniska lösningar för att tillsammans spara pengar, energi och miljö.
-Det finns stora möjligheter till kostnadseffektiva åtgärder för energisnålare uppvärmning, kyla, ventilation och belysning, men också chans att använda mer förnybar energi, framförallt sol, menar miljönämndens ordförande Sören Kviberg.
Mindre förbrukning
Projektet, som pågår till 2012, vill upp nå flera mål. Här är exempel på några av dessa:
• minst 300 företag ska ha genomfört en energikartläggning
• 25 procent mindre energiförbrukning i minst 150 företag.
• minst 105 företag ska ha gått över till grön el, egen eller köpt.
Erfarenheter och resultat från projektet ska fortlöpande och aktivt spridas vidare till andra kommuner och stadskärnor genom fastighetsägarna och andra nätverk.
Fakta:
Deltagare i projektet för förnybar energi och energieffektivisringar är Göteborgs Stad, Göteborg Energi och fastighetsägare och övriga medlemsföretag i Innerstaden Göteborg
Senast uppdaterad: 2011-07-01 08:20
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Energisnåla bostäder är framtiden
Västra Götalandsregionens miljönämnd vill att två av tio nya bostäder de närmaste åren är energieffektiva byggnader. Detta är ett av delmålen i ett nytt treårigt program.
En annan viktig del i det nya programmet är att energieffektivisera det befintliga beståndet av byggnader. Målet är att minska klimatpåverkan från energiförbrukning men också att öka konkurrenskraften i den västsvenska byggsektorn.
Enligt Åsa Lindell, som är programansvarig vid miljösekretariatet, står boendet för nästan en tredjedel av all energiförbrukning i Sverige.
Långsam takt
– Nybyggnadstakten är cirka två procent och det betyder att det skulle ta 50 år om alla hus skulle rivas och ersättas med mer energieffektiva byggnader, säger Åsa Lindell.
Därför, menar hon, är en satsning på energieffektivisering vid renovering och ombyggnad i befintliga hus så viktig och det förutsätter politisk vilja och aktiv samverkan.
Det finns några olika delmål för det nya programmet 2011-2013. Till exempel, att minst tjugo procent av alla nya bostäder är energieffektiva byggnader, vilket motsvarar hälften så stor energiförbrukning som anges i Boverkets nybyggnadsregler.
Kommunerna ska hjälpa till
Två andra delmål är följande:
• Minst tio demonstrationsprojekt med teknik och metoder för energieffektiv renovering.
• Majoriteteten av kommunerna i Västra Götaland medverkar till att uppfylla målen inom Smart Energis överenskommelse för fler energieffektiva byggnader.
Det förra programmet för energieffektiva byggnader som pågått från hösten 2007 fram till nu, har varit framgångsrikt. Västra Götaland ses som en föregångsregion med många demonstrationsobjekt och en stor andel energieffektiva nya byggnader. Ett tjugotal nya företag med energieffektivt byggande som affärsidé har startats och närmare 90 tidigare etablerade företag arbetar nu med energieffektivt byggande.
Senast uppdaterad: 2011-06-30 15:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionen i Ekomatsligan
Västra Götalandsregionen har kvalat in till Ekomatsligan. Detta innebär, att man är en av 30 offentliga verksamheter som kommit närmast regeringens inriktningsmål.
Ekomatsligan består av 30 kommuner och landsting. Med 24,4 procent visade Västra Götalandsregionen att man var värd en plats på listan genom att ha kommit nära regeringens uppsatta mål på 25 procent ekologiskt till 2010. Den totala andelen ekologiska inköp i offentlig sektor blev 13,8 procent 2010. Som en jämförelse kan nämnas, att den privata konsumtionen av ekologiskt ligger totalt på 3,1 procent i Sverige .
Sveriges bästa landsting när det gäller andelen ekologiskt är Kronoberg med 28,7 procent Bästa kommun – och det för tredje året i rad - blev Lund med nästan 35 procent.
Bland länen toppas listan av hela Skåne, inklusive Region Skåne, med totalt 18,6 procent. Västra Götalands län placerade sig på den nedre halvan av listan med totalt 13 procent . Då har 36 av länets 49 kommuner svarat, utöver Västra Götalandsregionen.
Fakta:
Det är EkoMatCentrum, som är ett informationscentrum för ekologiska produkter, som har gjort marknadsundersökningen.
Senast uppdaterad: 2011-07-22 12:16
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fritidshuset – en modern kulturskatt
Ett fritidshus är starkt förknippat med semester, bad och ljumma sommarkvällar. Men det som alltid varit föremål för förströelse har nu utvecklats till något riktigt hedervärt: fritidshuset som kulturarv.
Under sommaren slås åter dörrarna upp till de fritidshus som stått övergivna under den långa vintern. Den instängda luften vädras ut och de färgglada trasmattorna ska åter nötas av bara fötter.
Den stora merparten av dagens fritidhusbebyggelse har kommit till längs sjöar och hav under perioden 1940 till 1970. Idag har många stugor byggts om till permanentbostäder och förändrats mer eller mindre kraftigt.
Mer än bara ett hus
Nu har Västarvet tagit fram skriften ”Fritidshuset – kulturarv & välfärdssymbol”, ett resultat av en flerårig insats som syftar till att väcka intresse för fritidshusen som kulturhistorisk företeelse.
Med skriften vill man lyfta fram att fritidshusen är en modern kulturskatt som är värd att värna om.
– Vi vill väcka frågan om hur stugorna kan bevaras respektive förändras på ett mer varsamt sätt. Ambitionen är att det ska vara möjligt att kunna uppleva välbevarade fritidshusmiljöer också i framtiden, säger Carina Carlsson som arbetat i projektet.
För att sprida budskapet om denna svenska semester- och ledighetssymbol kommer publikationen att finnas på biblioteken i Västra Götalands län, men även på besöksmål, som Bohusläns museum, Lödöse museum, Slöjd och Byggnadsvård.
Fakta:
Västarvet är Sveriges största natur- och kulturarvsförvaltning och finns inom Västra Götalandsregionen. Västarvet bedriver verksamheten på Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska museum, Lödöse museum, Vänersborgs museum och kulturlagret, Vitlycke museum, Slöjd och Byggnadsvård, Västergötlands museum, Slöjd i Väst, Studio Västsvensk Konservering och Forsviks Bruk.
Senast uppdaterad: 2011-06-30 09:23
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ex-minister publikmagnet i Almedalen
Västra Götalandsregionen kommer att synas på flera olika sätt under politikerveckan i Almedalen. Ett av dragplåstren är förre statsministern Ingvar Carlsson.
Almedalsveckan pågår under tiden 3-9 juli i Visby på Gotland. Då samlas Sveriges toppolitiker i den gotländska turistmetropolen för att presentera sina viktigaste frågor.
Västra Götalandsregionen finns naturligtvis också på plats under de här dagarna. Förutom en kvartett egna seminarier är man också med och ordnar ytterligare åtta arrangemang.
Framtidens möjligheter
Bland annat, genomför Regionutvecklingssekretariatet ett seminarium om Life Science-sektorn i Sverige och försöker få svar på vad som är framtidens utmaningar och möjligheter. Under seminariet medverkar representanter från både näringsliv, akademi och offentlig sektor, bland andra tidigare statsministern Ingvar Carlsson, som i dag är Västra Götalnadsregionens rådgivare i Life Science-frågor. Även Anders Ekblom, VD AstraZeneca Sverige finns på plats.
Programmet för Västra Götalandsregionens olika seminarier ser ut så här:
Måndag 4 juli:
• Place Branding – hur bli den bästa regionen i Europa?
• Visionsdagen - Hållbar Kemi 2030 (dagen är uppdelad i sex delseminarier)
Tisdag 5 juli:
• 44 procent - vilka slutsatser kan vi dra av omvalet till Västra Götalandsregionen?
• Kan kulturen stödja skolans läroprocesser?
• Kultursamverkansmodellen 2.0 – mer stimulerande, utvecklande, och kraftfull!
Den politiska viljan avgör?
Onsdag 6 juli:
• Framtiden för life science-sektorn i Sverige – vilka är utmaningarna och möjligheterna?
• Politisk vilja – nyckeln till biogasutveckling?
• På väg mot nationell kulturpolitik?
Torsdag 7 juli:
• Mänskliga rättigheter - mitt i den offentliga verksamheten?
• Hållbara transporter skapar nya gröna jobb
• Kampen om kompetens
• Vindkraften – en framtida sysselsättningsmotor i Sverige?
Senast uppdaterad: 2011-06-30 09:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Viktigt program för en hållbar miljö
Västra Götalandsregionen skapar ett omfattande program för att bidra till en hållbar miljö. År 2020 ska verksamheten inte längre vara beroende av fossil energi.
Västra Götalandsregionens arbetar för en bättre miljö på både kort och lång sikt. Alla målen har nu samlats i ett miljöpolitiskt program för det interna miljöarbetet under 2011-2013.
Programmet ska göra regionens interna miljöarbete tydligare för verksamheterna och lyfta fram beslutade mål och strategier.
Resor med bil ska minska
De mål som ska ha uppnåtts 2013 är bland annat att:
• de anställdas resor i tjänsten med bil och flyg ska ha minskat med 10 procent.
• elanvändningen i de egna fastigheterna ska ha minskat.
• utsläppen av lustgas ska ha minskat med 25 procent.
• det källsorterade avfallet ska vara minst 50 procent.
• andelen ekologiska livsmedel ska vara minst 35 procent av den totala livsmedelsbudgeten.
Programmet samlar de miljömål som Västra Götalandsregionen beslutat om i budgeten; resepolicyn från 2008, kemikaliestrategin från 2008, klimatstrategin från 2009.
Uppdrag ska genomföras
Regionstyrelsen föreslår nu regionfullmäktige att det miljöpolitiska programmet för 2011-2013 fastställs. Samtidigt föreslås, att berörda nämnder, styrelser och bolag ska genomföra de uppdrag som ges i det miljöpolitiska programmet samt att miljöpolicyn från 2004 upphävs.
Miljönämnden har behandlat ärendet och menar att nämnden har stöd för att genomföra det miljöpolitiska programmets. Nämnden menar även att miljöchefen kan utarbeta ett program för genomförandet och att det till stora delar kommer att ske under hela programperioden fram till 2013.
Senast uppdaterad: 2011-06-28 14:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ny sjukhusdirektör i NU-sjukvården
Lars Helldin har utsetts till ny sjukhusdirektör i NU-sjukvården. Han är idag tillförordnad sjukhusdirektör.
– Lars Helldin har gjort ett utmärkt jobb som tillförordnad direktör. Tillgängligheten till vården vid sjukhuset har ökat och det är viktigt att han nu får fortsätta arbetet med ytterligare förbättringar, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Lars Helldin är 55 år, bor i Trollhättan och var tidigare områdeschef för vuxenpsykiatrin inom NU-sjukvården. I januari i år utsågs han till tillförordnad sjukhusdirektör, när Sten Axelsson lämnade NU-sjukvården för att bli servicedirektör i Västra Götalandsregionen.
"Mycket stimulerande"
– De här månaderna som tillförordnad sjukhusdirektör har varit mycket stimulerande. Tillgängligheten och produktionen har ökat men den stora utmaningen nu ligger i fortsatt kostnadskontroll, säger Lars Helldin.
– Jag upplever också att vi nu mer och mer inom NU-sjukvården kan fokusera på vårdens innehåll, och jag vill bland annat jobba med att stimulera medarbetarnas kreativitet i hur vården ska bedrivas utifrån de ramar vi har, fortsätter Lars Helldin.
Disputerat i psykologi
Lars Helldin är specialist i allmänpsykiatri och har disputerat i psykologi. Han har under hela sin läkarkarriär varit verksam vid Norra Älvsborgs länssjukhus och senare inom NU-sjukvården.
– Lars Helldin har på sina chefsposter alltid arbetat målmedvetet. Han har under sin tid som tillförordnad sjukhusdirektör också visat en förmåga att kombinera NU-sjukvården med helheten Västra Götalandsregionen, vilket jag tror blir allt viktigare för regionens samlade hälso- och sjukvård, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Formellt tillträder Lars Helldin som ordinarie sjukhusdirektör den 1 juli.
Fakta:
NU-sjukvården är en av sjukhusgrupperna inom Västra Götalandsregionen och består av fem sjukhus: de båda större sjukhusen Norra Älvsborgs länssjukhus (Näl) och Uddevalla sjukhus, samt lokalsjukhuset i Lysekil, Strömstad och Bäckefors. Sjukhuset har omkring 5000 anställda.
Senast uppdaterad: 2011-06-27 15:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västerhavet är fullt av upplevelser
Västerhavets betydelse för människan går inte att underskatta. Folk har levt här i alla tider och gör så än i dag. Detta vill Västra Götalandsregionens miljönämnd uppmärksamma.
För tredje året arrangeras Västerhavsveckan. I år genomförs den under tiden 29 juni–10 juli. Längs hela kusten, från Göteborg till Strömstad och i Lidköping vid Vänern, bjuds det på mängder med roliga, spännande och intressanta upplevelser för stora och små. Alla med Västerhavets miljö i fokus.
Syftet med Västerhavsveckan är, enligt miljönämnden i Västra Götalnadergionen, att öka medvetenheten om Västerhavets betydelse i ett nationellt perspektiv.
Ska locka barn och vuxna
Detta kan göras på olika sätt och arrangemangen under veckan syftar till att locka både barn och vuxna att upptäcka vad man kan använda området till.
Här är några av de saker man kan göra:
• Pröva på att paddla havskajak.
• Följ med foskningsfartyg från Lysekil och Tjärnö.
• Besök fyrarna Ursholmen, Hållö och Måseskär.
• Lyssna på berättelser och skrönor på Åstol.
• Lär mer om hållbart fiske på Resö.
• Gå ombord på en äkta vänergaleas.
• Lyssna till intressanta forskare.
• Gå i havsskola i Göteborg, Lysekil och på Tjärnö.
• Följ med på vandringar i kustnära naturreservat
Ingår i strategin
Västerhavsveckan är en del av Västra Götalandsregionens maritima strategi. Inom programmet ryms också de fortsatta insatserna för både hållbarare sjöfart och mer miljöanpassad turism, på hemmaplan och internationellt. Likaså ingår att säkerställa en fortsatt väl fungerande samverkan med övriga regioner och andra väsentliga aktörer runt Skagerrak.
Fakta:
Västerhavet är en vardaglig sammanfattande benämning på Kattegatt och Skagerrak.
Senast uppdaterad: 2011-06-29 07:29
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fler får behandling tack vare rehabgarantin
Tillgången till kognitiv beteendeterapi och multimodal rehabilitering ökar i hela landet, särskilt inom primärvården. I Västra Götalandsregionen är tillgången god till följd av införandet av VG Primärvård.
Det är inom ramen för rehabiliteringsgarantin som landstingen byggt ut behandlingen för de diagnoser som står för den största delen av sjukskrivningarna – patienter med psykiska problem eller långvarig smärta.
Stor ökning
Mellan första kvartalet 2010 och 2011 har antalet MMR (multimodal rehabilitiering) ökat med drygt 30 procent, vilket innebär att landstingen sökt bidrag från rehabgarantin för 2 261 behandlingar under första kvartalet 2011. KBT-behandlingarna, kognitiv beteendeterapi, har ökat ännu mer, 76 procent under samma period. Antalet behandlingar som landstingen sökt bidrag för uppgick till 12 591 första kvartalet i år.
Siffrorna redovisas i rapporten ”Rehabiliteringsgarantin 2011” från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).
– Det känns mycket bra att de insatserna som landstingen har gjort börjar ge resultat i ännu flera behandlingar och att de dessutom satsar på att förbättra kvaliteten i sitt arbete. Ett extra stöd blir de medicinska indikationerna för långvarig smärta som nu också är klara, säger Anna Östbom, sektionschef på Avdelningen för vård och omsorg, SKL.
En framgångsrik modell
I Västra Götalandsregionen är den goda tillgången på KBT en följd av införandet av VG Primärvård, Västra Götalandsregionens vårdvalsmodell, 1 oktober 2009. Vårdvalet har medfört att ett antal nya vårdenheter startat och samtliga enheter som ingår i vårdvalsmodellen ska kunna erbjuda KBT. Multimodal rehabilitering bedrivs fortfarande i begränsad omfattning. Medel satsas för att utveckla tillgången till MMR och resultatet visar att antalet multimodala behandlar har ökat sedan 2009.
För att öka tillgången ytterligare pågår insatser för att bygga upp fler multimodala team i hela Västra Götalandsregionen. Det planeras också utbildningar i KBT och IPT samt att KBT på Internet prövas som behandlingsmetod inom vissa delar av regionen.
Fakta:
MMR, Multimodal rehabilitering, innebär en kombination av psykologiska insatser och fysisk aktivitet/träning,
KBT, Kognitiv beteendeterapi, är ett samlingsnamn för evidensbaserade former av psykoterapi med utgångspunkt i kognitiv psykologi och inlärningspsykologi.
IPT, Interpersonell psykoterapi, är en välbevisad terapeutiskt korttidsbehandling mot sjukdomen depression.
Senast uppdaterad: 2011-06-27 08:59
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fick fem nya organ – tävlar i fem sporter
Senast uppdaterad: 2011-06-16 07:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Regionfullmäktige valde ny regionstyrelse
Västra Götalandsregionen har fått en ny regionstyrelse. Den kommer att ledas av ordförande Gert-Inge Andersson, Trollhättan, och vice ordförande Johnny Magnusson, Göteborg.
Vid det första sammanträdet efter omvalet 15 maj och för den nya mandatperioden valde regionfullmäktige ett nytt presidium för fullmäktige, regionstyrelse, valberedning och arvodesberedning.
Efter omvalet fick Västra Götalandsregionen en politisk minoritetsledning bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.
Gert-Inge nygammal ordförande
Regionfullmäktige valde Gert-Inge Andersson (S) till regionstyrelsens ordförande. Till vice ordförande valdes Johnny Magnusson (M). Övriga ledamöter: Karin Engdahl (S), Leif Blomqvist (S), Helen Eliasson (S), Alex Bergström (S), Lena Hult (S), Birgitta Losman (MP), Sören Kviberg (V), Annika Tennström (M), Gunilla Levén (M), Martin Andreasson (M), Kristina Jonäng (C), Jonas Andersson (FP) och Monica Selin (KD). Ersättare: Jan-Åke Simonsson (S), Frank Andersson (S), Anneli Stark (S), Kerstin Brunnström (S), Claes Redberg (S), Göran Larsson (MP), Ulrika Frick (MP), Anette Ternstedt (V), Elsie Benjaminsson (M), Lisbeth Sundén Andersson (M), Marit Hesse (M), Linn Brännström (M), Kristina Grapenholm (FP), Cecilia Andersson (C) och Conny Brännberg (KD).
...liksom Kjell Nordström
Vid sammanträdet valdes Kjell Nordström (S), Skara, till ordförande i regionfullmäktige för den nya mandatperioden. Regionfullmäktige valde Conny Brännberg (KD) till 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande blev Joakim Larsson (MP), Göteborg. Valet av 2:e vice ordförande avgjordes genom votering.
Regionfullmäktige valde ledamöter till arvodesberedningen, en ledamot från varje parti som finns representerade i regionfullmäktige. Till ordförande valdes Birgitta Johansson (S) och till vice ordförade valdes Staffan Kronholm (M).
Mötet valde Frank Andersson (S) till valberedningens ordförande. Till vice ordförande valdes Agneta Granberg (M). Valberedningen består av ledamöter från regionfullmäktige, en ledamot från varje parti.
Fakta:
Ett presidium utgörs av den som är ordinarie ordförande och den eller de som är vice ordförande i en förening, ett sammanträde eller annan organiserad grupp av människor.
Senast uppdaterad: 2011-08-19 11:02
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
17 stipendiater fick välförtjänta utmärkelser
Per Brandstedt, konsthantverkare som har ställt ut i stora delar av världen, var en av 17 personer som fick ta emot kulturstipendium från Västra Götalnadsregionen. Ceremonin ramades in av en exklusiv internationell föreställning.
I år bjöds även allmänheten in till utdelningen, som hölls i Folkteatern i Göteborg. Ceremonin leddes traditionsenligt av ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Annelie Stark, och fick en passande extra touch genom att de internationellt uppmärksammade, fria kulturaktörerna Iraqi Bodies och Göteborg Baroque framträdde.
Här följer årets stipendiater, som tagit emot välförtjänta utmärkelser för sina insatser i Västra Götalands kulturliv:
Kulturstipendier á 20 000 kronor:
Eva Dal, Bottna, Gerlesborg.
Anna Ekenstierna, Göteborg.
Jonas Fröberg, Göteborg.
Susanne Hansson, Göteborg.
Staffan Holm, Göteborg.
Raúl Lara Almarales, Göteborg.
Fredrik Nyberg, Göteborg.
Eva Zethraeus, Göteborg.
Ola Åstrand, Alingsås.
Kajsa Öberg Lindsten, Västra Frölunda.
Skaraborgsstipendiet á 20 000:
Per Brandstedt, Falköping.
Arbetsstipendier á 100 000 kr:
Helena Eriksson, Göteborg.
Nina de Heney, Göteborg.
Anna Jobrant, Göteborg.
Annica Karlsson Rixon, Göteborg.
Kazuyo Nomura, Göteborg.
Petra Revenue, Göteborg.
Senast uppdaterad: 2011-06-13 08:39
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ann-Sofi Lodin ny regiondirektör
|
Ann-Sofi Lodin |
Det blir Ann-Sofi Lodin som blir ny regiondirektör för Västra Götalandsregionen.
– Ann-Sofi Lodin är en person med lång och bred ledarerfarenhet, från olika positioner i företag och organisationer, från offentlig och privat sektor. Hon kommer att kunna leda Västra Götalandsregionen till fortsatt utveckling, säger Gert-Inge Andersson, regionstyrelsens ordförande och chef för regiondirektören.
– Jag är väldigt glad över förtroendet att få leda en så spännande organisation som Västra Götalandsregionen. Det är en organisation och en samhällsaktör som har kommit långt, och som jag är övertygad om kan byggas ännu starkare, säger Ann-Sofi Lodin.
Ann-Sofi Lodin tillträder som regiondirektör 1 oktober. Hon efterträder då Johan Assarsson, som i december förra året aviserade att han slutar som regiondirektör under 2011, efter nästan sju år på posten. Arbetet med att hitta hans efterträdare har pågått sedan början av året.
– Som alltid i en sådan här process har det funnits flera mycket kvalificerade kandidater att ta ställning till, men vi är helt eniga om att Ann-Sofi Lodin är klart bäst för att leda Västra Götalandsregionen framöver, konstaterar regionstyrelsens ordförande Gert-Inge Andersson som tillsammans med styrelsens vice ordförande Johnny Magnusson haft huvudansvaret för rekryteringen.
– Västra Götalandsregionen är en stabil region, som står inför stora utmaningar och omfattande satsningar, både när det gäller hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och infrastrukturen. Regiondirektören ska kunna axla det ansvaret och samtidigt ha visioner, och det anser vi att Ann-Sofi Lodin har, säger Johnny Magnusson.
Ledande poster i vårdföretag
Ann-Sofi Lodin är 49 år, bor i Göteborg och sedan mars förra året är hon VD för Carema Sjukvård AB. Dessförinnan har hon innehaft flera ledande poster inom bland annat vårdföretagen Global Health Partner och Capio AB. Hon var den förste VD:n på Capio Lundby Sjukhus AB, som privatiserades 1994.
– Jag tror att jag som regiondirektör har stor nytta av min tidigare erfarenhet – att leda genom andra och att vara målinriktad och tydlig. Som ledare i en stor organisation eller stort företag måste man våga prioritera och fokusera, säger Ann-Sofi Lodin.
– Jag tycker hälso- och sjukvård är fantastiskt intressant att jobba med! Och det ska bli väldigt roligt att få komplettera med de nya områden som Västra Götalandsregionen ansvarar för och driver – kultur, de regionala utvecklingsfrågorna i övrigt, kollektivtrafik, för att ta några exempel.
Många goda idéer hos medarbetarna
I början av 1990-talet var Ann-Sofi Lodin controller och ekonomichef på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Nu återvänder hon alltså till den offentliga sektorn och till en politiskt styrd organisation.
– Det är både spännande och utmanande att på nytt få jobba nära politiker. Med utgångspunkt från den väg och viljeinriktning politikerna anger, är det sedan mitt uppdrag som högsta chef i organisationen att se till att det som behöver göras blir gjort. Vilket jag naturligtvis inte gör på egen hand – jag är övertygad om att det finns många bra idéer och initiativ hos alla medarbetare, och min uppgift blir att skapa tydlighet i visioner och mål.
– Det händer massor av bra saker i en organisation som Västra Götalandsregionen, som både medarbetare och invånare kan vara stolta över – det är bara alldeles för lite känt, säger Ann-Sofi Lodin.
Senast uppdaterad: 2011-06-10 08:27
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ytterligare miljoner till kollektivtrafik
Västra Götalandsregionen skjuter till ytterligare 45 miljoner till det Västsvenska paketet och 70 miljoner i lån till Trafikverket. Investeringarna stärker infrastrukturen och kollektivtrafiken.
Regionstyrelsens beslut är helt i linje med de stora satsningar på infrastrukturen i Göteborg och Västra Götaland som kommer att genomföras de närmaste åren.
2010 slöt Västra Götalandsregionen avtal med staten, Trafikverket, Göteborgs Stad, Region Halland och Göteborgsregionens kommunalförbund om satsningar i infrastruktur och kollektivtrafik på sammanlagt 30 miljarder kronor. Pengarna ska, bland annat, användas till följande:
• förbättrad framkomlighet för kollektivtrafiken
• förlängning av plattformar på Västra stambanan och Västkustbanan
• utökade busskörfält
• planering och projektering av Marieholmstunneln och Västlänken
Nya kalkyler
Västra Götalandsregionens andel av de 30 miljarderna beräknades bli 820 miljoner kronor, en kostnad som regionfullmäktige beslutade att avsätta redan i förra årets budget. Nya kalkyler för Västlänken och indexuppräkningar har dock visat att de totala kostnaderna för projektet blir högre, 34 miljarder kronor, vilket för Västra Götalandsregionens del betyder ytterligare 45 miljoner. Regionstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att godkänna förslaget till tilläggsavtal för åtgärder som ska genomföras inom det Västsvenska paketet fram till 2013. Beslutet innebär att Västra Götalandsregionens bidrag till projektet därmed blir totalt 865 miljoner kronor.
Flera positiva effekter
Miljardsatsningarna i det så kallade Västsvenska paketet beräknas inte bara ge effekter i Göteborg utan även främja invånarna och näringslivet i hela Västra Götaland och även Sverige som helhet. Dubbelspåret mellan Göteborg och Trollhättan, som beräknas vara klart i december 2012, kommer att trafikeras av längre tåg än idag. Perrongerna i Öxnered och Vänersborg är för korta och behöver förlängas. Regionstyrelsen beslutade att Västra Götalandsregionen ska låna ut 70 miljoner kronor genom en förskottsbetalning till Trafikverket så att arbetet ska kunna påbörjas. Västra Götalandsregionen kommer att stå för räntekostnaderna som beräknas bli tolvmiljoner kronor.
Senast uppdaterad: 2011-06-07 16:54
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Var med och hylla årets stipendiater
Västra Götalandsregionens kulturnämnd bjuder in allmänheten att vara med och hylla årets kulturstipendiater. Då bjuds på en exklusiv lunchföreställning med internationellt uppmärksammade, fria grupper.
Ceremonin hålls torsdag 9 juni, då 17 kultur- respektive arbetsstipendier delas ut till personer som uppmärksammas för utmärkta insatser i Västra Götalands kulturliv.
Som vanligt kommer detta att ske under festliga former och i år kommer allmänheten beredas möjlighet att delta och hylla stipendiaterna.
Förutom själva utdelningen blir det en exklusiv, kortare lunchföreställning med två internationellt uppmärksammade, fria grupper; Iraqi Bodies och Göteborg Baroque.
Många som prisas
Kulturnämnden i Västra Götalandsregionen delar varje år ut stipendier, enligt följande upplägg:
• tio kulturstipendier a 20 000 kr
• ett särskilt Skaraborgsstipendium á 20 000
• sex arbetsstipendier á 100 000 kr.
Reglerna för att kunna bli aktuell för dessa är, att den sökande är verksam inom kulturlivet i Västra Götaland. Syftet är att uppmuntra nyskapande och gränsöverskridande verksamhet och kan delas ut till personer som gör eller har gjort utmärkta insatser i kulturlivet. Förutom prissumman föräras alla stipendiater med ett specialdesignat diplom som i år görs av konstnären Per-Isak Snälls.
Fakta om biljetter:
Kostnadsfria biljetter kan bokas och/eller hämtas från och med 8 juni i Folkteaterns kassa, enligt principen först till kvarn.
Senast uppdaterad: 2011-06-07 08:12
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Följ graviditeten i mobilen
Senast uppdaterad: 2011-06-03 08:06
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
En miljon för mänskliga rättigheter
Västra Götalandsregionen arbetar för att främja de mänskliga rättigheterna. Därför utlyses nu för första gången projektmedel som kan sökas av olika föreningar. Beloppet är på en miljon kronor.
De många föreningar som finns i Västra Götaland gör idag ett stort och viktigt arbete för att stärka människors rättigheter och motverka diskriminering. För första gången utlyser nu Västra Götalandsregionen projektmedel för att ge möjligheter att ytterligare utveckla och stärka arbetet kring en social hållbarhet och främjandet av de mänskliga rättigheterna.
Stimulera och inspirera
Kommittén för rättighetsfrågor bildades i januari 2011 och stöder utvecklingen av ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sin egen organisation, men också tillsammans med andra aktörer i Västra Götalands län. Genom detta projektbidrag vill kommittén stimulera och inspirera föreningar till att fördjupa arbetet kring mänskliga rättigheter i länet.
Det totala utlysningsbeloppet är på en miljon kronor. Ansökningen pågår fram till den 20 juni och beslut om utdelningen sker vid kommittén för rättighetsfrågors sammanträde den 25 augusti.
Bästa möjliga hälsa
Västra Götalandsregionen har som uppgift att arbeta och ta ansvar för, att alla människor har rätt till bästa möjliga hälsa, utbildning, kultur, arbetsmarknad, sjukvård och tillgänglighet till kollektivtrafik på likvärdiga grunder. I detta ansvar ingår också, att íngen människa får diskrimineras i samband med kön, könsöverskridande identitet och uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.
Senast uppdaterad: 2011-06-01 15:45
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
HBTQ-festivalen större än någonsin
HBTQ-festivalen i Göteborg den 1–5 juni fyller fem år och blir större än någonsin. Västra Götalandsregionen deltar i ett idéseminarium och en paneldebatt med rubriken ”Var med och gör Västra Götaland mer jämlikt”.
Redan i dag kan man se hur regnbågsflaggorna vajar över Göteborg. Flaggningen förebådade festivalen liksom vernissagen av Gun Nordstrands bildvävar och Birgitta Stenbergs målningar på Galleri First Hotel G, på Centralstationen.
Men det kommer givetvis mera under festivalens fem dagar.
Park i ny "skrud"
Bältespännarparken mitt i staden blir till en Regnbågspark med scen, utställare och servering som riktar sig till alla. Där bjuds på ett scenprogram med allt från Drugbingo, till visor, rock, spännande författarsamtal och galna upptåg. ´
Den 1 juni är det gnistrande invigningsgala på Gothia Towers med bland.andra. Linda Pritchard och Jenny Silver. Invigningstalare är landshövdingen i Västra Götalands län, Lars Bäckström och genusprofessorn Tiina Rosenberg.
HBTQ-festivalen fyller fem år och har vuxit mycket sedan starten. I dag innehåller programmet över 400 punkter och arrangemahtet har fler än 200 samarbetspartners.
Idéseminarium om jämlikhet
1 juni representeras Västra Götalandsregionen av Tord Karlsson, ordförande i kommittén för rättighetsfrågor och Jan Alexandersson, ordförande i folkhälsokommittén. De deltar i ett idéseminarium och paneldebatt med rubriken ”Var med och gör Västra Götaland mer jämlikt”. Seminariet är ett samarrangemang mellan Västra Götalandsregionen, RFSL Göteborg och forum SKILL.
I samtal med publiken ska nya frågor, förslag på samarbeten och en vision tas fram om mer jämlika förutsättningar för att leva i Västra Götaland. Visionen och samarbetena blir en del av vad den nyinrättade kommittén för rättighetsfrågor i Västra Götalandsregionen kommer att jobba med. Seminariet är en mötesplats för den som vill påverka hur vi tillsammans kan göra Västra Götaland mer jämlikt.
Senast uppdaterad: 2011-05-30 09:05
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionen tar över Västtrafik
Från och med 1 januari 2012 blir Västra Götalandsregionen ensam ägare till Västtrafik och regional myndighet för kollektivtrafik. Detta enligt ett nytt avtal som undertecknats av länets kommuner och Västra Götalandsregionen.
Leif Blomvist, styrelseordförande för Västtrafik, förklarar hur det kommer att underlätta för bolaget att få en ägare istället för femtio:
– På så sätt kan bolaget få en tydligare roll och uppdrag. Ytterligare en positiv effekt är att det blir lättare att planera trafiken utifrån resenärernas behov då vi inte längre behöver ta hänsyn till kommungränserna, säger Leif Blomqvist.
Ny lag
Den 1 januari 2012 träder en ny kollektivtrafiklag i kraft som innebär att varje län ska ha en regional kollektivtrafikmyndighet. Genom det arbete som gjorts av Regionala ägarrådet – samarbetsorgan mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna - är Västra Götaland väl framme i förberedelserna för att arbeta med kollektivtrafiken enligt den nya lagen. Det är också ägarrrådet som har lett arbetet att utreda ägarfrågan och ansvaret för kollektivtrafiken.
Gedigen grund för förändring
– Det har varit en lång process med många utredningar och en omfattande politisk dialog. Det är en trygghet att ha en gedigen grund att stå på när en sådan här viktig förändring ska genomföras, säger Birgitta Johansson, ordförande i Regionala ägarrådet.
Då Västtrafik blir ett helägt bolag inom Västra Götalandsregionen blir kollektivtrafiken ett ännu viktigare område inom den regionala politiken och en tung post i Västra Götalandsregionens budget. År 2012 bedöms budgeten för Västtrafik uppgå till drygt tre miljarder kronor.
Fakta:
Idag äger Västra Götalandsregionen och kommunerna i länet Västtrafik gemensamt och ansvarar därmed tillsammans för kollektivtrafiken. Det nya avtalet innebär att Västra Götalandsregionen får ett helhetsansvar för kollektivtrafiken i länet och blir ensam ägare av Västtrafik.
Senast uppdaterad: 2011-05-27 14:28
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Cancervården klarar jämförelsen bra
Många cancerpatienter överlever i Västra Götaland. Däremot löper personer med kort utbildning dubbelt så stor risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med personer med högskoleutbildning. Det visar Verksamhetsanalys 2010.
Verksamhetsanalys 2010 är den sjunde rapporten som följer upp hälso- och sjukvården i Västra Götaland ur ett regionalt perspektiv. Arbetet med uppföljning och öppen redovisning av sjukvårdens resultat pekar ut såväl förbättringsområden som goda resultat.
För första gången redovisas i år resultat ur flera cancerregister i rapporten.
Områden kan förbättras
Resultaten visar, att Västra Götalandsregionens cancervård står sig väl i termer av överlevnad i jämförelse med övriga regioner. Analysen, gjord på 2009 års data, avslöjar att det även finns förbättringsområden inom delar av cancervården, till exempel följande:
• tidig upptäckt och palliativ vård.
• väntetider till specialist och inom vårdkedjan bör generellt kunna kortas.
Samtidigt säger analysen att det inte finns några enkla samband mellan enstaka indikatorer och överlevnad.
Rapportens innehåll berättar att det finns stora sociala skillnader i hälsa i Västra Götaland.
Skilda livsvillkor påverkar oss
Det är dubbelt så vanligt att få hjärtinfarkt och stroke eller avlida i kranskärlssjukdom bland personer med kort utbildning jämfört med personer med högskoleutbildning. En viktig förklaring är skilda livsvillkor och levnadsvanor. Rökning är till exempel betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland personer med lång utbildning. Inom området jämlik hälsa pågår arbete med att ta fram handlingsplan för att motverka ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland.
En del av rapportens innehåll är uppföljning av medicinska resultat ur flera kvalitetsregister.
- Kvalitetsregister leder till förbättringar och uppföljningen visar bland annat på förbättringar inom hjärtsjukvården. Men det finns en klar förbättringspotential när det gäller uppföljning av medicinska resultat kopplat till ledning och styrning, säger Ann Söderström, hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen.
Senast uppdaterad: 2011-05-25 16:31
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Koncernresultat i balans
Koncernresultatet för Västra Götalandsregionen är i balans. Det visar den senaste delårsrapporten. Men trots åtgärder under 2010 har dock några av sjukhusen fortsatt att redovisa underskott.
Delårsresultatet visar ett underskott på 98 miljoner kronor per mars och är 88
miljoner kronor bättre än det budgeterade resultatet för perioden. Intäkter från skatt, utjämning och statsbidrag har ökat med en procent medan verksamheternas nettokostnader har ökat med 4,6 procent.
Årets resultat bedöms till 100 miljoner kronor, vilket innebär ett överskott i förhållande till budget med 387 miljoner kronor.
Sjukhus redovisar underskott
– Koncernresultatet per mars är i balans, framförallt beroende på ökade skatteintäkter, kommenterar regiondirektör Johan Assarsson och ekonomidirektör Mats Friberg delårsrapporten.
Samtidigt som koncernresultatet lovar gott redovisar hälso- och sjukvården sammantaget ett negativt resultat. Trots åtgärder under 2010 har några av sjukhusen fortsatt att redovisa underskott. Dessa sjukhus har under våren haft uppföljningsdialoger med ägarutskottet. Nettokostnaderna har sedan några månader tillbaka ökat igen och ligger nu högre än skatteintäktsprognosen.
– Det blir fortsatt viktigt att följa detta nogsamt. För verksamheterna gäller det att arbetet med kostnadskontroll pågår och att de verksamheter som redovisar obalanser fortsätter med åtgärder under året för att nå balans, menar Johan Assarsson och Mats Friberg.
Ökad tillgänglighet
Några positiva resultat är, att tillgängligheten fortsätter att förbättras. I de mätningar som utgår från nationella vårdgarantin uppnår Västra Götalandsregionen en måluppfyllelsegrad på 89 procent för behandlingar och 95 procent för besök vid specialistmottagningar. Senaste mätningen av tillgängligheten till vårdcentral visade att 95 procent av patienterna fick besök inom sju dagar.
Antalet anställda uppgick i mars till 50 070 inklusive bolagen. Det är en ökning med 443. Anställda med tillfällig anställning ökar medan anställda med tillsvidareanställning minskar.
Senast uppdaterad: 2011-05-27 12:02
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Minoritet vill styra Västra Götalandsregionen
Resultatet av omvalet till Västra Götalandsregionen är nu helt klart, och nu finns också ett förslag till hur regionen ska ledas fram till valet 2014. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är de partier som kommit överens.
Socialdemokraterna höll på tisdagen presskonferens i Vänersborg och presenterade då sitt förslag till vad som kan bli Västra Götalandsregionens nya politiska ledning. Den 14 juni tillträder det nyvalda regionfullmäktige som vid samma tillfälle också väljer regionstyrelse.
Efter omvalet den 15 maj fick inget politiskt block någon egen majoritet. Socialdemokraterna har nu format en överenskommelse med Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att kunna styra i minoritet. De tre partierna fick sammanlagt 73 mandat vid omvalet. För en majoritet krävs 75 mandat, vilket innebär att den röd-gröna konstellationen kommer att behöva stöd från andra partier i olika frågor.
Västra Götalandsregionen styrdes från år 2000 fram till hösten 2010 av en koalition mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet. Efter valet 2010 bildades ett rödgrönt minoritetsstyre med stöd av Sjukvårdspartiet, som i omvalet 15 maj 2011 inte fick tillräcklig många röster för att fortsatt ta plats i regionfullmäktige.
Senast uppdaterad: 2011-05-25 08:07
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Snart kan du jämföra tandläkarnas priser
Senast uppdaterad: 2011-05-23 13:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Världsunik nyhet stärker fordonsindustrin
Västra Götalandsregionen bidrar med tio miljoner kronor till en världsunik körsimulator som stärker fordonsindustrins konkurrenskraft. Den kommer att göra forskning och utveckling på området ännu vassare.
Sim IV, som körsimulatorn kallas, invigdes 18 maj. Den finns på Lindholmen i Göteborg och erbjuder en realistisk förarmiljö. Förarkabinen är upphängd, så att den dels kan köras i två olika riktningar och dels kan vinklas åt olika håll.
Nio projektorer ger föraren en drygt 180-gradig bild av omgivningen.
Bra för forskning och utveckling
23 miljoner kronor kostar Sim IV och Västra Götalandsregionen bidrar med tio miljoner kronor.
Syftet med etableringen av körsimulatorn är att stärka möjligheten för fordonsindustri och akademi att bedriva avancerad forskning och utveckling samt produktutveckling inom fordonssäkerhet.
Simulatorn kan bland annat användas vid:
• Produkt- och systemutveckling
• Utformning av vägar
• För att ta fram nya bilkoncept
• Forskning om beteende i olika trafiksituationer
• Utvärdering av säkerhetsfunktioner för krocksituationer.
Ett viktigt nav
Regionutvecklingsnämndens ordförande, Birgitta Losman, menar, att den nya kunskap som tas fram genom samarbeten kopplat till simulatorn kommer att gynna både företagens konkurrenskraft och ge samhället stor nytta.
– Lindholmen är ett viktigt nav för fordonssäkerhet, men även för andra företag och branscher. Att förlägga simulatorn på Lindholmen kommer att bidra till att ytterligare stärka den innovativa miljön, kommenterar Birgitta Losman.
Senast uppdaterad: 2011-05-19 10:55
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Miljonsatsning ska locka unga till tandvården
Västra Götalandsregionen satsar en miljon kronor för att få fler unga i socioekonomiskt tungt belastade områden att uppsöka tandvården. Trots att besöken är gratis är det fortfarande många unga som inte kommer när de kallas.
Västra Götalandsregionen har både styrt resurser till och genomfört ett program för förebyggande tandvård i socioekonomiskt utsatta områden. Trots detta kvarstår problem inom vissa klinikområden att få barn och ungdomar att delta i den fria barn- och ungdomstandvården.
– Barnen kommer helt enkelt inte när de kallas och det vill vi ändra på, säger Ann-Marie Olhede, tandvårdschef inom Västra Götalandsregionen.
Utbilda patienter
Tidigare undersökningar har visat på behovet och möjligheten att utveckla strategier för förebyggande tandvård, som är anpassade särskilt till unga människor och deras familjer i aktuella områden.
Kompetenscentrum för patient- och närståendeutbildning i Västra Götalandsregionen har pekat på behovet att skapa patientutbildningar där deltagarna har stort inflytande på utbildningens innehåll. Tanken är att en ung patient eller närstående ska uppleva sig ha makt över sitt eget liv och ta ett större ansvar för sin egen situation, vård och behandling. Perspektivet har då förskjutits från förhindrande av sjukdom till hälsofrämjande.
Främjar hälsan
Kunskapsluckor finns dock fortfarande kring hur sådant hälsopromotionsprogram kan planeras, genomföras och utvärderas inom tandvården.
Därför satsar Västra Götalandsregionen en miljon kronor för att stimulera hälsofrämjande projekt inom tandvården i socioekonomiskt utsatta områden i Västra Götaland.
Pengarna – som kan sökas från och med 23 maj - ska användas till lokalt baserade projekt. De kan sökas av verksamheter inom Västra Götalandsregionen eller utomstående organisationer som samverkar med en av regionens verksamheter.
– Tanken är att projekten ska genomföras i samverkan med tandvården och en annan organisation, till exempel en invandrarförening. Målet är att påverka viljan hos barn och ungdomar att komma när de kollas till en undersökning, säger Ann-Marie Olhede.
Senast uppdaterad: 2011-05-18 10:30
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Läckbergs poliser i nya filmer
Film i Väst presenterade flera av sina kommande projekt under en presskonferens under filmfestivalen i Cannes. Då framträdde regissören Ulf Malmros och deckarförfattaren Camilla Läckberg, vars böcker ska filmas under namnet Fjällbacka Murders.
Ulf Malmros nya projekt heter Bröderna hårdrock och är en av många filmer som kommer att spelas in i Västra Götaland under 2011. I Bröderna hårdrock ska de två huvudpersonerna ordna ett stort hårdrocksevent i sin lilla ort. Filmen utspelas i regissörens hembygd i Värmland och handlar om två vuxna bröder som älskar hårdrock, deras curlande mamma prästen som syr nitgardiner.
Kritiserade nazisterna
En annan regissör som filmar i samarbete med Film i Väst är Jan Troell, som ska förverkliga sin Dom över död man. En berättelse om den kände journalisten Torgny Segerstedts liv. Mannen som under 30-talet och början av 40-talet vågade kritisera Hitler i sina vassa artiklar i Göteborgs Handels- och sjöfartstidning.
Storsäljande deckarförfattaren Camilla Läckbergs figurer från Västkusten lanseras nu under namnet Fjällbacka murders. Historierna är helt nyskrivna för tv, men karaktärerna känns igen från Läckbergs deckare som utspelar sig i Fjällbacka och ska, får man förmoda, bli ett svenskt svar på Morden i Midsomer. Den nya serien, som består av tio en och en halv timmes långa avsnitt, är ett av flera tv-projekt där Film i Väst är en samarbetspartner.
Senast uppdaterad: 2011-05-17 09:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Här kan du följa valresultatet
Senast uppdaterad: 2011-05-13 16:10
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Tyck till om kulturpolitiken
Västra Götalandsregionens kulturnämnd vill ha svar på tal. Därför bjuder de in till en medborgardialog. Alla som bor i Västra Götaland är välkomna att tycka till om kulturpolitiken.
Västra Götalandsregionens kulturnämnd vill göra kulturpolitiken i området ännu bättre. Därför genomförs, bland annat, en enkät och anledningen till att medborgarna bjuds in till att svara på frågor är tredelad:
• Fler röster kan göra sig hörda om kulturen i Västra Götaland
• Det skapas en bättre bild av nuläget
• Kulturnämnden vill bjuda in till större delaktighet
Chatta med politikerna
Den som vill delta kan framföra sina åsikter på flera sätt. Ett alternativ är då att svara på enkäten, men det kommer också att ges möjlighet att chatta med politikerna i kulturnämnden vid olika tidpunkter. Dessa kommer att utannonseras på webbplatsen Bra ska bli bättre och via facebook-sidan med samma namn.
Svaren och kommentarerna att användas som ett av flera underlag till en ny kulturpolitisk strategi och kommande utvecklingsarbete. Alla svar kommer att publiceras i sin helhet på webbplatsen. Dessutom kommer representanter för kulturnämnden att övergripande kommentera och reflektera över de åsikter som framförs.
Senast uppdaterad: 2011-05-12 11:37
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Antalet nya jobb fortsätter att öka
Konjunkturbarometern visar att sysselsättningen utvecklats mycket positivt i Västra Götaland. Första kvartalet i år är 21 600 fler sysselsatta jämfört med motsvarande kvartal året innan. Sysselsättningen väntas öka det närmaste halvåret.
Undersökningen visar, att konjunkturen har förbättrats i samtliga delregioner i Västra Götaland. Detta gäller även de flesta branscher.
Den positiva utvecklingen motsvarar ändå inte de högt ställda förväntningarna företagen hade i höstas. Inför det kommande halvåret förväntas konjunkturen stärkas ytterligare vilket kommer att leda till fortsatt sysselsättningsökning.
Stark uppgång inom näringslivet
Bertil Törsäter, regionutvecklingschef i Västra Götalandsregionen, ser en fortsatt stark konjunkturuppgång.
– Mest positivt är den starka ökningen av sysselsättningen inom hela näringslivet. Sysselsättningsökningen har under det senaste året varit starkare i Västra Götaland än övriga riket, säger Bertil Törsäter.
Det finns dock skillnader vad gäller den regionala konjunkturbilden.
• I Göteborgsregionen och Sjuhärad är konjunkturen klart över normalkonjunktur.
• I Skaraborg och Fyrbodal är konjunkturläget mer dämpat.
Osäkerheten kring SAAB Automobile under undersökningsperioden kan vara en del av förklar8ingen till att konjunkturen i Fyrbodal har utvecklats betydligt sämre än vad som förväntades.
Företagen är positiva
Företagen tror dock på en förhållandevis stark uppgång även i fortsättningen. Under hösten förväntas konjunkturen stärkas i samtliga delregioner och samtliga branscher.
När man jämför Konjunkturinstitutets senaste konjunkturbarometer för riket och konjunkturbarometern för olika områden i Sverige, så hävdar sig Västra Götaland väl. Västra Götaland ligger i nivå med riket i de flesta branscherna. Dock med två undantag. Dels byggverksamhet, där konjunkturläget är starkare i Västra Götaland, dels partihandel, där konjunkturen är starkare i övriga riket.
Fakta:
Konjunkturbarometern för Västra Götaland görs av Statistiska centralbyrån och bygger på en postenkät till drygt 1 000 företag. Höstens mätning, där svaren från företagen samlats in under andra halvan av mars och april, avser utfallet för andra halvåret 2010, en nulägesbeskrivning för våren i år och en prognos för andra halvåret 2011
Senast uppdaterad: 2011-05-10 13:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Tusentals aktiviteter gör Sverige friskare
Det är viktigt att äta bra och röra på sig. Under uppmärksamhetsveckan ”Ett friskare Sverige” bidrar Västra Götaland med 610 aktiviteter.
Annika Nilsson-Green vid folkhälsokommitténs kansli är länskontaktperson för ”Ett friskare Sverige”: Hon konstaterar, att var femte barn i Sverige är överviktigt eller lider av fetma och att det förekommer fallolyckor bland äldre som kostar elva miljarder kronor varje år.
Viktig vardagsmotion
– I år satsar vi på att uppmärksamma vardagsmotionens betydelse och erbjuder därför skolor i Västra Götaland, via kommunernas folkhälsoplanerare, långhopprep med en folder med tips på hopprepsaktiviteter. Vi samarbetar också med pensionärsföreningarna när det gäller promenad och stavgång samt matlagningsaktiviteter, berättar Annika Nilsson-Green.
Tanken med ”Ett friskare Sverige" är att de olika arrangemangen ska inspirera till och ge kunskap om att äta bra och röra på sig.
Stort intresse
Intresset för att delta är stort både inom Västra Götalandsregionen och i kommuner och föreningsliv i länet. Av de cirka 2.700 aktiviteter som arrangeras runt om i Sverige genomförs 610 i Västra Götaland.
Bland de olika arrangemangen märks följande:
• hopprepsfest på skolgårdar.
• cykelkampanj och sjörövarjympa
• Västra Götalands skolmåltider satsar på skolfrukostar och föreläsningar för föräldrar och personal.
– Att förändra människors levnadssätt och skapa hälsosamma vanor sker naturligtvis inte under en vecka. Det är ett långsiktigt arbete, säger Annika Nilsson-Green..
Fakta:
Uppmärksamhetsveckan för kring matvanor och fysisk aktivitet pågår 9-15 maj. Satsningen ”Ett friskare Sverige” samordnas av Statens folkhälsoinstitut på uppdrag av regeringen. Ambitionen är att ge ökade förutsättningar för fler människor att röra på sig och äta bra.
Senast uppdaterad: 2011-05-09 14:14
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Kolla dina prickar
Senast uppdaterad: 2011-05-06 08:56
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Utsatta ungdomar måste få stöd
Västra Götalandsregionen har genomfört en översyn av ungdomsmottagningarnas uppdrag. En viktig framtidsfråga är, att samverkan och samordning prioriteras för att nå speciellt utsatta ungdomar.
I Västra Götalandsregionens budget för 2011 betonas ungdomsmottagningarnas viktiga roll. De ska arbeta preventivt för att motverka sexuell överförbar infektion, främja en säker sexualitet och god hälsa vid graviditet. För att ungdomsmottagningen ska bli den instans som ungdomar och unga vuxna vänder sig till i en svår situation, krävs följande:
• En fortsatt samordning mellan medicinsk, psykosocial samt barn- och ungdomspsykiatrisk kompetens.
• Ungdomsmottagningarnas öppethållande ska vidare anpassas till killars och tjejers skolgång, arbete och fritidsvanor.
Viktiga framtidsfrågor
Enligt översynen, som resulterat i ett inriktningsdokument för ungdomsmottagningarna 21011–2015, ska unga kvinnor och män erbjudas rådgivning om preventivmedel, få stöd, råd och behandling vid sociala problem eller oönskade graviditeter samt lotsas till annan vårdgivare vid behov.
För att ungdomsmottagningarna ska fungera i framtiden krävs samverkan med, till exempel, socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och föreningsliv. Denna bör prioriteras för att nå speciellt utsatta ungdomar.
En annan viktig framtidsfråga är, att öka tillgängligheten för information och kommunikation via internet och sociala medier.
Fakta:
Det finns 53 ungdomsmottagningar i Västra Götaland varav fem i Göteborg. De flesta kommunerna i Västra Götaland har samverkansavtal med regionen när det gäller ungdomsmottagning, dock inte alla. I Västra Götaland finns 247 970 ungdomar i åldersgruppen 13–24 år.
Senast uppdaterad: 2011-05-04 15:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Apflickorna fick nytt fint pris
Framgångarna fortsätter för Apflickorna, som är en av Film i Västs samproduktioner. Tidigare i år vann den priset för bästa nordiska film vid Göteborgs filmfestival. Nu har den även prisats i USA.
Tribeca film festival grundades av Jane Rosenthal och Robert De Niro 2002 och räknas i dag till en av Nordamerikas viktigaste filmfetsivaler.
Apflickorna vann priset för Best Narrative Feature i sektionen World Narrative Competition.
Juryn motiverar priset så här:
"Haunting, resonant, but never posed. Conventional shots become dangerous. With balanced storytelling that moves between danger and innocence, this film speaks of sex, adolesence, power and ambition. It is original and autentic."
Filmen är regisserad av Lisa Aschan och är en samproduktion med Film i Väst.
Apflickorna vann tidigare i år även pris för bästa nordiska film, Dragon Award, vid Göteborgs Internationella filmfestival och fick också ett hedersomnämnande under filmfestivalen i Berlin.
Apflickorna tilldelades även FIPRESCI-priset. Detta delas ut av internationella filmkritikerförbundet och går till en av filmerna i tävlingen Dragon Award Best Nordic Film.
Filmen beskrivs som ”en modern western om makt, sex och djur.”
Senast uppdaterad: 2011-05-02 09:38
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Hur mår vi i Västra Götaland?
Hur mår invånarna i Västra Götaland och hur ser deras livsvillkor ut? Den nationella enkätundersökningen ”Hälsa på lika villkor?” kan ge Västra Götalandsregionen värdefulla svar på många frågor.
Enkäten, som innehåller 75 frågor, har skickats ut till 96 000 personer i åldrarna 16-84 år i Västra Götaland.
Sammanställningen av svaren kommer att visa läget i Västra Götaland, när det gäller exempelvis fysisk och psykisk hälsa, alkoholkonsumtion, rökning, övervikt och fetma. Samtidigt kan svaren berätta om det finns skillnader beroende på var man bor och mellan olika grupper; ålder, kön, socioekonomi, födelseland.
Går att upptäcka förändringar
Johan Jonsson, folkhälsochef i Västra Götalandsregionen, förklarar varför detta är viktigt att så många som möjligt besvarar frågorna:
– Eftersom våra livsvillkor har avgörande betydelse för hälsan är det viktigt för folkhälsoarbetet att ha kunskap om olika gruppers livsvillkor, säger Johan Jonsson.
Enkätundersökningen medför också, att det går att följa förändringar över tid. Resultatet kommer att användas som underlag för planering och prioritering av folkhälsoinsatser för att främja hälsa och förebygga ohälsa.
Fakta:
Resultaten kommer att presenteras vid årsskiftet 2011/2012 per kommun (i Göteborg och Borås per stadsdel) och fördelat på till exempel ålder, kön, socioekonomi, födelseland. Jämförelser kommer att göras med resultaten från år 2007 då enkäten genomfördes senast med samma omfattning.
Senast uppdaterad: 2011-04-28 11:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Miljardinvestering i nytt Bildcentrum
Nu är det första spadtaget avklarat till vad som ska bli Bild- och
interventionscentrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. En miljardinvestering som får stor betydelse för sjukvården i hela Västra Götalandsregionen.
Sjukvård med hjälp av bildgivande utrustning är den gemensamma nämnaren för verksamheterna i det Bild- och interventionscentrum som ska byggas. Det kommer att samla medicinska verksamheter som använder olika avancerade metoder med bilder för diagnostik och behandling. Totalt rör det sig om en satsning på närmare 1,3 miljarder kronor, byggstart sker 2012 och de första patienterna kommer enligt planerna att tas emot år 2015.
Byggplats Sahlgrenska
Det byggs vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) i Göteborg, men alla inblandade är överens om att investeringen kommer att få en positiv påverkan på sjukvården i hela Västra Götalandsregionen.
Det handlar om en förstärkning av bassjukvården och den mer högspecialiserade sjukvården, där en högkvalitativ bildhantering kommer att erbjuda invånarna i Västra Götalands län bättre diagnostik och bättre operationsmöjligheter.
Alla vårdkedjor är med
Det nya centrumet integrerar alla vårdkedjor. Genom åren har SU upplevt hur forskningsstudier på hög nivå gått sjukhuset förbi på grund av att man saknat rätt kompetens. Nu utvidgas kompetensen och då kan sjukhuset vara med och konkurrera på ett helt annat sätt.
En annan positiv aspekt som Bild och interventionscentrum medför är att den nya tekniken ger möjlighet att utveckla samarbetet med till exempel Chalmers. SU köper idag alltid färdigutvecklad medicinteknisk utrustning. I framtiden strävar man efter att vara med och utveckla den tillsammans med Chalmers.
Senast uppdaterad: 2011-04-27 15:32
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Film i Väst-produktioner tävlar i Cannes
Film i Väst förstärker sin position som en ledande offentlig aktör på filmområdet i Europa. Sex av bolagets samproduktioner har valts ut att visas vid Filmfestivalen i Cannes.
Cannesfestivalen är det mest omtalade och mest prestigefyllda i världen. Nu är det klart att Film i Västs samproduktioner Lars von Triers Melancholia och Catalin Mitulescus Loverboy båda har tagits ut för tävlan i hård konkurrens med tusentals andra filmer från världens alla hörn. Melancholia tävlar i sektionen Competition och Loverboy i Un certain regard.
– Det är vårt bästa resultat någonsin och är ett bra bevis för att vår strategi med spännande bolag och kreatörer bär frukt, säger produktionschef Jessica Ask.
Många stora stjärnor
Melancholia spelades in i Västra Götaland sommaren 2010. Merparten av inspelningen var förlagd till Trollhättan. I filmen medverkar Kirsten Dunst, Kiefer Sutherland, Charlotte Gainsbourg, Charlotte Rampling, Stellan Skarsgård, Alexander Skarsgård och John Hurt.
Rumänska Loverboy gjorde nyligen sitt ljudarbete i Trollhättan. I huvudrollen ser vi den hyllade skådespelaren George Pisteranu, som vi tidigare mött i Film i Väst samproduktion If I Want to Whistle I Whistle.
Men det finns ännu mer att glädjas åt för bolaget, som ägs av Västra Götalandsregionen.
Östlund deltar också
Förutom de redan nämnda filmerna har ytterligare fyra av Film i Västs samproduktioner valts ut för att visas under Filmfestivalen i Cannes, nämligen följande:
Ruben Östlunds Play har valts ut till Quinziane des réalisateurs (Directors’ Fortnight) som är en vital del av Filmfestivalen i Cannes. Play spelades in i Göteborg under hösten 2009 och våren 2010.
I Directors’ Fortnight visas även Kamen Kalevs The Island. Film i Väst har samproducerat regissörens Eastern Plays som visades i samma sektion i Cannes för två år sedan. The Island har gjort postproduktion (ljud och bild) i Trollhättan.
Jens Assurs kortfilm Killing The Chicken To Scare The Monkeys är den tredje Film i Väst samproduktionen som valts ut till Directors’ Fortnight. Filmen har gjort ljudarbete och digitala effekter i Göteborg.
Även kortfilmen Las Palmas av Johannes Nyholm har valts ut att visas i Directors’ Fortnight i Cannes.
Fakta:
Filmfestivalen i Cannes går i år av stapeln 11-22 maj.
Senast uppdaterad: 2011-04-26 11:31
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Sjukvårdsrådgivning i en organisation
Sjukvårdsrådgivningen i Västra Götalandsregionen ska inordnas i samma organisation. Detta kommer att öka tillgängligheten till vården.
Idag är de fyra telefonrådgivningsenheterna placerade i var sitt primärvårdsområde. Med ett gemensamt uppdrag i botten föreslås de i framtiden inordnas under en gemensam organisation inom primärvården.
Detta skulle medföra flera positiva effekter. Dels skulle det underlätta införande av såväl gemensamma strategier och utveckling av gemensamma arbetssätt. Dels skulle det medföra ett bättre utnyttjande av befintliga resurser. Sammantaget kommer förändringen att öka tillgängligheten till vården.
Gemensamt uppdrag
Hälso- och sjukvårdsutskottet har också beslutat om ett gemensamt uppdrag för de fyra rådgivningsenheterna som bland annat innebär:
o Samarbete i gemensam kö
o Gemensam bemanningsplanering
o Gemensam uppföljningsplan
o Kunna erbjuda bokad tid på vårdcentral eller jourmottagning, föreslå direktbesök eller boka telefontid på vårdcentral.
Fem miljoner extra
Hälso- och sjukvårdsutskottet skjuter till fem miljoner kronor från sin budget för 2011. Dessutom föreslår man regionstyrelsen att besluta om ytterligare en budgetförstärkning på tjugo miljoner kronor inför budgetarbetet 2012.
Om det kommer att bli aktuellt med ytterligare budgetförstärkningar avgörs efter den utvärdering som ska göras senast 2013.
Fakta:
Den nationella målsättningen är att 90 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen skall besvaras inom tre minuter. Rådgivningsenheterna i Västra Götaland besvarade under februari månad 38 procent av samtalen inom tre minuter. Det genomsnittliga värdet för samtliga regioner och landsting är för närvarande 50 procent. Tillgängligheten varierar över år, månader och dagar. Antal inkommande samtal, ökad sjuklighet vid till exempel influensatider, relationen med övrig vård i området och skilda arbetssätt påverkar tillgängligheten.
Senast uppdaterad: 2011-04-20 16:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Tomtaffär värd 63 miljoner kronor
Västra Götalandsregionen bör köpa en tomt vid centralstationen av Göteborgs Stad för 63 miljoner kronor. Det anser ägarutskottet. Därmed kan planerna på ett nytt Regionens hus bli verklighet.
Köpet av tomten är det andra förvärvet för ett nytt Regionens hus. Redan hösten 2010 beslutade Västra Götalandsregionens fullmäktige att köpa den tidigare stationsbyggnaden av kommunägda HIGAB för 88 miljoner kronor. Ett beslut som nu kompletteras med ytterligare ett beslut att köpa marken intill den befintliga byggnaden av kommunägda Älvstranden Gullbergsvass AB. Summan för förvärvet uppgår till drygt 63 miljoner kronor.
Det kommer dock att dröja ännu en tid innan Göteborgs kommun fattar beslut om att anta plan och bygglov. Troligen sker detta någon gång efter sommaren 2011. Det är också först då som bygget av det nya huset kan påbörjas. Enligt planerna ska byggnaden vara klar för inflyttning under vintern 2013-2014.
Fakta:
Nya regionens hus i Göteborg är tänkt att bli en centralt belägen arbetsplats vid centralstationen i Göteborg för närmare 900 av Västra Götalandsregionens anställda. Huset ska samla de administrativa verksamheter som i dag finns på närmare trettio platser runt om i Göteborg till ett ställe.
Senast uppdaterad: 2011-04-20 14:51
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nu knyts nya kontakter – med San Francisco
Västra Götalandsregionen arbetar hårt för att knyta nya kontakter på kulturområdet utanför Sveriges gränser. För en tid sedan besöktes Indien och nordöstra England, nu är det San Francisco som gäller.
Västra Götalandsregionen och Göteborgs universitet har fått inbjudan till San Franscisco County och State University of San Francisco. Syftet är att försöka hitta samarbetsområden inom kultur och integration. Besöket som pågår i cirka en vecka innefattar studiebesök och möten med företrädare för olika kulturverksamheter. Bland annat har San Francisco Symphony visat stort intresse för ett samarbete med Göteborgs Symfoniker.
En föregångare
Den amerikanska västkuststaden är intressant även ur en annan synvinkel. Nämligen den, att området i många fall är föregångare när det gäller rättighetsfrågor, kreativitet och konstnärlig utveckling.
Västra Götalandsregionen fortsätter alltså att knyta internationella kontakter.
Sedan flera år tillbaka har ett antal kulturorganisationer, med koppling till Västra Götalandsregionen, samarbetat med systerorganisationer i området North East England. För en tid sedan kom en 40 personer stark delegation från Västra Götaland hem från ett besök ibland annat Newcastle.
Många likheter
– Det finns många likheter men också många spännande skillnader och detta har förutsättning att utvecklas till något riktigt bra för alla parter, menade Annelie Stark, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd vars sekretariat samordnade resan.
Tidigare har Västra Götalandsregionen och Karnataka i Indien fördjupat sitt samarbete. Detta manifesterades under en vecka med kulturaktörer, politiker och tjänstemän från båda regionerna tidigare i år. Deltagarna hann med att genomföra ett digert program, som bland annat innehöll en konferens om social deisgn, en dansföreställning, en kort- och dokumentärfilmsfestival samt en berättarföreställning med elever från Sandeklevsskolan i Göteborg.
Fakta:
Det finns ett brett pågående samarbete under namnet West to West. Bakom detta står Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Göteborgs universitet, Västra Götalandsregionen, Stampen och Bok & Bibliotek.
Senast uppdaterad: 2011-04-18 07:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Prisades för bra miljöarbete
Västra Götalandsregionen arbetar för att skapa en hållbar utveckling även inom den egna verksamheten. Därför får en person och två grupper årets stipendier för internt miljöarbete.
Stipendierna delades ut under högtidliga former under regionfullmäktiges sammanträde i Vänersborg och stipendiaterna fick dela på sammanlagt 40 000 kronor.
• Mikael Süld (bilden), miljöchef på Södra Älvsborgs Sjukhus (SÄS), som påbörjat och genomfört Västra Götalandsregionens första hållbarhetsredovisning fick förutom blommor ta emot 20 000 kronor. I redovisningen redovisas SÄS arbete ur ett ekonomiskt, miljömässigt och socialt perspektiv.
Tänker på vad som slängs
• Miljögruppen vid Skaraborgs Sjukhus (SkaS). Gruppen fick ta emot ett stipendium på 10 000 kronor för sitt arbete med att minska vårdverksamheternas miljöpåverkan från avfallshantering. Både på Kärnsjukhuset i Skövde, samt i primär- och tandvården i närområdet.
• Miljögruppen på Naturbruksgymnasiet Strömma fick stipendiet för sitt arbete med att göra skolan fossilfri fram till år 2015 och de har redan kommit långt på vägen dit.
Sören Kviberg, miljönämndens ordförande och stipendieutdelare, uttrycker sin beundran för skolan
– Om det finns ett paradis är det Naturbruksgymnasiet Strömma, säger Sören Kviberg.
Fakta;
Miljöstipendiet delas ut för miljöinsatser som innehåller nytänkande och kreativa lösningar som främjar en effektivare resursanvändning och inspirerar och uppmuntrar andra att agera mer miljöeffektivt.
Stipendiet delas inte ut för uppgifter som bedöms ingå i ordinarie arbetsuppgifter.
Stipendiet delas ut internt inom Västra Götalandsregionen.
Utbetalningen av stipendiemedel är maximalt 50 000 kronor per år.
Text och bild: Jonathan Neselrot
Senast uppdaterad: 2011-04-13 15:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Höjd livskvalité med nytt cancercentrum
Regionalt cancercentrum väst blir namnet på den gemensamma storsatsning som genomförs av Västra Götalandsregionen och Region Halland. Detta ska leda till att färre ska bli sjuka i cancer och fler ska överleva längre och med bättre livskvalitet.
Allt fler överlever i dag, med nya behandlingar och ny kunskap, en cancersjukdom. Antingen botade eller till ett fortsatt liv med cancer.
Nils Conradi är projektledare för bildandet av Regionalt cancercentrum väst och ger exempel på vad man ska sätta fokus på.
Stor kraft vid rehabilitering
– Vi ska höja livskvaliteten efter en cancersjukdom. Vi kommer också att lägga större kraft vid frågor som, till exempel, Hur ges rehabilitering på bästa sätt? Hur ger vi vården så att de oönskade effekterna av ofta väldigt kraftfulla behandlingar blir så små som möjligt?, säger Nils Conradi.
Det är en omfattande satsning som nu görs i den västsvenska cancervården med 29 regionala processägare. De är framstående specialister inom sitt område som kommer att arbeta i nätverk. Dessa nätverk består av specialister på sjukhusen runt om i Västra Götalandsregionen och Region Halland.
Båda har sagt ja
Västra Sjukvårdsregionen, som består av Västra Götalandsregionen och Region Halland, ombildar nuvarande Onkologiskt Centrum till Regionalt cancercentrum väst. De båda regionerna har sagt ja till detta och nu har regionernas samverkansorgan, Västra samverkansnämnden, fastställt beslutet. Region Halland ingår också i motsvarande samarbete i Södra sjukvårdsregionens bildande av Regionalt cancercentrum syd.
Jan-Åke Simonsson, ordförande i samverkansnämnden för Västra sjukvårdsregionen ser inte det nya cxancercentrumet som en byggnad eller institution.
– Det är en stödorganisation som vilar på nätverksbyggande och som ska stödja den västsvenska cancervårdens utveckling med kunskaps- och metodutveckling i nära samverkan med sjukvården och dess ledningar, säger Jan-Åke Simonsson.
Senast uppdaterad: 2011-04-12 09:08
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Prins Daniel beskyddar världstävlingar
H.K.H. Prins Daniel, som själv är njurtransplanterad, blir högste beskyddare av World Transplant Games 2011. Han besöker Göteborg i samband med invigningen av spelen den 18 juni.
Huvudsponsorer till World Transplant Games 2011 i Sverige är Västra Götalandsregionen och läkemedelsföretaget Astellas, som tillverkar mediciner för transplanterade.
Syftet med spelen är att visa på framgångarna med transplantationer och få fler att ta ställning till organdonation. Världstävlingarna avgörs under devisen ”Det viktigaste i livet är inte att segra, utan att kämpa väl”.
Alla är vinnare
I World Transplant Games är alla deltagare vinnare, efter en lång kamp mot livshotande sjukdom. De har alla räddats till ett bra och innehållsrikt liv tack vare en livsviktig transplantation. Bland de tävlande finns personer som transplanterats med njure, lever, bukspottkörtel, hjärta och lungor eller stamceller (benmärgstransplantation). Många av de tävlande har transplanterats med flera organ och ibland mer än en gång. Utan donator skulle ingen av dessa transplantationer varit möjlig.
H.K.H. Prins Daniel besöker Göteborg och World Transplant Games i samband med spelens första dag 18 juni.
Fakta:
World Transplant Games, 17-24 juni 2011 i Göteborg, är en internationell idrottstävling för organtransplanterade. Här möts fler än tusen transplanterade deltagare från 53 länder i åldrar från 6 år till över 70 år och tävlar i 13 olika idrotter. Det är 18:e gången spelen hålls och första gången i Sverige.
Senast uppdaterad: 2011-04-11 08:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götaland håller stilen i Italien
Västra Götalandsregionen stöttar 20 formgivare som ska medverka på möbelmässan i Milano. Modern och ny design visas under namnet ”From Västra Götaland with love”.
Sedan några år tillbaka har Västra Götalandsregionens ett program för att näringsutveckla kultursektorn. Både regionutvecklingsnämnden och kulturnämnden – som ger sitt stöd till de västsvenska formgivarna på mässan – anser att designföretagen är en bransch med stor potential.
– Vi ska ju profilera vår verksamhet i olika sammanhang. Eftersom Milanomässan har gott renommé är det ett utmärkt tillfälle att visa upp design från Västra Götaland, säger Västra Götalandsregionens kulturchef, Claes Rydberg.
En kreativ blandning
”From Västra Götaland with love” innefattar möbler, innovativa textilier, modeplagg och objekt av ett 20-tal designers och formgivare som verkar i Västra Götaland. Några av de som deltar är följande:
• Nudie Jeans
• Almedahls
• Guldåkers snickeri i Fengersfors
• Keramikern Annika Svensson
"Knyta nya kontakter"
Möblerna är företrädelsevis dagsfärska prototyper som ännu inte hittat sin tillverkare. Flera nya projekt och mötesplatser i Västra Götaland presenteras, som till exempel Inredia – "the melting pot of interior design”- en nytänkande mötesplats för formgivare, inredare och näringsliv samt forskningsprojektet ”Design for us” som berikar gamla vårdmiljöer med ny design och teknik.
– Det här ger ju också möjligheter för designers och formgivare i Västra Götaland att knyta kontakter i ett europeiskt perspektiv. Det kan ju också ge reaktioner i form av nya arbeten och idéer som de kan arbeta vidare med hemma, säger Claes Rydberg.
Fakta:
Utställningen är en del av Svensk Forms designsatsning ”Swedish Love Stories” som visas under möbelmässan 12-17 april 2011. Urvalet av medverkande är gjort av representanter från Svensk Form Väst och Konsthantverkscentrum.
Senast uppdaterad: 2011-04-08 11:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Antibiotikafrågan kräver global ansträngning
Varje antibiotikakur ökar risken att resistenta bakterier biter sig fast i vår bakterieflora. Precis som klimathotet kräver antibiotikafrågan en global ansträngning. Det anser ordföranden i de lokala Strama-grupperna i Västra Götaland.
Den 7 april 2011 har av FN:s världshälsoorganisation WHO utlysts till Världshälsodag. En dag med fokus på resistenta bakterier och dess globala effekter.
Riskerna med detta är något som ordföranden i de lokala Strama-grupperna i Västra Götaland vill uppmärksamma. Leif Dotevall, Peter Nolskog, Peter Ulleryd och Sven Öberg menar, att vi i dag vet att antibiotikaanvändningen i sig är orsaken till dagens alarmerande resistensutveckling. Varje kur ökar risken att motståndskraftiga bakterier biter sig fast i vår bakterieflora.
Svårbehandlade infektioner
– Framtida infektioner blir svårbehandlade, den moderna sjukvården hotas med högre läkemedelskostnader, längre vårdtider och ökad dödlighet som följd. Vår bakterieflora delas av oss alla – en antibiotika¬behandling av dig idag påverkar därför din egen nästa behandling, dina närmastes nästa, likväl som alla andras kommande behandlingar, menar de fyra ordföranden.
De anser, att världen går baklänges fram mot den tid då antibiotika inte fanns. Sverige har hittills varit relativt förskonat, men även här ser vi många fall och utbrott med svårbehandlade, resistenta bakterier som lett till allvarliga infektioner och dödsfall.
Bakterier behöver inga pass
– Precis som klimathotet kräver antibiotikafrågan en global ansträngning. Resistenta bakterier behöver inga pass. Två miljarder flygresor och en allt mer internationaliserad sjukvård bidrar. Det blir bara värre, inga nya antibiotika finns i sikte och det gäller att hushålla klokt med dem som finns, anser Strama-företrädarna i Västra Götaland.
Ökad följsamhet
De pekar på, att arbetet för rationell antibiotikaanvändning nu har hög prioritet. Under 2011 till 2014 stimuleras ökad följsamhet till rekommendationerna och uppnås detta kommer den totala användningen att minska kraftigt.
– Det nationella initiativet för ökad patientsäkerhet förutsätter en gemensam och kraftfull satsning för att vi i Västra Götaland ska uppnå det fullt realistiska målet att komma ner från förra årets 397 antibiotikarecept per 1000 invånare och år till 250 recept senast 2014, anser Leif Dotevall, peter Nolskog, Peter Ulleryd och Sven Öberg.
Fakta:
Världshälsoorganisationen, på engelska; World Health Organization, förkortat WHO. WHO grundades 1948 och är ett FN-organ, med huvudkontor i Genève.
Strama
Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens) är ett rådgivande organ med uppgift att bistå Smittskyddsinstitutet.
Senast uppdaterad: 2011-04-07 15:30
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Är Sverige ett kulturland?
Västra Götaland ska få en ny kulturpolitisk strategi. För att kunna ta del av så många synpunkter som möjligt bjuder Västra Götalandsregionen in 500 personer för att bland annat få svar på om Sverige är ett kulturland.
Konferensen hålls på biografen Draken i Göteborg 7 april och då kommer diskussionerna att kretsa kring den nya samverkansmodellen. Företrädare för kommuner, stat och region möts för att resonera om hur den nya modellen fungerar, vad som krävs för att utveckla den och vilka var egentligen intentionerna med modellen.
Får bestämma mer
I korthet innebär modellen att en del av de statliga medel som fördelas till regionala kulturverksamheter samlas i en ny regional anslagspost som fördelas i en klumpsumma till regioner och landsting. Modellen ger regioner/landsting och kommuner större rätt att bestämma över de nationella medlen som går till regional kulturverksamhet.
Annelie Stark, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, tycker det är extra viktigt med den här mötesplatsen med tanke på, att det ska tas fram en ny kulturpolitisk strategi för Västra Götaland.
Viktigt med dialog
– En bra dialog mellan kommunerna, regionen och staten är viktigt för att vi ska kunna lyfta kulturens roll gemensamt säger Annelie Stark.
Ingrid Elam, vicerektor på Malmö högskola, ordförande i Konstnärnämnden och med en bakgrund som kulturchef på flera stora svenska dagstidningar kommer att ställa frågan: ”Är Sverige ett kulturland?”
Svaret på den frågan kommer förhoppningsvis under de seminarier som ska hållas och som då ska blicka framåt och ta upp andra angelägenheter för morgondagens samhälle. Till exempel om kultur kan motverka utanförskap och vad kulturella mötesplatser betyder för människors livskvalitet, delaktighet och för ortens utveckling.
Fakta:
Konferensen arrangeras av Kultur i Väst och Västarvet i samarbete med kultursekretariatet och KulturUngdom, på uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Senast uppdaterad: 2011-04-04 15:43
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Bra bemötande på akutmottagningarna
Patienterna på Västra Götalandsregionens akutmottagningar är nöjda med bemötandet och har förtroende för både läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Det visar en undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.
Västra Götalandsregionen ligger på riksgenomsnittet inom de flesta områden men resultatet varierar mellan sjukhusen.
Undersökningen visar följande positiva resultat:
• Patienterna anser att väntetiden för att få en första bedömning av sitt tillstånd var acceptabel.
• De kände sig väl omhändertagna och trygga när de kom till akutmottagningen och fick hjälp av personalen när de behövde det.
• Såväl läkare som sjuksköterskor och undersköterskor gav begripliga svar på patienternas frågor.
Arbetar aktivt med väntetider
Det finns också områden där Västra Götalandsregionens akutmottagningar kan förbättras. Patienterna nämner då information om väntetid till läkare och information om i vilken ordning patienterna tas omhand på mottagningen. Annan information - om biverkningar av läkemedel och om varningssignaler som patienten skulle vara uppmärksam på – är andra delar som kan utvecklas, enligt enkäten.
Ann Söderström är hälso- och sjukvårdsdirektör i Västra Götalandsregionen och menar, att man arbetar aktivt med väntetider och information på akutmottagningarna.
– Patienternas upplevelser och erfarenheter är viktiga i detta arbete. Nu behöver alla sjukhus analysera resultaten på lokal nivå för att fortsätta utveckla verksamheten, säger Ann Söderström.
Fakta:
Nationella patientenkäten för akutmottagningar genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting. Patienter från landets akutmottagningar har berättat om sina erfarenheter och bedömt bland annat bemötande, förtroende, delaktighet och information. I Västra Götaland har 2 400 patienter besvarat enkäten.
Senast uppdaterad: 2011-04-01 09:34
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götaland starkt inom Life Science
Den nära kopplingen mellan akademi, sjukvård och företag har haft stor betydelse för Västra Götaland. Det finns dock områden inom Life Science som kan utvecklas ännu mer. Det konstaterar förre statsministern Ingvar Carlsson i en ny rapport.
Ingvar Carlsson tackade ja till att leda ett uppdraget att analysera och kartlägga behov och möjligheter för utveckling av Life Science-sektorn i Västra Götaland. Bakgrunden till rapporten som nu presenteras, är att AstraZeneca, under våren 2010, beslutade att omstrukturera företagets globala forskningsverksamhet och öka satsningarna i Mölndal. Beslutet bidrog till uppdraget att se över Life Science-sektorn i Västsverige. Initiativtagare var förutom Västra Götalandsregionen, även Göteborgs universitet, Chalmers, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Västsvenska Handelskammaren.
Ledande klinisk forskning
Ingvar Carlsson och arbetsgruppen har sin analys klar:
– Västra Götaland har starka områden inom Life Science med potential att utvecklas väl, säger Ingvar Carlsson.
Rapporten pekar ut flera av dessa:
• Den kliniska forskningen inom främst Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset är ledande i landet.
• Det finns även en välutvecklad industriell miljö bland annat inom läkemedel och medicinteknik, här är även nya områden på väg att utvecklas.
• Dessutom har lärosätena i Västra Götaland många excellenta forskningsmiljöer, exempelvis inom biomaterial.
Potential för utveckling
Det finns även områden som kan utvecklas ännu mer i Västra Götaland. Analysgryuppen nämner till exempel att det finns ett behov av att bygga vidare på den potential som finns inom klinisk forskning genom förstärkta satsningar på kvalitetsregister., Kompetensutvecklingen bör också prioriteras genom att dialog mellan industri och akademi förs så att kompetensförsörjningen utvecklas och stärks.
Ingvar Carlsson anser också, att Västra Götaland även måste bli bättre på att marknadsföra den kapacitet och de styrkor som finns inom Life Science för att på allvar kunna konkurrera om kompetens och investeringar på en global arena.
– Det är dessutom viktigt att ha ett tydligt varumärke för Life Science-sektorn, säger Ingvar Carlsson.
Fakta:
Life science omfattar vetenskapsområden inom bland annat medicin, biologi, kemi, teknik, informatik och materialvetenskap.
Senast uppdaterad: 2011-03-31 14:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Det Västsvenska paketet – arbetet har börjat
Senast uppdaterad: 2011-04-08 08:10
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götaland bygger smart och mest
En ny nationell rapport från Chalmers Industriteknik Energy Management visar att lågenergibyggandet har slagit igenom ordentligt. Västra Götaland ligger i täten i landet.
Flera kommuner i Västra Götaland samverkar inom processen kring Smart Energi för att gå före och ställa högre krav på byggandet. Ett antal kommuner kräver lågenergibyggande vid markanvisning och bygger energieffektivt i egen regi. Detta driver också på utvecklingen.
Det här har givit resultat – även på nationell nivå.
Glädjande rapport
Det visar sig nämligen att under 2010 var andelen lågenergilägenheter i Västra Götaland en fjärdedel av den totala nyproduktionen. Det är en mer än dubbelt så hög andel som genomsnittet i övriga Sverige.
Det visar en ny nationell rapport från Chalmers Industriteknik Energy Management, som också slår fast att allt fler lågenergibyggnader byggs i Sverige i dag.
Talande siffror
Så här ser siffrorna ut:
• I Västra Götaland stod lågenergilägenheter för 24 procent av nyproduktionen 2010.
• Motsvarande siffra för Sverige är drygt 11 procent.
Enligt Västra Götalandsregionens miljöchef, Peter Holmberg, beror detta på många olika faktorer:
– Miljönämnden i Västra Götalandsregionen satsar på ett flerårigt program för energieffektiva byggnader som har drivit på utvecklingen. Samarbete över gränserna mellan offentliga aktörer, näringsliv och forskning har haft effekt. Passivhuscentrum Västra Götaland som samfinansieras ihop med Alingsås kommun är också ett viktigt regionalt kompetenscentrum, säger Peter Holmberg.
Fakta:
För att flerbostadshus ska klassas som lågenergibyggnader ska energianvändningen vara minst 25 procent lägre än gällande byggregler,
Senast uppdaterad: 2011-03-29 09:46
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Plan: Självförsörjande på blod
Västra Götalandsregionen vill bli självförsörjande på blod. För att lyckas med detta kan det bli aktuellt att bjuda in semesterfirare på ”gästblodgivning”.
Västra Götalandsregionen har ibland tvingats köpa in blod från andra landsting och ibland även från andra länder. Orsaken till detta är, att nya behandlingsmetoder och allt fler patienter har ökat efterfrågan på blod.
Nu finns dock en plan som går ut på att Västra Götalandsregionen ska bli självförsörjande på blod. Något som hälso- och sjukvårdsutskottet ställer sig bakom. Men om tanken ska kunna bli verklighet krävs det åtgärder på flera olika håll och plan:
Lämna droppar på semestern
• Det behöver utbildas fler specialistkompetenta läkare inom transfusionsmedicin, liksom fler biomedicinska analytiker.
• Det behöver bli lättare för invånarna att lämna blod. Det kan handla om ökade öppettider och fler mobila enheter. Regionen kommer också att genomföra en informationskampanj för att rekrytera nya blodgivare och behålla nuvarande.
• Det behöver också bli lättare för blodgivare i Västra Götaland kan lämna blod var som helst i länet.
En annan tanke är, att införa så kallad gästblodgivning. Detta skulle betyda, att människor från andra delar av landet kan lämna blod till exempel vid semestrar i Västra Götaland.
Dessutom behöver nya IT-system behöver utvecklas för en effektivare planering och styrning av blodförsörjningen.
Senast uppdaterad: 2011-03-24 09:21
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nytt centrum för sällsynta diagnoser
Sällsynta diagnoser kan få ett eget centrum i Västra Götalandsregionen. Placeringen blir i så fall Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg. Syftet är att underlätta vardagslivet för berörda personer och familjer.
Hälso- och sjukvårdsutskottets förslag går ut på, att ett centrum för sällsynta sjukdomar ska fungera som paraply för alla verksamheter som ansvarar för de olika sjukdomsgrupperna. Den nya centrumbildningen ska ske i samarbete med Ågrenska i Göteborg, som är ett nationellt kunskapscentrum för sällsynta diagnoser.
Det nya centret i Västra Götalandsregionen föreslås få flera uppgifter: Bland annat följande
• samordna och representera skilda verksamheter
• stimulera till utveckling
• stödja och kontrollera verksamheterna
Underlätta vardagslivet
Målsättningen är att på ett bättre sätt än i dag kunna tillgodose medicinska behov, behov av information och kontakt och att underlätta vardagslivet för personer och familjer med sällsynta sjukdomar.
Sällsynta sjukdomar medför ofta särskilda problem för patienter och deras anhöriga. Dit hör svårigheter att få rätt diagnos, behandling och uppföljning och att få information. Några exempel på sällsynta diagnoser är olika neurologiska sjukdomar, vissa typer av missbildningar och immunbristsjukdomar.
Börjar tidigt i livet
Många av de sällsynta sjukdomarna börjar tidigt i livet, drabbar många organsystem och innebär ofta att tillståndet successivt försämras. Kunskapen om sjukdomen kan saknas i sjukvården just därför att den är så sällsynt att vårdpersonalen har liten eller ingen tidigare erfarenhet av att diagnostisera och behandla. De kräver i regel insatser från flera specialister och yrkeskategorier inom sjukvården. Behandlingen är ofta mycket dyr.
Fakta:
Sällsynta sjukdomar definieras som sjukdomar som drabbar färre än 100 personer per 1 miljon invånare och förekommer inom alla ålderskategorier, men är vanligast hos barn. Det finns mellan 5 000 och 8 000 sällsynta sjukdomar. Många av tillstånden är ärftliga.
Ågrenska bedriver verksamheter utifrån ett helhetsperspektiv för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning deras familjer och professionella som möter barn och familjer.
Senast uppdaterad: 2011-03-23 14:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ja till fler operationer mot fetma
Ännu fler patienter bör få genomgå operationer mot fetma och vårdgarantin bör stärkas för barn och unga med psykisk ohälsa. Detta är två förslag som har regionstyrelsens stöd.
Det är hälso- och sjukvårdsutskottet som har begärt att få använda en del av sitt eget kapital.
Under 2010 remitterades patienter för så kallade obesitasoperationer, kirurgiska ingrepp mot fetma, där en del operationer kommer att utföras först i år. Kostnaden beräknas till tio miljoner kronor.
Västra Götalandsregionen har också fått statsbidrag på 43,3 miljoner kronor för förstärkt vårdgaranti för insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Eftersom statsbidraget kom sent har regionen ännu inte kunnat utnyttja pengarna utan de ingår i sin helhet som en del i hälso- och sjukvårdsutskottets överskott för 2010. Nu vill hälso- och sjukvårdsutskottet att pengarna kommer till användning.
Regionstyrelsen föreslog regionfullmäktige att säga ja till framställan i båda fallen.
Hälso- och sjukvårdsutskottet ska även få utöka antalet ST-läkare inom VG Primärvård till en kostnad av 42 miljoner kronor.
Senast uppdaterad: 2011-03-25 13:51
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ny idrottshögskola med kunskapscentrum
Nu har Västsverige både en idrottshögskola och ett Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling. En av finansiärerna är Västra Götalandsregionen.
Invigningen förrättades torsdagen 17 mars och bland särskilt inbjudna gäster närvarade även H.K.H. Prins Daniel, som gjort sig känd för att lägga stor vikt vid hälsa och fysiskt välbefinnande.
Vid den nya Idrottshögskolan i Göteborg finns nu ett gemensamt kraftcentrum för tillämpad utbildning och forskning som rör idrott, hälsa och kost. Centret blir en mötesplats för både forskare och lärare liksom för idrottens aktiva – både vad gäller bredd och elit.
Utveckling av idrott och hälsa
Göteborgs universitet avser att skapa ett nationellt kunskapscentrum för idrottslig prestationsutveckling och hälsofrämjande arbete. Syftet är att använda idrott och hälsofrämjande utvecklingsinsatser för att ytterligare stärka regionens identitet, kulturarv och traditioner och därmed öka universitetets och regionens attraktionskraft.
Vetenskapliga studier
Med utgångspunkt i idrottens och folkhälsans problemställningar skall laboratoriet för prestationsutveckling användas för, bland annat, följande:
• tillämpade vetenskapliga studier inom idrott och folkhälsa
• teoribildning inom området idrott och hälsa
• framtagning och sammanställning av idrotts- och folkhälsorelevant information och undervisningsmateriel
• nationellt och internationellt samarbete med olika institutioner och enheter angående forsknings- och utvecklingsarbete
Göteborgs universitet bedriver utbildningsprogram inom idrottsvetenskap, hälsopromotion och folkhälsa, vilket gör det möjligt att sprida och omsätta resultat från laboratoriet till praktisk nytta i samhället.
Fakta:
Riksidrottsförbundet (RF), Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), Västra Götalandsregionen, organisationer och företag inom det privata näringslivet bidrar, tillsammans med Göteborgs universitet, till finansieringen. Göteborgs universitet är huvudman.
Senast uppdaterad: 2011-03-17 15:30
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Halverad energianvändning 2030
Västra Götalandsregionen arbetar för att halvera energianvändningen i sina egna fastigheter fram till år 2030. Därför investeras 50 miljoner kronor i ett sjukhus.
Med stigande elpriser och debatt om energins miljöpåverkan är det naturligt att även Västra Götalandsregionen försöker att minska sin energianvändning.
Det beslutade målet som finns inom Västra Götalandsregionen är en halvering av energianvändningen i det egna fastighetsbeståndet senast år 2030 jämfört med 1995. I budgeten för Västra Götalandsregionen beskrivs hur viktigt det är att regionen tar sitt ansvar för klimat och miljö bland annat genom att minska sin energiförbrukning. Det beslutade målet kräver, enligt fastighetsnämnden, större ingrepp och utbyte av hela system samt nytänkande avseende systemval.
Åtgärder i tre steg
Baserat på gällande energideklaration har man tagit fram möjligheter att sänka energiförbrukningen vid Kärnsjukhuset i Skövde. De åtgärder som föreslås utgår från energideklarationen och innefattar tre steg: investeringar, verksamhetsanpassningar och optimering av driften. Till detta kommer också större ombyggnader av de tekniska centralsystemen.
De sammanlagda gröna nyttorna under hela avskrivningsperioden på 25 år uppgår till 115 miljoner kronor. Eftersom de samlade investeringskostnaderna under samma period beräknas till 75 miljoner kronor blir resultatet 40 miljoner kronor.
Kalkylen är beräknad i fasta priser. Om priserna på energi fortsätter att stiga i samma takt som i dag ökar i så fall både de sammanlagda nyttorna och överskottet avsevärt.
Senast uppdaterad: 2011-03-16 13:28
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Elefanten sätter färg på hbtq-frågor
Nu ska hbtq-frågor synliggöras i Skaraborg. Med stöttning av Västra Götalandsregionen ska Den rosa elefanten sätta fokus på de livsidentiteter som ofta levs i tysthet.
Den rosa elefanten är ett kulturprojekt som faktiskt skimrar i alla regnbågens färger. 14-19 mars kommer projektet att anordna Skövdes första hbtq-vecka. Hbtq står för homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner.
De sex dagarna kommer att ha ett digert innehåll.
Rockmusikal och konst
Vi har saxat följande ur programmet:
• Rockmusikalen RENT berättar historien om en grupp unga konstnärer
som kämpar för kreativitet i skuggan av Aids, bortgång och fattigdom
• Queer – ett annat sätt att se på konst, Queervisning av Konstmuseets
samlingar och några av stadens offentliga utsmyckningar
• Regnbågsvävar är en utställning av Gun Nordstrand som genom textil
behandlar aktivism och politik, Pridefestivalen och regnbågsparagrafer
• Playground är en serie samtidsporträtt där Saadia Hussain undersöker
och synliggör det vardagliga, det allvarliga, det lokala och det globala
Pågår under hela året
Den rosa elefanten, som har fått 50 000 kronor i stöd av Västra Götalandsregionen, kommer att fortsätta under hela 2011. Bland mycket annat, så kommer fotograf Elisabeth Ohlson Wallins utställning Jerusalem - som behandlar hbtq-frågor - att visas på Skövde konsthall i höst. Dessutom ska det hållas en Regnbågsmässa i S:t Helena kyrka i Skövde.
Fakta:
Den Rosa Elefanten är ett projekt för att synliggöra hbtq-frågor genom kultur i och runt Skövde. Projektet är ett samarbete mellan Slöjd i Väst, RFSL Skaraborg, Skövde Kulturhus, Svenska Kyrkan i Skövde och Stadsmuseet i Skövde med finansiering från Västra Götalands-regionen.
Senast uppdaterad: 2011-03-14 15:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Invånarnas betyg: God tillgång till vård
Invånarna känner ett stort förtroende för Västra Götalandsregionen. Det visar befolkningsundersökningen Vårdbarometern 2010.
Vårdbarometern är en undersökning som speglar den vuxna befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på svensk hälso- och sjukvård. För Västra Götalandsregionens del finns det flera positiva trender i 2010 års undersökning.
Ökat förtroende för vårdcentraler
Som följande:
• 81 procent av invånarna uppger att de har tillgång till den vård de behöver – detta innebär en ökning med en procentenhet jämfört med 2009.
• Förtroendet för vårdcentraler har ökat med cirka två procentenheter och ligger nu på 64 procent.
• Mätningar av den faktiska väntetiden visar att regionen som helhet ligger mycket bra till jämfört med övriga landsting. Däremot varierar väntetiderna mellan sjukhusen i regionen.
Annan syn på väntetider
Det finns även andra inslag som dock har en annan, mindre positiv inriktning.
Förtroendet för sjukhusvården har minskat med tre procentenheter till 73 procent. När det gäller uppfattningen om väntetider till sjukhus avviker dock Västra Götalandsregionen negativt från riksgenomsnittet. 30 procent av Västra Götalänningarna anser att väntetiderna är rimliga jämfört med 40 procent för hela landet. Befolkningens uppfattning av väntetider, oavsett om man har besökt vården eller inte, är att de är mer rimliga till besök på vårdcentral än till sjukhus
I den färska undersökningen visar dock resultatet, att Västra Götalandsregionen ligger på riksgenomsnittet för de flesta områden.
Fakta:
Vårdbarometern genomförs årligen i alla landsting och regioner förutom Gotlands kommun. I Västra Götaland omfattar den 1 000 personer i åldern 18 år och uppåt. Vårdbarometern 2010 som presenterades idag av Sveriges Kommuner och Landsting.
Senast uppdaterad: 2011-03-09 09:59
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fokus på kvinnors hjärtan
Senast uppdaterad: 2011-03-08 08:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ett smart sätt att utnyttja energin
Smartare energianvändning leder till minskade utsläpp av växthusgaser. Nu satsar Västra Götalandsregionen i ett nytt projekt för att stimulera utvecklingen av smarta nät i Västsverige.
”Kraftsamling Smarta Nät” ska kartlägga, demonstrera och marknadsföra smarta nät. Projektet är särskilt inriktat på den del av som brukar kallas Demand Side Management, DSM. Det vill säga möjligheten att anpassa industrins och hushållens användning av elenergi till produktionen i stället för tvärt om.
Goda förutsättningar i Västra Götaland
I Västra Götaland finns goda förutsättningar för detta, av följande skäl:
• Det finns långt gångna utbyggnadsplaner för vindkraft.
• Den starka fordonsindustrin i regionen arbetar aktivt med eldrivna fordon.
• Det finns oproportionerligt många elnätbolag jämfört med resten av landet.
• Många företag arbetar med produkter och tjänster som ligger nära de lokala elnätens kunder.
Fjärrtyrda hushållsapparater
Poängen med smarta nät och DSM är att de kraftigt ökar möjligheterna att utnyttja energisystemet på bästa sätt, eftersom ett smartare nät leder till att man kan styra olika energianvändare. Till exempel kan utrustning i våra hem, som till exempel hushållsapparater, fjärrstyras eller automatiseras. En framtida elbilsflotta skulle kunna utnyttjas som lager för billig el som produceras nattetid.
Utvecklingen mot smartare elnät och DSM innebär spännande affärsmöjligheter för företag inom till exempel IT, styr- och reglerteknik, energilagring, kraftteknik och inte minst för energibolagen.
”Kraftsamling Smarta Nät” riktar sig till företag, offentliga aktörer och forskningsinstitutioner verksamma inom smarta nät och DSM. På sex års sikt är målet att projektet ska ha skapat mätbar tillväxt och nya jobb inom området.
Fakta:
”Kraftsamling Smarta Nät” är ett samverkansprojekt med bland andra Västra Götalandsregionen, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Chalmers, Business Region Göteborg, Västfastigheter och Göteborg Energi.
Senast uppdaterad: 2011-03-07 13:45
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Cellprov kan förebygga cancer
Västra Götalandsregionen fortsätter satsningen på att få fler kvinnor att ta cellprov för att minska risken för livmoderhalscancer. På Internationella kvinnodagen 8 mars lanseras en insats som riktas till kvinnor i Nordöstra Göteborg.
Med stöd från Onkologiskt Centrum och Kunskapscentrum för Jämställd vård inom Västra Götalandsregionen inleder Barnmorskemottagningen i Angered och Bergsjön samt Angereds Närsjukhus nu en stor satsning för att öka deltagandet i cellprovstagning bland kvinnor i området. Kampanjen som kallas ”Ta med en vän” inleds i april och inriktas på att få fler kvinnor att gå på cellprovskontroller. Satsningen är en del av ett regionalt initiativ för att förebygga den allvarliga sjukdomen.
"Initiativ i rätt riktning"
– Det är angeläget att deltagandet i dessa regelbundna kontroller ökar. Dagens initiativ är ett steg i rätt riktning. Vi vill göra allt vi kan för att förebygga denna allvarliga sjukdom, säger Helén Eliasson (S) som är hälso- och sjukvårdsutskottets ordförande i Västra Götalandsregionen och inledningstalare på seminariet.
Livmodershalscancer drabbar årligen 450 kvinnor i Sverige. Med en enkel kontroll vart tredje år kan riskabla cellförändringar upptäckas och cancern förebyggas. Men allt för få kvinnor i nordöstra Göteborg tar den chansen. Skillnaderna mellan olika områden kan exemplifieras så här:
• Bergsjöns församling har, med 58 procent, den lägsta täckningsgraden i hela Göteborg.
• Askim, som har den högsta täckningsgraden i Göteborg. Där deltar 88 procent av kvinnorna mellan 25-49 år i regelbundna cellprovskontroller.
Förhöjd risk för utlandsfödda
Samtidigt visar en ny studie från Karolinska Institutet att utlandsfödda kvinnor har en förhöjd risk att drabbas av livmoderhalscancer jämfört med svenskfödda kvinnor.
På den nya Gynekologimottagningen på Angereds Närsjukhus i nordöstra Göteborg syns konsekvenserna av det låga deltagandet.
– Jag har sedan starten av mottagningen i mars förra året oftare stött på allvarliga cellförändringar hos kvinnor än vad jag såg på min förra arbetsplats på Östra sjukhuset. Det här skulle kunna undvikas om fler gjorde regelbundna kontroller, säger överläkare Cornelia Bergdahl som är verksamhetschef för Gynekologimottagningen på Angereds Närsjukhus.
Senast uppdaterad: 2011-03-04 10:34
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Kort som kan ge vinst på lång sikt
Den som vill utveckla en konkurrenskraftig idé kan stöttas av Västra Götalandsregionen med upp till en halv miljon kronor. FoU-kortet är en smidig och snabb lösning för att finansiera framstegsarbete.
Det är meningen att FoU-kortet ska stödja små och medelstora företag att utveckla tjänster, varor och processer med hjälp av forsknings och utvecklingsinsatser (FoU). Detta ska stärka företagens globala konkurrenskraft.
FoU-kort Bas kan stödja ett företag med maximalt 50 000 kronor och ansökningar kan skickas in löpande under året.
Värdefulla pengar
För FoU-kort Avancerat kan ansökningar skickas in under perioden 1 mars-8 april. De som beviljas stöd kan å andra sidan kvittera ut maximalt 500 000 kronor. Då krävs att det ska handla om ett forskningsprojekt som ska hjälpa företaget att ta fram tydliga konkurrensfördelar. Till exempel i form av utveckling av ny kunskap eller förbättrad pris/prestanda i förhållande till konkurrenter,
I båda fallen är det fråga om en delfinansiering. Västra Götalandsregionen täcker kostnaderna för insatser utförda av forskningsinstitut och universitet, högskolor eller andra organisationer med forskningskompetens som företagen valt att samarbeta med. Företaget måste svara för en lika stor del, kontant eller i form av egen arbetstid.
Kan utveckla ny teknik
Ett av de företag som fick stöd efter tredje omgången av FoU-kortet var Leif Åhl Verkstad AB utanför Lidköping. Tack vare forskningsmedel från Västra Götalandsregionen kan nu företaget ta steget att utveckla ny teknik som använder spillvärmen vid produktion av biogas till att torka träflis.
– Jag har själv många idéer, men har inte tid att söka stöd eller utveckla dem. Nu har jag fått kontakt med till exempel personer på Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som skall hjälpa oss med utvecklingen. Det gör att det också blir lättare i fortsättningen att slå dem en signal och bolla en idé, säger Leif Åhl.
Över 100 ansökningar har hittills kommit in under tre ansökningsomgångar 2009 och 2010, varav 41 fick medel till att utveckla sina företag. 17 företag fick FoU-kort Avancerat och 24 fick FoU-kort Bas, om sammanlagt nästan 9 miljoner kronor. Den totala projektkostnaden för alla ansökningar låg på knappt 100 miljoner kronor.
Fakta:
Programmet ägs och drivs av Västra Götalandsregionen och har de övergripande målen att stärka små och medelstora företags möjligheter att konkurrera på globala marknader, bidra till hållbar tillväxt och skapa nya arbetstillfällen samt bidra till en mer energieffektiv produktion och konsumtion.
Senast uppdaterad: 2011-03-01 09:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Hämnden fick en Oscar
Hämnden, regisserad av danska Susanne Bier och med Mikael Persbrandt i huvudrollen fick en Oscar för årets bästa utländska film. En stor framgång för en av samproducenterna, Film i Väst.
Hämnden konkurrerade i sin kategori med Biutiful (Mexiko), Dog Tooth (Grekland), Incendies (Kanada) och Outside the Law (Algeriet).
Priset är en stor framgång för det danska produktionsbolaget Zentropa Entertainment och givetvis även för Film i Väst som är en av samproducenterna till filmen.
Att Hämnden hade en god chans att ta hem en Oscar stod klart för en tid sedan då den tog hem priset för bästa utländska film i Golden Globe-galan i Hollywood. Den har setts av över 400 000 danska biobesökare och har även blivit prisad på andra filmfestivaler i Europa.
Tredje danska pristagaren
Det här är tredje gången som en dansk film tagit hem en Oscar för bästa utländska film. Tidigare har Oscar-juryn valt att prisa Babettes gästabud (1988) och Pelle Erövraren (1989). Susanne Bier var nominerad 2007 med filmen Efter bröllopet, men fick inget pris den gången.
Hämnden handlar om en läkare (Mikael Persbrandt) som pendlar mellan hemmet i en dansk idyll och arbetet i ett kaotiskt flyktingläger i Afrika. Hans son blir mobbad i skolan och knyter en vänskap som får olyckliga konsekvenser.
"The king's speech" tog hem fyra priser vid Oscarsgalan, bland annat det prestigefyllda priset för bästa film och bästa manliga huvudroll (Colin Firth).
Fakta:
Flm i Väst ägs av Västra Götalandsregionen. Film i Väst skapar förutsättningar för filmproduktion genom att bidra till finansieringen av filmprojekt. Investeringen i den enskilda filmen gör Film i Väst till samproducent och delägare och i dag är Film i Väst en av de mest framgångsrika regionala filmfonderna i vår del av världen.
Senast uppdaterad: 2011-02-28 08:38
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Vi blir fler i Västra Götaland
Under 2010 ökade antalet invånare i Västra Götaland med 10 800 personer. Drygt hälften av hela Sveriges befolkning bor i dag i något av de tre storstadslänen, det vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne.
Inom Västra Götaland fortsätter befolkningskoncentrationen. Nio av tio nya invånare under 2010 tillkom i Göteborgsregionen. 5 000 genom fler födda än avlidna och 4 000 genom fler in- än utvandrare. Göteborgsregionen visar också positiv nettoflyttning mot resten av landet. Stockholm och Skåne har dock haft betydligt starkare attraktionskraft. För Västra Götaland är nettoflyttningen mot övriga Sverige negativ tre av de senaste fyra åren.
Återerövring en nyckelfråga
Förutom i Göteborgsregionen ökar befolkningen i de större kommuner som utgör centrum på de lokala arbetsmarknaderna och på Västkusten. I mindre kommuner som ligger längre från större arbetsmarknadscentrum fortsätter befolkningen minska.
– Att återerövra en del av den förlorade positionen i de inrikes omflyttningarna är en nyckelfråga för framtiden i Västra Götaland. En i grunden stark arbetsmarknad och en omvittnat hög attraktivitet och aktivitet behöver kompletteras med bra varierat boende. Att de grundläggande förutsättningarna för att skapa en bra framtid för regionens invånare finns vittnar rader av internationella bedömningar om, menar Chefanalytiker Tomas Ekberg på Västra Götalandsregionen.
Senast uppdaterad: 2011-02-25 09:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Flickor erbjuds gratis HPV-vaccination
Unga flickor ska erbjudas gratis vaccination mot HPV, det virus som orsakar livmodershalscancer. Det har Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutskott beslutat.
Humant papillomvirus (HPV) är en av de vanligaste, sexuellt överförbara sjukdomarna i världen. Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar alla landsting att erbjuda flickor i åldern 13-17 år kostnadsfri vaccination mot HPV.
Följer rekommendationen
Västra Götalandsregionen kommer att följa rekommendationen och den preliminära "tidtabellen" ser ut så här:
• För flickor födda 1993, 1994 och 1995 kommer troligtvis vaccinationen påbörjas under hösten 2011..
• Under 2012 påbörjas vaccinationen av flickor födda 1996, 1997 och 1998.
Detta under förutsättning att den pågående upphandlingen av vaccinet avgörs under våren 2011.
Kostnadsfritt
Vaccinationen kommer troligtvis att ske på vårdcentraler och ungdomsmottagningar. Västra Götalandsregionen kommer att tillhandahålla vaccinet kostnadsfritt till de enheter som kommer att sköta vaccinationen.
Socialstyrelsen har tidigare beslutat att flickor upp till 12 år ska få vaccination mot HPV genom det allmänna programmet för vaccination. Detta kommer att genomföras via skolhälsovården så snart upphandlingen av vaccinet är klar.
Fakta:
De flesta sexuellt aktiva människor drabbas någon gång av HPV-virus. Oftast märks inga symptom och infektionen brukar läka ut av sig själv. Men på vissa personer blir den kronisk och kan på sikt utvecklas till bland annat livmoderhalscancer, en sjukdom som nästan uteslutande orsakas av HPV-virus Viruset kan också ge upphov till kondylom, alltså vårtor kring könsorganen. Det är en vanlig men oftast lindrig sjukdom.
Senast uppdaterad: 2011-02-23 15:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Sjuksköterskor får bra betyg
I dag presenterade Sveriges Kommuner och Landsting för andra gången resultaten av Nationella Patientenkäten. Resultatet från undersökningen visar att primärvården i Västra Götaland står sig bra i förhållande till andra landsting och visar en positiv utveckling inom flera områden. Patienterna är mycket nöjda med bemötandet och har också högt förtroende för både läkare och sjuksköterskor.
I Västra Götaland har drygt 22 000 patienter vid drygt 200 vårdcentraler bedömt sina erfarenheter från sitt senaste besök. Nytt i årets enkät är att även besök hos sjuksköterskor finns med bland frågorna. Lätt att komma fram på telefon
Resultatet ger särskilt gott betyg åt sjuksköterskorna. Patienterna tycker att de får bra information och att det är lätt att få träffa den sjuksköterska man önskar. Patienterna tycker också att det är lätt att komma fram på telefon och att det finns goda möjligheter att påverka dag och tid för besök. Men det finns fortfarande områden som kan förbättras, till exempel när det gäller möjligheten att få träffa samma läkare vid besöken och möjligheten till att prata i avskildhet vid receptionen. Komplement till andra undersökningar
Bättre resultat på flera områden
Det är inga stora förändringar i resultaten för Västra Götalandsregionen som helhet sedan förra mätningen, våren 2010. Däremot är resultaten bättre på flera områden sedan första mätningen hösten 2009 och andra mätningen våren 2010.
– Enkätresultatet är en bekräftelse på att primärvården i Västra Götaland rör sig i rätt riktning. Det visar också att invånarna uppskattar den ökade tillgängligheten som vårdvalsmodellen VG Primärvård innebär, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist.
Stor spridning mellan vårdcentraler
– Resultatet är ett värdefullt komplement till andra undersökningar och analyser som vi själva gör, till exempel den årliga verksamhetsanalysen som bland annat ger svar på den medicinska kvaliteten i vården, påpekar Lars-Olof Rönnqvist. Stor spridning mellan vårdcentralerna
Spridningen mellan vårdcentralernas resultat är stor på många håll. - Den nationella patientenkäten ett bra verktyg för vårt fortsatta utvecklingsarbete, inte minst för de vårdcentraler som Västra Götalandsregionen själv äger och driver. Men man får ha respekt för att vi är en stor organisation och att det går olika snabbt och kan se olika ut, säger regiondirektör Johan Assarsson. - Det är viktigt för oss att veta hur patienterna uppfattar besöket hos läkaren eller sjuksköterskan. Ofta handlar det om bemötande och information, och det är två områden som vi hela tiden jobbar med för att bli bättre, avslutar Johan Assarsson.
Fakta:
Genom Nationella Patientenkäten får patienter möjlighet att berätta om och betygsätta sina erfarenheter. Frågorna handlar om bland annat bemötande, delaktighet, förtroende och information. Undersökningen mäter patientupplevd kvalitet men säger till exempel inget om den medicinska kvaliteten. Syftet med undersökningen är att landstingen och de enskilda vårdcentralerna ska få underlag för att utveckla och förbättra vården ur patienternas perspektiv. Det är även ett underlag för jämförelser, ledning och styrning samt för patienternas val av vårdcentral där patienterna själva kan göra jämförelser mellan vårdcentralerna på webbplatsen 1177.se
Senast uppdaterad: 2011-02-22 10:16
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Utökat samarbete med Karnataka
Västra Götalandsregionen och Karnataka i Indien fördjupar sitt samarbete. Detta manifesterades under en vecka med kulturaktörer, politiker och tjänstemän från båda regionerna.
Västra Götalandsregionen har satt avtryck i Bangalore, en av Indiens största städer. Deltagarna hann med att genomföra ett digert program. Bland annat följande:
• En konferens om social design och smarta textilier, arrangerad i samarbete mellan Textilhögskolan i Borås, Högskolan för Design och Konsthantverk och Chalmers i Göteborg och Srishti School of Design and Technology i Bangalore.
• Dansgruppen Iraqi bodies gav en föreställning på Attakkalari Dance and Theatre Festival.
• Filmhögskolan vid Göteborgs universitet genomförde en festival med svensk kort- och dokumentärfilm på Suchitra School of Film and Dramatic Arts.
• Elever från Sandeklevsskolan i Göteborg bjöd på en berättarföreställning på House of Stories.
Gav bra resultat
Detta gav också några mycket fina resultat.
Under besöket enades nämligen Karnatakas chefsminister Mr Yedduyrappa och Annelie Stark, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd att utvidga samarbetet, när de träffades under ett stort pressuppbåd.
Redan i april får Högskolan i Borås en gästforskare från Srishti school Art, Design and Technology. I juni börjar den nya filmhögskolan i Bangalore anta elever – ett projekt som har utvecklats i samarbete med filmhögskolan i Göteborg. Nätverkstan Kultur i Väst kommer att starta en systerorganisation i staden senare i vår.
Imponerande utveckling
– Jag är imponerad av hur samarbetet har utvecklats på så kort tid. Jag ser tydligt att vi har mycket att lära av varandra och att det finns en stor potential för ytterligare utveckling, säger Annelie Stark.
Manifestationen är ett resultat av det treåriga samarbetsavtal som Västra Götalandsregionen och Karnataka skrev på 2009. Kulturaktörer har rest fram och tillbaka mellan regionerna och det är därigenom många fruktbara samarbeten har uppstått.
– Den här veckan har varit en otrolig möjlighet att få lära sig mycket och använda den kunskap man har på ett bredare sätt. Det är också ovanligt att som elev få en nära kontakt med politiker, folk från universitet och högskolor - något som säkert kommer att betyda mycket för oss i framtiden säger Emma Murselovic och Mona Jassim, elever på Sandeklevsskolan.
Senast uppdaterad: 2011-02-21 09:34
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Allt fler patienter får hjälp mot smärta
Fler patienter än väntat får hjälp vid långvarig smärta, ångest och depression under 2010 jämfört med 2009. Västra Götalandsregionen var det landsting som erbjöd mest KBT i förhållande till folkmängden.
Det visar summeringen av 2010 års insatser inom ramen för rehabiliteringsgarantin, som i år ger landstingen 939 miljoner kronor.
Rehabiliteringsgarantin innebär att landstingen ska erbjuda två olika behandlingar för att stödja personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning. Den ena är kognitiv beteendeterapi, KBT, för personer med depression, stress eller ångest. Den andra är multimodal rehabilitering, MMR, för patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg.
Klara behandlingsökningar
Under 2010 producerade landstingen 44101 antal KBT behandlingar för personer som hade ångest, depression eller stress vilket var 41 procent fler än föregående år. 7751 personer som hade långvarig diffus smärta fick multimodal rehabilitering vilket är 23 procent fler än 2009.
Västra Götalandsregionen var det landsting som erbjöd mest KBT i förhållande till folkmängden. Jämtland toppar listan över landstingen som erbjuder mest MMR.
För att öka utbudet av rehabilitering har landstingen både utbildat och nyanställt personal. En annan åtgärd har varit att anlita privata företag för att uppfylla rehabiliteringsgarantin.
Miljoner till förbättringar
Under 2011 har regeringen avsatt ytterligare 960 miljoner kronor. Landstingen kommer att öka kapaciteten och förbättra kvaliteten ytterligare för att stödja ännu flera patienter.
– Landstingen har gjort ett fantastiskt jobb och det känns bra att de nu snabbare kan hjälpa fler människor, säger Marianne Granath, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg, Sveriges Kommuner och Landsting.
Hon tillägger:
– Men arbetet behöver utvecklas för att förbättra kvaliteten ytterligare och att tillgången blir mer jämn i Sverige.
Fakta:
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är baserad på forskning och fokuserar på patientens tankar, reaktioner och handlingsmönster. Genom att förstå dessa så kan man lättare förändra sitt beteende och på så vis uppleva saker annorlunda.
MMR, multimodal rehabilitering, är sammansatta åtgärder där flera yrkesgrupper samarbetar med patienten. Patienten tas om hand av ett team av exempelvis sjukgymnast, beteendevetare och läkare.
Senast uppdaterad: 2011-02-21 08:07
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nya stamceller räddar liv
Senast uppdaterad: 2011-02-15 10:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Skolmaten ska bli smartare
Elevernas mat ska både smaka gott och vara klimatsmart. Västra Götalandsregionen fortsätter sin satsning på Skolmatsakademin och utbildning av måltidspersonal.
Skolmatsakademin fortsätter att växa, både i medlemsantal och betydelse. Ytterligare åtta kommuner har anslutit sig under 2011. Syftet med sammanslutningen är att stärka och utveckla skolmatens roll genom att inspirera och visa goda exempel.
Målet för Skolmatsakademins verksamhet under 2011 är att ytterligare stärka kunskapsutbytet mellan kommuner och stadsdelar. Det menar projektledaren Josefina Bodin.
Tänker på klimatet
– Vi ska också gemensamt söka EU-medel för ett projekt för kompetensutveckling av skolmåltidspersonal, säger Josefina Bodin.
Tillsammans med Karolinska Institutet, kommuner och stadsdelar i Västra Götaland kommer Skolmatsakademin att ägna stor uppmärksamhet åt klimatsmart mat. Därför hålls tre utbildningsdagar för, bland andra, kommunernas måltidspersonal, pedagoger och folkhälsofrämjare. Utbildningsdagarna genomförs i Skövde (15 februari), Göteborg (16 februari) och Uddevalla (28 februari).
Vägledning mot vinster
Utgångspunkten blir det så kallade S.M.A.R.T-materialet. S.M.A.R.T är en modell som ger vägledning vid valet av livsmedel för att hälsan och miljön inte ska belastas i onödan och den ger därför många vinster. Exempelvis blir maten billigare, djurhänsynen större, energiåtgången och miljöpåverkan mindre, samtidigt som den globala rättvisan ökar.
Västra Götalandsregionen tror på Skolmatsakademins framtid. Miljönämnden beslutade vid sitt möte den 4 februari att avsätta 300 000 kronor för ytterligare ett verksamhetsår.
Fakta:
Skolmatsakademin finansieras sedan 2007 av folkhälsokommittén och miljönämnden i Västra Götalandsregionen, tillsammans med deltagande kommuner och stadsdelar i Västra Götaland. Nu ingår 28 kommuner och sju av Göteborgs stadsdelsnämnder i det regionala kunskapsnätverket.
Senast uppdaterad: 2011-02-14 13:32
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Omval i Västra Götaland
Valprövningsnämnden beslutade på fredagen att landstings-/regionvalet i Västra Götaland ska göras om. Bakom beslutet står Valprövningsnämndens bedömning att flera felaktigheter i samband med valet kan ha påverkat valresultatet och fördelningen av utjämningsmandaten.
Läs mer på riksdagens och valmyndighetens hemsidor.
Senast uppdaterad: 2011-02-15 20:30
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götaland går i rätt riktning
Västra Götaland har en stark position jämfört med andra regioner i övriga EU-länder. Det visar den första mätningen av visionen Det goda livet, som presenterades vid Forum Västra Götaland.
Ett alldeles nytt och unikt index redovisades av Sten Lorentzon, professor vid Institutionen för Kulturgeografi och Ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Göteborg.
Syftet med projektet var att utifrån Visionen Västra Götaland – Det goda livet genomföra en uppföljning av utvecklingen i Västra Götaland och de fyra delregionerna under perioden 2000-2009.
Stark forskning och utveckling
– Detta visar att Västra Götaland tenderar att gå i rätt riktning. Jämförelse med regioner i övriga EU-länder anger en stark position, inte minst avseende sysselsättning inom högteknologisk verksamhet och satsningar på forskning och utveckling, säger Sten Lorentzon.
Undersökningen har inriktat sig på fem fokusområden:
• Ett livskraftigt och hållbart näringsliv
• Ledande i kompetens och kunskapsutveckling
• Infrastruktur och kommunikationer med hög standard
• En ledande kulturregion
• En god hälsa
Positiva förändringar
Analysen har också ägnat ökad uppmärksamhet åt perspektiven den gemensamma regionen, jämställdhet, integration och internationalisering.
Markanta positiva förändringar kan avläsas för dels fokusområdet infrastruktur och kommunikationer dels perspektivet internationalisering. Vad gäller infrastrukturen är detta, enligt Sten Lorentzon, främst en följd av stora investeringar i vägar och järnvägar. Internationaliseringen kan å sin sida i hög grad förklaras av det ökade antalet inresande studenter till universitet och högskolor.
– Resultaten manar dock till observans av vilken betydelse olika mätinstrument har för att avgöra utfallet av uppföljningarna. Några enstaka händelser kan i vissa delar avgöra resultatutfallet, säger Sten Lorentzon.
En ny trend
Forum Västra Götaland hölls i Göteborg och en fullsatt salong fick även höra Västra Götalandsregionens chefanalytiker Tomas Ekberg, som pekade på en ny trend i Västra Götaland: Framförallt under 00-talets andra hälft minskar andelen människor i utanförskap samtidigt som skillnaderna mellan de som är inne och utanför ökar.
SOM-institutets Tobias Elmkvist, Lennart Weibull och Lennart Nilsson presenterade i sin uppföljning av Vision Västra Götaland, att allt fler invånare känner sig hemma i Västra Götaland och har en positiv syn på regionens ekonomi.
Senast uppdaterad: 2011-02-11 08:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Plusresultat för Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionens resultat för 2010 blev ett överskott på 205 miljoner kronor. Det visar bokslutsrapporten som presenterades vid regionstyrelsens sammanträde på tisdagen. Det är en förbättring med 119 miljoner jämfört med 2009.
– Det är oerhört roligt att vi fått ett överskott för 2010. Det visar att vi är på rätt väg igen, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Det finns flera förklaringar till det goda resultatet. Återhämtningen inom svensk ekonomi har gått snabbare än väntat och arbetslösheten blev inte så stor som befarat. Detta har inneburit ett markant bättre skatteunderlag med högre intäkter än prognistiserat. En annan förklaring är att Västra Götalandsregionen sålt fastigheter. Reavinsten från försäljningarna och ytterligare sänkningar av premierna till AFA-försäkring har bidragit till det positiva resultatet. Sammantaget redovisar verksamheterna ett överskott, även om enskilda verksamheter inte uppnått ekonomisk balans.
Yttre faktorer har påverkat
– Yttre faktorer har påverkat oss det gångna året men naturligtvis har även personalens och
verksamheternas bidrag varit mycket viktiga, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Sjukhusens långsiktiga arbete med kapacitetsutnyttjande och tillgänglighet har förbättrat tillgången till vården. Bland annat har regionen anställt logistiker för att förbättra vänte- och ledtider i vården och möta ett ökat remissflöde.
– Som enda större landsting klarade vi vård- och behandlingsgarantin och fick ta del av ”kömiljarden” med 251 mnkr. Det är ett tydligt kvitto på att vi arbetar i rätt riktning säger, Johan Assarsson.
Marknadens förtroende ökar
Samstämmigheten kring framtida infrastruktursatsningar är stor bland lokala och regionala aktörer. Västra Götalandsregionen godkände, för sin del, under hösten avtalet om transportslagsövergripande infrastrukturåtgärder i Västsverige. I november beslutade regionfullmäktige att Västra Götalandsregionens kostnader för det västsvenska infrastrukturpaketet, 820 miljoner kronor, skulle betalas 2010.
Vid Standard & Poor´s senaste bedömning höjdes ratingen till AAA, det högsta värdet som går att få. Beskedet innebär att marknadens förtroende för Västra Götalandsregionens ekonomiska förmåga ökat.
– Det är extra roligt och hedrande för oss att bli värderade med den högsta betyg man kan få. Det ger oss också en bra grund att stå på inför de stora investeringarna regionen ska göra de kommande åren, säger Mats Friberg.
Senast uppdaterad: 2011-02-08 14:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Apflickorna årets bästa nordiska film
Årets vinnare av Dragon Award Best Nordic Film vid Göteborgs filmfestival blev Apflickorna, som belönades med en miljon kronor. Filmen är regisserad av Lisa Aschan och är en samproduktion med Film i Väst.
Juryns motivering till priset lyder så här:
En film vi älskade utan förbehåll. Den stannade hos oss hela tiden, och slutligen kände vi att vi måste ge utmärkelsen till stöd för en ny, mycket speciell talang.
Lyckad debut
Juryarbetet leddes i år av den bosniske regissören Danis Tanovic. Övriga jurymedlemmar: Lisa Siwe, regissör, Maria Bonnevie, skådespelare, Mogens Rukov, manusförfattare, Aleksi Bardy, manusförfattare och producent samt Gudrun Edda Thorhannesdottir, producent.
Aplflickorna är Lisa Aschans debut som långfilmsregissör.
Prissumman för Dragon Award Best Nordic Film vid Göteborg International Film Festival är från och med i år en miljon kronor från Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad samt från alla som bidragit till Dragon Fund.
Även en annan av Film i Västs samproduktioner var nominerad till priset. Det var Truth about men, där Tuva Novotny spelar en kvinna som överges av sin make, när denne genomgår en livskris.
Kritikernas favorit
Hyllningarna till Apflickorna fortsatte i och med att filmen fick FIPRESCI-priset. Detta delas ut av internationella filmkritikerförbundet och går till en av filmerna i tävlingen Dragon Award Best Nordic Film.
Juryns motivering: Apflickorna är en berättelse om kärlek och avundsjuka som omfattar en ensam far, hans två döttrar, en vacker kusin och en gåtfull voltigeryttare. Tack vare smart regi lyckas varje aktör - även de yngsta – hantera de mest knepiga situationer med en överraskande noggrannhet för att vara en första långfilm. Genom vackert hantverk hittar Apflickorna en rytm som är lika trollbindande som ljudet av hästarnas hovar. Lisa Aschan leker lågmält med koder från thriller, western och en mycket mild erotik. Hon har bevarat inslag av mystik som bara fyller oss med en önskan: att se henne göra en ny film.
Senast uppdaterad: 2011-02-07 08:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Vanligast att kvinnor klagar på vården
Ifjol registrerades 4 153 klagomål och synpunkter på vården i Västra Götaland. Det visar patientnämndernas årsredovisning för 2010. Sex av tio anmälningar gjordes av kvinnor.
Flera av punkterna belyser de problem som patienterna drabbas av när ingen tar helhetsansvar och patienten slussas runt mellan olika vårdenheter. Det kan leda till stora problem när patienten själv får ta ett stort ansvar för koordinering av sin vård. Det kan också innebära risker för patientsäkerheten.
Synpunkter på vården
Nästan hälften av alla synpunkter handlade om vård och behandling, drygt en tredjedel om organisations- och resursfrågor och resterande anmälningar handlade om problem med bemötande. För patienter som har klagomål på vårdens bemötande fyller patientnämnderna en särskilt viktig funktion.
Här är några exempel på de klagomål och synpunkter som patientnämnderna tagit emot under 2010:
Brister och fördröjning
• Brister i tillämpningen av reglerna för valfrihet och vårdgaranti.
• Fördröjning av behandling vid cancerdiagnoser utifrån den nationella vårdgarantin.
• Lång väntan på undersökningar vid utredningar som inte ingår i vårdgarantin.
• Osäkerhet om vem som har ansvaret i samband med remisser mellan olika vårdenheter.
Patientnämnderna utreder alla klagomål och hjälper till att förmedla kontakt med rätt myndighet eller instans om man vill driva ett ärende vidare. All kontakt med patientnämnderna är kostnadsfri.
Fakta:
I Västra Götaland finns fyra patientnämnder, som är fristående från hälso- och sjukvården. Nämnderna, som finns i Mariestad, Borås, Göteborg och Uddevalla, hjälper patienter och anhöriga när de inte lyckas lösa problem som uppstått i kontakt med hälso- och sjukvården.
Senast uppdaterad: 2011-02-04 13:10
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Birgit Bratt ny administrativ direktör
Till administrativ direktör i Västra Götalandsregionen har Birgit Bratt utsetts. Hon är idag chefsjurist i samma organisation och tillträder sin nya tjänst den 1 februari.
– Tjänsten som administrativ direktör är en nyckelposition i det nya regionkansliet, som alltmer ska hitta samarbets- och samverkanslösningar både inom kansliet och i arbetet med regionens övriga verksamheter. Birgit Bratt har den erfarenhet och förmåga som behövs för uppdraget, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Flera förändringar
Vid årsskiftet gjordes flera förändringar i den politiska organisationen för Västra Götalandsregionen. Bland annat tillkom nya utskott, kommittéer och beredningar inom ramen för regionstyrelsens arbete. Parallellt förändras också den tjänstemannaorganisation som är närmast den övergripande politiska nivån.
– De förändringar jag gör i regionkansliet ska dels stärka beredningen av de frågor politikerna ska ta beslut om, dels stärka den regionövergripande ledningen av och samarbetet inom tjänstemannaorganisationen, förklarar Johan Assarsson. Den administrativa direktören är en helt ny funktion som under sig samlar flera tidigare, enskilda avdelningar, bland annat juridik, rättighetsfrågor och folkhälsofrågor. Den administrativa direktören är dels chef för avdelningen, dels är uppgiften att leda och samordna arbetet i hela det omorganiserade regionkansliet.
"Ett spännande uppdrag"
– Det är viktigt att regionkansliet står för en hög kompetens, men också för en samsyn och en helhet i de frågor som är väsentliga för hela Västra Götalandsregionen. Det är ett spännande uppdrag som lagts på den administrativa direktören, säger Birgit Bratt. Birgit Bratt är 60 år och är idag chefsjurist i Västra Götalandsregionen, en tjänst hon haft sedan regionen bildades 1999.
– Det känns väldigt stimulerande att få fortsätta utvecklas personligen i en organisation som jag känner så väl, samtidigt som också regionkansliet nu har goda möjligheter att utvecklas, säger Birgit Bratt.
Förebild för andra
– Det behövs en ytterligare samordning av verksamheterna inom regionkansliet och det är det den nya organisationen ska ge förutsättningar för. Om vi lyckas visa vad ett gott samarbete ger, är vi en förebild för övriga verksamheter, säger regiondirektör Johan Assarsson. I regionkansliet finns cirka 400 tjänster inom bland annat områdena ekonomi, HR, kommunikation, hälso- och sjukvård, IT, kvalitetsutveckling, juridik, regionutveckling, kultur och miljö.
Senast uppdaterad: 2011-02-01 08:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Mycket matnyttigt hos Västarvet
Vad är det egentligen vi äter och hur mycket stoppar vi i oss? Mat och matvanor sätts i fokus i Västarvets nya utställning, som ska på turné i Västra Götaland och på nordiska medeltidsmuséer.
Utställningen GULP! sätter fokus på vår mat, hur den tillverkas och konsumeras idag och hur det var på medeltiden. Vad ställdes på middagsbordet förr i tiden och vilka val hade man då?
– Syftet med utställningen är att vi ska fundera över de val vi gör. Vi vill problematisera den här frågeställningen utan att vara pekpinneaktiga, säger Lena Stammarnäs, utställningsproducent vid Västarvet.
Ungdomar har styrt innehållet
Åtta ungdomar från Västsverige i åldern 19-21 år har styrt innehållet i utställningen. Deras tankar och resonemang har kretsat kring vad vi egentligen har på tallriken, när vi sätter oss för att äta. Därför har också det framtagna materialet inriktningar som konsumtion, ekologi, vegetarianism och mångkultur. De ämnen som gruppen valt ligger till grund för den utställning som Västarvets museer gemensamt har producerat.
– Det här är ämnen som deras målgrupp talar om. Sedan har vi inom Västarvet skrivit manus och formgivit deras tankar, säger Lena Stammarnäs.
Experimentera mera
GULP! uppmanar besökarna till engagemang för det vi äter, till mer experimentlust i köket och mer tid för njutning av det fantastiska utbudet det svenska mångkulturella samhället.
Utställningen innehåller flera olika rum – Naturen, fabriken, Köket, Restaurangen och Bakgården – som med sina olika dilemman utmanar våra matval och hur dessa påverkar djur, natur och människor.
Utställningen visas först på Bohusläns museum. Under 2011 – 2013 turnerar den vidare inom Västarvet och sedan på medeltidsmuseer i Sverige, Norge, Finland och Island.
Fakta:
Västarvet är Sveriges största natur- och kulturarvsförvaltning och ägs av Västra Götalandsregionen. Västarvet bedriver verksamheten på Bohusläns museum, Göteborgs Naturhistoriska museum, Lödöse museum, Vänersborgs museum och kulturlagret, Vitlycke museum, Byggnadsvård Nääs, Västergötlands museum, Hemslöjdskonsulenterna i Västra Götaland, Studio Västsvensk Konservering och Forsviks Industriminnen.
Senast uppdaterad: 2011-01-31 09:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Filmfestival med en miljon till vinnaren
En miljon kronor ligger i potten under filmfestivalen i Göteborg. Åtta bidrag tävlar om det stora nordiska filmpriset, som får starkt ekonomiskt stöd av Västra Götalandsregionen.
Tuva Novotny spelar en kvinna som överges av sin make, när denne genomgår en livskris. Truth about men är en av två samproduktioner från Film i Väst som har chans att vinna priset för bästa nordiska film vid Göteborg International Film Festival, som startar i dag. Den andra är Apflickorna och beskrivs som en ”nyanserad studie i maktspel med sexuella undertoner”.
Stöd bidrar till ökad status
Dragon Award Best Nordic Film har genomgått en rejäl statushöjning i år, eftersom vinnaren, förutom äran, tilldelas en miljon kronor. Priset delas ut vid Dragon Awards-galan lördag 5 februari.
Västra Götalandsregionen bidrar med 250 000 kronor till prissumman och skjuter även till drygt 1,6 miljoner kronor varje år till festivalen fram till 2012 i ett treårigt kulturstrategiskt uppdrag. Detta syftar till att förstärkta regionala satsningar på filmområdet.
– Filmfestivalen är inte enbart en lokal angelägenhet utan har en tydlig regional dimension. Då är det viktigt för Västra Götalandsregionen att stödja en sådan verksamhet, säger Claes Rydberg, Västra Götalandsregionens kulturchef.
Innehållsrikt program
Filmfesten i Göteborg kommer under elva dagar att erbjuda besökarna ett digert program. Till exempel:
• Film- och seminarieprogram
• Marknaden Nordic Film Market
• Internationella tävlingar
• Konserter
• Scenframträdanden
– Festivalen är viktig ur flera aspekter. Eftersom den hamnar i fokus för mycket uppmärksamhet, så bidrar den till att ge staden Göteborg och därmed även Västra Götaland internationell glans. En annan viktig aspekt är, att den erbjuder cineasterna mycket att se. Framförallt är det många nya filmer som har premiär under festivalen, säger Claes Rydberg.
Oscar-vinnare på besök
Flera kända namn kommer på besök.
En är manusförfattaren Charlie Kaufman, som ska hålla en Master Class. Han slog igenom med I huvudet på John Malkovich och vann en Oscar för sitt manus till Eternal sunshine of the spotless mind med Jim Carrey och Kate Winslet.
Även svensk films grand old man, 79-årige Jan Troell, gör ett framträdande. Han ska berätta om sina verk och den kommande filmen, Dom över död man (om tidningsmannen Torgny Segerstedt), som ska börja spelas in i februari.
Filmfestivalen i Göteborg pågår under tiden 28 januari till och med sjunde februari.
Senast uppdaterad: 2011-01-28 09:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fritt vårdval med positiva tendenser
Första året med Västra Götalandsregionens vårdvalsmodell ger en vink om flera positiva tendenser. Patienternas ställning inom primärvården har stärkts samtidigt som tillgängligheten och förtroendet ökar.
Resultaten är hämtade ur en preliminär rapport om erfarenheterna från första året med VG Primärvård. Den visar, bland annat, följande:
• Tillgängligheten till vården har ökat med fler vårdcentraler och ett ökat öppethållande.
• Den konkurrens som uppstått har också lett till bättre bemötande och service.
• Mycket talar för att patienterna fått en starkare ställning i vården i och med den ökade valfriheten.
• Undersökningar som regelbundet utförs av ”Vårdbarometern” visar att invånarnas förtroende för primärvården fortsätter att öka.
Alla går inte till "sin" vårdcentral
Det är också tydligt att möjligheten till fria val av vårdcentral har anammats av invånarna i delar av Västra Götaland. Relativt många har gjort medvetna val, men det är långtifrån alla av dessa som sedan går till ”sin” vårdcentral som patienter. I Göteborgsområdet sker två av tio besök på en annan vårdcentral än den valda eller hos läkare anslutna till den nationella taxan.
– Även om detta är en preliminär rapport, så kan vi se tendenser som är glädjande, till exempel att patienter upplever att tillgängligheten har blivit bättre. Vi kan också dra slutsatsen att man upplever ett bättre bemötande, vilket är väldigt positivt, säger Helén Eliasson, ordförande för Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutskott.
Rapporten kommer att färdigställas under första veckan i februari.
Fakta:
Västra Götalandsregionen införde sin vårdvalsmodell den 1 oktober 2009. Samtidigt startade 64 nya vårdcentraler. Sedan dess har 8 vårdcentraler upphört och 2 nya har startat. I dagsläget finns cirka 200 vårdcentraler i Västra Götalandsregionen
Senast uppdaterad: 2011-02-04 11:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Åtta guldbaggar till Film i Väst
"Till det som är vackert" tog hem två baggar: Alicia Vikander för bästa kvinnliga huvudroll och Lisa Langseth för bästa manus. Filmen har dubbel anknytning till Västra Götalandsregionen. Dels genom att Västra Götalandsregionen äger Film i Väst som samproducerat filmen. Dels genom att den till stor del är inspelad med Göteborgs Symfoniker som är en verksamhet inom Västra Götalandsregionen. Filmen är till stora delar inspelad på konserthuset i Göteborg.
Läs mer gulbaggegalan och priserna på Film i Västs webbplats
Senast uppdaterad: 2011-01-25 11:53
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västsvensk mat på världens största mässa
Nu ska västsvensk mat bli en exportvara att räkna med. Matföretagare från Lokalproducerat i Väst får nämligen chansen att visa upp sig på världens största mässa för mat, jordbruk och trädgård.
Det är Expportrådet som har utsett de svenska representanterna på Internationale Grüne Woche i Berlin. Lokalproducerat i Väst delar äran tillsammans med ytterligare tre distrikt; Bergslagen, Jämtland och Öland.
– Det är mycket tack vare Västra Götalandsregionens satsning på lokalproducerad mat som har gjort att vi har nått så här långt, säger Peter Drotz, verkställande direktör för Lokalproducerat i Väst.
Massor av maskiner och djur
Den ”gröna veckan” i Berlin spänner över stora områden och i de olika montrarna på området kan man studera allt från maskiner till djur och mat. Omkring en halv miljon människor besöker mässan varje år.
Åtta matföretagare från Västsverige får nu alltså möjlighet att visa upp sina produkter och etablera värdefulla kontakter. Lokalproducerat i Västs representanter kommer, bland annat, att presentera kalkondelikatesser, kalvdans, ost, tångknäckebröd och saft.
Det nya matlandet
Exportrådets vill på det här sättet lyfta Sverige som det nya matlandet med sikte på export. En satsning som stöds av jordbruksdepartementet. Jordbruksminister Eskil Erlandsson kommer dessutom att finnas på plats i Berlin.
– Vi har varit aktiva i flera frågor som rör matproduktion och det har tydligen gjort intryck på både Exportrådet och Eskil Erlandsson. Detta är givetvis en fin fjäder i hatten för oss, säger Peter Drotz.
Fakta:
Lokalproducerat i Väst AB bildades som ett dotterbolag till Livsmedel i Väst 2007. Initiativet till att bilda detta resurscentrum för småskaliga livsmedelsproducenter och förädlare togs gemensamt av Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. I dag samverkar cirka 400 företag, vilket ger styrka och bredd. Tillsammans med övriga dotterbolag Agro Väst och Food and Health Concept Centre verkar man för utveckling av livsmedelsbranschen i Västra Götaland.
Internationale Grüne Woche i Berlin pågår under tiden 21-30 januari.
Senast uppdaterad: 2011-01-24 09:43
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nio av tio får vård i rätt tid
Regeringen har nu räknat färdig hur den så kallade kömiljarden ska fördelas. Västra Götalandsregionen frå drygt 250 miljoner vilket är 80 miljoner mer än väntat.
– Det är fantastiskt roligt för patienterna skull och för alla som jobbar med att öka tillgängligheten till vården. Jag är verkligen jätteglad över det här beskedet, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist.
Kömiljarden är ett stimulansbidrag som staten delar ut till de landsting som kortar sina vårdköer. Kriterierna för att få del av kömiljarden fastslås i en årlig överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. För att få del av pengarna från Kömiljarden 2010 måste landstingen visa att minst 80 procent av patienterna får vård inom de tidsramar som fastställs i vårdgarantin. De landsting som klarar att ge vård i rätt tid till 90 procent av patienterna får ta del av ytterligare medel. De väntande delas i sin tur upp mellan de som väntar på besök hos den specialiserade vården och de som väntar på att få en behandling utförd.
Patienterna är vinnare
Västra Götaalandsregionen klarade gränsen med råge. I december hade 94 procent av av de som väntade på ett besök till specialistvården gjort det i max 90 dagar. Motsvarande siffra för de som väntande på operation var 90 procent. Men resultatet av kömiljarden är en sammanvägning av två perioder en på våren och en under hösten.
Uppskattningsvis skulle Västra Götalandsregionen ha fått omkring 167 miljoner om alla landsting klarat målet och fått dela på pengarna procentuellt. Men eftersom flera landsting inte klarade att komma upp till kravet på att 80 procent skulle få vård inom vårdgarantins tidsramar så blev det mer pengar att dela på för de landsting som lyckades.
Resultatet av långsiktigt arbete
De pengar man räknat med att få är redan inarbetade i budgeten. Vad som ska hända med de nya 80 miljonerna blir en senare fråga.
– Visst är det bra att vi fått mer pengar, men de största vinnarna är patienterna, understryker Lars-Olof Rönnqvist.
Han påpekar också att situationen idag är ett resultat av ett långsiktigt arbete sedan fem år tillbaka. Ett arbete som naturligtvis fortsätter framöver.
Men för 2011 har regeringen och SKL placerat moroten på längre avstånd. Kriterierna för innevarande års kömiljard har alltså skärpts. För att få del av pengarna måste landstingen under 2011 erbjuda vård till majoriteten av patienterna inom 60 dagar i stället för dagens 90 dagar.
Senast uppdaterad: 2011-01-20 17:10
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Hospicevård för unga ska utvecklas
Vården i livet slutskede för barn och ungdomar ska utvecklas ytterligare i Västra Götalandsregionen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna ska i samarbete med sjukhusen arbeta in åtgärderna i överenskommelserna för vård 2012.
– Detta är ett viktigt utvecklingsområde för att ytterligare förbättra vården för invånarna i Västra Götaland, säger Lars-Olof Rönnqvist, Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsdirektör.
Omkring 20-25 barn och ungdomar i åldern 0-19 år i Västra Götaland dör årligen inom de grupper som är i behov av hospice, vård i livets slutskede. Mellan 5-10 av dessa unga vistas på sjukhus när de avlider. Detta framgår av Socialstyrelsens dödsorsaksregister.
Koncentration är omöjlig
Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsavdelning gör bedömningen, att de geografiska avstånden omöjliggör en koncentration av hospicevården till ett sjukhus. Det bedöms också som uteslutet att den kan bedrivas på varje sjukhus. Däremot kan man utveckla hospicevården, detta oavsett om vården sker i hemmet, via växelvård, på sjukhus eller i andra former. Kompetensen inom regionens verksamheter behöver förstärkas när det gäller det medicinska, psykosociala, emotionella och andliga omhändertagandet.
Svårt sjuka med stora behov
Behovet av kvalificerad hospicevård finns för i huvudsakligen tre kategorier barn och ungdomar:
• De med en obotlig neurologisk sjukdom.
• De med cancersjukdom där den medicinska behandlingen visat sig vara otillräcklig.
• Obotligt hjärtsjuka eller de med svåra hjärnskador efter olyckshändelser.
Regionstyrelsen ger hälso- och sjukvårdsnämnderna i uppdrag att utveckla hopsicevården för unga. Detta ska ske i samarbete med berörda sjukhus och åtgärderna ska arbetas in i överenskommelserna för vård 2012.
Senast uppdaterad: 2011-01-19 10:33
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västtrafik köper in nya tåg
Västtrafik behöver investera drygt 1,3 miljarder kronor i nya tåg. Anledningen är den kommande trafikökningen. Regionstyrelsen ställer sig bakom förslaget.
Styrelsen för Västtrafik AB har lämnat in två förslag på investeringar till Västra Götalandsregionen om inköp av tåg:
• Elva pendeltåg. Kostnad: 682 miljoner kronor.
• Sex Regina trevagnståg för den regionala trafiken. Kostnad: 673 miljoner kronor.
Totalt hamnar alltså investeringsbehovet på drygt 1,3 miljarder kronor.
"Väldigt angeläget"
– Det här är väldigt angeläget och välkänt. Det har beretts i Västtrafiks egen verksamhetsplan och beskrivits för regionkansliet och regionstyrelsen i några omgångar. Det finns ett stort behov att bygga ut tåg- och pendeltrafiken för att möta det ständigt ökande kollektivtrafikresandet, säger Västra Götalandsregionens ekonomidirektör, Mats Friberg.
De hårda vintrarna tär hårt på lok och vagnar som trafikerar Västra Götaland.
Men orsakerna till Västtrafiks investeringsbehov är delvis även av annan art.
Först och främst handlar det om de mål om ökat resande som finns för kollektivtrafiken.
• I Göteborgsområdet, där resandet kommer att fördubblas fram till år 2025.
• Införandet av trängselskatt i Göteborg 2013.
• Snabbare och tätare tågtrafik Göteborg-Trollhättan-Vänersborg 2013.
Kraven ökar
Sammantaget ökar detta kraven på tågstandarden.
Det behövs också reservfordon för att öka pålitligheten och punktligheten samtidigt som kraven på komfort innerbär att ståplatser ska begränsas till kortare sträckor.
– Investeringen är av ekonomisk betydelse genom att vi inom Västra Götalandsregionen är på väg att iklä oss en större investeringskostym i och med att vi ska ta ett ökat ansvar som kollektivtrafikmyndighet, säger Mats Friberg.
Senast uppdaterad: 2011-01-18 14:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ny teknik tar tillvara spillvärme
Leif Åhls Verkstad i Saleby ska utveckla ny teknik som gör det mer lönsamt att producera småflis, el och värme från biogas. Om allt går enligt planerna kan företaget så småningom börja sälja till övriga Europa.
Leif Åhls idé går ut på att använda spillvärmen vid tillverkning av biogas till att torka träflis. Den fick han efter ett samtal med Per Wennerberg, miljökonsult i egna företaget TecnoFarm. Med hjälp forskningsmedel från Västra Götalandsregionens program FoU-kort kan kan nu företaget utveckla den nya tekniken.
Fått nya kontakter
– Jag har själv många idéer, men har inte tid att söka stöd eller utveckla dem. Nu har jag fått nya kontakter som skall hjälpa oss med utvecklingen. Det gör att det också blir lättare i fortsättningen att slå dem en signal och bolla en idé, säger Leif Åhl.
Biogas är på frammarsch som ett av de mest realistiska alternativen till diesel och bensin för drivmedel för fordon. Men för svenska lantbruk är det svårt att få tillräcklig lönsamhet i biogasproduktion. I dag finns endast omkring tio av totalt 250 svenska biogasanläggningar på lantgårdar. Men genom att öka intäkterna för produktion av biogas och småflis, så bidrar företaget till att två alternativa energikällor utvecklas.
Billigare än pellets
– Vid produktion av kraftvärme från biogas blir ungefär en tredjedel av energin el och resten blir värme, varav en stor del ofta inte tas tillvara. Om denna spillvärme kan användas till att torka flis, så kan vi höja lönsamheten, säger Per Wennerberg.
Han tillägger:
– Torr småflis skulle kunna bli ett billigare alternativ till pellets.
Leif Åhl ser möjligheter som sträcker sig utanför Sveriges gränser. Vill det sig väl kan företaget, som ligger i Saleby utanför Lidköping, i framtiden sälja tekniken i övriga Europa. Bara i Tyskland finns över 4 700 lantgårdar som har biogasanläggningar med kraftvärmeproduktion. En sådan expansion skulle också innebära att företaget behöver nyanställa.
Senast uppdaterad: 2011-01-17 11:36
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Biogaskunskap på export till Mexiko
Mexikanska delstaten Michoacán vill bygga upp biogasproduktion för el och värme. Därför har man kontaktat Västra Götalandsregionen, vilket sannolikt leder till exportmöjligheter för ett flertal företag.
En delegation från den mexikanska delstaten Michoacán gjorde ett sexdagarsbesök i Västra Götaland under slutet av 2010. Deltagarna studerade bland annat avfallshantering och vattenvård.
– De har ett akut behov av att ta hand om sitt avfall, eftersom omkring 90 procent av allt avfall går på export, säger Alex Bergström, vice ordförande i Västra Götalandsregionens miljönämnd.
Fick inspiration
Han fortsätter:
– Efter vår studieresa i Västra Götaland är de än mer intresserade av att bygga upp en egen biogasproduktion hemma i sin delstat. Den ska då inriktas på el och värme. Tyvärr inte biogas för bilar som vi satsar på i vår region.
Michoacán är en av de två delstater i Mexiko som Västra Götalandsregionen har påbörjat samarbete med, både på miljö- och kulturområdena. Syftet med samarbetet är kontakterna ska leda till uppdrag för företag i Västra Götaland. Mer specifikt ville Västra Götalandsregionen vid detta tillfälle visa upp det arbete som pågår för att främja biogastillverkning från hushålls- och jordbruksavfall, något som intresserade mexikanerna.
Goda exportmöjligheter
– Delegationen från Mexiko besökte Trollhättan, Uddevalla och Skara för att få veta mer om hur man kan ta tillvara avfall och omvandla detta till biogas. Vi tror att kontakten med Michoacán kan leda till exportmöjligheter för företag i Västra Götaland, säger Alex Bergström.
På vilket sätt då?
– Företagen i Västra Götaland har kommit så långt och kan visa upp systemlösningar för biogasproduktion som är intressanta för just Michoacán, säger Alex Bergström.
Lärare från Västra Götaland?
Han berättar, att kontakterna mellan delstaten i Mexiko och Västra Götalandsregionen kommer att fortsätta och med största sannolikhet även utmynna i utbildningsuppdrag någon gång nästa år.
– Det finns ett stort utbildningsbehov i Michoacán och ett antal nyckelpersoner i Västra Götaland kommer att svara för och hålla i den undervisningen, säger Alex Bergström.
Fakta:
Besöken hade anordnats av kommunalförbunden i Fyrbodal respektive Skaraborg. Den mexikanska delstaten Michoacán (huvudstad Morelia) har en befolkning på närmare fyra miljoner invånare.
Senast uppdaterad: 2011-01-12 09:16
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Tre nya direktörer utsedda
Regiondirektör Johan Assarsson har nu tillsatt tre direktörstjänster. Samtliga har rekryterats från den egna organisationen. Ann Söderström som är chef för smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen har utsetts till hälso- och sjukvårdsdirektör, Sten Axelsson lämnar NU-sjukvården och blir direktör för Regionservice. Ann Stokland som är direktör för Kungälvs sjukhus blir tillförordnad chef för Frölunda Specialistsjukhus.
Ann Söderström är idag chef för smittskyddsenheten i Västra Götalandsregionen, med ett övergripande strategiskt ansvar för smittskyddsfrågorna. Hon var dessförinnan biträdande smittskyddsläkare.
Hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götalandsregionen är ansvarig tjänsteman för regionstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott, som bland annat hanterar frågor om den långsiktiga utvecklingen, regiongemensamma prioriteringar, valfrihet och vårdgaranti.
Ledarstilen imponerar
Som smittskyddsläkare var hon bland annat ansvarig för samordningen av regionens pandemiplanering och genomförandet av vaccinationerna i samband med svininfluensan 2009.
– Ann Söderström har en bred erfarenhet av hälso- och sjukvård, och har varit verksam på flera olika nivåer i sjukvårdssystemet. Hennes ledarstil imponerar, hon är målinriktad och hennes strävan mot förnyelse kan på flera sätt bidra till en ytterligare utveckling av hälso- och sjukvården i Västra Götaland, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Hälso- och sjukvårdsavdelningen, som hälso- och sjukvårdsdirektören är chef för, har cirka 60 medarbetare. Ann Söderström tillträder tjänsten som hälso- och sjukvårdsdirektör den 15 mars. Nuvarande hälso- och sjukvårdsdirektören i Västra Götalandsregionen, Lars-Olof Rönnqvist, övergår samtidigt till regiondirektörens stab som seniorrådgivare.
Sten Axelsson lämnar NU-sjukvården
Sten Axelsson tillträder sitt nya uppdrag som ansvarig för Västra Götalandsregionens serviceförvaltning Regionservice den1 februari. Han efterträder Stig Fihn som lämnade tjänsten i juni 2010. Erik Hallberg som är utvecklingscontroller inom Regionservice har varit tillförordnad servicedirektör sedan dess. Regionservice har 3 700 anställda och en omsättning på ca 3,5 miljarder kronor och ansvarar för inköp och upphandling, materialförsörjning, transporter, tvätteri, administration, tryckeri, hjälpmedel, IT och telefoni, städ, vaktmästeri och måltider. Kunder är Västra Götalandsregionens 17 sjukhus, drygt 120 vårdcentraler och 168 folktandvårdkliniker, regionens övriga verksamheter och bolag samt ett antal kommuner. Sten Axelsson har varit sjukhusdirektör i NU-sjukvården sedan 2005 där han lett den omfattande omstruktureringen Vård 2010. Dessförinnan ledde han sammanslagningen av sjukhusen i Skaraborg till Skaraborgs Sjukhus i mitten av 1990-talet.
– Sten Axelsson har i sin nuvarande roll som chef för NU-sjukvården visat på ett tydligt och resultatorienterat ledarskap, säger regiondirektör Johan Assarsson. En tillförordnad sjukhusdirektör för NU-sjukvården kommer att nu att utses i avvaktan på en permanent lösning.
Direktör för två sjukhus
Ann Stokland blir under sex månader tillförordnad sjukhusdirektör för Frölunda Specialistsjukhus. Under tiden kvarstår hon som sjukhusdirektör för Kungälvs sjukhus.
– Hon har god kunskap om Frölunda Specialistsjukhus, och jag är angelägen om en snabb men bra lösning för Frölunda, säger regiondirektör Johan Assarsson. Ann Stokland, går in som tillförordnad sjukhusdirektör 1 februari, då nuvarande chefen Thomas Wallén slutar för att bli sjukhusdirektör vid Södra Älvsborgs Sjukhus. Hennes förordnande för Frölunda Specialistsjukhus gäller fram till 1 augusti 2011. Rekrytering av ny ordinarie sjukhusdirektör pågår. Frölunda Specialistsjukhus har drygt 200 anställda. Här utförs öppen och sluten specialistvård inom områdena medicin, kirurgi, neurologi, ortopedi, gynekologi, öron-näsa-hals, ögon och hud.
Senast uppdaterad: 2011-01-10 16:14
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Tar strid för ångare och museijärnvägar
Västra Götalandsregionens kulturnämnd tar strid för välbesökta attraktioner som ångare, kryssningsfartyg och museijärnvägar. Skälet är ett planerat statligt beslut som i värsta fall kan sätta stopp för verksamheten.
Transportstyrelsen planerar en ny avgiftsbeläggning och nya regler som äventyrar delar av kulturarvet. Kulturnämnden har därför beslutat att uttrycka sitt stöd till det remissvar som föreningarna Maritimt i Väst och European Maritime Heritage har skickat till myndigheten i frågan. I svaret kräver organisationerna en särbehandling av så kallade traditionsfartyg och veteranjärnvägar, som exempelvis Ångaren Bohuslän (Göteborg), Ångaren Trafik (Hjo), Svenska kryssarklubbens fartyg (i Vänern och på Västkusten) och Skara - Lundsbrunns Järnvägar.
Museum lika med döden
– Detta kan sluta med att ångbåten Bohuslän blir ett museum och då dör den, säger Per Jessing, ordförande för Maritimt i Väst och president för European Maritime Heritage.
Ge ett exempel på hur de nya avgifterna kan drabba verksamheten?
– I dag betalar frivilligt arbetande människor tvåhundra kronor om året för ett certifikat som ger dem rätt att arbeta med eller på ett fartyg på sin fritid. Den avgiften ska höjas till tvåtusen om året och om föreningarna ska betala detta för alla dessa frivilligarbetare så kommer verksamheten att försvinna, säger Per Jessing.
Han tillägger:
-Om vi bara får till en dialog, så är jag säker på att detta kommer att lösa sig.
Äventyrar utvecklingsarbetet
De nya, höjda avgifterna är en konsekvens av nya säkerhetsregler och ökad inspektion av fartygs- och järnvägstrafik som ska införas.
– Västra Götalandsregionen arbetar med en plan för att utveckla det maritima och industriella kulturarvet. De statliga besluten går nu i motsatt riktning och äventyrar utvecklingsarbetet säger Lars Nordström, andre vice ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Enligt European Maritime Heritage uppskattning är värdet av det frivilliga arbetet med dessa fartyg värt 100 miljoner.
– Sverige är inget undantag. Vår flotta av traditionsfartyg lever bara vidare med hjälp av ideellt arbete, säger Per Jessing.
Senast uppdaterad: 2011-01-05 09:30
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Bättre hygienrutiner ger friskare barn
Ett projekt som drivs av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad har minskat magsjukan i förskolorna. Förklaringen är, att personalen fått utbildning i bättre hygienrutiner.
Projektet Hygiensjuksköterska i förskolan har sedan 2006 besökt närmare 300 förskolor för att gå igenom hygienrutiner och utbilda personalen. Hygienutbildningen tar upp hur man kan förebygga och begränsa smittspridningen i förskolan genom bland annat bra rutiner vid handtvätt, blöjbyte, mathantering och åtgärder vid infektionsutbrott.
Minskad frånvaro
Förskolorna har sedan rapporterat in barnens sjukfrånvaro uppdelad på olika diagnoser. Rapporteringen talar sitt tydliga språk:
• Frånvaron på grund av mag-tarminfektioner har minskat med sex procent under 2009 jämfört med 2008.
• Bortsett från november månad 2009, så minskade även sjukligheten i luftvägsinfektioner med två procent under 2009 jämfört med 2008.
Finns mycket kvar att göra
Infektionsspridning mellan barn i förskolan går inte helt att undvika, men genom ökad kunskap går det åtminstone att minska smittspridningen.
Det finns mycket att göra åt problemet.
Statistiken visar att barn som vistas i förskolan är oftare sjuka än barn som vistas hemma. Man räknar med att förskolebarn är cirka 20-30 procent mer sjuka än hemmabarn.
Fakta:
Hygiensjuksköterska i förskolan finansieras av Västra Götalandsregionen och är ett samarbete mellan smittskyddsenheten i Västra Götaland, Barnomsorgen i Göteborgs Stad, Centrala barnhälsovården i Göteborg, Miljöförvaltningen och Strama Göteborg. Projektet startade i Göteborg och har senare utökats till att omfatta förskolor i hela Västra Götaland. Det finns dock inga resultat klara för förskolor utanför Göteborg.
Senast uppdaterad: 2011-01-03 09:06
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Svensk minoritet får bättre bemötande
Det råder stor kunskapsbrist om romsk kultur och historia, vilket leder till utanförskap. Västra Götalandsregionen försöker ändra på detta, så att den svenska folkgruppen får ett bättre bemötande.
År 1999 blev romerna i Sverige erkända som en nationell minoritet vid sidan av samer, judar, tornedalingar och sverigefinnar. Detta var ett betydande steg i demokrati- och kunskapsutvecklingen.
För att Västra Götalandsregionen på bästa sätt ska kunna leva upp till de mål som den nationella minoritetspolitiken ställer har man, bland annat, på regionstyrelsens uppdrag genomfört informationsprojektet ”Romer en nationell minoritet” som pågått sedan förra året.
Stor betydelse
– Den har haft stor betydelse. Jag har via seminarier fått möjlighet att informera om den romska kulturen, historian och rötterna, vilket kan medföra att romer kommer att få ett annat bemötande i fortsättningen. Till exempel vid sjukhus i Västra Götalandsregionen, säger Soraya Post, som arbetat med projektet.
Västra Götalandsregionen vill vara en bro och förmedlande länk mellan de egna verksamheterna och det romska civilsamhället. I dag beräknas det bo omkring 5 000-7 000 i Västra Götaland.
– Kunskapsbristen om romer är fortfarande betydande, så det är viktigt att fortsätta arbeta med frågor om mänskliga rättigheter. De anställda inom regionens verksamheter som jag har mött har varit väldigt tacksamma för informationen och vill lära sig ännu mer, säger Soraya Post.
Motverka diskriminering
Förhoppningsvis medverkar informationsprojektet till, att synliggöra och motverka de mekanismer som leder till diskriminering av folkgruppen. Enligt Soraya Post är det viktigt att öka romers inflytande.
– Detta kan, bland annat, göras genom att öka Västra Götalandsregionens verksamheters kunskap om romer, men också att öka romernas förtrogenhet och kännedom om Västra Götalandsregionens verksamheter, säger Soraya Post.
Regionstyrelsen överlämnar frågan om en eventuell särskild stödresurs för den romska gruppen till kommittén för rättighetsfrågor.
Fakta:
Romer har levt i Sverige allt sedan 1500-talet och alltsedan dess har nya grupper av romer kommit till Sverige under olika tidsperioder från flertalet länder i Europa. I dag lever därför i Sverige flera grupper romer, såsom svenska, svenska resandefolket, finska (kalé), utomnordiska och nyanlända romer från före detta Jugoslavien.
Senast uppdaterad: 2010-12-29 08:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fortsatt satsning på jämställd vård
Västra Götalandsregionen fortsätter att satsa pengar på regionala forsknings- och utvecklingsprojekt inom hälso- och sjukvård. Av totalt 27 miljoner kronor 2011 går två miljoner direkt till forskning om jämställd vård.
Hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist har fattat beslut om bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete i Västra Götalandsregionen 2011.
Nittiosex projekt med regional vetenskaplig forskningssamverkan mellan arbetsplatser i Västra Götalandsregionen delar på 25 miljoner. Av dessa är det 52 projekt som är nya och 44 som beviljas ytterligare medel för att fortsätta sitt arbete. Totala tog man emot 183 ansökningar.
Viktigt med utveckling
– Vi har fyra geografiska operationella områden inom Västra Götalandsregionen, då är det också viktigt att vi fortsätter att satsa på deras utveckling, säger Lars-Olof Rönnqvist.
Nytt för i år är ett särskilt anslag om två miljoner kronor till forskning kring jämställd vård. Denna satsning riktar sig till studier vars huvudsakliga syfte är att studera köns- och genusrelaterade faktorers betydelse för kvinnors och mäns sjuklighet, bemötande, omhändertagande, behandlingsresultat samt tillgång till vård.
– Detta är ett mycket betydelsefullt område och eftersom vi har ett kunskapscentrum för jämställd vård är det viktigt att vi till detta centrum knyter an pengar för forskningsuppdrag, säger Lars-Olof Rönnqvist.
Patienten är vinnaren
Västra Götalandsregionen fördelar varje år bidrag till regiongemensam patientnära forskning. Utöver de medicinska landvinningar som forskningen i sig kan ge, ska verksamheten bidra till att höja kompetensen hos den sjukvårdspersonal som medverkar och till att stimulera och stödja en kunskapssökande attityd i sjukvården. En utveckling som i förlängningen kommer patienterna till nytta på, exempelvis, följande sätt:
• nya och förbättrade behandlingsmetoder
• ökad kvalitet i omhändertagande
• bättre omvårdnad
Senast uppdaterad: 2010-12-27 09:34
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Johan Assarsson slutar som regiondirektör
I september 2011 lämnar regiondirektör Johan Assarsson sin tjänst.
– Det är med blandade känslor jag tagit det här beslutet, men det känns som rätt tidpunkt. Västra Götalandsregionen står stabil efter tolv år och det är ett bra tillfälle för en ny regiondirektör att gå in i nästa utvecklingsfas, säger Johan Assarsson.
– Johan Assarsson har gjort ett mycket gott jobb under många år. Det är tråkigt att han bestämt sig för att lämna sin tjänst, men det är ett val han har gjort och jag respekterar hans beslut, säger Gert-Inge Andersson, regionstyrelsens ordförande.
Johan Assarsson, 48, tillträdde tjänsten som regiondirektör den 15 november 2004. Han kom då närmast från posten som landstingsdirektör i Kalmar län och hade dessutom bland annat jobbat i flera år inom hälso- och sjukvården i Skåne.
Kommit en bra bit på väg
– Hälso- och sjukvårdsfrågorna har alltid varit angelägna för mig och ett av mina mål när jag tillträde som regiondirektör var att arbeta med utvecklingsfrågorna inom hälso- och sjukvården i Västra Götaland. Att alltmer se hälso- och sjukvården som en del av den regionala utvecklingen, och att därmed knyta ihop Västra Götalandsregionens båda huvuduppdrag. Här tycker jag att vi har kommit en bra bit på väg, säger Johan Assarsson.
Under åren i Västra Götalandsregionen har även ledarskapsfrågorna stått högt på dagordningen för Johan Assarsson.
– Jag har fokuserat på utveckling och rekrytering. En målsättning för mig har varit att lyfta fram kvinnor och yngre ledare till högre positioner, och där tycker jag att jag har lyckats.
Positiv utveckling
För att kunna bibehålla en hög nivå på regionens verksamhet, krävs en god ekonomi. Här kan Johan Assarsson se tillbaka på en flera år med positivt resultat i bokslutet.
– Bakom resultaten ligger många gånger ett tufft arbete. Det är hela tiden en balansgång mellan politiska krav och verksamheternas bedömningar utifrån patienternas och kundernas behov. Att vi är en stor organisation ställer också höga krav på cheferna, och jag tycker att Västra Götalandsregionen har chefer som klarar detta mycket bra.
– Mest nöjd med vad som hänt de här åren är jag med att vi uppnått en betydligt högre tillgänglighet till hälso- och sjukvården, inte minst genom vårdvalsystemet VG Primärvård och jag ser också allt mer av samarbete mellan sjukhusen för att klara tillgängligheten. Och gemensamma lösningar på servicesidan gör att vi kan bli mer effektiva även när det gäller olika stöd- och serviceprocesser.
En region som tar plats
Johan Assarsson har – när han slutar i september nästa år – varit nästan sju år på posten som regiondirektör.
– Om jag ser till mina kollegor runtom i landet, är det en förhållandevis lång tid. Det är ett oerhört stimulerande och intressant men också krävande jobb.
Under åren har Västra Götalandsregionen utvecklats till en region som självklart tar plats i Sverige och visar vägen.
– Från att det regionala utvecklingsuppdraget varit en försöksverksamhet har vi från den 1 januari 2011 ett permanent uppdrag. En utveckling mot fler regioner i Sverige är oundviklig, det tycker jag att vi och Region Skåne visat genom vårt sätt att sköta uppdraget. Vi kan ofta visa att regionerna gör skillnad i samhället, säger Johan Assarsson.
Avslutar i september 2011
Beslutet att lämna regiondirektörstjänsten har vuxit fram.
– Jag lämnar inte för att gå till ett annat jobb, utan det kändes helt enkelt som att det var dags att lämna över till nya krafter. Jag har kommit överens med regionstyrelsens ordförande att vara kvar till och med september 2011, säger Johan Assarsson.
– Det är bra att Johan Assarsson är kvar som regiondirektör ännu några månader. Det ger oss tid att rekrytera hans efterträdare, ett arbete som inleds omgående, säger Gert-Inge Andersson.
Senast uppdaterad: 2010-12-22 11:00
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Riskgrupper uppmanas att vaccinera sig
Senast uppdaterad: 2010-12-20 09:16
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Användningen av antibiotika ska minska
Antalet recept på antibiotika som skrivs ut i öppenvården ska minskas med 29 procent på fyra år. Det är ett av regeringens mål i en ny satsning på patientsäkerhet. Västra Götalandsregionen kan lyckas om alla berörda hjälps åt.
– Det är oerhört glädjande att regeringen anser att detta är ett viktigt medicinskt problem. Nu ser vi att antibiotikaresistenta bakterier får en ökning i landet som påverkar sjukvården, då är det en patientsäkerhetsfråga, säger Peter Ulleryd , biträdande smittskyddsläkare vid Västra Götalandsregionens smittskyddsenhet.
Finns pengar att hämta
Målet som regeringen har satt upp innebär, att antibiotikaanvändningen i öppenvården ska minska med mer än 1,2 miljoner recept under de närmaste fyra åren. Detta för att motverka utvecklingen av motståndskraftiga bakterier. De landsting som lyckas, får del av regeringens patientsäkerhetspeng på 400 miljoner kronor.
Strama – Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens – har lagt ett nationellt mål på 250 antibiotikarecept per tusen invånare och år. Samma mål har regeringen satt upp till år 2014. I september 2010 låg Västra Götaland på omkring 390 utskrivna antibiotikarecept per tusen invånare. Bara Stockholm och Skåne låg högre.
Måste ändra inställning
Är det möjligt för Västra Götaland att nå regeringens mål?
–Ja, men det krävs en genomtänkt satsning och ansträngning av alla inblandade. Både vården och samhället måste ompröva inställningen till antibiotika, säger Peter Ulleryd.
Han menar, att antibiotika är en ändlig resurs. Ju mer vi använder den desto snabbare selekterar vi fram motståndskraftiga bakterier. Så är det inte med några andra läkemedel.
– Eftersom det bara kommit fram ytterst få nya antibiotikasorter de senaste åren så måste vi spara de vi har till patienter som verkligen behöver behandling mot bakteriella infektioner, som personer med blodförgiftning eller lunginflammation.
Inte till förkylningar
– Däremot inte i de fall där antibiotika visat sig ha blygsam effekt såsom vid bihåleinflammation eller måttlig halsfluss eller ingen effekt, såsom vid förkylningar, säger Peter Ulleryd.
Peter Ulleryd hänvisar till de behandlingsrekommendationer som tagits fram av Strama och Läkemedelsverket.
– Studier i till exempel Kalmar har visat, att om man följer rekommendationerna kommer man ned till de uppsatta målen. Det finns redan länder, bland annat Holland, som är nere i 250 utskrivna antibiotikarecept per tusen invånare och år, säger Peter Ulleryd.
Fakta:
Antibiotika är ett samlingsbegrepp för de läkemedel som används för att behandla infektioner som beror på bakterier. En av dessa grupper av antibiotika kallas penicillin.
Senast uppdaterad: 2010-12-16 14:26
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nu kan du jämföra vården
En enkät som gjordes tidigare i år visade att patienterna inom Västra Götalands primärvård upplevde att kvalitén höjts sedan 2009. Nu finns resultaten tillgängliga på 1177.se/vgregion.
Mätningen visade att mer än var tredje svarande i enkäten upplevede kvalitén på vården som utmärkt och var fjärde att den var mycket bra.
Av de tio frågor som ställdes till patienterna så fick samtliga fler positiva svar jämfört med enkäten som genomfördes år 2009. De tillfrågade fick till exempel svara på följande:
Skulle du rekommendera den här mottagningen till andra?
Fick du tillräcklig information om ditt tillstånd?
Kände du förtroende för den läkare som du träffade?
Kände du att du blev bemött med respekt och på ett hänsynsfullt sätt?
Ska märka skillnad
Resultatet visade också, att de privata vårdgivarna generellt sett fick högre positiva omdömen än de offentliga alternativen.
Susanne Tedsjö som är planeringsledare vid Västra Götalandsregionens strategiska utvecklingsenhet, konstaterade då att slutomdömet totalt sett var gott.
– Det finns ett inslag av konkurrens och därför är det också meningen att vårdcentralernas kunder ska märka skillnad. Men jag tycker det är roligt att se, att många vårdcentraler har förbättrat sin verksamhet sedan förra mätningen även om de ännu inte hamnar i toppskiktet, säger hon.
Just nu genomförs en ny enkät i primärvården som kommer att publiceras i februari 2011. Då återstår att se om utvecklingen är fortsatt positiv.
Här kan du själv gå in på 1177.se/vgregion och jämföra olika vårdcentraler med varandra.
Fakta:
Vårens mätning genomfördes i Västra Götalandsregionen på 201 vårdcentraler, 116 offentliga och 85 privata vårdcentraler i VG Primärvård i februari. Urvalsperiod 4 veckor, vecka 5–8 (februari 2010). Mätningen omfattar patienter som besökt läkare på medverkande enheter, även barn, då enkäten gått till vårdnadshavare.
Senast uppdaterad: 2010-12-14 11:21
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Färre vårdskador med ny metod
Vårdskador och kostnader för kvalitetsbrister har minskat inom delar av Västra Götalandsregionens verksamheter. Förklaringen är en genombrottsmetod, som använts av åtta team ur olika yrkeskategorier.
I dag är det väl känt att vårdskador i hög omfattning leder till stort lidande för många patienter inom sjukvården. Bara i Sverige drabbas omkring 100 000 personer årligen av en vårdskada.
– De flesta vårdskador går dock att undvika och är fullt möjliga att förebygga med konsekventa och systematiska åtgärder, säger Maria Magyar.
Ettårigt projekt
Hon är utvecklingsledare vid Centrum för verksamhetsutveckling (CVU) och har tillsammans med kollegan Margareta Gibbons ansvarat för det ettåriga projektet Steget före i Västra Götalandsregionen.
Under ett år har åtta team, som tillsammans representerade 30 olika verksamheter inom Västra Götalandsregionen, arbetat med den så kallade genombrottsmetoden. Huvudmålet för projektet har varit att minska vårdskador och att öka riskmedvetenheten hos alla som kan påverka patientsäkerheten.
Stoppa infektioner
Ett intensivvårdsteam från Sahlgrenska sjukhuset – CIVA/NIVA från Område 5 – deltog med ett projekt som handlade om att stoppa infektioner relaterade till centrala venkatetrar (CVK). Dessa plastkatetrar används, bland annat, till att föra in läkemedel i kroppen på patienter. De drev sitt projekt på två intensivvårdsavdelningar och kunde se konkreta förbättringar tack vare den nya metoden, på följande sätt:
• Under 2009 upptäckte de att avdelningarna haft 25 CVK-relaterade infektioner.
• Under 2010 har de hittills upptäckt åtta stycken, varav fem i januari när projektets åtgärder inte börjat verka ännu.
Använda tiden rätt
Ett annat mål med det projektet var, att öka medvetenheten om kvalitetsbristkostnader, eftersom även köer, ineffektivitet och väntetider medför kostander.
– Det handlar i första hand om att spara pengar, men att använda tiden på bästa möjliga sätt. Kvalitetsbristkostnader är sånt som inte skapar mervärde för patienten och vi jobbar ju hela tiden för patienternas bästa, säger Maria Magyar.
Hur går ni vidare nu?
– För CVU:s del är projektet avslutat. Men deltagarna fortsätter sina förbättringsarbeten med stöd av respektive verksamhetsledningar, säger Maria Magyar.
Fakta:
År 2008-2009 initierade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med landsting och regioner en nationell satsning för att minska vårdskador i Sverige. Ett stöd för arbetet är sex framtagna evidensbaserade åtgärdspaket. CIVA och NIVA är förkortningar för centralintensivvårdsavdelning respektive neurointensivvårdsavdelning.
Senast uppdaterad: 2010-12-13 11:07
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Lättare komma fram till vårdcentralerna
Den senaste statistiken över väntetider i vården visar att det blivit lättare att både nå vårdcentralen på telefon och att få komma dit och träffa en läkare inom sju dagar som är tidgränsen enligt vårdgarantin.
Telefontillgängligheten vid landets vårdcentraler ligger på ungefär samma nivå som vid föregående mätning. Resultatet var 89 procent för riket. Tretton landsting ligger över 90 procent. Bäst i mätningen var Kalmar och Kronoberg med 99 respektive 98 procent, tätt följt av Västra Götaland, som förbättrat sin tillgänglighet från 95 till 97 procent.
Den genomsnittliga siffran för Sverige visar att 92 procent av patienterna, som behövde träffa en läkare i primärvården, fick detta besök inom sju dagar. I Västra Götaland var det 95 procent.
Det landsting som har bäst tillgänglighet är Halland med 97 procent. Tätt följt av Blekinge, Gotland och Värmland med 96 procent. I botten återfinns i Dalarna, Norrbotten och Jönköping med 83 och 85 procent.
Här finns mer information om väntetider i vården
Senast uppdaterad: 2010-12-09 15:55
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stor satsning på biogasutveckling
Västra Götalandsregionen vill förstärka sin roll som landets ledande biogasregion. Därför samlar man alla aktörer för att öka användning och produktion av biogas för fordon. Totalt satsas 24 miljoner kronor under tre år.
Västra Götalandsregionens miljönämnd har under våren 2010 samlat de offentliga och marknadsmässiga aktörer i Västra Götaland som är mest aktiva i biogasutveckling. Det råder en samstämmighet bland dessa att den kraftfulla utveckling som skett inom området ställer ökade krav på erfarenhetsutbyte och en tydligare samverkan.
Detta har resulterat i ett program för biogasutveckling som sträcker sig från 2011 till och med 2013.
Två viktiga syften
– Det finns två syften med programmet. Dels ska miljönämnden se hur man kan fördela sina resurser där de gör mest nytta och dels skapa en plattform runt det arbete runt biogas som redan finns i Västra Götaland, säger miljöstrateg Tomas Österlund vid Västra Götalandsregionens miljösekretariat.
Aktörerna inom nuvarande Biogas Väst är angelägna om att samverka inom programmet. För att skapa en stark biogasplattform har följande områden pekats ut där samverkan är särskilt angeläget: teknikutveckling för fordon och jordbruk, offentlig efterfrågan, infrastruktur, export, rötningspotential samt förgasningspotential.
24 miljoner till programmet
Miljönämnden har fattat ett inriktningsbeslut om att satsa totalt 24 miljoner kronor under tre år för att genomföra programmet.
Delmålet fram till 2013 är att öka andelen producerad respektive konsumerad biogas per år från dagens 0,1 terawattimmar till 0,3. Målet fram till 2020 är 2,4 terawattimmar.
– Då måste vi också jobba för att underlätta att det produceras mer biogas, men också att det skapas en marknad som efterfrågar gasbilar, så att användningen ökar. Detta kan göras genom, till exempel, offentliga inköp inom Västra Götalandsregionen och kommunerna, säger Tomas Österlund.
Så ska visionen förverkligas
För att nå visionen och målen föreslås ett programarbete inom nio delområden:
• Samverkan för biogasutveckling
• Verka för tydligare nationella mål och ökat nationellt stöd.
• Sprida kunskap och information om biogasutvecklingen i hela Västra Götaland.
• Fler aktörer använder upphandling som verktyg.
• Kollektivtrafiken drivs med biogas.
• Stödja en hemmamarknad som även leder till en exportmarknad.
• Utveckla den regionala infrastrukturen för biogas
• Främja forskning och kompetensförsörjning
• Ökat samarbete med andra regioner
Senast uppdaterad: 2010-12-08 08:28
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Allt mer stöd till internationella kulturprojekt
Västra Götalandsregionens kulturnämnd satsar sju miljoner kronor på nya utvecklingsprojekt varav flera rör sig på en internationell arena. Dessutom ska en ny kulturpolitisk vision arbetas fram nästa år.
Vid sammanträdet – som också blev det sista för Västra Götalandsregionens sittande kulturnämnd – fick totalt 66 nya utvecklingsprojekt sammanlagt drygt sju miljoner i stöd för att kunna genomföras. Projektmedlen är en av kulturnämndens mer omfattande stödformer till det fria kulturlivet i Västra Götaland.
Vitryssland visar upp sig
Det blir allt vanligare, att de projekt som beviljas stöd av kulturnämnden rör sig på en internationell arena. Här är några exempel:
• ”Show Europe - Show Belarus” - musiker, fotografer och konstnärer från Vitryssland, Estland och Litauen ska starta utbyten.
• ”Indisk Tabla” - Lidköpings musikskola planerar ett utbyte med den indiska musikern Rahul Pophali.
Går över gränsen
Bland övriga projekt som beviljats medel finns flera inom filmområdet och andra som har som ambition att skapa nya, gränsöverskridande mötesplatser för kultur i Västra Götaland.
Under 2011 kommer Västra Götalandsregionen att arbeta fram en ny kulturpolitisk vision. Inför arbetet har tre oberoende forskare utvärderat den nuvarande visionen och presenterat resultatet för kulturnämnden.
Drar nya lärdomar
– Det här är ett mycket intressant material som vi kommer att ta till oss och dra lärdom av inför arbetet med den nya visionen säger Claes Rydberg, Västra Götalandsregionens kulturchef.
Arbetet med en ny kulturvision och kulturplanerna kommer att hanteras av kultursekretariatet som kommer att möta och föra dialog med intressenterna – till exempel kommuner, kulturverksamheter, politiker, föreningar, organisationer.
Fakta:
Projektmedlen omfattar totalt 17 miljoner kronor per år och delas ut två gånger om året – i juni och december. 129 projekt har ansökt om medel i höstens omgång – 66 av dem får sina ansökningar beviljade.
Senast uppdaterad: 2010-12-06 11:39
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ambulanssjukvården kan bli ännu bättre
Ambulanssjukvården i Västra Götalandsregionen fungerar i huvudsak bra. Det visar en översyn av verksamheten. Nu ska den bli ännu bättre genom ökad tillgänglighet och kompetens.
En översyn som gjordes i våras visade, bland annat, följande:
• Den medicinska kompetensen i ambulanssjukvården har ökat sedan år 2006 med specialistutbildade sjuksköterskor och ökad läkarmedverkan.
• Ambulanserna har bättre utrustning och utveckling har skett mot vård på rätt nivå.
• Ambulanserna fungerar alltmer som mobila akutmottagningar.
Varierande väntetider
Översynen gällde även väntetiderna på ambulans i olika områden i Västra Götaland och visade att dessa varierar inom regionen.
För att få en högre och jämnare kvalitet i ambulanssjukvården föreslås nu ett antal gemensamma nivåer som ska vara lika för all ambulanssjukvård i regionen. Det gäller bland annat tillgängligheten, personalens kompetens, vilken vård de ger och hur vården ska dokumenteras. Syftet är att alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till lika god ambulanssjukvård oavsett var man bor. Standarderna ska vara uppnådda, eller överträffade, senast vid årsskiftet 2012/2013.
Flera förslag på förändringar
Här är några exempel på föreslagna förbättringar:
• Väntetiden från det att SOS Alarm tar emot samtalet till dess att ambulansen är på plats ska vara högst 20 minuter för 90 procent av invånarna när det gäller prio 1-larm. Idag nås 84,5 procent av invånarna inom 20 minuter.
• Vid sjuktransporter som är beställda minst tolv timmar i förväg ska det inte förekomma någon försening alls om patienten har en bokad behandling eller undersökning.
• Om en sjuktransport inte är förbeställd ska transporten ordnas inom två timmar.
• Samma riktlinjer för vård och behandling ska tillämpas inom hela regionen.
Senast uppdaterad: 2010-12-02 08:50
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
"Jämställ hiv med kroniska sjukdomar"
Hiv finns i Sverige och många av de drygt 5 000 personer som lever med infektionen möts av rädsla och okunskap. Det här är ett problem som nu uppmärksammas av Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad.
Den 1 december är det World Aids Day (WAD), internationella aidsdagen. För andra året i rad sätts fokus på fördomar och diskriminering. Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad uppmärksammar dagen i nära samarbete med frivilligorganisationer (PG Väst, RFSU, RFSL, Stadsmissionen, EKHO, Unplugged).
Tänk på ansvaret
Kampanjen ”Jag har ju inga fördomar om hiv, men…” vill få betraktaren att tänka på vilket ansvar alla har i att människor känner sig diskriminerade.
– Vi hoppas att den som ser kampanjen ska reflektera över sina och andras fördomar om hiv, säger Karin Stenqvist, regionöverläkare med ansvar för prevention av sexuellt överförbara sjukdomar/hiv.
En kronisk sjukdom
Hon anser, att det är hög tid att jämställa hiv med vilken kronisk sjukdom som helst.
– I dag väljer många att dölja att man har hiv av rädsla för att bli diskriminerad. Vi borde ha kommit längre och vi kan bättre, säger Karin Stenqvist.
Budskapet kommer att synas på spårvagnar och bussar i regionen under två veckor.
Dagen uppmärksammas även på olika sätt runt om i Västra Götaland samt nationellt av frivilligorganisationer, skolor, landsting och kommuner.
Fakta:
Cirka 33 miljoner människor lever med hiv/aids i världen idag.
Senast uppdaterad: 2010-12-01 10:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Sjukhusens ekonomi ska stabiliseras
Sjukhusen i Västra Götalandsregionen får 200 miljoner kronor för att stabilisera sin ekonomiska situation. Detta är en del av de nya satsningar som beslutats av regionfullmäktige.
I juni beslutade regionfullmäktige om budgeten för nästa år samt inriktning för åren 2012 och 2013. Budgetförslaget lades av Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet.
Den nya politiska ledningen med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har lagt fram en kompletterad budget, som innebär nya satsningar på 243 miljoner kronor.
Västtrafik får 40 miljoner
Satsningarna fördelas så här:
• Västra Götalandsregionens sjukhus behöver stabilisera sin ekonomiska situation och tillförs därför 200 miljoner kronor.
• En översyn av prisbilden på regionala resor behöver genomföras. I väntan på denna översyn tillförs Västtrafik 40 miljoner kronor.
• Ny lagstiftning har gett patientnämnderna ett utvidgat uppdrag. För att klara detta tillförs patientnämnderna två miljoner kronor.
• Kulturnämnden tillförs en miljon kronor.
Oförändrad skattesats
Budgeten antogs av regionfullmäktige 30 november, men Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverade sig mot beslutet till förmån för egna budgetförslag.
Regionfullmäktige beslutade även att skattesatsen för nästa år ska vara oförändrad, 10 kronor och 45 öre. Det gör att skattesatsen är oförändrad sedan 2005 då den höjdes från 10 kronor och 25 öre.
Under regionfullmäktige genomfördes omkring 1 600 val till bland andra hälso- och sjukvårdsnämnderna, sjukhusens styrelser och nämnderna för regionutveckling, kultur och miljö.
Hämta listan med ledamöter och ersättare
Senast uppdaterad: 2010-12-01 17:45
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götaland lyfter med kvinnors kraft
I Västra Götaland omsätter företag som leds av kvinnor 62 miljarder kronor. Nu anordnar Västra Götalandsregionen en mötesplats som ska lyfta fram potentialen och betydelsen av kvinnors företagande för framtiden.
I dag svarar kvinnor för cirka en tredjedel av allt nyföretagande.
I hela landet omsätter företag som leds av kvinnor totalt 323 miljarder kronor. I Västra Götaland omsätter dessa företag 62 miljarder. Siffrorna kommer från Tillväxtverket och gäller företag med upp till 500 anställda där företagsledaren är en kvinna.
Många företag och jobb
Men potentialen är naturligtvis ännu högre.
Om kvinnor startade företag i samma omfattning som män skulle det innebära nästan 10 500 nya företag och nära 27 000 nya arbetstillfällen i Västra Götaland.
– Sedan programmet Främja kvinnors företagande startade har mer än tretusen entreprenöriella och innovativa kvinnor nåtts av insatserna genom ett trettiotal projekt i olika delar av Västra Götaland, säger Marie Sjövall vid Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat.
2 december arrangerar Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket en mötesplats om kvinnors företagande. Syftet är, att lyfta fram potentialen och betydelsen av kvinnors företagande för framtiden.
Underlätta för nya idéer
– Och inte minst visa på kvinnors innovationskraft och entreprenörskap, säger Marie Sjövall.
Under dagen träffas deltagare i programmet Främja kvinnors förtagande, innovations- och rådgivningsaktörer, forskare, näringslivsutvecklare och programansvariga från Tillväxtverket.
– Det ska bli spännande att diskutera erfarenheter hittills och hur vi i framtiden än bättre kan underlätta för kvinnor att utveckla idéer och starta och driva företag, säger Marie Sjövall.
Västra Götalandsregionens insatser för att främja kvinnors företagande handlar bland annat om att stimulera företagssamverkan, mentorskap, nätverksbyggande och att i än högre grad försöka nå kvinnor med de erbjudanden som finns kring företagande.
Fakta:
Det är Västra Götalandsregionen som ansvarar för Tillväxtverkets program Främja kvinnors företagande i Västra Götaland.
Senast uppdaterad: 2010-11-29 11:59
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nu kan det Västsvenska paketet förverkligas
Nu kan arbetet med att införa det Västsvenska paketet inledas. Det har styrgruppen för projektet beslutat.
Kent Johansson, ordförande i Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd är mycket nöjd:
–Vi hade ett möte i styrgruppen som innebär att projektet nu är i gång. Och det tycker jag är bra, säger Kent Johansson.
Beslutet innebär att projekteringen av Västlänken kan starta. Det innebär också att man kan genomföra kollektivtrafikåtgärder och trimningsåtgärder i väg- och gatusystemet. Åtgärderna för kollektivtrafiken innebär bland annat att Västtrafik kommer att kunna erbjuda kunderna större turtäthet och fler linjer, nya och längre tåg, en kraftig utbyggnad av pendelparkeringar samt en fortsatt satsning för att fördubbla resandet.
Drivande kraft
– Västra Götalandsregionen, med sitt ansvar för regionala utvecklingsfrågor, är en av de drivande krafterna i att få till stånd den hlhetslösning som Västsvenska paketet innebär, säger regiondirektör Johan Assarsson och fortsätter:
– Förberedelser pågår nu också för att göra Västtrafik till en helägd verksamhet inom Västra Götalandsregionen, och det kommer sannolikt att öka våra möjligheter att ta ansvar för att utöka kollektivtrafiken i de nya väg- och järnvägslösningarna.
Stora investeringar
Summan av de kollektivtrafikåtgärder samt åtgärder i vägsystemet, som kommer att genomföras under 2010-2011 uppgår till 700 miljoner kronor.
Västsvenska paketet innehåller infrastrukturlösningar från och med nu och fram till 2027. För att minska trängseln, förbättra miljön och bidra till att finansiera satsningarna införs trängselskatt i Göteborg från den 1 januari 2013. Totalt bidrar Västra Götalandsregionen med 820 miljoner kronor till paketet.
Senast uppdaterad: 2010-11-26 10:48
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nedskräpning i Bohuslän en EU-fråga
Attraktiva naturmiljöer skräpas ned av avfall som förs in med havsströmmarna. I Bohusläns skärgårdar kommer uppskattningsvis 80 procent av avfallet från andra länder. Nu tar västsvenska aktörer upp problemet i Bryssel.
EU:s gemensamma politik för havsmiljön, havsmiljödirektivet, gör det möjligt att på allvar prioritera frågan om nedskräpningen av havet och kusterna. Direktivet kräver att EU-länderna ska ha uppnått god havsmiljö år 2020. I ett gemensamt havsområde, som till exempel Nordsjön, måste länderna hjälpas åt för att uppnå en god miljö i havet.
Inte förhandlingsbart
– Kravet i havsmiljödirektivet är inte förhandlingsbart, så är det här en viktig fråga för beslutsfattare och tjänstemän i EU-länderna, säger Anders Carlberg, maritim expert, Västra Götalandsregionen.
I delar av Västra Götaland är man väl bekant med nedskräpning av havsmiljön. Som ett exempel kan nämnas, att uppskattningsvis 80 procent av avfallet på Bohuskusten kommer från andra länder.
Detta för med sig mängder av allvarliga problem.
• Skräpet förorenar näringskedjorna i havet.
• Det försämrar hälsan hos djur som lever i eller i närheten av den marina miljön.
• Det försvårar dessutom förutsättningarna för kustturismen.
Industrin städar
– I vissa länder finns det därför en turistindustri som tar hand om avfallet genom att städa stränderna varje morgon. Bohusläns skärgårdar är ofta mer otillgängliga och svåra städa. Varken kommunerna eller turistnäringen har möjligheter att ta upp skräpet som flyter in från havet, säger Anders Carlberg.
29 november tar västsvenska aktörer gemensamt upp frågan på ett seminarium i Bryssel. Representanter för Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och kommunerna i norra Bohuslän diskuterar den maritima nedskräpningen med företrädare för bland andra EU-kommissionen och EU-parlamentet.
– Eftersom vi inte är ensamma om att drabbas av nedskräpning är syftet med seminariet att öka samarbetet över nationsgränserna och med flera sektorer. Havsmiljöpolitiken måste bli tydligare, så att de som skräpar ner i havet också tvingas ta ansvar för sitt avfall, säger Anders Carlberg.
Senast uppdaterad: 2010-11-25 09:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fokus på utsatta barns livssituation
Nyckelpersoner inom Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ska lära sig mer om hur man efterlever FN:s Barnkonvention. Fokus läggs på barn i familjer med problem som missbruk eller psykisk ohälsa.
Det är Nätverksgruppen och Kunskapscentrum för barnkonventionen i Västra Götalandsregionen som i samarrangemang med Mödra-Barnhälsovårdsteamet i Haga och Social resursförvaltning Göteborgs Stad arrangerar en seminariedag 23 november i Göteborg. Den fokuserar på barn i familjer med missbruksproblematik och/eller psykisk ohälsa, och hur verksamheterna kan arbeta för att förverkliga missgynnade barns rättigheter enligt FN:s barnkonvention.
Beslutsfattare får mer kunskap
Arrangörerna anser att det är betydelsefullt att personer som arbetar nära och fattar beslut som kan påverka barn som lever under dessa omständigheter får mer kunskap om konventionen. Det handlar om politiker, chefer och andra nyckelpersoner inom Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad.
Under seminariedagen kommer olika aspekter av FN:s Barnkonvention att tas upp och i programmet märks medverkande som, bland andra:
• Barnombudsmannen som informerar om myndighetens inriktning och arbete
med barn i utsatta situationer och deras rättigheter.
• Mödra-barnhälsovårdsteamet i Haga berättar om sitt arbete med samverkan
och helhetssyn för barnets bästa.
• Social resursförvaltning, Göteborgs stad, som arbetar med att implementera
ett barnperspektiv inom Stöd till familjer och individer.
Nätverksgrupp för stöd
Inom Västra Götalandsregionen initierar och stöder en nätverksgrupp det regiongemensamma arbetet med barnkonventionen. Ett kunskapscentrum arbetar på regionstyrelsens uppdrag för att stödja nätverksgruppen.
Enligt regionstyrelsens uppdrag ska Kunskapscentrum för barnkonventionen bland annat vara ett stöd för verksamheter och personal och samtidigt vara en sammanhållande resurs i nätverksarbetet samt skapa mötesplatser och förutsättning för kontakter mellan olika verksamheter.
Fakta:
Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje barn rätt till överlevnad, liv, utveckling och bästa uppnåeliga hälsa. Barnet har också rätt till skydd mot alla former av övergrepp och rätt att växa upp under goda och trygga förhållanden. Att efterleva FN:s barnkonvention innebär att tillgodose barnets behov av stöd och skydd, samt barnets rätt till medinflytande i alla frågor som berör dem.
Senast uppdaterad: 2010-11-23 08:15
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Dags att bryta tobaksberoendet
Senast uppdaterad: 2010-11-22 11:27
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Välvårdade landskap en konkurrensfördel
Hur ska det europeiska landskapet se ut och vårdas för att vara hållbart i framtiden? Detta ska svenskar, tyskar och spanjorer diskutera vid en stor konferens i Göteborg, som arrangeras av Västra Götalandsregionen.
Tematiska konferenser av det här slaget hålls i vanliga fall i städer som Barcelona i Katalonien och Florens i Toscana. Nu tar alltså Göteborg och Västra Götaland plats i sällskapet.
– Västra Götalandsregionen ska vara med och ta initiativ till policyutveckling som handlar om hur vi använder och vårdar de europeiska landskapen. Det här är ett bra tillfälle att göra detta och samtidigt ta del av andra regioners erfarenheter och framtidstankar, säger Tomas Olsson vid Västra Götalandsregionens kultursekretariat.
Turism en viktig fråga
Landscape and Tourism Conference, som är konferensens officiella namn, genomförs 22-24 november och kommer att ta upp en hel rad ämnen:
• Vikten av landskapet för turismen och turismens påverkan på landskapet
• Strategisk landskapsplanering som involverar turism
• Landskap versus turism - en utmaning för hållbar utveckling
• Södra och norra Europa - vilka olika förutsättningar ställs man inför när man utvecklar turismen?
Hotell jämnas med marken
Den sista punkten är ett bra exempel på vilka olika situationer de europeiska medlemmarna i nätverket RECEP-ENELC ställs inför. I Spanien har hotellen tagit över kustremsorna medan Sverige fortfarande har, till exempel, i stora stycken orörda skärgårdar.
– Detta är en viktig konkurrensfördel för oss sett ur turismsynpunkt. Men det väcker också tankar och frågor. Medan man i Spanien river hotell för att i viss mån försöka återställa vissa naturområden kan ju vi i Sverige fundera på vilka håll vi ska röra oss åt, säger Tomas Olsson.
Det kommer representanter från flera håll i Spanien – Andalusien, Mallorca, Katalonien – som får möjlighet att utveckla sina erfarenheter inför beslutsfattare, planerare, tjänstemän och politiker från många olika delar av Europa.
Fakta:
Västra Götalandsregionen står värd för konferensen genom sitt medlemskap i två nätverk:
Necstour (Network of European regions for a sustainable and competitive tourismär), ett nätverk för hållbar turism.
Recep-Enelc (European network of local and regional authorities for the Implementation of the European Landscape Convention) som är ett Europeiskt nätverk för regioner och kommuner som vill påverka införandet av den europeiska landskapskonventionen.
Den europeiska landskapskonventionen syftar till att förbättra skydd, förvaltning och planering av europeiska landskap.
Senast uppdaterad: 2010-11-19 11:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Prisbelönt arbete för jämställt bemötande
Västra Götalandsregionens Kunskapscentrum för Jämställd vård har tagit hem ett prestigefyllt pris för enastående prestationer i verksamhetsförbättring. Det delades ut av Sveriges Kommuner och Landsting.
Kunskapscentrum för Jämställd Vård (KJV) belönades eftersom verksamhetsutvecklingen, enligt motiveringen, uppnått följande mål:
• Jämställdare praktik.
• Nya metoder.
• Nya rutiner, dokument och arbetssätt.
Arbetar på rätt sätt
Sylvia Määttä är kunskapscentrets chef:
– Det är klart vi är glada för den här utmärkelsen. Den är ett kvitto på att vi arbetar på rätt sätt, säger hon.
Genom Program Gör det Jämt har ett 20-tal verksamheter inom Västra Götalandsregionen arbetat med förbättringar inom vård och service. Projektet fick 7,3 miljoner kronor i stöd av Sveriges Kommuner och Landsting och har pågått sedan januari 2009. Genom att programmet har inkluderat så vitt skilda områden som vård, naturbruksgymnasium, Västtrafik och Göteborgsoperan, så har också kontakterna nått fram till många olika grupper. Till exempel patienter, elever, resenärer, publik och medborgare.
Får de samma service?
– Vi inom KJV har fungerat som handledare åt de olika verksamheterna. Några av frågorna som har ställts är, får kvinnor och män samma service, ska de få samma service eller ska den vara likvärdig, har kvinnor och män olika behov, säger Sylvia Määttä.
Vad har detta medfört?
– De olika verksamheterna har sett över sin egen verksamhet, funnit brister utifrån kön och genus och upprättat en arbetsplan för åtgärda dessa, säger Sylvia Määttä.
Genomför arbetsplaner
Vad händer nu?
– Verksamheterna går vidare med att genomföra sina respektive arbetsplaner och vi kommer att finnas med som stöd även under det arbetet, säger Sylvia Määttä.
Priset delades ut i samband med slutkonferensen för SKL:s program Hållbar Jämställdhet, ett program där regeringen har satsat 145 miljoner till jämställdhetsintegrering i kommuner landsting och regioner.
Fakta:
Kunskapscentrum för Jämställd vård (KJV) arbetar med verksamhetsutveckling och forskning med fokus på kvinnor och män. Forskning har visat att det görs medicinskt omotiverade skillnader i bemötande, diagnos och prevention. Målet för KJV är att utveckla vården så att patienter erbjuds en god, säker och jämställd vård vid varje tillfälle och på varje vårdnivå.
Senast uppdaterad: 2010-11-18 10:02
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Landets första mobila KOL-team i Angered
Angereds Närsjukhus är först i Sverige med att starta ett mobilt KOL-team. Initiativet ger slutenvårdspatienter möjlighet att vårdas hemma.
KOL-teamet är ett samarbete mellan Angereds Närsjukhus och SU Östra sjukhuset i Göteborg. Det består av två specialistsjuksköterskor och en medicinskt ansvarig läkare från Angereds Närsjukhus. Även personal från den medicinska akutvårdsavdelningen, MAVA, på SU Östra sjukhuset är knuten till teamet.
Patienten i centrum
I centrum för det nya arbetssättet står patienter diagnostiserade med den allvarliga sjukdomen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) och som vårdas på sjukhus. Det innebär, att istället för att vårdas en längre tid på sjukhus kan nu patienten ges möjligheten att under en viss del av tiden få vård i hemmet.
– Detta är ett sätt att öka tryggheten för patienten samtidigt som antalet dagar på sjukhus blir färre, berättar Ann Ekberg-Jansson, som är överläkare och verksamhetschef för Angereds Närsjukhus Vuxenspecialistcentrum.
Skrivs ut för tidigt
Enligt Ann Ekberg- Jansson har det konstaterats, att vissa patienter med en försämring i sin KOL ibland skrivs ut för tidigt från sjukhusen på grund av vårdplatsbrist.
– Detta leder ofta till att de måste söka sig till akutmottagningarna snart igen. Med mobil vård kan vi minska dessa återinläggningar, fortsätter Ann Ekberg-Jansson.
Fakta:
17 november infaller Världs-KOL-dagen för att uppmärksamma den allvarliga sjukdomen. Ursprunget för dagen kommer från den internationella organisationen The Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD).
Senast uppdaterad: 2010-11-17 11:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Politiker valda till utskotten
Vid den nya regionstyrelsens första sammanträde beslutade styrelsen om ledamöter och ersättare i de egna utskotten. Det innebär att några av de tyngsta politiska posterna nu är tillsatta.
Men fortfarande återstår omkring 1 800 val till bland andra hälso- och sjukvårdsnämnderna, sjukhusens styrelser och nämnderna för regionutveckling, kultur och miljö. Dessa val görs då regionfullmäktige sammanträder den 30 november.
Utskotten är en slags partiöverskridande arbetsgrupper som består av regionstyrelsens egna ledamöter. Deras uppgift är att bereda ärenden till regionstyrelsen. Hälso- och sjukvårdsutskottet får även fatta egna beslut på delegation från regionstyrelsen.
Dagens val gällde ägarutskottet, hälso- och sjukvårdsutskottet samt personalutskottet. Beslutet om ledamöter och ersättare i den internationella beredningen bordlades.
Ägarutskottets ledamöter:
Gert-Inge Andersson (S) ordförande
Johnny Magnusson (M) v. ordf
Conny Brännberg (KD)
Karin Engdahl (S)
Kristina Jonäng (C)
Sören Kviberg (V)
Birgitta Losman (MP)
Ersättare i Ägarutskottet:
Jonas Andersson (FP)
Alex Bergström (S)
Lena Hult (S)
Hälso- och sjukvårdsutskottets ledamöter:
Helén Eliasson (S) orförande
Jonas Andersson (FP) v. orförande
Martin Andreasson (M)
Göran Larsson (MP)
Monica Selin (KD)
Jan-Åke Simonsson (S)
Anette Ternstedt (V)
Ersättare i hälso- och sjukvårdsutskottet:
Cecilia Andersson (C)
Frank Andersson (S)
Billy Bertilsson (SVG)
Personalutskottets ledamöter:
Sören Kviberg (V) ordförande
Gunilla Levén (M) v. ordförande
Karin Engdahl (S)
Ulrika Frick (MP)
Kristina Grapenholm (FP)
Ersättare i personalutskottet:
Cecilia Andersson (C)
Kerstin Brunnström (S)
Senast uppdaterad: 2010-11-17 11:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Så ska företagen kapa energinotan
Att ha koll på driften och miljön är viktigt för företag. Projektet EnergInVäst syftar till att hjälpa tillverkningsindustrin i Västra Götaland att uppnå effektiv energianvändning och minskad klimatpåverkan.
EnergInVäst är ett projekt för energieffektivisering i industrin som Västra Götalandsregionen driver med stöd av Energimyndigheten och Länsstyrelsen i Västra Götaland och i samarbete med viktiga aktörer inom energiområdet. Målet är minskad energianvändning, ökad konkurrenskraft, fler jobb inom energi– och industrisektorn i Västra Götaland.
"Viktiga för näringslivet"
Samarbetsprojektet drar igång för att hjälpa tillverkningsföretag i Västra Götaland att kapa sin energinota men också för att minska klimatpåverkan.
– De små och medelstora tillverkningsföretagen är viktiga för regionens näringsliv. Vi är väldigt glada över att kunna samla kompetensen både hos experter och myndigheter för att erbjuda företagen stöd i arbetet med att effektivisera energi- och resursanvändningen, säger Kristina Käck, projektägare, Västra Götalandsregionen.
Projektet EnergInVäst innebär ett förmånligt erbjudande för industriföretag att få konsultstöd och kompetensutveckling.
Kartläggning och utbildning
EnergInVäst erbjuder följande:
• Subventionerad kartläggning av företagets energianvändning
• Lokala utbildningar för olika målgrupper inom företaget.
• Kursmaterial, dokumentation, beräkningsexempel, checklistor m.m.
• Kostnadfritt löpande expertstöd där medverkande kan ställa frågor, få rådgivning och stöd vid åtgärder för energieffektivsering i företag. EnergInVäst skapar samtidigt nätverk för energiexperter och konsultföretag, vilket ger både kompetensutveckling, kontakter och nya affärsmöjligheter.
I höst hålls också frukostmöten i Göteborg, Trollhättan och Ulricehamn, då den intresserade kan få mer information om vad det innebär att vara med i EnergInVäst
Senast uppdaterad: 2010-11-12 09:30
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
"En revolution i det tysta"
Daghem, fritids och förskola är vardagliga begrepp för oss idag. Att våra barn blir omhändertagna av någon annan medan vi arbetar är en del av välfärdssamhället. Men så här har det inte alltid varit.
Utställningen Lyda, leka, lära på Göteborgs stadsmuseum är en del i ett gemensamt projekt mellan Göteborgs stadsmuseum, Västarvet, Innovatum Science Center och Textilmuseet i Borås. Den utgår från nutiden och letar sig bakåt för att visa varför vi idag har den barnomsorg vi har i Sverige. Och vart är vi på väg?
– En revolution har ägt rum i det tysta under 1900-talet. En revolution som är en del i industrisamhällets framväxt och som påverkar oss dagligen, säger Marie Nyberg, utställningsproducent.
Flytten från landet
Hon menar, att det som för oss i dag är en självklarhet – som daghem, fritids och förskola – inte alltid har existerat.
– Att våra barn blir omhändertagna av någon annan medan vi arbetar är en del av välfärdssamhället. Men det har inte alltid varit så, säger Marie Nyberg.
Runt förra sekelskiftet gick flyttlassen från landsbygd till stadens industrier i långa led. När både man och kvinna plötsligt jobbade utanför hemmet – vem skulle då ta hand om barnen? I HSB:s regi och med Alva Myrdal som pådrivande kraft byggdes barnomsorgen på 1940-talet in i bostadsplaneringen med barnkrubbor i varje nytt hus.
Företag ordnade barnomsorg
I Borås organiserade några av de stora textilföretagen som Algots och Sveriges förenade trikå (Eiser) barnomsorgen för de anställdas barn. Utställningen visar också ett omfattande material med bland.annat intervjuer, fotografier och föremål kring barnomsorgen i Borås som kommer att lyftas fram.
– Vi vill också visa kopplingen till industrins behov av barnomsorg då även många kvinnor arbetade, säger Karin Olsson Lindström, från Textilmuseet.
Nio av tio är inte hemma
Under 60- och 70-talen formligen exploderade barnomsorgsbehovet i och med att kvinnan på allvar tog sig ut i arbetslivet. Idag går mer än 90 procent av de svenska barnen på förskola eller familjedaghem.
Utställningen kommer även att visas i Borås (2011) och på Bohusläns museum (tidigt 2012) innan den går på turné i Västra Götaland i Västarvets regi.
– Under turnén kommer vi att ha kontakt med förskolor för att även nutiden ska finnas med i utställningen, säger Bo Ekberg, Västarvet
Senast uppdaterad: 2010-11-11 15:42
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götaland vinner på arbetspendling
Arbetspendlingen från Sverige till Norge fortsätter att öka. De allt mer integrerade arbetsmarknaderna är en konkurrensfördel för Västra Götaland, både för näringslivet och invånarna.
Färsk statistik från Statistiska Centralbyrån, SCB, visar att ökningen av arbetspendlingen mellan Sverige och Norge från 2007 till 2008 var hela 28 procent, vilket motsvarar 6 000 personer. Det är den största strömmen mellan nordiska länder.
En av fyra som arbetspendlar till Norge kommer från Västra Götaland varav 3 000 personer av dessa kommer från kommuner inom Fyrbodalsområdet.
Konkurrensfördel
– Den nya statistiken visar att arbetsmarknaderna i Sverige och Norge blir allt mer integrerade. Det innebär en konkurrensfördel för näringslivet och ökade möjligheter till sysselsättning för invånarna i Västra Götaland, kommenterar Mats Granér, analyschef på Västra Götalandsregionen.
Norska bemanningsföretag är ett lockande alternativ för unga svenskar. Av drygt 500 ungdomar från Fyrbodalsområdet som arbetspendlade till Norge under 2008 arbetade var fjärde inom bemanningsbranschen.
Sysselsättningen ökar
Den gränsregionala statistiken innehåller positiva kommuneffekter, som till exempel följande:
• För Strömstads kommun gör arbetspendlingen över riksgränsen att statistiken över sysselsatta per kommun ökar med drygt 790 personer, eller närmare 15 procent.
• För Dals Eds kommun innebär det att ytterligare 100 personer syns i statistiken kring sysselsättning.
– Kunskapen om gränsregionen och samverkan över gränserna gör att vi kan utforma våra regionala utvecklingsinsatser bättre. Allt från kollektivtrafik och infrastruktursatsningar till insatser kring kompetensförsörjning, säger Mats Granér.
Fakta:
Som arbetspendlare från Sverige till Norge räknas personer bosatta i Sverige som har sin huvudsakliga inkomst i Norge.
Senast uppdaterad: 2010-11-08 10:28
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Regionmagasinets reportage kan vinna pris
Den svenska vinnaren av EU:s journalistpris för folkhälsa 2010 blev Jeanette Bergenstav med "När livet får en chans till". Reportaget publicerades i Regionmagasinet. Nu väntar EU-final i Bryssel.
– Det är naturligtvis jätteroligt. Det är väldigt många som har läst artiklarna och tyckt att de är bra. Det är nog ett av de reportage som jag har fått mest reaktioner på under mina 22 år som frilansjournalist, säger Jeanette Bergenstav.
Samarbete med maken
Reportaget – som består av totalt fem artiklar - handlade om organdonation och organtransplantation och publicerades i Västra Götalandsregionens tidning Regionmagasinet nummer fyra år 2009 under rubriken ”När livet får en chans till”. Jeanette Bergenstav skildrade ämnet tillsammans med sin make, fotografen Patrik Bergenstav som tog bilderna, men i tävlingen EU:s journalistpris för folkhälsa är det enbart texterna som bedöms.
– Idén till reportaget kom från chefredaktören för Regionmagasinet, Bettina Axelsson, som ville göra ett större tema om donation och transplantation. Jag funderade mycket på hur jag bäst skulle kunna spegla båda sidor så ärligt som möjligt, säger Jeanette Bergenstav.
Texter som berör
Hon fortsätter:
– Jag ville att texterna skulle beröra. De gjorde det tack vare transplantationskoordinatorn Charlotte Lovén och de fyra intervjupersonerna, som gav mig en inblick i vad som händer när organ doneras och transplanteras och hur det kan påverka människors liv.
Uppenbarligen var det ett lyckat angreppssätt på ett svårt ämne. När Jeanette Bergenstavs bidrag – i konkurrens med 26 andra reportage - utsågs till den svenska vinnaren av EU:s journalistpris för folkhälsa 2010 löd juryns motivering så här:
Berömmande ord
”Gripande och informationsrik skildring av båda sidorna av organdonation och organtransplantation. Texten är lika informativ, som den är inkännande. De öden som beskrivs i artikeln lyfter organdonation upp ur anonymitetens skugga och påminner oss alla om livets förgänglighet. Artikeln väckte välförtjänt stor uppmärksamhet, vilket ledde till att många nya människor anmälde sig för organdonation."
Fakta:
30 november är det prisutdelning i Bryssel för EU Health prize for journalists 2010. Totalt är 27 reportage nominerade och vinnaren får 5 000 euro (cirka 46 000 kronor).
Senast uppdaterad: 2010-11-05 13:27
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Thomas Wallén ny sjukhusdirektör
Till ny sjukhusdirektör för Södra Älvsborgs Sjukhus har utsetts Thomas Wallén. Thomas Wallén, 52, är sedan 2006 sjukhusdirektör för Frölunda specialistsjukhus.
Han är läkare och specialist i geriatrik och allmän internmedicin. Han har tidigare bl a varit verksamhetschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Jag är mycket glad över att kunna utse Thomas till ny direktör för Södra Älvsborgs Sjukhus, säger regiondirektör Johan Assarsson. Han har drivit ett mycket framgångsrikt kvalitetsutvecklingsarbete på Frölunda Specialistsjukhus och står för ett modernt och personligt ledarskap.
I absolut framkant
– Jag är naturligtvis mycket glad över det här uppdraget, säger Thomas Wallén. Södra Älvsborgs Sjukhus har ett gott rykte och många engagerade medarbetare som bedriver sjukhusvård av mycket hög kvalitet – i vissa fall i den absoluta framkanten. Sedan flera år har man drivit ett metodiskt och medvetet kvalitets- och processutvecklingsarbete utgående från patientens behov. Man har också på ett utmärkt sätt arbetat med tillgängligheten till vården och därigenom kunnat ge patienterna vård och behandling inom vårdgarantin.
Thomas Wallén tillträder sin nya tjänst den 1 februari 2011.
Fakta:
Södra Älvsborgs Sjukhus, SÄS, är en av fyra sjukhusgrupper inom Västra Götalandsregionen och består av de bägge sjukhusen i Borås och Skene. SÄS bedriver länssjukvård inom alla specialiteter och viss regionsjukvård inom onkologi och strålbehandling.
Sjukhusen betjänar ca 274 000 invånare, har drygt 30 000 vårdtillfällen per år och cirka 4000 medarbetare.
Senast uppdaterad: 2010-11-03 11:09
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Minoritetsstyre i Västra Götalandsregionen
Det blir minoritetsstyre i Västra Götalandsregionen de kommande fyra åren. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet leder regionen med stöd av Sjukvårdspartiet.
Regionfullmäktige valde under tisdagens sammanträde socialdemokraten Gert-Inge Andersson till regionstyrelsens ordförande. Till vice ordförande valdes moderaten Johnny Magnusson. Till övriga ledamöter valdes: Karin Engdahl (S), Leif Blomqvist (S), Helen Eliasson (S), Alex Bergström (S), Birgitta Losman (MP), Sören Kviberg (V), Billy Bertilsson (SVG), Annika Ternström (M), Gunilla Levén (M), Martin Andreasson (M), Kristina Jonäng (C), Jonas Andersson (FP) och Monica Selin (KD).
Koalitionen sprack
Västra Götalandsregionen har sedan år 2000 styrts av en koalition mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Centerpartiet. Men efter årets val har de forna samarbetspartierna inte kunnat komma överens.
Sedan de blocköverskridande majoritetsförhandlingarna med Centerpartiet och Folkpartiet avbrutits har Socialdemokraterna format en överenskommelse med Miljöpartiet och Vänsterpartiet för att ta kunna styra i minoritet med stöd av Sjukvårdspartiet (SVG). Genom den tekniska valsamverkan med SVG blir S-MP-V det största blocket i regionfullmäktige med 74 mandat. För majoritet i regionfullmäktige krävs 75 mandat.
Det borgerliga blocket fick totalt 68 mandat i regionvalet, fördelade på följande sätt: Moderaterna 39 mandat, Folkpartiet 12, Kristdemokraterna 9 och Centerpartiet 8.
För ytterligare kommentarer hänvisas till Socialdemokraternas hemsida: http://www.socialdemokraterna.se/Webben-for-alla/Partidistrikt/Vastsverige/Nyheter/Socialdemokraterna-i-VGR-soker-mandat-for-ansvarsfull-minoritet/
Senast uppdaterad: 2010-11-02 16:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Förebyggande insatser mot fetma allt bättre
Det förebyggande arbetet mot fetma och övervikt hos unga blir allt bättre. Det visar en kartläggning som Västra Götalandsregionen gjort. Skillnaderna mellan olika verksamheter och områden är dock fortfarande stora.
Det är hälsofrämjande och förebyggande insatser avseende övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Västra Götaland som har kartlagts. Kartläggningen, som gäller 2009-2010, presenterades vid folkhälsokommitténs möte den 29 oktober och har genomförts av folkhälsokommitténs kansli och hälso- och sjukvårdsavdelningen.
Resultatet visar att det har skett en förbättring sedan 2005, både inom hälso- och sjukvården och inom kommunernas verksamheter i Västra Götaland.
Stora skillnader
Mödravården är den verksamhet där störst förändring skett. 2005 hade väldigt få mödravårdscentraler en handlingsplan för insatser för gravida med övervikt och fetma jämfört med drygt hälften vid kartläggningen 2009-2010.
Men skillnaderna är fortfarande stora mellan olika organisationer, verksamheter och geografiska områden.
För två år sedan tog Västra Götalandsregionen fram rekommendationer och handlingsprogram mot övervikt och fetma hos barn och unga. Den nya kartläggningen visar att förskola och skola tillhör de som har lägst kännedom om dessa råd och rekommendationer. Även Folktandvården och ungdomsmottagningarna behöver involveras mer i arbetet.
Nya åtgärder
Flera kommuner har visat intresse för att ta del av och använda de förebyggande insatser mot övervikt och fetma på skolor och förskolor och som tagits fram i den så kallade IDEFICS-studien.
För att intensifiera arbetet föreslår folkhälsokommitténs kansli och hälso- och sjukvårdsavdelningen en rad åtgärder. Till exempel:
• Informationsinsatser till berörda yrkesgrupper.
• Verksamheter tar fram egna handlingsplaner utformade efter lokala förhållanden.
• Ökad samverkan över förvaltningsgränser.
Fakta:
IDEFICS står för kartläggning och prevention av kost- och livsstilsrelaterade hälsoeffekter hos barn (Identification and prevention of Dietary and lifestyle induced health EFfects In Children and infantS). Studien finansieras av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté och genomförs av Sahlgrenska Akademin.
Senast uppdaterad: 2010-10-29 15:41
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Långväga gäster med österländska historier
Västra Götalandsregionen satsar på Storywood. I samarbete med den indiska delstaten Karnataka arrangeras en indisk berättarfestival i november.
Gäster är Geeta Ramanujam, Usha Venkatraman och Bhuvana Lakshmi från berättarorganisationen Kathalaya i Bangalore.
Geeta är berättare som rest världen runt och delat med sig av sin skatt av berättelser. Hon jobbar vid storytellercentret Kathalaya i Bangalore i södra Indien.
Berättande och undervisning
Kathalaya startades av Geeta Ramanujam för snart 15 år sedan. De har kurser för berättare och lärare, ordnar berättarstunder i skolor och har jobbat systematiskt med berättande och undervisning sedan starten.
Tisdag 2 november deltar Geeta Ramanujam i arrangemanget Kathalaya berättar på Bohusläns museum. Berättarkvällen är på engelska men mycket av berättandet sker med masker och gester.
Men det väntar mycket mer under den indiska berättarfestivalen. Bland annat följande:
Indiska myter
• Performance med arabiska berättelser och indiska myter på Världskulturmuseet.
• Orientations – en visuell och poetisk föreställning om kärlek, identitet och möten mellan Asien och Europa.
• På Pusterviksteatern finns det möjlighet att se Nritygram Dance Ensemble, ett indiskt kvinnligt danskollektiv från Bangalore. De arbetar i en tradition av klassisk östindisk tempeldans men med starka moderna inslag. Nrityagram turnerar varje år i hela världen för utsålda hus.
• På Sandeklevsskolan i Bergsjön blir det workshop i pedagogiskt berättande för lärare i Västra Götaland.
Fakta:
Storywood pågår mellan 1 november–14 november. Västra Götalandsregionen arrangerar berättarfestivalen i samarbete med Berättarnät Väst, Bohusläns museum, Folkuniversitetet, Föreningen Storywood, Göteborgs universitet (Institutionen för pedagogik och didaktik), Pusterviksteatern, Teater Eksem.
Senast uppdaterad: 2010-10-27 14:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Programmet som siktar mot stjärnorna
Slottspod är radiosändningen som har fullt av stjärnor i varje avsnitt. Ettårsjubiléet firas genom att Slottskogsobservatoriet lanserar programmet för en större publik.
”Det började som ett hobbyprojekt med en diktafon i observatoriets kök.”
Det är så producenten Emanuel Blume beskriver Slottspods ”barndom”. Sedan dess har den lilla utsändningen blivit betydligt större. Åtminstone vad gäller intresset.
– På ett år har det vuxit till ett populärvetenskapligt astronomimagasin med ständigt ökande antal lyssnare, säger Emanuel Blume.
Diskussioner och frågor
Programmet sänds digitalt som podradiosändning och kommer ut i början av varje månad. Förutom aktuella nyheter om astronomi och rymdfart får lyssnarna även ta del av följande:
• Astronomiska diskussioner på en populärvetenskaplig nivå
• Svar på lyssnarfrågor
Dessutom får lyssnarna sig till livs en detaljerad beskrivning av vad som händer på stjärnhimlen varje månad.
Oktoberavsnittet tar bland annat upp svenska satelliter med miljövänligt bränsle, mystiska kolstjärnor och asteroider som passerar mellan Jorden och Månen.
– Programmet började som ett komplement till vår visningsverksamhet eftersom intresset för nyheter visat sig stort bland våra besökare på Slottsskogsobservatoriet. Det sker ju trots allt en hel del saker därute som inte går att se i våra teleskop, säger Gunnar Sporrong, initiativtagare till Slottspod.
Äldst och aktivt
Slottsskogsobservatoriet, som samarbetar med Västra Götalandsregionen, är Sveriges äldsta, ännu aktiva, publika observatorium. Det har varit Göteborgs astronomiska centrum sedan 1929.
På typiskt göteborgskt vitsigt vis presenteras observatoriet så här:
”Kom till oss så får du en inblick eller skall vi säga utblick i den moderna astronomin!”
Förutom anläggningens teleskop finns också en omfattande utställning och bildspel vid mulet väder kombinerat med allmänvisningar, skolvisningar, föreningsaktiviteter, föredrag och studiecirklar.
Senast uppdaterad: 2010-10-25 11:36
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Lång väntelista för nya organ
En förutsättning för att kunna rädda en sjuk människa genom transplantation är att det finns en annan människa som donerat sina organ efter sin död. I Sverige är väntelistan för nya organ längre än någonsin.
I anslutning till Europeiska donationsdagen 23 oktober genomförs en Donationsvecka i Sverige fram till 24 oktober.
Enligt Donationsrådet är det allt fler svårt sjuka som väntar på ett eller flera organ, en väntelista som är längre än någonsin. Syftet med Donationsveckan är därför att sprida information om donation av organ och vävnader. Uppmaningen till svenska folket är, att tillsammans uppmärksamma frågan och sprida budskapet.
Många lokala aktiviteter
Inom Västra Götalandsregionens verksamheter har det anordnats flera lokala aktiviteter för att uppmärksamma behovet av att fler människor anmäler sig till donationsregistret.
Här är några exempel:
• Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg publicerar en serie med informationsartiklar om donation och transplantation av organ och vävnader, som belyser skeendet från donation till transplantation och resultatet efter olika transplantationer.
• Skaraborgs sjukhus har en monter i entréhallen och donationsansvarig läkare och sjuksköterska har informerat om organdonation. Det har även anordnats utbildningskvällar för sjukvårdspersonal.
Utdelning av donationskort
• På Näl i Trollhättan och Uddevalla sjukhus har man delat ut informationsmaterial och donationskort till allmänhet och anställda samt arrangerat öppna föreläsningar.
Enligt de svenska transplantationsenheterna samt Scandiatransplant väntade totalt 750 personer på ett nytt organ den 1 oktober 2010 varav några väntade på transplantation av fler organ än ett.
Vid samma tidpunkt fanns 1 501 137 personer registrerade i donationsregistret.
Under 2010 hade totalt 497 organ transplanterats i Sverige (till och med den 30 september).
Senast uppdaterad: 2010-10-23 13:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Aktiva idrottsutövare fick stipendier
Stipendiaterna är frv: Anna Carin Ahlqvist, Robin Ljungkvist, Henrik Ehrlington, Marita Mattsson och Simon Jacobsen. Foto: Sergio Joselovsky.
Simon Jacobsen siktar på medalj i Paralympics 2014. Han är en av fem stipendiater som får dela på totalt hundratusen kronor.
Stipendierna delades ut vid Västra Götalandsregionens fullmäktigesammanträde i Vänersborg den 19 oktober 2010.
–Vi vill på detta sätt stödja aktiva idrottsutövare och vi hoppas att detta stipendium bidrar till deras utveckling inom idrotten säger Lena Hult, ordförande i Västra Götalandsregionens handikappkommitté.
Etablerad i världstoppen
Årets stipendiater är följande:
• Anna Carin Ahlqvist, bordtennisspelare från Göteborg, får 25 000 kronor. Hon Sedan den internationella debuten 2007 etablerade hon sig i världstoppen och är idag rankad trea i sin klass.
• Simon Jacobsen, sitskiåkare från Göteborg får 25 000 kronor. Han har tagit många medaljer nationellt och internationellt och hans mål är att få en medalj i Paralympics i Sotji 2014.
• Göteborgs Rullstolsidrottsförening, utövar rullstolsinnebandy, får 20 000 kronor. Föreningen har under 2009, bland annat, haft fem spelare i Sveriges landslag som spelat de första landskamperna i rullstolsinnebandy.
• Marita Mattsson, ridlärare från Vara, får 15 000 kronor. Sedan 1984 arbetar hon med ryttare med funktionsnedsättningar. Hon har varit aktiv som ryttare och tränare sedan dess.
• Robin Ljungkvist, bowlingspelare från Götene, får 15 000 kronor. Under åren 2000-2009 har han ett antal topplaceringar i lokal- och rikstävlingar i bowling, men även i kula, fotboll och höjdhopp. Robin får 15 000 kronor.
Fakta:
Stipendiet delas ut till aktiva idrottsutövare med funktionsnedsättning, enskilda eller lag och till ledare/tränare. Syftet är att uppmärksamma personer som gjort utmärkta prestationer och som kan vara en förebild som stimulerar till idrottsutövning. Västra Götalandsregionens regionfullmäktige beslutade i maj 2000 att inrätta ett årligt stipendium på 100 000 kronor för att synliggöra handikappidrotten.
Senast uppdaterad: 2010-10-20 17:00
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fler grupper bör vaccineras mot influensa
Senast uppdaterad: 2010-10-18 10:15
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Så ska vården bli mer jämställd
Kvinnor och män får inte alltid likvärdig service. Därför finns Gör det jämt, ett program för verksamheter som vågar granska verkligheten och göra något åt den.
– Ju fler brister vi upptäcker, desto bättre, säger Lena Gunnarsson.
Pappor som känner sig osynliggjorda i förlossningsvården. Kvinnor som får vänta längre än män på gråstarrsoperation. Män som får nyare och dyrare mediciner utskrivna jämfört med kvinnor. Nog skulle vi önska att verkligheten såg annorlunda ut. Och det kan den göra, om vi blir medvetna om att vi faktiskt behandlar kvinnor och män olika.
– Så fort en person stiger in i ett rum har du en föreställning om den personen, inte minst utifrån om det är en man eller kvinna, säger Lena Gunnarsson, utvecklingsledare i programmet Gör det jämt.
Lyckade resultat
Hon och hennes kolleger hjälper olika verksamheter i Västra Götalandsregionen att bli bättre på att erbjuda en jämställd service för medborgarna. Under året har ett antal olika projekt genomförts med lyckat resultat. Ett exempel är arbetet på sjukhuset Näl i Trollhättan där man ville undersöka pappornas delaktighet vid förlossningen och under BB-tiden. En forskare handledde personalen som både fick ta del av hennes egen och andras forskning på området. Papporna intervjuades om sina upplevelser och personalen intervjuade sina arbetskamrater om vad delaktighet innebär.
– I stället för att se pappan som en del av ett födande par visade det sig att personalen ser pappan mer som en coach till mamman, en statist som är med när det passar. Många pappor kände sig helt förbisedda och till och med gråtfärdiga, säger Lena Gunnarsson.
Handlingsplan
Utifrån resultatet har nu personalen gjort en handlingsplan som ska leda till ett bättre bemötande och förbättrade rutiner som gör papporna mer delaktiga.
– Det är ett bra exempel på hur forskning och praktiskt arbete tillsammans lett till konkreta förbättringar, säger Lena Gunnarsson. För det är det som är finessen med Gör det jämt. Att utvecklingsarbetet inte ska stanna vid forskningsresultat och enstaka projekt – utan leda hela vägen till nya rutiner och bestående förändringar till medborgarnas och patienternas fromma.
Text: Anna -Lena Bjarneberg
Mer om Gör det jämt
Träffa representanter från Gör det jämt och de olika projekten i Nordstan i Göteborg. Den 19-20 oktober visar de upp vad de gör. Det är 25 verksamheter som sedan ett år tillbaka arbetat med förbättringar i vård och service med fokus på jämställdhet. Från scenen kommer föreläsningar att varvas med teater och det finns chans att prata med representanter för de olika projekten.
Senast uppdaterad: 2010-10-15 10:47
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Aktivitet och skapande på barns villkor
Unga människor har rätt att vara med och påverka. Det är grunden för Västra Götalandsregionens handlingsprogram för barn och ungas kultur.
Handlingsprogrammet syftar till att ge alla barn och unga så lika möjligheter som möjligt att möta och utforska olika konstnärliga uttryck och idrottsliga aktiviteter. Det syftar också till att öppna upp för att rikare och friare förutsättningar skapas för barn och ungdomars lust till aktivitet, skapande och organisering.
Friare förutsättningar
Programmet vill öppna för att rikare och friare förutsättningar skapas för barn och ungdomars lust till aktivitet, skapande och organisering. Barn och ungdomar ska bemötas med respekt. Mål och strategier med handlingsprogrammet är, bland annat, följande:
• Barn och ungdomars inflytande och påverkan i sitt lärande och sina egna kultur- och fritidsaktiviteter.
• Att tillsammans med barn och ungdomar forma bra lärmiljöer och mötesplatser som ger trygghet och stimulans.
• Organisera god tillgänglighet till kultur- och föreningsliv.
• Utveckla tydlig infrastruktur mellan regionala och kommunala resuser.
Grund för handlingsplaner
Programmet tar sin utgångspunkt i Västra Götalandsregionens vision – Det goda livet – och i Barnkonventionen. Avsikten är att programmet ska kunna ligga till grund för handlingsplaner och aktiviteter där olika regionala och lokala verksamheter utvecklar sin verksamhetsspecifika del. Samtidigt ska verksamheternas roll utvecklas i förhållande till den regionala helheten och de gemensamt formulerade målen.
Eller, som det också står i presentetationen:
”För att kunna tillgodose barn och ungdomars möjlighet och rätt till ett gott liv krävs ett gott samhälle som bygger för en hållbar framtid.”
Fakta:
Förslaget har arbetats fram i en arbetsgrupp bestående av politiska företrädare för regionens kulturnämnd samt kommunförbunden i FyrBoDal, Skaraborg och Sjuhärad. Dialog har även förts med Göteborgsregionen. Politikerna har genom projektet UngkulturDialog tagit del av synpunkter från barn och unga över hela regionen, i olika åldrar och med olika intresseinriktningar.
Senast uppdaterad: 2010-10-14 09:04
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
En offensiv kultursatsning
Västra Götalandsregionen är offensiv och vill ha ett utökat samarbete med staten på kulturområdet. Det finns planer på att utveckla många olika områden och verksamheter under de kommande två åren.
Västra Götalandsregionens beredningsgrupp för kultur har godkänt underlaget till regional kulturplan 2011–2012. Kulturplanen är ett underlag för Västra Götalandsregionens förhandling med staten om de nationella medlen till kultur under de kommande två åren.
Samarbete och utveckling
– Underlaget visar att Västra Götalandsregionen är offensiv och att vi vill ha ett utökat samarbete med staten på kulturområdet, säger Claes Rydberg, Västra Götalandsregionens kulturchef.
I samarbete med den nationella nivån vill Västra Götalandsregionen utveckla 13 olika områden och verksamheter. Bland dessa återfinns, bland annat, filmens framtidsformer, dansområdet, kulturarvsområdet, El Sistema och interkulturell pedagogik.
Egna anslag
Förutom uppräkning på de 290 miljoner som redan fördelas till kulturverksamheter i dagens system ansöker Västra Götalandsregionen därför om medel till helt nya utvecklingsområden samt för att förstärka områden som regionen redan stödjer och har hög kompetens på – sammanlagt cirka 30 miljoner kronor.
– Om staten är beredd att utöka anslagen som ingår i kultursamverkansmodellen har regionfullmäktige sagt sig vara villig att möta det med egna anslag, säger Lars Nordström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Fakta:
Underlaget har tagits fram i ett brett samarbete med kommunalförbund, kommuner, kulturverksamheter, kulturutövare, civilsamhälle och näringsliv i Västra Götaland. Det ska behandlas av regionstyrelsen 26 oktober och regionfullmäktige 2 november för att lämnas in till Kulturrådet senast 5 november i år.
Senast uppdaterad: 2010-10-12 15:26
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Utrikes födda utvecklar landsbygden
Grön integration placerar landsbygden och nya svenskar i en vinna-vinna-situation. Om människor med invandrarbakgrund får jobb i gröna näringar kan mindre orter överleva.
Projektet Grön integration – från jord till bord syftar till att öka andelen utrikes födda i det svenska jordbruket och att utveckla landsbygden genom att ta tillvara deras kompetens. Delar av utbildningen finns vid Västra Götalandsregionens naturbruksgymnasium Nuntorp i Dalsland och projektet drivs av Hushållningssällskapet Väst.
De har redan fått jobb
– Det är redan personer som genom projektet har fått anställningar vid lantbruk i Västra Götaland. Många utrikes födda som kommer till Sverige har ju drivit eller arbetat på lantbruk i sina hemländer, säger Per Hasselberg vid Hushållningssällskapet Väst.
Per Hasselberg menar, att invandrade personer och landsbygden har mycket att vinna på grön integration.
– Många människor som kommer till Sverige försörjer sig sedan genom att till exempel städa eller köra taxi. Genom grön integration får de andra valmöjligheter, de får se Västra Götaland utanför städerna samtidigt som flykten från landsbygden kan minska, säger Per Hasselberg.
Genom projektet lär sig deltagarna att odla i nordiskt klimat, får undervisning i svenska, utbildning i svenskt näringsliv och praktik på gårdar och företag.
Men det finns även andra, nya utbildningsinslag som ska hjälpa deltagarna att lättare komma in i det svenska umgängessättet.
Så låter det på fikarasterna
– De får lära sig vad människor pratar om under fikarasterna i Sverige. Í våra kontakter med de ansvariga för praktikplatserna talar vi gärna om att människor med annat ursprung än svenskt gärna talar om sin tro och sin religion, vilket inte är ett så vanligt svenskt umgängessätt, säger Per Hasselberg.
Grön integration inklusive delprojekt har under åren 2007-2009 fått sammanlagt 950 000 kr i medfinansiering av Västra Götalandsregionen. Regionutvecklingsnämnden har nu beslutat att stödja projektet med ytterligare 516 236 kr, som ska användas till informationsinsatser gentemot handläggare på arbetsförmedlingar, kommuner, samordningsförbund och andra aktörer som arbetar med att öka andelen utrikes födda på arbetsmarknaden.
Hoppas på pemanentning
– Totalt 400 personer kommer på olika sätt att vara inblandade i arbetet. Vår förhoppning är att det här sättet att rekrytera människor till jordbruk och andra landsbygdsföretag i Västra Götaland ska kunna permanentas, säger Per Hasselberg.
I dag finns omkring 20-25 personer inskrivna i projektet och hittills har ett 50-tal människor deltagit i Grön integration. Deltagarna kommer från, till exempel, Somalia, Irak och Kosovo.
Senast uppdaterad: 2010-10-08 11:03
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nytt system för att minska skador
Västra Götalandsregionen har infört ett regionövergripande avvikelsehanteringssystem. Syftet är att förebygga risken för skador bland patienter och personal.
1 oktober startades ett regionövergripande avvikelsehanteringssystem för all hälso- och sjukvårdsverksamhet. Systemet ger möjlighet att rapportera och utreda skador och säkerhetsrisker inom såväl patientsäkerhet som personalsäkerhet och allmän säkerhet.
– Dessa frågor har tidigare hanterats med lokala system på förvaltningsnivå. Det nya systemet möjliggör på ett nytt sätt regionala analyser och prioriteringar, säger regionchefläkare Claes-Håkan Björklund.
En milstolpe
Claes-Håkan Björklund ser också det nya systemet som ett uttryck för regionens koncerntanke och visar på möjligheter och fördelar med enhetliga arbetssätt inom Västra Götalandregionen.
– Det här är en milstolpe i Västra Götalandsregionens verksamhet, eftersom det också är en av delarna i regionstyrelsens handlingsprogram för god vård, säger Claes-Håkan Björklund.
Tillfället är väl valt även ur en annan synvinkel. Från och med första januari träder en ny patientsäkerhetslag i kraft i Sverige, som, bland annat, innebär att vårdgivare får ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador.
Skyldighet att utreda
Vårdgivarna får också en skyldighet att utreda händelser som lett till eller hade kunnat leda till vårdskada. Dessutom ska patienter och närstående på olika sätt uppmuntras till att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet.
Claes-Håkan Björklund pekar på betydelsen av att verksamheterna inköp och IT ingår i det nya systemet. Västra Götalandsregionen köper varje år in stora mängder av olika artiklar och uppgifter om eventuella brister blir ett stöd i upphandlingsarbetet.
Viktigt att rapportera
Det betecknas som ytterst angeläget att medarbetarna inom alla verksamheter verkligen rapporterar tillbud i arbetet liksom sådant de betecknar som potentiella risker. Det nya systemet för avvikelsehantering följer fyra steg för att åstadkomma förbättringar; rapportera-analysera-åtgärda-följa upp.
– Vi kan förvänta oss den första kvartalsrapporten någon gång efter årsskiftet. Det är positivt att vi nu får ett utmärkt instrument för att mäta hur seriöst vi arbetar för att förebygga risken för skador bland både patienter och personal, säger Claes-Håkan Björklund.
Senast uppdaterad: 2010-10-06 09:46
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Konsultcheckar kan underlätta EU-ansökan
Nu kan kulturverksamheter få hjälp att skriva EU-ansökningar. Stödet kan sökas hos Västra Götalandsregionen i form av konsultcheckar på upp till 25 000 kronor.
Alla kulturverksamheter – dock ej privatpersoner – i Västra Götaland kan ansöka om stöd för att finansiera extern hjälp med att skriva projektansökningar till EU:s kulturprogram Kultur 2007.
– Det här är första gången vi går ut med detta. Vi ser det som ett pilotprojekt, för att i första hand stödja de som behöver den här hjälpen, men också för att sondera konsultmarknaden, säger Annika Strömberg på Västra Götalandsregionens kultursekretariat.
Upp till 25 000
Det finns möjlighet att ansöka om checkar på upp till 25 000 kronor. Kulturnämndens insats är 50 procent av konsultarvodet, den andra delen betalas av den som söker.
Det finns vissa specifikationer som en ansökan måste innehålla, så kallade tilldelningskriterier. Till exempel följande:
• Europeiskt mervärde.
• Att följa programmets särskilda mål; utbyte av kulturutövare, utbyte av konst, interkulturell dialog.
• Kvaliteten på genomförandet.
• Kvalitet på partnerskapet.
Särskild kompetens
– Det kan ju vara så, att man kommer långt genom att kunna skriva en vanlig EU-ansökan. Men i det här fallet är det nog bra att använda sig av särskild kompetens, någon som känner till kulturfältet och dess villkor, säger Annika Strömberg.
Förslagen kommer att granskas av kultursekretariatet i samarbete med kulturkontakten för programmet på Statens Kulturråd. De ska bedöma projektidéns möjlighet att få medel ur Kultur 2007-programmet.
– Vår förhoppning är att detta ska falla väl ut och medföra att det kan delas ut fler konsultcheckar och kanske bli ett löpande inslag i vår kulturverksamhet, säger Annika Strömberg.
Fakta:
Ansökan ska ha kommit in till kultursekretariatet senast 1 november 2010. Medlen kan enbart användas till den externa konsultens arvode och betalas ut när ansökan lämnats in till Kultur 2007. Konsulten måste ha F-skattesedel.
Senast uppdaterad: 2010-10-04 10:06
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Täta kontroller kan förebygga bröstcancer
Senast uppdaterad: 2010-10-01 08:58
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Patientmåltider utvecklas i Falköping
Västra Götalandsregionen öppnar en demonstrationsanläggning i Falköping för att utveckla framtidens patientmåltider. Nya metoder för näringsriktig mat ska bättre kunna möta kortare vårdtider och individuella behov.
Den medicinska utvecklingen har medfört att vården har genomgått stora förändringar och fortsätter att utvecklas i snabb takt. Den måltidverksamhet som Västra Götalandsregionens servicenämnd erbjuder idag motsvarar inte dagens och morgondagens behov.
Ett stöd för vården
– Därför behöver vi utveckla måltidsverksamheten så att den bättre stödjer vården. Vi vet att sjukhusen har god nytta av en ökad flexibilitet gällande måltidsservice. Att kunna erbjuda bra och näringsrik mat, dygnet runt, är en viktig utgångspunkt i förbättringen av måltidsservicen, säger Erik Hallberg, tillförordnad servicedirektör inom Västra Götalandsregionen.
Det finns två angelägna skäl till varför servicenämnden behöver utveckla metoder:
• För att stödja kortare vårdtider.
• För att stödja de individuella behov som patienterna har.
– Vi arbetar för att, tillsammans med vården, åstadkomma högre kvalitet ur alla aspekter, säger Erik Hallberg.
Maten bedöms ur alla aspekter
Som ett första steg i denna utveckling har servicenämnden i Västra Götaland fattat beslut om att anlägga en mindre demonstrationsanläggning för god och hälsosam mat till patienter i sjukvården i Västra Götalandsregionen. Anläggningen ska ligga i Falköping och ambitionen är att den ska vara klar i början av nästa år. Här kommer man att kunna se, känna, lukta, smaka och bedöma maten ur alla aspekter.
– Vi ser stora möjligheter med att de nya metoder som utvecklats på senare år ska bidra till att förbättra patientmåltiderna inom sjukvården. Men, innan vi investerar i våra kök, vill vi ge möjlighet för bland andra vården och regionens politiker att utvärdera de måltider vi lagar, säger Jan Antonsson, chef för Västra Götalandsregionens patient- och personalmåltider.
Förbättrad service
Han tillägger:
– Vi vill också ge en god bild av hur den förbättrade måltidsservicen ska fungera.
Att gå över till moderna metoder ger flera fördelar: Den totala energiförbrukningen ska bli lägre än vid matlagning i dagens 13 produktionskök, mindre miljöpåverkan tack vare färre transporter, användningen av kemikalier blir både mindre och bättre kontrollerad, mindre svinn samt med moderna metoder kan mer mat lagas från grunden med ekologiska råvaror.
Senast uppdaterad: 2010-09-30 13:35
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fordringar på barn skrivs av
Västra Götalandsregionen skriver av samtliga fordringar avseende barn som långtidsbevakas av inkassobolag. Värdet på dessa fordringar uppgår i dag till 3,5 miljoner kronor.
Västra Götalandsregionen har som rutin att inte driva in obetalda vårdskulder för barn via kronofogden. Vårdskulder för barn är endast avgifter för att barnet uteblivet vid ett inbokat besök hos en vårdgivare.
I dag använder sig Västra Götalandsregionen av rutinen, att dessa obetalda vårdskulder förs över till inkassobolag för inkassoåtgärd. Om skulden ändå inte har blivit betald har den endast bevakats, men alltså inte överlämnats till kronofogden för ytterligare åtgärder.
Höga belopp
I organisationens bokföring har fordringen istället skrivits ned till noll kronor.
I dag uppgår värdet på dessa fordringar till 3,5 miljoner kronor.
Det är viktigt att påpeka, att fordringarna inte har aktiverats när barnet fyllt 18 år.
I framtiden kommer det dock inte uppstå några fordringar på barn, detta tack vare en ny lag som började gälla 1 juni i år.
Den innebär nämligen, att fordringar på barn ska debiteras förmyndaren. Detta gäller såväl avgifter för utförd vård som för avgifter med anledning av att patienten uteblir från avtalade besök hos vårdgivare.
Ingen extra kostnad
Som en konsekvens av detta har Västra Götalandsregionens regionstyrelse beslutat, att samtliga fordringar avseende barn som långtidsbevakas hos inkassobolag ska avskrivas.
Detta medför ingen ytterligare kostnad för Västra Götalandsregionen , då fordran redan är avskriven i boksluten.
Lagändringen kom till stånd efter en rapport från Datainspektionen, som visade att det fanns drygt 79 500 pågående kravärenden i Sverige mot personer som var underåriga då skulden uppkom. En stor del av dessa skulder var offentligrättsliga och rörde sig, bland annat, om debitering av obetalda avgifter inom hälso- och sjukvården och tandvården.
Fakta:
Som barn räknas personer som ännu inte fyllt 18 år.
Senast uppdaterad: 2010-09-28 14:51
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Samhällskunskap stöd i språkundervisning
ABF vill öka integrationen i samhället. Därför bidrar Västra Götalandsregionen med ekonomisk stöttning för ett projekt i FyrBoDal, där man vill skapa verksamhet för unga och gamla oberoende av nationalitet.
Det övergripande syftet för ABF – Arbetarnas Bildningsförbund – är att skapa integration i sin verksamhet.
– Vi vill inte skapa verksamhet för invandrare utan skapa verksamhet för svenskar och invandrare tillsammans. Målsättningen är att öppna upp vår verksamhet, så att alla känner sig berörda av vad vi gör och känner samhörighet, säger Håkan Chalto, ombudsman vid ABF FyrBoDal.
Människor ska mötas
Detta tyckte Västra Götalandsregionens kulturnämnd var en god idé och därför blev detta ett av totalt 51 projekt som beviljades medel för att göra verklighet av tankegångarna.
ABF FyrBoDal har idag god kontakt med ”sina” invandrarföreningar och har bra verksamhet tillsammans med dem. Däremot har man – enligt egen utsago – inte lyckats med att integrera invandrare och svenska tillsammans i verksamheten.
"Skriv ditt liv"
Däför vill ABF FyrBoDal, till exempel, göra följande i Uddevalla, Vänersborg och Trollhättan:
• Samarbeta med bostadsorganisationer knutna till verksamheten i syfte att få kontakt med boende i de olika bostadsområdena.
• Starta verksamhet under namnet "Skriv Ditt Liv", där svenskar och invandrare tillsammans skriver ner sin egen historia, vilket kan leda till utställningar.
• Framställa informationsbroschyrer som beskriver föreningslivet och folkbildningen.
Dessa skall översättas till de största invandrarspråken.
Fungerande koncept
Tanken är att bildningsförbundet ska erbjuda svenskundervisning/samhällskunskap för att underlätta deltagandet i verksamheten. Målet är att kunna erbjuda denna undervisning kontinuerligt i bostadsområdena, undervisningen skall förläggas både till dag- och kvällstid och vara gratis för deltagarna. – Vi har sett att det fungerar bra att koppla undervisningen i svenska till praktisk samhällskunskap. Det går lättare att lära sig språket för den som vet varför man behöver ha kunskaperna, säger Håkan Chalto.
Vilken betydelse har projektet för ABF?
– Den är viktig för oss. Projektet är kontaktskapande, för meningen med vår verksamhet är ju att vi ska ta oss ut till våra målgrupper, säger Håkan Chalto.
Senast uppdaterad: 2010-09-24 08:42
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Hiv-test med snabbt provsvar
Senast uppdaterad: 2010-09-22 12:12
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Filmverksamheten analyseras
Västra Götalandsregionen kommer inom kort att inleda en analys av det regionala filmområdet och en utvärdering av vad som hittills gjorts.
– Västra Götaland är en ledande filmregion i landet, och så vill vi att det ska vara även i framtiden. Som en del i Västra Götalandsregionens arbete med att följa upp och utvärdera våra satsningar ska vi nu göra en genomlysning av filmområdet som kan fungera som plattform för fortsatta satsningar, säger Agneta Mårdsjö, näringslivschef i Västra Götalandsregionen.
– Den regionala satsningen på filmområdet bidrar till konstnärlig och kreativ dynamik, till regional tillväxt och attraktionskraft som alla är viktiga faktorer för utvecklingen i Västra Götaland, konstaterar Annika Ottosson, biträdande kulturchef.
Västra Götalandsregionen gör årligen omfattande satsningar inom en rad kulturområden. Till exempel främjas konst, dans och musik på flera olika sätt och sammantaget har Västra Götalandsregionen landets största regionala kulturbudget, både i kronor och ören och utslaget per invånare. Därtill kommer att flera satsningar också bidrar till näringslivsutvecklingen.
Olika typer av satsningar
En av de sektorer som sedan länge omfattas av satsningarna är filmområdet. Det handlar om miljonsatsningar på bland annat Göteborg International Film Festival, filmfrämjande och biografutveckling. Men det handlar också om satsningar i mindre omfattning men av stor betydelse, till exempel Bergsjöns kultur- och mediaverkstad och Filmcentrum Väst. Även satsningar på internationellt samarbete görs genom bland annat ett kluster för film, TV samt interaktiv media i Nordsjöregionen, liksom GROW som är en utvecklingsarena för dokumentärfilmare.
Totalt handlar det i år om ungefär 78 miljoner kronor från kulturnämnden och regionutvecklingsnämnden till olika insatser.
– Den enskilt största satsningen är Film i Väst AB, som är regionens redskap för att behålla och utveckla en profilerad och kvalitativ film- och TV-produktion i Västra Götaland. Verksamheten följs upp årligen genom ett stort antal nyckeltal, säger Annika Ottosson.
Omfattar hela film- och mediesektorn
Den analys och uppföljning som Västra Götalandsregionen nu ska göra, omfattar alltså hela den regionala film- och mediesektorn. Diskussionen om översynen har pågått en längre tid och formellt beslut fattades tidigare i år. Just nu pågår arbetet med att ta in anbud.
– Utifrån både det kulturpolitiska och det näringslivspolitiska uppdraget vill vi bland annat ha svar på frågor som visar om våra satsningar varit effektiva eller om det finns annat som kan ge bättre effekter. Kartläggningen ska också innehålla nationella och internationella jämförelser, samt en analys av Film i Västs betydelse för den regionala utvecklingen av filmbranschen, säger Agneta Mårdsjö.
Ökad omsättning och positiva effekter
Västra Götalandsregionens satsning på Film i Väst och filmområdet inleddes redan när regionen bildades 1999. Sedan 2007 har omsättningen i TV-dramaproduktionen i Västra Götaland ökat med närmare 100 procent. Den kraftigt ökade omsättningen har genererat omkring 300 nya årsarbetstillfällen. Ett 50-tal nya arbetstillfällen har också skapats inom postproduktionsområdet (det arbete som görs efter själva filmningen, till exempel klippning, ljudläggning och specialeffekter) i Göteborg och Trollhättan. Många av TV-projekten har betydande internationell finansiering. Under de senaste två åren har den genomsnittliga omsättningen i långfilmsprojekt med produktion förlagd till Västra Götaland mer än fördubblats, från cirka 350 miljoner kronor till drygt 900 miljoner kronor per år.
– Vi ser att Film i Västs samproduktioner skapar en bas för dessa företag, och idag väljer dessutom ett stort antal svenska och internationella projekt som inte har någon regional finansiering att förlägga sin postproduktion här, säger Annika Ottosson.
– Vi ser också positiva effekter när konstnärligt skapande möter traditionell industri. Bild, film och visualisering är viktiga verktyg inom till exempel fordonsindustrin, säger Agneta Mårdsjö.
Senast uppdaterad: 2010-09-23 13:41
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Idrottsstipendiater med fina framgångar
Anna Carin Ahlqvist, bordtennisspelare i världstopp från Göteborg, är en av mottagarna av årets handikappidrottsstipendium från Västra Götalandsregionen. Fem stipendiater får totalt dela på hundratusen kronor.
Västra Götalandsregionens regionfullmäktige beslutade i maj 2000 att inrätta ett årligt stipendium på 100 000 kronor för att synliggöra handikappidrotten.
– Vi vill på detta sätt stödja aktiva idrottsutövare och vi hoppas att detta stipendium bidrar till deras utveckling inom idrotten säger Lena Hult, handikappkommitténs ordförande.
I världstoppen
Årets stipendiater är följande:
• Anna Carin Ahlqvist är från Göteborg och spelar bordtennis. Sedan den internationella debuten 2007 etablerade hon sig i världstoppen och är idag rankad trea i sin klass. Anna Carin får 25 000 kronor.
• Simon Jacobsen från Göteborg åker sitski. Han har tagit många medaljer nationellt och internationellt och hans mål är att få en medalj i Paralympics i Sotji 2014. Simon får 25 000 kronor.
• Göteborgs Rullstolsidrottsförening utövar rullstolsinnebandy. Föreningen har under 2009, bland annat,haft fem spelare i Sveriges landslag som spelat de första landskamperna i rullstolsinnebandy. Klubben får 20 000 kronor.
Ryttare och tränare
• Marita Mattsson från Vara är ridlärare. Sedan 1984 arbetar hon med ryttare med funktionsnedsättningar. Hon har varit aktiv som ryttare och tränare sedan dess. Marita får 15 000 kronor.
• Robin Ljungkvist kommer från Götene och utövar bland annat sporterna bowling och kula. Under åren 2000-2009 har han ett antal topplaceringar i lokal- och rikstävlingar i bowling, men även i kula, fotboll och höjdhopp. Robin får 15 000 kronor.
Utdelning av stipendierna sker vid Västra Götalandsregionens fullmäktigesammanträde i Vänersborg den 19 oktober 2010 av regionfullmäktiges och handikappkommitténs ordföranden.
Fakta:
Stipendiet delas ut till aktiva idrottsutövare med funktionsnedsättning, enskilda eller lag och till ledare/tränare. Syftet är att uppmärksamma personer som gjort utmärkta prestationer och som kan vara en förebild som stimulerar till idrottsutövning.
Senast uppdaterad: 2010-09-20 10:37
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Simulatorer ökar patientsäkerheten
Simulatorcentrum är en ny verksamhet i Västra Götalandregionen. Simulering ger vårdpersonal och studenter möjlighet att utveckla sina färdigheter för ökad vårdkvalitet och patientsäkerhet.
Simulatorcentrum i Väst är placerat på Östra sjukhuset i Göteborg. I lokalerna finns allt som behövs för att ge vårdpersonalen träning i sina färdigheter. Simulatorcentrums två multifunktionella rum kan snabbt bli till akutmottagning, operationssal, intensivvårdssal eller en sal på vanlig vårdavdelning.
– Det här är en regionövergripande verksamhet och hela idén och målet med simulatorcentrum är att höja patientsäkerheten, säger projektledaren, anestesiläkare Torben Nordahl Amorøe.
Verklighetsnära situationer
Med hjälp av avancerade datoriserade simulatorer och simulerade miljöer skapas äkta kliniska situationer där både individuella färdigheter och olika teamarbeten kan provas och tränas. De senaste pedagogiska principerna används för att effektivt uppöva praktiska sätt att tänka och agera i den kliniska vardagen. Det finns ett kontrollrum varifrån patientsimulatorerna och scenarierna styrs.
– Det händer ju att det begås misstag inom vården som leder till vårdskador. Tack vare Simulatorcentrum kan dessa förhoppningsvis minska genom att man istället gör misstag på dockor, fel som man sedan lär sig av och inte upprepar på levande patienter, säger Torben Nordahl Amorøe.
Skådespelare hjälper till
Patientsimulering kallas också fullskalig simulering, eftersom man skapar en låtsad, men verklighetsnära miljö kring en datorstyrd docka. Dessutom finns skärmbaserad simulering och spelade patientkontakter kan även göras med skådespelare eller professionella patienter.
Simulatorcentrum har byggts om för två miljoner kronor och invigs 17 september av Jan Eriksson, sjukhusdirektör vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Fakta:
Simulatorcentrum är ett treårigt projekt från 2009 till 2012, där ställningstagande till permanentning ska ske. Simulatorcentrum jobbar närt ihop med pediatriskt klinisk träningscentrum på Drottning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus och akademigemensamt klinisk träningscentrum på Sahlgrenska Akademin.
Senast uppdaterad: 2010-09-17 09:11
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Företag får stöd till forskning och utveckling
Miljövänliga matförpackningar som ger längre hållbarhet, är ett av de projekt som fått stöd av programmet FoU-kort. Programmet hjälper företag att finansiera speciella forsknings- och utvecklingsinsatser.
Syftet med programmet FoU-kort är att stärka små och medelstora företags möjligheter att konkurrera på globala marknader, att förbättra den ömsesidiga kunskapsöverföringen mellan företag, akademi och forskningsinstitut och att skapa nya arbetstillfällen. I programmet prioriteras projekt inom miljö och energieffektivisering.
Sammanlagt delas tio miljoner kronor ut under 2009-2010.
Två slags bidrag
FoU-kortet innehåller två slags bidrag för företag att söka; dels FoU-checkar (Bas) på max 35 000 kr som ska användas för att klargöra företags behov av FoU-insatser, och dels regionalt FoU-stöd (Avancerat) på max 500 000 kr som ska bidra till konkreta forskningsprojekt som tillför ny kunskap och kompetens till utvecklingen av produkter och processer.
– Det kan handla om insatser kring rena tekniska lösningar eller av till exempel affärsmodeller, förklarar Marcus Nordanstad, projektledare på regionutvecklingssekretariatet.
De får stöd
Företag som medfinansieras via Fou-kort Avancerat:
• Xylophane AB, 485 000 kr, Bohus, utveckling av förpackningsmaterial till livsmedel
• PowderPro AB ,330 000 kr, Hisings Backa, utveckling av frysgranuleringsteknik
• Lamera AB 250 000 kr. Göteborg, effektivisering av lättmetallteknik
• Paran Solar Lighting AB 500 000, Göteborg, optimering av solljussystem
• Nordic Medcom AB 500 000 kr, Borås, utveckla produkter inom biomedicin
• Arboritec AB 410 000 kr, Jörlanda, utveckling av ytbehandling för trägolv
Företag som medfinansieras via FoU-kort Bas:
• Alelion AB
• Climator Sweden AB
• Syspiro Diagnostic AB
• Hyssna measuring Equipment AB
Fakta:
Satsningen på FoU-korten är en del i ett större program, InMotion, som är en kraftsamling på hela 150 miljoner för att stimulera och skapa förutsättningar för utveckling och företagande inom miljö, energi och hållbara transportlösningar.
Senast uppdaterad: 2010-09-16 12:10
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Hummer och ostron gav en finalplats
Lokalproducerat i Väst och Västsvenska Turistrådet har nått Stora Turismprisets riksfinal. Två anledningar till framgången är hummersafari och ostronöppningsmästerskap.
Lokalproducerat i Väst och Västsvenska Turistrådet vann regionfinalen för Småland, Halland och Västra Götaland och det finns hundratusen skäl att hoppas på en slutseger Så stor är nämligen prissumman i kronor räknat.
– Vi siktar naturligtvis på att vinna och vi kommer också att jobba med publiciteten omkring riksfinalen. Men hur det än går ser vi oss som vinnare, säger Peter Drotz, vd för Lokalproducerat i Väst AB.
Ett erkännande
Han menar, att nomineringen till riksfinalen är ett erkännande för att det treåriga samarbetet mellan Västsvenska Turistrådet och Lokalproducerat i Väst fungerar på rätt sätt. Restauranger, producenter och gårdsbutiker har samlats under varumärket ”Smaka på Västsverige” och samtliga aktörer har samverkat kring marknadsföring, affärsutveckling och kvalitetskriterier.
– Tack vare måltids- och matupplevelserna har människor fått anledning att resa till Västsverige. Under hösten ska vi lansera varumärket i dagligvaruhandeln, där det lätt ska kunna identifieras med en lokal karaktär, berättar Peter Drotz.
Annorlunda safari fick beröm
I juryns motivering stod bland annat följande: ”Under varumärket ”Smaka på Västsverige” är stora som små aktörer med för att skapa och utveckla matupplevelser i Västra Sverige. Nya typer av upplevelser har skapats – hummersafari och ostronöppningsmästerskap som exempel. Smakupplevelserna är en del av framgången för destinationen Västsverige och genererar utveckling av övrig turism framför allt på landsbygden”.
Lokalproducerat i Väst går vidare till riksfinal där Stiftelsens styrelse utser den av de sex regionfinalisterna som bäst lever upp till de satta kriterierna för Stora Turismpriset. Utdelningen av Stora Turismpriset 2010 sker under Svenska Turistgalan den 28 oktober.
Fakta:
Lokalproducerat i Väst ska stödja småskaliga livsmedelsproducenter i Västra Götaland med målet att skapa en bärkraftig näring i regionen. I dag finns 348 medlemmar varav många mycket små livsmedelsproducenter. Huvudfinansiärer är Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen och EU.
Senast uppdaterad: 2010-09-15 10:43
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Göteborgsmodell förebygger fosterskador
En modell från Göteborg för att förebygga alkoholrelaterade fosterskador har införts runt om i Sverige. Modellen innebär att gravida skrivs in vid mödrahälsovården redan från vecka sex.
En forskargrupp från socialmedicinska enheten vid Sahlgrenska akademin där docent Fredrik Spak ingår, har följt arbetet med att introducera en riskbruksmodell i Västra Götalandsregionen för att förebygga alkoholskador. Resultaten presenterades under den internationella konferensen INEBRIA (International network on Brief Intetervention on Alcohol) i Göteborg.
Tidigare inskrivning
Enligt forskarna har detta nya arbetssätt fungerat bra i hela primärvården, till exempel har rutinerna vid inskrivning till mödrahälsovården förändrats så att de gravida nu skrivs in redan från vecka sex, jämfört med vecka tvolv som tidigare.
– Detta är av stor betydelse i vårt förebyggande arbete, eftersom intensivkonsumtion av alkohol även vid några enstaka tyillfällen under graviditeten troligen kan ge upphov till fosterskador. Denna modell har efter förebild från Göteborgs områden nu blivit införd på de flesta ställen i Sverige, berättar Fredrik Spak.
Stora risker
I samband med konferensen redogjorde professor Deborah Dawson från USA för vilka risker som är förknippade vid intensivkonsumtion, motsvarande en flaska vin eller tre starköl per dryckestillfälle . Riskerna kan vara kroppsliga, psykiska och sociala skador, även om personen i fråga inte har utvecklat "alkoholism". Professor Deborah Dawsons forskning baseras på den största intervjustudien (NESARC) i världen på området, vilken hon arbetat med under flera år.
Nationella riktlinjer
Fredrik Spak berättar att arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för riskabel alkoholkonsumtion har tagit fart nu i september genom ett första möte i regi av statens Folkhälsoinstitut.
– Givetvis har det stor betydelse för vårt arbete att världens största undersökning på området presenteras just på vår konferens. Det innebär att vi får ännu mera argument i vår strävan att förebygga alkoholskador i Sverige, säger Fredrik Spak.
Senast uppdaterad: 2010-09-13 10:14
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Mottagningar håller öppet för klamydiatest
Senast uppdaterad: 2010-09-09 09:31
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
21-åringar bjuds in till tandvårdsbesök
På lördag bjuds Västra Götalands 21-åringar in till 66 mottagningar för undersökning och erbjudande om frisktandvårdsavtal. Detta är ett sätt att uppmärksamma Internationella munhälsodagen.
I Sverige firas World Oral Health Day – Internationella munhälsodagen – lördagen den 11 september med en rad olika aktiviteter runt om i landet. I år används dagen till att lyfta fram unga människors tandhälsa.
Därför har har 66 mottagningar i Västra Götaland öppet för att träffa inbjudna 21-åringar och prata frisktandvård med dem.
Fortsatt munvård
Ann-Charlotte Sundelin, tandvårdschef Södra Bohuslän, förklarar:
– Med den förlängda barn- och ungdomstandvården är det vid 21-års ålder som det sista avgiftsfria besöket äger rum. För att ge unga möjligheten att fortsätta hålla munnen frisk genom hela livet uppmuntrar vi till att fortsätta de regelbundna undersökningarna hos tandvården.
Individuella behov
Ett sätt är att teckna frisktandvårdsavtal. Frisktandvård är ett avtal om regelbunden tandvård till fast pris. Avtalskostnaden anpassas efter individens tandvårdsbehov. Ett personligt vårdprogram tas fram utifrån en riskbedömning som tandläkaren eller tandhygienisten gör. Programmet omfattar både egenvård, förebyggande vård och behandling.
Syftet är att upprätthålla en kontinuerlig tandvårdskontakt och att hjälpa patienten att behålla sin friska mun och förebygga sjukdom. Med detta skapas en effektiv tandvård med betoning på hälsofrämjande insatser och egenvård.
Fakta:
Internationella Munhälsodagen, World Oral Health Day, instiftades 2008 av tandläkarnas internationella samarbetsorganisation World Dental Federation, FDI. Syftet är att skapa ett gemensamt tillfälle att uppmärksamma betydelsen av oral hälsa globalt, regionalt och nationellt.
Senast uppdaterad: 2010-09-08 09:12
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Bättre läkning utan rökning
Ett tillfälligt rökuppehåll i anslutning till en operation kan halvera riskerna för läkningsproblem. Nu lanseras därför kampanjen En rökfri operation för att få patienter att fimpa.
Rökning är en riskfaktor på samma sätt som högt blodtryck och högt blodsocker när man ska genomgå en operation. Både när det gäller blodtryck och blodsocker försöker sjukvården i dag få ner värdena innan en operation blir aktuell. Samma preoperativa förberedelser är nödvändiga för rökare.
– Vi vet att om patienten avhåller sig från att röka fyra till sex veckor före och efter ingreppet halveras antalet komplikationer, säger Olle Svensson, professor och överläkare i ortopedi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Lika höga krav
Olle Svensson presenterade fakta i samband med det avslutande symposiet om rökning och ortopedisk kirurgi under den internationella Ortopediveckan i Göteborg. Han passade samtidigt på att uppmärksamma den nya kampanjen, En rökfri operation, som lanseras av Svensk Ortopedisk Förening (SOF) i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Patientförsäkringen.
Olle Svensson menar, att det inte finns någon anledning att vara mindre krävande vad gäller de preoperativa förberedelserna för rökare än vad gäller andra operationsrisker, exempelvis diabetes, kardiovaskulära sjukdomar, kroniska infektioner.
Förödande konsekvenser
– Komplikationer, som exempelvis infektioner eller trombos kan vara förödande. Men naturligtvis finns det situationer där det är försvarbart, eller till och med nödvändigt, att göra planerade operationer även på patienter som inte kan fimpa. Då får man väga samman hur starka indikationerna är med de eventuella vinster man kan få med ingreppet och patientens allmäntillstånd, säger Olle Svensson.
Han tillägger:
– Vi driver detta som en patientsäkerhetsfråga. Inte diskriminerar man diabetiker genom att insistera på en optimal sockerkontroll före ett planerat ingrepp, säger Olle Svensson.
Erbjuder avvänjning
Helena Brisby, docent på avdelningen för ortopedi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset:
– Inom Västra Götalandsregionen informerar vi alla patienter om riskerna med rökning i samband med operationer och vi erbjuder därför hjälp till rökavvänjning. Det finns dels en speciell mottagning på Sahlgrenska universitetssjukhuset, men patienter som kommer till oss från andra delar av Västra Götaland kan också erbjudas hjälp via sin lokala vårdcentral.
Senast uppdaterad: 2010-09-06 13:48
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Konsten når nya höjder i Mariestad
Kulturintresserade besökare som kommer till Mariestad bjuds på riktig höjdarkonst. Ett jättelikt graffitikonstverk är på väg att ta form på den 35 meter höga silobyggnaden i Mariestads hamn.
Graffiti Mariestad, som arrangemanget är döpt till, har pågått sedan juli månad och ska kulminera i och med det stora evenemanget SpeedArt & Design den 4-5 september.
Under sommaren 2010 har därför hamnen i Mariestad blivit till en mötesplats för skapande människor.
Men även Mariestadsborna och de tillströmmande turisterna som alltid besöker Vänerkommunen om somrarna kommer att bli en del av projektet.
Jättekonstverk
Alla som vill ska få pröva på graffitimålning, är det tänkt, och det ska ske med vägledning av konstnärer på plats.
Tanken är att hela siloanläggningen ska målas och den blir därmed ett av världens största graffitikonstverk. Under hösten ska byggnaden sedan rivas.
Siloprojektet drivs av graffitikonstnären Carolina Falkholt, som har arbetat med utvecklings- och förändringsarbete med graffiti som metod i flera år. Ofta har det varit på skolor tillsammans med ungdomar och barn, men även med organisationer och regioner som är inne i en utvecklingsprocess. Hennes erfarenhet är att graffiti är ett sagolikt sätt att bedriva visuell utveckling på.
Fart, måleri, design
Första helgen i september 2010 arrangeras SpeedArt & Design i Mariestad. En stor folkfest som riktar sig till såväl gammal som ung. Under två dagar får besökarna många upplevelser för ögat och örat. Fart och motorsport förenas med måleri, föreläsningar, grafik, foto, design och modellbygge. Bland de medverkande märks, till exempel, Lars Stenqvist, vice VD och Kristofer Hansén, Global Designchef, som berättar om Scanias principer och tankar med design/styling för att skapa rätt visuellt uttryck och produktidentitet i kombination med bra funktionalitet.
Maria Blanck, född i Göteborg, men bosatt i Tidaholm sedan många år tillbaka. Målar i olja och acryl. Har haft ett 50-tal separatutställningar runt om i Sverige.
Senast uppdaterad: 2010-09-02 10:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Filmen som visar jordens obalans
Skaparna bakom filmen Home vill väcka tanken hos oss om jorden och hur vi skall kunna bevara den. 1 september ägnas en heldag åt verket och dess budskap på biografen Draken i Göteborg.
Världens mest uppmärksammade fotobok – Jorden sedd från ovan – har blivit filmen med namnet Home och beskrivs som en nyskapande film och miljöupplevelse. Filmen handlar om hur vi människor rubbat balansen på jorden under vår korta tid här, men den ger också hopp och visar tydligt på att det finns fantastiska lösningar som väntar på att användas.
Ett livsviktigt budskap
1 september arrangeras en heldag med filmen Home på biografen Draken i Göteborg, som kommer att vara fylld av olika aktiviteter. Västra Götalandsregionen – som är en viktig aktör på miljöområdet – stödjer filmen för att kunna sprida det viktiga budskapet i regissören Yann Arthus-bertrands verk. I programmet på Draken märks bland annat följande:
-
Gratis skolvisningar av Home.
-
Biografens foajé är öppen för allmänheten, om kan ta del av information från olika utställare
-
Lunchfilm, då det visas klimatrelaterade filmer i Drakens salong
-
Klädbytardag, som syftar till att manifestera miljönyttan med att handla second hand.
-
Global Mala – Kongresshallen, då människor runt om i världen kommer tillsammans göra 108 stycken solhälsningar.
Kända namn stödjer innehållet
En rad kända ambassadörer för filmen stödjer budskapet om att alla vi kan göra något för att vända utvecklingen åt rätt håll. Bland dessa märks kommunalråden i Göteborg, Anneli Hulthén (S) och Jan Hallberg (M), de världskände kocken Marcus Samuelsson, författaren Stefan Edman, tv-profilen Agneta Sjödin samt artisterna Ane Brun, Cyndee Peters och Emil Jensen.
Fakta:
Home är den första filmen någonsin som i sin helhet har filmats ovanifrån vilket gör den till en helt unik cineastisk upplevelse. De innovativa kameraåkningarna och den suggestiva klippningen ackompanjeras stämningsfullt av Budapest Symphony Orchestra och Shanghai Percussion Ensemble samt Glenn Close lugna och förtroendeingivna berättarröst.
Senast uppdaterad: 2010-09-02 13:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ny bok om Västra Götalandsregionen
Efter en turbulent start permanentas Västra Götalandsregionen från och med 2011. Nu kommer boken om dess födelse och de första innehållsrika tio åren.
Det är Lennart Nilsson vid SOM-institutet, docent i offentlig förvaltning, som ansvarar för boken En region blir till om Västra Götalandsregionens första decennium. Han beskriver sina intryck så här:
– Efter en i alla avseenden turbulent start har Västra Götalandsregionen utvecklats positivt. Det finns ett mönster som visar att stabilisering leder till förbättringar över tid, säger Lennart Nilsson.
Positiv utveckling
Av den 500 sidor långa beskrivningens olika delar tar Lennart Nilsson upp två exempel som visar på den positiva utvecklingen:
• År 2000 nåddes, enligt honom, ett lågvattenmärke, då endast 45 procent av länets invånare var nöjda med demokratin inom Västra Götalandsregionen.
• Sex år senare var 70 procent av länets invånare nöjda med demokratin.
– Två viktiga faktorer som spelat en betydande roll är att det i dag finns en ordnad ekonomi och en politisk stabilitet inom Västra Götalandsregionen, säger Lennart Nilsson.
Stor samstämmighet
Dagens regionstyrelseordförande, Gert-Inge Andersson (S) säger så här:
– Visst finns det meningsskiljaktigheter även inom vår organisation, men det råder, som jag ser det, stor politisk samstämmighet. Jag delar Lennart Nilssons syn på utvecklingen.
Regionstyrelsens vice ordförande, Johnny Magnusson (M), säger så här:
– I huvudsak håller jag med om synen på Västra Götalandsregionens politiska verksamhet. När det gäller medborgarnas syn på demokratin, så varierar väl den och pendlar både upp och ned.
Fakta:
I boken En region blir till. Västra Götalandsregionen 1999–2008 om Västra Götalandsregionens första tio år medverkar, bland andra författare, även Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Lennart Weibull, professor i massmedieforskning och professor Folke Johansson vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Boken kan beställas via SOM-institutets hemsida.
SOM-institutet (Samhälle, opinion, medier) är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan 1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling.
Senast uppdaterad: 2010-08-30 11:32
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Riktade medel stärker barntandvården
Västra Götalandsregionen avsätter 17,5 miljoner kronor för att stärka barntandvården i områden där barn och ungdomars hälsa är som sämst. Som mest handlar det om 269 kronor per individ i förstärkt barntandvårdspeng.
Västra Götalands befolkning lever under olika socioekonomiska villkor, vilket även avspeglar sig i deras hälsotillstånd. Sociala eller ekonomiska problem som till exempel arbetslöshet eller socialbidragsberoende kan orsaka välfärdsbrister. Barnen i dessa familjer är beroende av de vuxnas sociala situation och deras hälsa påverkas ofta negativt.
Avgörande livsvillkor
Enligt Socialstyrelsen följer tandhälsan hos barn och ungdomar samma mönster som andra sjukdomar med sitt ursprung i människors livsvillkor. Det finns en ökad risk för bland annat övervikt, missbruk och tandskador i områden där multipla välfärdsproblem är vanliga.
Under 2009 och 2010 tillförde Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutskott årligen en resurs till de klinikområden med den högsta socioekonomiska tyngden. En trappstegmodell infördes i två nivåer där nämndområden inom Göteborg men även Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg fick ta del av förstärkningen av barntandvårdspengen.
Nya resurser
Nu tillförs samma ändamål ytterligare 17,5 miljoner.
För att stärka barntandvården i områden där barn och ungdomars tandhälsa är som sämst avsätter hälso- och sjukvårdsutskottet tio miljoner kronor. Detta tillskott ska tillsammans med de 7,5 miljoner kronor som finns avsatta inom utskottet även riktas till områden där glesbygd och strukturella förhållanden innebär ökade kostnader för att bedriva barn- och ungdomstandvård.
Sammanlagt omfattas 20 procent av Västra Götalands barn och ungdomar av den förstärkta barntandvårdspengen.
Fakta:
Tandvård i lagens mening inbegriper att förebygga, utreda och behandla
sjukdomar och skador i munhålan. Västra Götalandsregionen ska svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år.
Senast uppdaterad: 2010-08-25 15:17
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Sex miljoner till framtidens elproduktion
Bränsleceller kan inom några år bli en ledande teknik för småskalig och förnyelsebar elproduktion. Västra Götalandsregionen avsätter sex miljoner kronor till en testanläggning i Göteborg.
Bränsleceller för framdrift ses som ett viktigt nästa steg inom fordonsindustrin, men en framtida marknad finns även inom andra industrier samt hushåll.
Energiteknikcentrum för Batterier och Bränsleceller (ETC) har beviljats sex miljoner kronor av Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd inom ramen för programmet InMotion för ett utvecklingsprojekt.
Ett nationellt centrum
Projektet syftar till att på sikt etablera ett svenskt nationellt bränslecellscentrum, med en testanläggning i anslutning till företaget Power Cells nya bränslecellsfabrik i Göteborg. En projektgrupp bestående av ETC, Chalmers och Vätgas Sverige arbetar med etableringen.
– Projektets inledande del avser ett första steg i uppbyggnaden av testanläggningen, säger en av projektdeltagarna, Bengt Steen, professor i miljövetenskap vid Chalmers.
I ett andra steg etableras det svenska bränslecellscentrat, som även omfattar forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet i olika huvudområden; såsom användning av bränsleceller, materialutveckling, tillverkningsteknik, komponenter och kringutrustning för bränslecellssystem samt bränslen.
Tåget går nu
I det andra steget kommer nationella myndigheter såsom Vinnova och Energimyndigheten involveras tillsammans med relevanta företag.
– Det händer mycket inom området för bränsleceller och det gäller att hoppa på tåget och vara med, säger Bengt Steen.
Det finns redan i dag bränsleceller som ersätter blybatterier i gaffeltruckar samt bränsleceller som ersätter dieselaggregat i backupstationer för mobiltelefoner.
Enligt Bengt Steen finns ett åtagande hos fordonsindustrin, att producera en stor serie bilar år 2015, där bränslecellen ersätter förbränningsmotorn.
– Därför är det absolut rätt läge just nu att stimulera en övergång till bränslecellsproduktion, säger Bengt Steen.
Bidrar till utvecklingen
Regionutvecklingsnämnden anser, att projektet ligger i linje med InMotions målsättning att ”bidra till utvecklingen av attraktiva och internationellt konkurrenskraftiga kunskaps- och testmiljöer som stödjer nästa generations miljö- och energisystem och hållbara transportlösningar”. Nämnden konstaterar också, att det fortfarande återstår mycket forskning och provning innan bränsleceller får ett kommersiellt genomslag. Ett testlabb blir därför mycket viktigt för kunskapsuppbyggnaden och ger förutsättningar för att snabba på kommersialisering.
Fakta:
Genom programmet InMotion delar Västra Götalandsregionen ut 150 miljoner kronor under perioden 2009-2010 för att stimulera omställning och hållbar utveckling inom näringslivet i Västra Götaland.
Senast uppdaterad: 2010-08-23 11:27
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Högt valdeltagande i regionvalet
Regionvalet kallas ibland för det glömda valet. Men det är ett felaktigt påstående anser professor Folke Johansson som forskar om lokal och regional demokrati.
– 78 procent av alla röstberättigade i Västra Götaland röstade i det senaste regionvalet. Det är ett högt valdeltagande om man jämför med motsvarande regionval i andra länder, säger han.
Sedan 1979 har Folke Johansson på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, ägnat sig åt forskning kring lokala och regionala valfrågor.
– Men kalla mig inte för valforskare, det kan föra tankarna åt fel håll. Jag brukar säga att jag arbetar med demokratifrågor, exempelvis genom att ta reda på hur människor väljer parti i kommun- och regionval jämfört med i riksdagsvalet och hur valdeltagandet ser ut, säger Folke Johansson.
Han bläddrar i en tjock sammanställning från Statistiska centralbyrån med siffror från förra valet år 2006.
– Vi kan se att de allra flesta som röstar i riksdagsvalet även röstar i kommunala och regionala val.
Han gör en snabb uträkning att 81,8 procent av de röstberättigade i Västra Götaland röstade i riksdagsvalet 2006. I kommunala val röstade 79,1 procent och i regionvalet 78,1 procent.
Valdeltagandet påverkas inte av var man bor eller om man bor i storstad eller på landet, men däremot hur man röstar påverkas av var i regionen man bor.
Sjukvårdsfrågorna viktigast
– I regionvalet är det helt glasklart att det är sjukvårdsfrågorna i närområdet som är viktigast för hur man röstar. Det finns få frågor som väcker så starka reaktioner som var ett sjukhus ska placeras eller omorganisationer i sjukvården. Människor kan då välja ett annat parti i regionvalet än vad de gör i riksdagsvalet. Det vanligaste är annars att rösta på samma parti i de tre valen till riksdag, kommun och re-gion/landsting.
Omkring 20 procent av väljarna röstar olika i riksdagsval och regionval och den siffran kommer troligtvis att öka i framtiden. I undersökningar av det kommande valet ska forskarna försöka att mer i detalj ta reda på orsakerna till varför människor väljer att rösta på olika partier i riksdags- och regionval.
– Vi ser ett generationsskifte. Yngre och högre utbildade är inte lika ideologiskt styrda, utan röstar på det parti som passar dem bäst i en viss fråga. Det är dock reaktioner på debatten kring riksdagsvalet som oftast avgör var man lägger sin röst även i regionvalet.
Ofta samma parti
– Den politiska debatten på regionalnivå har inte haft så stor genomslagskraft, därför blir de partipolitiska åsikterna i riksdagsvalet även styrande i regionvalet.
Folke Johansson tror att det kan bero på att regionpolitikerna är ganska okända för allmänheten, att det inte finns något nyhetsmedium förutom Västnytt som bevakar hela regionen och att de regionala frågorna inte har varit tillräckligt kontroversiella för att skapa debatt. Det har funnits diskussioner om separata valdagar för att öka uppmärksamheten kring de lokala valen, men för närvarande är det inte aktuellt eftersom valdeltagandet troligtvis skulle minska i de kommunala och regionala valen.
– Man skulle kunna tänka sig att frågor kring regionens kollektivtrafik eller placering av ett nytt operahus skulle väcka allmänhetens intresse. Men hittills har det inte varit så. Antingen är människor nöjda som det är eller så tror de att det är experter som fattar den typen av beslut. Det finns en okunskap om att regionvalet även handlar om frågor som rör regional utveckling och kulturliv.
Sjukvårdsfrågorna i fokus även i årets val
Valprognoserna har avlöst varandra inför riksdagsvalet. Men hur kommer det att gå i årets regionval? Opinionsinstituten gör inga valprognoser på regionalnivå. Anledningen är att undersökningarna är dyra att genomföra och att intresset från massmedier, allmänhet, politiker och valstrateger inte är tillräckligt stort. Om det inte händer något oväntat, tror Folke Johansson att det blir sjukvårdsfrågorna som kommer att stå i fokus även i årets regionval. Men trots att röstdeltagande är högt i regionvalet i Västra Götaland, tycker han att fler borde sätta sig in i de regionalpolitiska frågorna innan de går och röstar.
– Västragötalänningarna är eller kommer att bli berörda av den service som ges av regionen. Därför är det ett angeläget val för oss alla, säger han
Text : Kristina Karlberg
Senast uppdaterad: 2010-08-18 13:25
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Klinisk forskning viktig för utvecklingen
Västra Götalandsregionen vill bli Europas centrum för högkvalitativ forskning. Ett led i utvecklingen är Gothia Forums konferens, som, bland annat, tar upp hur man skapar en framgångsrik Life Scienceregion.
Gothia Forum är en ny enhet inom Västra Götalandsregionen, som samlar kunskap om pågående och planerad klinisk forskning.
– Vi vill vara en kontaktpunkt för alla i Västra Götaland som arbetar med klinisk forskning, både svenska och utländska företag, säger Gothia Forums verksamhetschef, Kaj Stenlöf.
Life Science är framtiden
Enheten arbetar för att underlätta utvecklingen av Västra Götalandsregionen till en framgångsrik Life Science-region, där forskningsindustrin, Göteborgs universitet samt andra akademier och sjukvården kan samverka för att driva utvecklingen framåt.
Kaj Stenlöf påpekar, att om invånarna ska kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård måste denna ständigt utvecklas.
– Den kliniska forskningen är en viktig del i denna utveckling, säger Kaj Stenlöf.
Positiv flytt
Han ser väldigt positivt på att läkemedelskoncernen Astra Zenecas valt att förlägga ytterligare verksamhet i Mölndal, som kan stärka Västra Götalandsregionens betydelse och potential att locka till sig fler företag inom samma industri.
– Här har vi en viktig funktion. Vi ska vara den faktor som ser till att alla som kan samarbeta drar åt samma håll, att nya samarbeten utvecklas och att hela området är expansivt, säger Kaj Stenlöf.
Han fortsätter:
– Målet är att göra Västra Götalandsregionen till den mest attraktiva regionen för högkvalitativ forskning i Europa. Ett steg i regionutvecklingen är den konferens som vi arrangerar i höst, ett tillfälle för olika aktörer inom klinisk forskning att mötas och inhämta ny kunskap, säger Kaj Stenlöf.
Digert program
Under konferensen på Svenska Mässan 7-8 september kommer deltagarna – bland mycket annat - att diskutera forskningsetik, läkemedelsforskning, patientkommunikation och medicinsk teknik.
Dessutom ska Bill Dean, ordförande i North Carolina Research Parks Network hålla ett föredrag. Hans ämne är synnerligen passande; hur North Carolina har utvecklats till en framgångsrik Life Science-region.
Fakta:
Life science omfattar vetenskapsområden inom bland annat medicin, biologi, kemi, teknik, informatik och materialvetenskap.
Senast uppdaterad: 2010-08-17 10:22
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Elever vill påverka samhället
Hur lär man sig det politiska spelet? Jo, genom att spela spel med politiker. Det är i alla fall vad högstadieeleverna i Dals Ed föreslår, som ett sätt att få mer att säga till om i samhället.
Att ge barn och ungdomar möjlighet till reellt inflytande i skola och samhällsliv. Det är syftet med Rädda Barnens projekt Inflytande – på riktigt!, som finansieras av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté och kulturnämnd. Att bli lyssnad till är en rättighet för barn enligt FNs konvention om barns rättigheter. Men, få barn vet hur de kan påverka samhället.
– Undersökningar visar att nära hälften av tillfrågade barn säger att de inte kan framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen, säger Lina Lanestrand, Rädda Barnen Region Väst.
Högstadieskolor är med
Projektet startade i augusti 2009 och ska pågå i tre år. Det bedrivs på fyra högstadieskolor i Västra Götaland, Erikslundskolan i kommundelen Sjöbo i Borås, Hagaskolan i Dals Ed, Paradisskolan i Trollhättan och Önneredskolan i stadsdelen Tynnered i Göteborg. Till hösten kommer även Tjörn att finnas med i projektet.
77 politiker, tjänstemän och skolpersonal utbildats i hur barns inflytande kan realiseras och sedan december 2009 har eleverna bland annat diskuterat vilket inflytande de vill ha och hur det ska gå till.
Det finns många idéer om hur detta kan gå till.
Schemalagt inflytande
Här är några av de förslag som har kommit fram under arbetets gång:
• I Dals Ed vill man anordna speldagar då elever, politiker och tjänstemän kan mötas och prata genom att spela spel tillsammans.
• I Sjöbo vill man starta en Facebook-grupp med kommundelschefen som administratör.
• I Trollhättan föreslår man schemaläggning av inflytandegrupper - till exempel elevråd, matråd och kulturråd. • I Tynnered är eleverna också intresserade av en lösning som påverkar innehållet under skoltid. Där föreslår man också att eleverna ska få större inflytande över temadagarna i skolan och former för det.
I alla kommunerna vill man avsätta en pott med pengar som ungdomar kan söka medel från. Medlen ska beviljas av ungdomar.
Senast uppdaterad: 2010-08-13 09:19
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Karin Odhnoff ny personaldirektör
Karin Odhnoff har utsetts till ny personaldirektör i Västra Götalandsregionen. Hon är idag personalchef i Halmstads kommun och tillträder sin nya tjänst i november.
– Karin Odhnoff står för ett modernt och framåtriktat HR-arbete, något som stämmer bra med Västra Götalandsregionens utveckling som arbetsgivare, säger regiondirektör Johan Assarsson.
– Jag ser verkligen fram mot att arbeta i Västra Götalandsregionen och anta de utmaningar som finns i en stor organisation med så mångfacetterad och samhällsviktig verksamhet, säger Karin Odhnoff om sitt nya jobb.
Karin Odhnoff är 48 år och utbildad socionom. Hon bor i Åhus men jobbar sedan 2007 i Halmstads kommun som personalchef. Hon har också genomgått Toppledarprogrammet inom Sveriges Kommuner och Landsting. Tidigare har hon ett långt förflutet på olika positioner inom Kristianstads kommun, bland annat som verksamhetschef för företagshälsovården och som personalstrateg i kommunledningen.
– Jag har erfarenhet från att arbeta i en politiskt styrd organisation och jag har också jobbat direkt i verksamheten, något som jag ser som nödvändigt för min nya tjänst. Framför allt ökar möjligheten att se på frågor utifrån olika perspektiv, säger Karin Odhnoff.
Inom Halmstads kommun har Karin Odhnoff bland annat varit ansvarig för arbetet med att ta fram en HR-inriktning för kommunen, ett arbete som involverat både chefer, medarbetare, politiker och fackliga organisationer.
– Jag tycker om att arbeta med breda processer, genom nätverk och med medveten kommunikation. En självklar utmaning inom Västra Götalandsregionen är naturligtvis att hantera kompetensförsörjning och att fortsatt upplevas som en attraktiv arbetsgivare, säger Karin Odhnoff.
– Som personaldirektör i Västra Götalandsregionen får Karin Odhnoff en tydlig roll i att hålla ihop personalfunktionen, som är ett ytterst viktigt kitt i det fortsatta arbetet med att utveckla ledarskap och medarbetarskap i vår organisation, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Karin Odhnoff efterträder Lena Larsson, som varit personaldirektör sedan Västra Götalandsregionen bildades 1999.
– Efter våra första år, har vi nu påbörjat utvecklingen mot en än mer sammanhållen och samarbetsinriktad organisation. Här har förstås personalfunktionen en viktig roll att spela, som stöd för verksamheten. Jag ser att Karin Odhnoff kommer att kunna ta ett tydligt ansvar i den fortsatta utvecklingen här, säger Johan Assarsson.
Senast uppdaterad: 2010-08-10 12:00
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
En "grön" väg till arbetsmarknaden
Bolums trädgårdar vill hjälpa ungdomar med olika former av funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Detta är ett av fem projekt som beviljats medel inom programmet Social entreprenörskap.
Intresset för Västra Götalandsregionens utlysning i Socialt entreprenörskap i våras var stort. Totalt fick enheten för näringslivsutveckling in 39 projektansökningar från föreningar, kooperativ och stiftelser.
Bolums trädgårdar, beläget mitt i tranriket i Falköpings kommun, är ett av fem projekt som har beviljats medel.
– Vi har en affärsidé som vi tror på. Nu får vi också möjlighet att bygga upp en affärsmässig struktur som stärker vår verksamhet, säger projektledaren Annica Lifbom Johansson, styrelseledamot i den ekonomiska föreningen.
Hjälp till ett jobb
Bolums trädgårdar ska under projektet affärsutveckla det sociala företaget med inriktning på rehabilitering med trädgård, djur, natur och hantverk. Projektets målgrupp är människor med olika former av funktionsnedsättning som ges nya möjligheter att närma sig eller komma in på arbetsmarknaden. Detta ska ske via Bolums Trädgårdar, tillsammans med samverkanspartners.
– Det kan handla om både ungdomar och vuxna som av olika anledningar har svårt att klara en praktikplats. Vi vill då hjälpa dessa människor att förbereda sig för att närma sig och till slut komma in på arbetsmarknaden, säger Annica Lifbom Johansson.
Många olika kompetenser
Bolums Trädgårdar finns med i ett nationellt nätverk för grön rehabilitering. Bland medlemmarna i den ekonomiska föreningen finns många olika kompetenser, till exempel sjukgymnaster med olika inriktningar, socionom, legitimerad sjuksköterska, legitimerad psykiater och handledare för olika hantverksyrken, naturvård och djurskötsel.
– Vi har totalt sett lång erfarenhet och bred kunskap kring arbetslivsinriktad rehabilitering samt erfarenhet av insatser vid ohälsa i arbetslivet. Det finns också lång erfarenhet av arbete med unga med olika former av funktionsnedsättningar, säger Annica Lifbom Johansson.
Fakta
Övriga fyra projekt som beviljades medel är Mama Retro, Unga samhällsentreprenörer, Nya entreprenörer i Åmål samt Utveckling Majgrunden.
Programmet Socialt Entreprenörskap stöder entreprenörskap, innovationer, sysselsättning, företagande och tillväxtskapande insatser med betoning på nya grepp som kan få positiva konsekvenser för regional tillväxt. Programmet kan även stödja nya metoder och arbetssätt som kan få den sociala ekonomin att fungera bättre.
Senast uppdaterad: 2010-08-10 10:45
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Pappor vill vara mer än en coach
Personalen vid förlossningsavdelningen och BB-enheten på Näl vill skapa större delaktighet för papporna under den första tiden av föräldraskapet. I september diskuteras ämnet vid en nationell konferens i Göteborg.
Män tillåts inte vara tillräckligt delaktiga när de blir föräldrar och det beror på krocken mellan två olika synsätt:
• Personalen ser pappan enbart som en coach till mamman.
• Föräldrarna ser sig som en enhet – ett par som ska få barn tillsammans.
Kan känna sig utanför
– Detta gör att mannens behov inte alltid tillfredsställs, vilket kan leda till att han känner sig utanför, säger Stina Wolme, barnmorska vid förlossningsavdelningen och BB-enheten på Norra Älvsborgs sjukhus, Näl.
Forskning visar att delaktighet kring barnets första tid stärker föräldraskapet och minskar risken för tidiga skilsmässor. Om pappans delaktighet ökar under barnets födelse och den
första tiden därefter ges förutsättningar för en mer jämställd start för både mamman och pappan.
Intervjuer gav viktiga svar
Detta har personalen vid förlossningsavdelningen och BB-enheten på Näl och mödravården i Trollhättan tagit fasta på. En arbetsgrupp har dels intervjuat sina arbetskamrater om vad delaktighet är och bör vara, dels analyserat och bearbetat vetenskapliga artiklar och männens upplevelser av kvinnosjukvården har kartlagts. I sitt arbete har arbetsgruppen på Näl fått aktivt stöd av en forskare från Kunskapscentrum för Jämställd vård.
– Intervjuerna visar att papporna vill vara mer delaktiga. Dessutom har vi som personal rannsakat oss själva och vill därför se vad vi kan göra för att göra papporna mer delaktiga, säger Stina Wolme.
Vilket är ert syfte?
– Att genom vårt förändringsarbete stödja både män och kvinnor i deras övergång till föräldrar, för att på sikt få till stånd ett mer jämlikt föräldraskap, säger Stina Wolme.
Nationell konferens i Göteborg
Under juni månad hölls utvecklingsdagar för personalen på Näl och 7 september hålls en nationell konferens i Göteborg om verksamhetsutveckling inom kvinnosjukvården. Då diskuteras såväl mäns delaktighet vid förlossning samt hur kvinnosjukvården bättre kan stötta anhöriga män till kvinnor som drabbats av cancer.
– Både politiker och tjänstemän i olika positioner är inbjudna. Vi har även skickat en inbjudan till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, säger Stina Wolme.
Fakta
Vid konferensen i Göteborg 7 september, som arrangeras av Västra Götalandsregionens Kunskapscentrum för Jämställd vård, deltar, bland andra, föreläsare från Program Gör Det Jämt och personal inom kvinnosjukvården.
Senast uppdaterad: 2010-08-10 13:44
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stödpengar till spel om vardagsrasism
Detektor ska få ungdomar att upptäcka vardagsrasism i samhället. Nu får skaparna Katja Rosén och Isabel Bävermalm stöd av Västra Götalandsregionen för att utveckla sitt äventyrsspel.
Intresset har varit stort för Västra Götalandsregionens nyinstiftade stödform FRISPEL– kulturella innovationer. Totalt har 25 projekt ansökt om sammanlagt två miljoner kronor. Det här var första beslutsomgången för i år och att det går att ansöka löpande om FRISPEL.
Ett projekt som får stöd heter Detektor och är framtaget av produktionsbolaget Unicorn Sunset Productions. De får 100 000 kronor för att utveckla dataspelet Detektor, ett antirasistiskt online-spel som behandlar problematiken kring rasism, främlingsfientlighet och intolerans.
Förstå vardagsrasism
– Vi vill att ungdomar ska förstå vad vardagsrasism innebär utan att komma med några pekpinnar. Vi vill att ungdomarna ska dra egna slutsatser utifrån vad de upplever under spelets gång, säger Katja Rosén.
Katja Rosén och Isabel Bävermalm har bearbetat sin idé och har, med stöd av Framtidens kultur, tagit fram en demo – alltså ett demonstrationsexemplar – av Detektor. Med medlen från FRISPEL kan de nu gå vidare i utvecklingen.
– Det här är ett stort projekt och målet är att skapa ett helt spel. Pengarna vi nu får från Västra Götalandsregionen ska gå till att skapa en interaktiv utställning, som ska vara en del av spelet, säger Katja Rosén.
En stor marknad
Vilket är syftet med Detektor?
– Att ta upp intetgrationsproblemen i samhället och vi riktar oss främst till skolungdomar på gymnasiet, säger Katja Rosén.
Det låter som en stor potentiell marknad. Hur gör ni för att nå slutmålet?
– Vi har kontakt med olika organisationer och intresset för spelet är stort. Men eftersom detta inte är en kommersiell produkt har det hittills varit svårt att hitta en finansiär, säger Katja Rosén.
Fakta:
FRISPEL – kulturella innovationer är ett treårigt samarbete mellan Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Framtidens kultur som avsätter en miljon kronor var under tre år. Syftet är att skapa möjligheter för att testa nya idéer på kulturområdet – målet är att fånga det nya, oväntade kulturformerna.
Senast uppdaterad: 2010-08-03 10:29
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Unesco tror på vänerskärgården
Fiskeläget Spiken utanför Lidköping ingår i biosfärområdet.
I Västra Götaland finns ett av Sveriges två biosfärområden. Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni 2010. I och med utnämningen anses området vara ett föredöme i världen.
Västra Götalandsregionen har stöttat arbetet med biosfärområdet sedan 2005 genom att bidra med pengar både till förstudien och till att utveckla ansökan.
Det är Unesco, FN's organ för utbildning, vetenskap och kultur, som utnämner områden till biosfärområden.
Ett biosfärområde är ett modellområde för hållbar utveckling där man främjar naturvård, samhällsutveckling och utveckling av forskning och utbildning.
Huvudsyftena är att utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt, bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap, stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning.
– Att vi fått utnämningen inspirerar alla oss som arbetat länge för det här. Området får mer uppmärksamhet nu och vi har nyligen haft våra första biosfärturister, berättar koordinator Johanna MacTaggart .
Sveriges första destination för ekoturism
Inom biosfärområdets ram finns en mängd olika projekt. Ett par av de största delfinasieras av Västra Götalandsregionen. Ett av dem syftar till att utveckla Vänerskärgården med Kinnekulle till Sveriges första ekoturistdestination.
– Människor som väljer att turista i ett biosfärområde vet att området jobbar med frågor kring hållbar utveckling och har tagit ställning för att stödja det. Ekoturism är mycket större i övriga Europa där man ser biosfärområden som resmål i sig. Man vill uppleva en känsla av genuinitet och kunna ta sig till området och förflytta sig inom området utan att behöva använda bil, säger Johanna MacTaggart.
Projektet Ekoturistdestination Vänerskärgården med Kinnekulle är en satsning som syftar till att göra området till en föregångare inom ekoturism.
Semestra utan bil
Bättre möjligheter att använda kollektivtrafik för turistande är en viktig del av projektet, liksom att skapa nya cykel- och vandringsleder. Projektet skall också bidra till att, bland befintliga och nya företag, skapa ökad medvetenhet om utveckling av turism som brukar natur och kulturvärden på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär i sin tur både miljömässig, socialt och ekonomiskt hänsynstagande.
– Vi jobbar bland annat för att få trafikplanerarna att tänka på turistnäringen som en målgrupp. Allt fler vill åka på semester utan att köra bil. I sommar testar vi till exempel en extrainsatt badbuss som går ett antal turer per dag från Mariestad till färjan ut till Brommö. Bussen betalas med projektpengar. En kul effekt av badbussen är att barnen som bor på öarna istället ser det som en ny möjlighet att ta sig in till stan. Det gäller att se kopplingen mellan staden och landet och hur saker påverkar varandra, säger Johanna MacTaggart.
Kopplar ihop olika aktörer
Ambitionen att ta stora grepp på breda frågor var det som Unesco fastnade för när det nya biosfärområdet utsågs
– Vår styrka är att vi kopplar ihop hela paletten med aktörer. Dels har vi den konkreta delen med vandringsleder, skyltar och liknande. Dels har vi trafikverket, bussbolagen och tågtrafiken plus en affärsutvecklingsdel som ger stöd till företagen i området. Allt detta kokar vi ihop till en konkret handlingsplan, förklarar Johanna MacTaggart.
Det nya biosfärområdet är så pass intressant att det blir värd för en stor internationell konferens 2011 , EuroMAB. EuroMAB är ett nätverk för biosfärområden i Europa och nordamerika och konferensen hålls vartannat år.
Fakta:
Ordet biosfär betyder allt levande på jorden och den miljö det lever i. Det handlar om samspelet mellan människan och miljön. I hela värden finns totalt 564 biosfärområden i 109 länder. I Sverige finns det två biosfärområden Kristianstads Vattenrike och Vänerskärgården med Kinnekulle.
Geografiskt sträcker sig biosfärområdet från Sjötorp i norr till Kålland och Kållandsö i väster. Området följer Vänerns kustlinje och sträcker sig söderut för att inkludera Kinnekulle, Lugnåsberget, Mariedalsån och Lundsbrunn. Det omfattar också den del av Vänern som finns inom Götene, Lidköpings och Mariestads kommungränser.
Spridningstillstånd
Dnr. 601-2008/855
Senast uppdaterad: 2010-08-03 09:40
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ekologi ska locka turister
Västra Götalandsregionens miljönämnd anser att det är en utmärkt idé att försöka locka turister genom ekologisk profilering. Därför stödjer man nätverket Gröna besöksmål.
Syftet är att utveckla turistnäringen genom helhetsupplevelser och ekologisk profilering som ger fördelar för både hälsa och miljö. Detta sker alltså genom att Västra Götalandsregionens miljönämnd beslutat sig för att stödja Gröna besöksmål, ett nätverk för ekologiska producenter och besöksmål i Västra Götaland.
Intresserade och inspirerade
– Vi hoppas också att besökarna ska bli intresserade och inspirerade av informationen om den ekologiska maten, och vad det innebär för miljön om de själva handlar mer ekologiskt, säger miljönämndens ordförande Per Olov Blom.
Det finns i dag ett intresse för att delta i Gröna besöksmål hos en rad etablerade tursitmagneter. Bland dessa återfinns Naturhistoriska museet, Lilla Änggården, Årås kvarn, Läckö slott och Lisebergs värdshus.
Utbildning och stöd
Tanken med Gröna besöksmål är, att de som vill vara med ska få utbildning och stöd för att utveckla den ekologiska satsningen, och marknadsföring av den, på sina restauranger och kaféer. Projektet ska också leda till att lokala ekologiska matproducenter gynnas.
Projektledare är Gunnebo Slott och Trädgårdar som arbetat med temat Maten och miljön sedan tidigare. Deras erfarenheter av hur man kopplar ihop kultur- och matupplevelsen ska inspirera fler besöksmål att skapa positiva helhetsupplevelser för gästerna. Projektet ska också leda till att lokala ekologiska matproducenter gynnas.
Senast uppdaterad: 2010-07-12 10:35
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ungdomar från Europa möts på Tjörn
European Regions of Youth, är ett regionalt nätverk för ungas delaktighet, inflytande och kulturutbyten, som har funnits sedan 2006. Nätverket syftar till att utbyta erfarenheter om ungdomspolitiska frågor, att skapa möjlighet för unga att mötas och knyta kontakter som kan skapa gemensamma interregionala projekt och kulturutbyten.
Många besökare till Tjörn
12-16 juli hålls nätverkets årliga konferens, den här gången på Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Omkring 70 delegater från tio olika regioner i Europa förväntas gästa Tjörn och Göteborg under veckan för att diskutera arbetsformer och arbetsplan inför den kommande treårsperioden.
Ungdomarna från Västra Götaland kommer från olika delar av länet och har alla koppling till Västra Götalandsregionens projekt Ung Energi.
En av deltagarna är Caisa Lycken från Borås.
– Jag hoppas att alla som är med kommer att dela med sig av sina kreativa idéer och goda exempel. Vi behöver samverka, så att ungdomar kan vara med och påverka sin omvärld, säger Caisa Lycken.
Fakta:
Regionerna som är medlemmar i nätverket är: Aquitaine och Pays de la Loire i Frankrike, Dolnoslaskie och Wielkopolskie i Polen, Emilia Romagna i Italien, Hessen i Tyskland, Valencia i Spanien, Wales i Storbritannien, Malta samt Västra Götaland i Sverige.
Västra Götalandsregionens engagemang i ERY är ett samarbete mellan Folkhälsokommittén, Kulturnämnden och Regionutvecklingsnämnden.
Senast uppdaterad: 2010-07-12 10:21
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Så klarar du värmen
Värmeslag eller solsting som det också kallas, kan vara farligt, framförallt för små barn och äldre människor.
Här kan du läsa om hur du undviker att drabbas
Senast uppdaterad: 2010-07-09 14:15
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ungdomar väljer lägenhet före tandvård
Eget boende och fritidsintressen är viktigare än tandvård. Det visar en studie bland 19-åringar i Västra Götaland. En tredjedel av ungdomarna tänker inte gå till tandläkaren, när de själva måste betala undersökningen.
Resultaten, som publiceras i tidskriften Swedish Dental Journal, bygger på svaren från 758 slumpvis valda ungdomar i Fyrbodal, Skaraborg och Göteborg. Studien har genomförts i samverkan mellan Folktandvården Västra Götaland och Institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin.
– Resultaten visar ju på att vi måste fortsätta arbeta för att våra ungdomar ska sköta om sina tänder, säger en av författarna till studien, Anna-Lena Östberg, forsknings- och utvecklingssamordnare i Folktandvården Skaraborg.
En viktig faktor
Anna-Lena Östberg menar också, att Folktandvårdens förebyggande arbete mot tobak bland ungdomar är en viktig faktor.
– Vi som arbetar inom tandvården behöver fundera på varför vi inte når ungdomarna bättre än vi gör och dessutom bli medvetna om att män och kvinnor kan ha olika attityder och beteenden när det gäller tandvård, säger Anna-Lena Östberg.
Två tredjedelar av ungdomarna planerar att fortsätta gå till tandläkaren när de själva måste stå för kostnaden, Högst på listan bland saker som hade prioritet för ungdomarna hamnade eget boende, därnäst fritidsintressen och kläder.
Män har sämre vanor
Några andra resultat som kom fram var följande:
• Det är vanligare bland unga män (41%) än bland unga kvinnor (30%) att inte planera för att gå till tandläkaren.
• Män hade signifikant sämre munvårdsvanor än kvinnor; till exempel var det 33% av männen och 17% av kvinnorna som borstade tänderna högst en gång per dag.
• Fyra av fem ungdomar använde tandtråd sällan eller aldrig, och även här hade de unga männen oftare sämre vanor.
Anna-Lena Östberg menar att tandvården måste ta fasta på att fortsätta försöka få ungdomarna att ta hand om sin munhygien.
– Jag tror att det måste skapas ett intresse bland ungdomarna att behålla ett friskt och hälsosamt beteende och att friska tänder är någonting att vara rädd om, säger Anna-Lena Östberg.
Fakta:
Barn och ungdomar i Västra Götaland har fri tandvård till och med det år de fyller 21 år. Redan när barnen är tre år kan föräldrarna fritt välja tandläkare, antingen någon inom Folktandvården eller en privattandläkare som har avtal med Tandvårdsenheten.
Senast uppdaterad: 2010-07-05 10:52
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Viktigt värdskap för havsfrågor
Västra Götalandsregionen står värd för European Maritime Day 2012 tillsammans med Göteborgs stad och Sveriges regering. Detta är ett årligt evenemang om havsfrågor med upp till 2 000 deltagare.
Den nya integrerade havspolitiken och det marina direktivet är tillsammans Europas väg att möta havets stora framtidsfrågor. Transporter, fiske, turism och energiproduktion skall samsas om utrymmet och resurserna skall utnyttjas på ett hållbart sätt.
För att bättre samordna de branscher, myndigheter och organisationer som har intressen i havet anordnar EU varje år European Maritime Day som en arena där olika intressenter möts. European Maritime Day samlar varje år mellan 1 000 och 2 000 personer med vitt skilda perspektiv på havet.
Första gången var 2008 i Bryssel. Förra året hölls evenemanget i Rom och i våras i Gijon (Spanien). Enligt den tidtabell som EU:s ministrar nu enats om kommer de dagen att ordnas 2011 i Gdansk (Polen), 2012 i Göteborg, 2013 i Valetta (Malta) och 2014 i Bremen (Tyskland) för att få en spridning mellan olika länder och havsbassänger.
Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad har tillsammans med svenska regeringen arbetat intensivt i Bryssel sedan i höstas för att få evenemanget till Göteborg.
– Vi är glada att få denna möjlighet att ordna ett viktigt evenemang. Västra Götaland är Sveriges maritima centrum och en av få regioner i Europa som har en egen maritim strategi, säger Gert-Inge Andersson, regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen.
Senast uppdaterad: 2010-07-01 11:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Rätten till information i vården stärks
Rätten till att få individuellt anpassad information finns sedan tidigare i hälso- och sjukvårdslagen.
Men från 1 juli i år finns ett tillägg i lagen som säger att det är verksamhetschefen inom varje enhet som är ytterst ansvarig för att det finns rutiner som gör att patienterna verkligen får den information de har rätt till.
Enligt lagen har du som patient rätt till individuellt anpassad information om:
1. ditt hälsotillstånd
2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns
3. dina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälsooch sjukvården
4. vårdgarantin
Det betyder att du till exempel har rätt att få information om olika behandlingsalternativ. Du har rätt att få veta om du kan få vård inom vårdgarantins tidsgränser och hur lång väntetiden är.
Anpassas utifrån individuell förmåga
Sjukvården är skyldig att hålla dig informerad under hela vårdförloppet. Om informationen inte kan lämnas direkt till den som är patient ska den istället lämnas till en närstående.
Informationen måste anpassas utifrån varje patients förutsättningar och behov i den aktuella vårdsituationen. Den ska också anpassas utifrån individuell förmåga att ta emot och ta till sig information. Vårdpersonalen ska alltså försäkra sig om att du verkligen förstår det de informerar dig om.
Här kan du läsa mer om dina rättigheter i vården
Senast uppdaterad: 2010-06-30 15:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
EU uppmärksammar säker avfallshantering
Västra Götalandsregionens sätt att ta hand om medicinskt farligt avfall uppmärksammas internationellt. Organisationen finns med på EU:s karta över var i Europa riskgodset hanteras bäst.
Det är i en artikel med rubriken ”The war on waste” – ”avfallskriget” – i den brittiska nättidningen Publice Service, som Västra Götalandsregionens hantering av smittförande avfall uppmärksammas positivt.
– Det är hedrande att Västra Götalandsregionen är med på EU:s karta över de ställen i EU som man anser hanterar medicinskt avfall på bästa sätt, säger Hans Matsson vid Västfastigheter, som tillsammans med Anders Egeskog vid Primärvården Skaraborg skrivit artikeln.
Fem säkerhetstrådgivare
Inom Västra Götalandsregionen finns fem säkerhetsrådgivare, som utifrån ett omfattande arbetsdokument samverkar med sjukvården för att ta hand om vårdens farliga gods på bästa möjliga sätt.
Med tanke på vad som varje dag slängs finns det all anledning för vårdpersonal att vara noggrann hanteringen. I avfallet finns, bland annat, följande:
• Smittförande avfall
• Avfall som exempelvis nålar och skalpeller.
• Läkemedel
• Restprodukter från operationer
Det finns risker
Risker med arbetet är, bland annat, att någon kan skära sig på ett vasst instrument, drabbas av en allergisk reaktion eller en infektion till följd av att de kommit för nära skräpet. Personalen ska, enligt föreskrifterna, under hanteringen använda sig av skyddshandskar och efteråt använda bakteriedödande medel.
Hans Mattsson berättar, att det har inträffat små olyckor vid avfallshanteringen.
– De gånger det har hänt har det berott på slarv med förpackning av de smittförande avfallet, säger Hans Matsson.
En ständig utveckling
Det farliga medicinska avfallet transporteras från sjukhusen till en förbränningsanläggning i Göteborg. Västra Götalandsregionens säkerhetsrådgivare bedriver ett ständigt pågående internt arbete för att skapa en gemensam bild och gemensamma rutiner för hur det farliga avfallet ska förpackas och transporteras.
– Vår ambition är naturligtvis att hela tiden utveckla hanteringen för att den ska vara så enkel som möjligt, säger Hans Matsson.
Fakta:
Västra Götalandsregionens fem säkerhetsrådgivare finns placerade vid, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Skaraborgs sjukhus/Regionservice/Primärvården Skaraborg samt Vä
Senast uppdaterad: 2010-06-29 11:23
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Film i Väst toppar listan
Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Sommaren med Göran är alla Film i Västs samproduktioner. De har även gemensamt att de ligger i topp över mest sedda filmer 2009. Sju av de tio topp-platserna på listan innehas av Film i Väst.
I jämförelese med hela marknaden med även den internationella repertoaren har Film i Väst med tre filmer på fem-i-topplistan. Film i Väst ägs av Västra Götalandsregionen.
Här kan du läsa hela listan
Senast uppdaterad: 2010-06-24 10:43
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
"Volvo och Liseberg skulle kunna samarbeta"
Västra Götalandsregionen vill utveckla kulturturismen. Därför har man kontakt med, bland andra, forskaren Anders Larsson vid Handelshögskolan i Göteborg, som ska studera hur industriregioner också kan vara områden för upplevelser.
I början av maj arrangerade Reväst i samarbete med Västra Götalandsregionens kulturnämnd och de europeiska turismnätverken NECSTouR och ECTN en konferens om strategisk kulturturism på Handelshögskolan i Göteborg.
Anders Larsson, prefekt vid Handelshögskolans institution för kulturgeografi och ekonomisk geografi, fanns bland de inbjudna. Han var en av de 130 forskare, planerare och praktiker som diskuterade och föreläste om hur kulturturism kan bidra till att stärka den regionala utvecklingen i Västsverige.
Ett bredare perspektiv
– Jag ville ge åhörarna ett bredare perspektiv på turism och min syn på framtidens regionalekonomiska utveckling. Min tanke är att dagens traditionella syn med kluster inom branscher ersätts med samverkan mellan olika sektorer, säger Anders Larsson.
I juni påbörjar han och kollegan Kristina Lindström ett forskningsprojekt som ska studera hur en industriregion också kan fungera som ett upplevelseterritorium. Det ska pågå fram till december 2011 och under den tiden ska Anders Larsson studera några utvalda europeiska regioner som har genomgått eller är på väg att genomgå denna förvandling. Projektet sker dock inte i samverkan med Västra Götalandsregionen.
Bilfabrik och nöjespark samarbetar?
– Studierna ska ske på plats och innehålla, bland annat, intervjuer med människor som har varit delaktiga i förändringsarbetet. Vi vill studera vad som gått bra och mindre bra och hur olika kunskaper kan samverka för att ge en bredare syn på turism, säger Anders Larsson.
Han fortsätter:
– Jag ser framför mig hur fordonsindustrin i Västra Götaland, med dess inriktning mot trafiksäkerhet, kan samverka med helt olika sektorer. För att exemplifiera detta skulle man kunna tänka sig att Volvo och Liseberg arbetar tillsammans på något sätt för att locka hit turister.
Koncept: trafiksäkerhet
Hur då?
– Två så helt olika kunskapsfält och sektorer skulle kunna korsbefrukta varandra kring upplevelser som har med trafiksäkerhet att göra. Jag tänker mig att man besöker Göteborg där industrin, Liseberg och till exempel Universeum och Västra Götalandsregionen tillsammans har utvecklat ett upplevelsebaserat koncept där trafiksäkerhet utgör temat, säger Anders Larsson.
Ännu är alltså inte forskningsprojektet påbörjat, men Anders Larsson har redan skrivit ned möjliga framtida studieobjekt.
– Jag fick några kontakter vid föreläsningen om kulturturism i början av maj och ser Katalonien i Spanien, Ruhrområdet i Tyskland och West Midlands i England som intressanta alternativ, säger Anders Larsson.
Fakta:
Konferensen 7 maj innehöll föreläsningar som visade exempel på hur arbetet med strategisk kulturturism bedrivs i olika Europeiska regioner. Vid sidan av Västra Götalandsregionen fick åhörarna ta del av det arbete som bedrivs i regioner som Cornwall (England), Wales, Toscana (Italien), Katalonien (Spanien) och Turku/Åbo (Finland). Dagen avrundades med en paneldebatt under vilken publiken fick chansen att ställa frågor om strategisk kulturturism till de kunniga och inspirerande föreläsarna.
Senast uppdaterad: 2010-06-22 11:37
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
En miljon till kulturarbetare
Kulturnämnden har delat ut årets kulturstipendier. 17 kulturarbetare delar på sammanlagt, nästan en miljon kronor för utmärkta insatser i Västra Götalands kulturliv. Det särskilda Skaraborgsstipendiet gick i år till Martin Fogel, en framstående klassisk gitarrist verksam både i Sverige och internationellt.
Stipendierna delades ut på på Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn och leddes traditionsenligt av Lars Nordström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Kulturstipendierna är på 20 000 kronor vardera och gick till följande personer: Bo Ejeby, Anna Eriksson, Maria Grahn, Tore Hagman, Jessica Lindholm, Johan Lundborg, Björn Perborg, Sinziana Ravini, Anna Westberg, Thomas Zornat,
Följande personer fick arbetsstipendier på 100 000 kronor: Henrik Andersson, Johannes Anyuru, Pamela Jaskoviak, Rolf Sossna, Peeter Uuskyla och Linda Worbin.
Läs mer om stipendiaterna och prismotiveringar i pressmeddelandet
Västra Götalandsregionens kulturnämnd ger medel till 51 nya utvecklingsprojekt inom kulturområdet. Flera av projekten handlar om att skapa förutsättningar för att minska steget från ung, oetablerad till professionell kulturskapare.
Läs mer om kulturprojekten i pressmeddelandet
Senast uppdaterad: 2010-06-16 13:46
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Stefan Jarl årets kulturpristagare
Stefan Jarl är en enastående modig filmare som får människor att verkligen se sin omgivning. Därför får mannen bakom mods-trilogin Västra Götalandsregionens kulturpris 2010.
Stockholmsgrabbarna "Kenta" och "Stoffes" öden blev riksbekanta, när dokumentärfilmen De kallar oss mods gick upp på de svenska biograferna 1968.
Nästan över en natt blev den då 27-årige regissören Stefan Jarl rubrikernas man. Filmen var den första i den så kallade mods-trilogin, som även innehåller dokumentärfilmerna Ett anständigt liv och Det sociala arvet.
Ny film i år
Stefan Jarl är född 1941 i Skara och sedan många år bosatt på Kinnekulle. Efter den succéartade debuten har det blivit ett trettiotal filmer och ett femtiotal internationella utmärkelser. Stefan Jarls produktion rymmer både dokumentärer och spelfilmer. Hans senaste film, Underkastelsen, kom 2010.
Västra Götalandsregionens kulturpris 2010 går till Stefan Jarl och motiveringen lyder:
Diktar på duken
”Att dikta på vita duken kräver mod att renodla en historia utan att förenkla alltför mycket. Från sitt huvudkvarter på Kinnekulle har Stefan Jarl under fyrtio år frilagt såväl samhällets som naturens obönhörliga logik. Västra Götalandsregionens kulturpris 2010 går till en enastående modig filmare och berättare som oförtrutet inte bara håller oss vakna utan också får oss att skärpa blicken för vår fjärran och nära omgivning.“
Fakta:
Västra Götalandsregionens kulturpris instiftades 2004 och skall ”lyfta fram en framstående insats i kulturlivet inom något område som regionen särskilt vill uppmärksamma.
Tidigare kulturpristagare:
2004: Gunnar Eriksson, körledare, Ljungskile
2005: Gunnar Carlsson och Göran Bjelkendahl, grundare av Göteborg Film Festival, Göteborg
2006: Margareta Marin, översättare, Lysekil
2007: Arne Isacsson, konstnär, Gerlesborg
2008: Carin Mannheimer, dramatiker och regissör, Göteborg
2009: Jan Ling, musikvetare och folkbildare, Göteborg
Senast uppdaterad: 2010-06-14 15:09
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Fortsatt dialog om regionbildning
Det utredningsmaterial som tagits fram och de diskussioner som varit, ger en grund för fortsatt dialog i frågan om en ny regionbildning mellan Värmland och Västra Götaland.
Det konstaterar den politiska styrgruppen för utredningen.
Styrgruppen föreslår nu att de politiska partierna bereder frågan och tar ställning till om förhandlingar om att bilda en ny region ska inledas eller inte, så att ett politiskt beslut kan fattas senast i juni 2011.
På fredagen träffades den politiska styrgruppen med 18 politiker från Värmland och Västra Götaland för att redovisa sin bedömning och förslag till fortsatt regionbildning utifrån det utredningsmaterial som tagits fram på tjänstemannanivå under hösten.
− Vår bedömning är att det finns tillräckligt underlag för en fortsatt dialog om en gemensam region och ser framför oss en politisk beredning och ställningstagande i principfrågan om att fortsätta processen, säger Tomas Riste (S), regionråd, Region Värmland.
Det som gjorts är bland annat ett antal SWOT-analyser och en bedömning av den gemensamma regionens internationella konkurrenskraft.
Analys av jämställdhet och fritidspolitiker
Styrgruppen beslutade om ett par kompletterande utredningar, dels om hur fritidspolitikerna bedömer möjligheterna att verka i en eventuell gemensam region, dels en analys av jämställdhetsperspektivet.
Dessa utredningar ska vara klara den 1 oktober i år. Styrgruppen föreslår att respektive styrelse – regionstyrelsen och landstingsstyrelsen i Värmland samt regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen – nu överlämnar utredningsmaterialet till de politiska partierna för beredning. Partierna bör ta ställning till om förhandlingar ska inledas om att bilda en ny region eller inte. I så fall behöver respektive fullmäktigeförsamling fatta ett sådant beslut senast under andra kvartalet 2011.
− Det innebär att processen i de politiska partierna bör vara klar senast sista april nästa år så att fullmäktigeförsamlingarna i Värmland och Västra Götaland därefter kan fatta beslut, säger Ulric Andersson (S), landstingsstyrelsens ordförande i Värmland.
De politiska partierna som äger frågan
Inför fredagens möte har den politiska styrgruppen också haft en överläggning med regeringens utredare, Mats Sjöstrand, som utreder statens framtida regionala organisation och frågor kring region- och länsindelning. Han ska lämna sitt förslag till regeringen i december 2012, vilket innebär att synpunkterna från Värmland och Västra Götaland bör vara klara under första halvåret 2011.
− Den fortsatta processen blir nu oerhört viktig. Det är de politiska partierna som äger frågan och har ansvaret att föra en konstruktiv diskussion, säger Johnny Nilsson (S), regionråd i Västra Götalandsregionen.
Utredningsmaterial och mer information om en eventuell regionbildning finns på
www.varmlandvastragotaland.se
Senast uppdaterad: 2010-06-11 12:24
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Biogasinformation för allmänhet och politiker
Västra Götalandsregionen arbetar för att skapa en hållbar miljö. Därför ska allmänheten och regionfullmäktiges ledamöter få information om biogasbilar i samband med sammanträdet 14 juni.
Biogas har utvecklats till ett alltmer ett konkurrenskraftigt fordonsbränsle. Bara i år öppnas tio nya tankstationer i Västsverige.
– Biogas är för klimatet det bästa fordonsbränslet. Snart finns det åtminstone minst en biogasmack i varje kommun i Västra Götaland. Det innebär att ett av de tyngsta argumenten mot att skaffa en biogasdriven bil faller bort, säger Per Olov Blom, ordförande i Västra Götalandsregionens miljönämnd.
Se och lära
Per Olov Blom tycker därför att det är ett utmärkt tillfälle att sprida mer kunskap om biogas och dess fördelar i samband med regionfullmäktiges sammanträde, måndagen den 14 juni. Då ska regionfullmäktiges ledamöter och allmänheten få möjlighet att lära sig mer om bränslet och vilka produkter som finns.
Dels kommer det att finnas information om biogas i foajén till kommunhuset i Vänersborg, där regionfullmäktige sammanträder, och dels kommer representanter för såväl bränsleleverantören Fordonsgas som fordonstillverkare att finnas på plats.
Ett prioriterat bränsle
– Regionstyrelsen har fattat beslut om att biogas ska prioriteras som bränsle i de fordon som används av Västra Götalandsregionen. Då tycker vi i miljönämnden att fullmäktiges ledamöter och allmänheten bör få veta vilken tillgång det finns på fordon och vilken klimatnytta det medför att köra en bil som drivs med biogas, säger Per Olov Blom.
Han tillägger:
– Det är bra om vi på det här sättet kan hjälpa människor att få svar på olika praktiska frågor som eventuellt finns angående införskaffandet av en gasbil.
Det blåser medvind
Hur ser du på utvecklingen av biogas som fodonsbränsle i Sverige?
– Periodvis har den gått ganska trögt, men nu tycker jag att det blåser förliga vindar omkring biogas och den spelar en roll även på nationell nivå. Vi i miljönämnden vill visa på klimatnyttan med biogas och även att vi i nämnden åstadkommer bra saker med vårt klimatengagemang, säger Per Olov Blom.
Senast uppdaterad: 2010-06-10 14:28
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Priset ska locka filmstjärnorna till Göteborg
Det nordiska filmpriset som delas ut under Göteborgs Filmfestival höjs till en miljon kronor. Västra Götalandsregionens kulturnämnd och regionutvecklingsnämnd bidrar med totalt 250 000 kronor till prissumman.
Tidigare fick vinnaren Dragon Award Best Nordic Film 100 000 kronor. I och med den kraftiga höjningen från och med nästa år blir det ett av festivalbranschens absolut största penningpris.
– Film har en viktig position i Västra Götaland och eftersom Göteborgs filmfestival är den ledande filmfestivalen i Norden är det naturligt att den också har ett bra filmpris, säger Kent Johanson, ordförande i Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd.
Kravet är uppfyllt
Göteborgs International Film Festival har ett kulturstrategiskt uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen garanterade i vintras att bidra med en halv miljon varje år om filmfestivalen kunde få in lika mycket från företag och privata sponsorer. Enligt festivalens ledning är kravet nu uppfyllt och därmed bidrar Västra Götalandsregionen med sin del – 125 000 kronor vardera från regionutvecklingsnämnden respektive kulturnämnden.
Kent Johansson motiverar regionutvecklingsnämndens bidrag på ytterligare ett sätt:
Kan växa ännu mer
– Det är viktigt för oss att stötta filmfestivalen i dess strategi att bli en av de ledande europeiska filmfestivalerna, säger Kent Johansson.
Lars Nordström ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, är inne på samma linje:
-Filmfestivalen i Göteborg får på det här sättet en annan internationell status, för det är inte så vanligt med en så hög prissumma. På sikt kan den bli en av de allra största festivalerna, säger Lars Nordström.
Vad kan priset få för effekter?
– Att fler internationella filmare och filmer vill delta under festivalen. Sedan är det också så, att den kan locka hit fler internationella besökare, säger Lars Nordström.
En önskedröm
”Man kan förstås egentligen inte tävla i filmkonst, men att kunna stödja begåvade filmskapares kommande projekt med en sådan här substantiell penningsumma är en önskedröm för en filmfestival”, säger festivalens konstnärliga ledare Marit Kapla i ett uttalande.
Juryn som utser det vinnande bidraget under nästa festival (28/1-7/2 2011) kommer att bestå av representanter från de nordiska länderna under ordförandeskap av en internationell filmprofil. Åtta filmer nomineras till tävlingen och priset delas mellan regissör och producent. Utdelningen sker under Dragon Awards-galan, lördag 5 februari, 2011.
Fakta:
Göteborg International Film Festival är den ledande festivalen i norden och Europas femte största publika filmfestival med cirka 200 000 besökare varje år. Festivalen drivs som ideell kulturförening med säte i Göteborg.
Senast uppdaterad: 2010-06-09 09:23
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionen får ny kulturchef
Västra Götalandsregionen hämtar sin nye kulturchef från Östergötland. Claes Rydberg, 51 år, är kommunchef i Motala och tillträder sin nya tjänst i augusti.
Regiondirektör Johan Assarsson understryker vikten av Claes Rydbergs rutin och kunskap:
– Han har en gedigen erfarenhet av både kulturfrågor och ledarskap och kommer att kunna tillföra mycket i vår organisation, säger Johan Assarsson.
Ledande positioner
Claes Rydberg har haft många olika uppdrag i ledande positioner. Han har, till exempel, varit länsmusikchef för Östgötamusiken, VD för Jönköpings Konserthus och kulturchef i just Jönköping. Närmast kommer han alltså från Motala, där han är kommunchef.
– Jag har följt Västra Götalandsregionens satsningar och är imponerad. Det känns fantastiskt att få vara med och fortsätta utvecklingen, säger Claes Rydberg, som även varit styrelseledamot i Statens Kulturråd och expert i den staliga ”Orkesterutredningen” 2005-2006.
Claes Rydberg tillträder sin nya post 1 augusti och ersätter då Kenneth Orrgren, som i dag är tillförordnad kulturchef.
En viktig lösning
Lars Nordström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, tycker det är positivt att man fått en permanent lösning på posten som kulturchef.
– Det är bra att han snabbt kommer in i organisationen med tanke på att vi nu i höst ska börja jobba med den nya samverkansmodellen mellan staten och regionen på kulturområdet, säger Lars Nordström.
Johan Assarsson menar, att det gäller för Västra Götalandsregionen att kunna behålla sin framstående ställning på kulturområdet.
– Det är viktigt för både kultursekretariatet och för Västra Götalandsregionen att en ny chef är på plats när kommande viktiga steg i vår utveckling ska formas, säger Johan Assarsson.
Senast uppdaterad: 2010-06-07 11:53
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Förfalskare skickade hotbrev
Västra Götalandsregionen har utsatts för ett försök till misskreditering. Någon har i organisationens namn skickat brev till hushåll i Hovås som, bland annat, innehåller hot om tvångsinlösen av småhus.
Det är ett antal hushåll i Hovås i Göteborg som nyligen har fått ett brev om köp av hus för ombildning till hyresrätter med ett hot om tvångsinlösen. Västra Götalandsregionens logotyp fanns på brevet och en underskrift från en person som påstår sig vara handläggare.
Men brevet är alltså falskt.
Påhittade uppgifter
– Vi uppfattar detta som ett försök att misskreditera Västra Götalandsregionen. Brevet och uppgifterna i det är helt och hållet påhittade. Västra Götalandsregionen har inte ens ansvar för de frågor som tas upp i brevet, säger Valter Lindström, säkerhetsdirektör i Västra Götalandsregionen.
Hur har ni agerat?
– När jag fick kännedom om breven lämnade vi in en polisanmälan, säger Valter Lindström.
Ingen egen utredning
Vad händer nu?
– Polisutredningen får ha sin gång. Vi genomför ingen egen utredning utan inväntar hel enkelt det resultat som polisen kommer fram till, säger Valter Lindström
Enligt uppgifter som har kommit till Västra Götalandsregionens kännedom har brev med liknande innehåll tidigare även spridits i såväl Skåne som Stockholmsområdet.
Senast uppdaterad: 2010-06-04 15:18
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Proffsig jätteorkester till Västra Götaland
Det blir musikfest när Polarpristagaren José Antonio Abréu och ungdomsorkestern Simón Bolívar Youth Orchestra kommer på besök. Under sex dagar ska de hinna med såväl konserter som seminarier runt om i Västra Götaland.
Västra Götalandsregionen beviljade i slutet av 2009 Göteborgs Symfoniker 2,5 miljoner kronor inför sommarens besök av ungdomsorkestern från Venezuela. Regionstyrelsen vill på det sättet ytterligare stötta det unga kultur- och musiklivet i Västra Götaland.
– Men man ska komma ihåg att detta inte är en ungdomsorkester i den vanliga svenska bemärkelsen. Det här handlar om professionella musiker som, bland annat, kommer att framträda tillsammans med Göteborgs Symfoniker, säger Måns Pär Fogelberg, publikutvecklingsansvarig vid Göteborgs Konserthus.
Underhåller på flera orter
Simón Bolívar Youth Orchestra och José Antonio Abréu från Venezuela.ska under tiden 5-9 juni underhålla publik på olika platser i Västra Götaland. De unga musikerna ska under ledning av Göteborgs Symfonikers chefdirigent Gustavo Dudamel hålla konserter och öppna repetitioner i Göteborg. Men även spela i olika konstellationer vid kulturskolor, musikgymnasier och konserthus i Lidköping, Vara, Borås, Hjo, Skövde och Vänersborg. Dessutom anordnas workshops och seminarier i samband med Västra Götalandsbesöket.
"En fantastisk musikglädje"
Både Gustavo Dudamel och Simón Bolívar Youth Orchestra of Venezuela är produkter av El Sistema, en musikskolemodell som startades 1975 av José Antonio Abreu, som tog emot Polarpriset 2009.
– Det mest utmärkande för den här stora orkestern är den fantastiska musikglädjen. De som har sett dem spela säger att den bubblar av entusiasm och det är inte ovanligt att det blir dans på och nedanför scenen, säger Måns Pär Fogelberg.
10 juni drar den 240 personer stora orkestern vidare på sin turné till, bland annat, Stockholm, Oslo och S:t Petersburg.
Fakta:
Simon Bolivar Youth Orchestra, bestående av musiker i åldrarna 18–25 år, är en del av det unika nationella musiksystemet El Sistema i Venezuela. El Sistema omfattar hundratals ungdomsorkestrar och mer än en kvarts miljon unga musiker, många av dem från mycket fattiga förhållanden. Musiksystemet är världsunikt och har genom ungdomsorkestrarnas dynamiska och professionella spelande inneburit en social och musikalisk revolution bland fattiga ungdomar i Venezuela.
Senast uppdaterad: 2010-06-04 09:32
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionens uppdrag permanent
Torsdagen den 3 juni, tog riksdagen det historiska beslutet att låta Västra Götalandsregionen permanent behålla det regionala utvecklingsuppdraget.
– Det är otroligt glädjande att vi får det här beslutet. Vi har i många sammanhang visat att vi lyckats med vårt uppdrag och det är tydligt att vi är en förebild. Nu har vi också fått ett formellt erkännande, säger Gert-Inge Andersson (S), regionstyrelsens ordförande.
Västra Götalandsregionen bildades den 1 januari 1999, som en av två regioner i Sverige. Tillsammans med Region Skåne fick Västra Götalandsregionen på försök uppdraget att hantera de regionala utvecklingsfrågorna, något som länsstyrelserna tidigare hade. Försöksperioden har sedan förlängts för varje mandatperiod, men från den 1 januari 2011 är uppdraget permanent.
– Riksdagsbeslutet innebär att vi nu kan jobba på för fullt och fortsätta det arbete som hittills gjort. Inte minst har vi under de åren haft ett bra och framgångsrikt arbete tillsammans med de 49 kommunerna i Västra Götaland, en förutsättning för att kunna driva utvecklingen, säger Johnny Magnusson (M), vice ordförande i regionstyrelsen.
Förutom utvecklingsfrågorna – till exempel infrastruktur, näringslivsutveckling, miljö- och kulturfrågor – ansvarar Västra Götalandsregionen också för hälso- och sjukvård och det är det samlade ansvaret som tillsammans med beskattningsrätten och den större geografin ger Västra Götaland möjligheten att utvecklas positivt. Nyligen presenterades en konjunkturrapport som visar att Västra Götaland återhämtat sig snabbare än Sverige i övrigt från den ekonomiska krisen.
– Riksdagsbeslutet är ett erkännande av vårt arbetssätt, och det är också ett besked att regionaliseringen i Sverige fortsätter. Därmed kan vi få en tydlig regionnivå i Sverige, säger Kent Johansson (C), regionråd och ordförande i regionutvecklingsnämnden.
Riksdagens beslut innebär att det regionala utvecklingsuppdraget blir permanent även för Region Skåne samt att Halland och Gotland får bilda regioner med samma uppdrag som Västra Götalandsregionen och Region Skåne.
Senast uppdaterad: 2010-06-04 08:46
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Bröllopsgåva med hälsotema
En temadag i hälsans tecken i Västra Götaland. Den gåvan får Kronprinsessan Victoria och herr Daniel Westling i bröllopsgåva av Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Gåvan, en dag med temat En god hälsa för alla, överlämnas i samband med lysningsuppvaktningen den 1 juni.
Kronprinsessparet visar ett starkt engagemang i frågor som rör unga människors hälsa och ungdomars utanförskap. Det är utifrån dessa frågor som gåvan är vald.
Temadagen, som alltså är en gåva från Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommer att ta upp och innehålla flera olika punkter:
• aktuell forskning med inriktning på kultur och hälsa
• grön rehabilitering
• integrationsarbete med barn och ungdomar
• praktiskt arbete inom idrott för handikappade barn
Tidpunkten för temadagen bestäms i samråd med brudparet och platsen blir Göteborg och Västra Götaland.
Senast uppdaterad: 2010-06-01 15:38
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionen öppnar EU-kontor
Västra Götalandsregionen utvidgar sina internationella kontakter och närmar sig EU:s centrum. I juni invigs ett nytt kontor i Bryssel.
Sedan 1 januari i år hyr Västra Götalandsregionen ett kontorsrum i Bryssel. Västra Götalandsregionen har även tidigare varit representerat i Belgiens största stad på olika sätt, men det är först nu som organisationen öppnar ett eget kontor..
– Vi har sedan 1999 på försök haft ett ansvar för regionala utvecklingsfrågor, överfört från svenska staten. Detta ansvar väntas bli permanent från 2011. Samtidigt pågår strategiarbete i EU-frågor på flera sakområden, därmed är det också än mer logiskt att regionen utökar sin närvaro i Bryssel, säger Magnus Engelbrektsson, chef för Västra Götalandsregionens enhet för internationell samordning.
Påverkas av EU-beslut
Det finns flera anledningar till varför Västra Götalandsregionen behöver ett kontor i Bryssel:
• EU fattar en stor mängd beslut som påverkar utvecklingen i Västra Götaland och de sakområden som regionen ansvarar för.
• Det är viktigt för Västra Götalandsregionens politiker och tjänstemän att precis som andra regioner bygga upp kontakter och nätverk i EU-organen, med andra regioner och organisationer både för att omvärldsbevaka och att påverka.
• Ett fysiskt kontor i Bryssel är både arbetsplats, mötesplats och skyltfönster och underlättar detta arbete.
Särskilt intressanta områden
I Bryssel arbetar Västra Götalandsregionen med mer eller mindre alla de sakområden som finns på regionens agenda. I regionstyrelsens internationella handlingsplan för 2010 listas områden som är särskilt intressanta att bevaka under året, som till exempel EU:s nya tillväxtstrategi Europa 2020, sammanhållningspolitik, EU:s budget och forskning/innovation.
Kontoret kommer att be mannas på olika sätt.
En bas för olika enheter
– Utgångspunkten är att tjänstemän från regionens olika enheter använder kontoret som bas, samlingspunkt och mötesplats vid kortare eller längre vistelser i Bryssel, säger Magnus Engelbrektsson.
Han fortsätter:
– Enheten för internationell samordning etablerar kontoret praktiskt, upprätthåller närvaro cirka tre dagar per vecka, gör närvaron känd och bistår med rapportering till olika enheter dels på direkt uppdrag och dels genom annan relevant informationsförmedling.
Kontoret kommer officiellt att invigas den 8 juni av regionstyrelsens ordförande, Gert-Inge Andersson.
Fakta:
Västra Götalandsregionens kontor i Bryssel ligger i Sweden House på Rue du Luxembourg 3, på samma våningsplan som West Sweden, Göteborgs Stad, Oslo, Tallinn, med flera, och i samma byggnad som Region Skåne, Sveriges Ambassad, Svenskt Näringsliv, Volvo och andra svenska aktörer. Hyran är 1500 euro per månad, vilket motsvarar knappt 200 000 kronor per år.
Senast uppdaterad: 2010-06-02 13:57
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Företag kan behöva anställa
Den återhämtning som började i höstas i Västra Götaland har fortsatt och dessutom ökat takten. Förbättringen omfattar hela Västra Götaland och alla branscher. Konjunkturen ser ut att stärkas rejält även under det kommande halvåret vilket kan innebära att företagen behöver anställa fler.
Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera från index minus100 till plus 100, står under våren i minus 3 jämfört med minus 29 i höstas. Det visar att Västra Götaland nu befinner sig i en normalkonjunktur.
Optimismen är stark bland företagen och förväntningarna pekar på en uppgång i konjunkturen till plus 21 till hösten.
– Efter den djupa konjunktursvackan och finanskrisen är det mycket glädjande att presentera en prognos där alla kurvor pekar åt rätt håll. Om vi ska tro på företagens bedömningar kommer vi till hösten ha en konjunktur som är bättre än normalläget. Undersökningen gjordes alldeles innan den statfinansiella krisen i Grekland och jag hoppas att inte efterverkningar av den kommer att rubba den ljusa konjunkturbilden, säger regionutvecklingsdirektör Bertil Törsäter.
Göteborg och Sjuhärad i topp
Sysselsättningen i näringslivet har minskat svagt det senaste halvåret. Sedan i höstas har 29 procent av företagen minskat antalet anställda, medan 23 procent har ökat.
Till hösten spås en väsentlig ökning i antalet sysselsatta. 34 procent av företagen planerar en ökning och enbart 14 procent planerar en minskning. Störst andel företag som planerar att nyanställa finns bland konsultföretagen och i byggnadsindustrin. Men trots att återhämtningen är stark i hela i Västra Götaland ser det inte riktigt lika bra ut överallt. Göteborgsregionen och Sjuhärad ligger i topp på konjunkturkurvan med indexplus 3 respektive minus 1. Fyrbodal och Skaraborg ligger på minus 15 vilket i stor utsträckning förklaras av ett starkare beroende av tillverkningsindustrin. I Skaraborg bidrar även en försämrad byggkonjunktur.
Stor optimism inför hösten
Optimismen inför hösten är utbredd i hela Västra Götaland. Enligt prognosen kommer index för Göteborgsregionen och Sjuhärad hamna på plus 27 respektive plus 23, vilket är högre än en normalkonjunktur. Konjunkturindex för Fyrbodal och Skaraborg förväntas hamna på plus12 respektive plus 6.
Tillverkningsindustrin i Västra Götaland har sedan i höstas känt av ett ordentligt lyft och börjar nu gå mot en normalkonjunktur. Återhämtningen syns i alla delbranscher, men tydligast inom fordonsindustrin. Efterfrågan inom tillverkningsindustrin har tagit fart efter årsskiftet och orderingången från både hemma- och exportmarknaden bedöms öka kraftigt under första halvåret. Av allt att döma blir produktionsuppgången tillräckligt stabil för att företagen ska våga börja nyanställa igen och fram till i höst förväntas en måttlig ökning av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin.
Vändning i byggbranschen
Byggbranschen har drabbats hårt av de svaga bygginvesteringarna de senaste åren men trots detta har läget förbättrats betydligt. Konjunkturindex har stigit från minus 27 till minus 8. Allra bäst är byggkonjunkturen i Sjuhärad, medan byggföretagen i Skaraborg fortfarande upplever en svag konjunktur. I Skaraborg förväntas ett fortsatt ansträngt läge till hösten. I övriga delregioner förväntas en fortsatt förbättring av konjunkturen och nyanställningar. Bilhandeln i Västra Götaland har genomgått en närmast dramatisk ökning det senaste året. Vändningen kom under förra sommaren med en stark ökning av efterfrågan senare under hösten. Två av tre bilhandlare räknar med fortsatt stigande försäljning under första halvåret i år. Uppgången ser ut att fortsätta kommande halvår. Sju av tio företag tror på en ännu starkare konjunktur. Om prognosen slår in kommer bilhandeln att uppleva en högkonjunktur till hösten.
Snabbare återhämtning i Västra Götaland än för riket
Jämfört med övriga Sverige hävdar sig Västra Götaland väl. Under fjärde kvartalet 2009 hade omsättningen inom näringslivet ökat med 2,6 procent från fjärde kvartalet 2008. Under samma period ökade omsättningen för näringslivet i Sverige bara med 0,2 procent.
Fakta:
Konjunkturbarometern bygger på en postenkät till drygt 1 000 företag inom olika brancher. Undersökningen är gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Konjunkturindex kan variera från minus100 till plus100. Värdet 0 med en toleransgräns på ca plus eller minus15 enheter anger Läget för en normalkonjunktur, minus100 anger en nattsvart lågkonjunktur och plus100 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index minus 40 respektive plus 40
Senast uppdaterad: 2010-05-27 11:06
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Förtroendet för vården ökar
Förtroendet för vården i Västra Götalandsregionen stiger. Tre av fyra invånare i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Det är en ökning med 14 procent sedan 2002.
Det är Västra Götalandsregionens uppföljning av Vårdbarometern, som redovisar siffrorna. Det är åttonde året i rad som man har undersökt den vuxna befolkningens attityder till och erfarenheter av hälso- och sjukvården.
– Vi ser en stadig ökning med en allt nöjdare befolkning. Det är resultatet av ett ständigt förbättringsarbete, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist.
Många är väldigt nöjda
Flera tillgänglighetssatsningar har gjorts i vården, till exempel införandet av vårdgarantin år 2005. Tre av fyra i årets undersökning upplever också att de har tillgång till den vård de behöver. Andelen har därmed ökat med 14 procentenheter sedan år 2002.
Men det finns skillnader i uppfattning mellan människor i Västra Götaland:
• Invånarna i Östra Skaraborg och Sjuhärad är mest nöjda – 82 respektive 81 procent anser att de har tillgång till den vård de behöver.
• I Norra Bohuslän, Dalsland och Nordöstra Göteborg är invånarna inte lika nöjda – här ligger siffrorna på 65, 69 respektive 73 procent. ’
Ett större utbud
– Det kan finnas olika orsaker till detta, menar Lars-Olof Rönnqvist. Nordöstra Göteborg har tidigare haft få utbudspunkter, men där har det under det senaste året etablerats flera nya vårdcentraler. Vi har också skapat Angereds Närsjukhus.
Det finns också andra områden, där siffrorna skiljer sig åt:
• Personer som är äldre än 65 år och personer som mår bra eller mycket bra är som helhet mer nöjda med vården än övriga.
• De som besökt vården högre förtroende än de som inte gjort det.
• Personer som är födda utanför Sverige anser sig i lägre utsträckning ha tillgång till den vård de behöver.
Fakta:
Vårdbarometern är en rullande befolkningsundersökning som genomförs i nästan hela landet. Med hjälp av Vårdbarometern kan den vuxna befolkningens attityder till hälso- och sjukvården kontinuerligt läsas av. Källa: SKL
Senast uppdaterad: 2010-05-26 15:56
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Ekonomin bättre än väntat
År 2010 har börjat bra för Västra Götalandsregionen. Prognosen för helårsresultatet är 350 miljoner kronor, en förbättring med 264 miljoner kronor jämfört med 2009.
Jämfört med budgeten för 2010 är resultatet i helårsprognosen drygt en miljard kronor bättre. Förklaringen till detta är i första hand att skatteintäkterna bedöms bli högre och kostnaderna för pensioner lägre jämfört med när budgeten lades.
– Vi har en ekonomi i balans. Det arbete som påbörjades 2009 för att minska kostnaderna inom Västra Götalandsregionen börjar ge resultat, säger ekonomidirektör Mats Friberg i en kommentar till delårsrapporten.
Oro för utvecklingen
Han fortsätter:
– Dock har oron för konjunkturutvecklingen tagit ny fart när nu flertalet av euro-områdets länder påtagligt tvingats dra ner på sina budgetunderskott. Återhämtningen för kommun- och landstingssektorn kommer sannolikt att ta tid. Regiondirektör Johan Assarsson poängterar följande:
– Nu är det viktigt att verksamheterna under resten av 2010 fortsätter sitt utmärkta arbete med att minska kostnadsökningstakten och anpassa antalet anställda. Antalet anställda och antalet årsarbetare – det vill säga antalet anställda omräknat i heltidstjänster - fortsätter att minska.
Även sjukfrånvaron, framförallt långtidssjukfrånvaron fortsätter att minska, både för män och för kvinnor.
Klarar bemanning på egen hand
Dessutom har sjukhusen och primärvården varit mindre beroende av bemanningsföretagen. Kostnaderna för dessa tjänster har nämligen också minskat, på både sjukhusen och inom primärvården.
Delårsrapporten visar också, att de ekonomiska konsekvenserna av VG Primärvård hittills har kunnat hållas inom de planerade omställningskostnaderna. I samband med att vårdvalsmodellen VG Primärvård infördes i oktober förra året öppnade drygt 60 nya privata vårdcentraler, vilket lett till ett minskat uppdrag till Västra Götalandsregionens vårdcentraler. Personalanpassningen har gått smidigare än förväntat och därmed har övertaligheten blivit lägre än vad som befarades.
Senast uppdaterad: 2010-05-26 11:43
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Nytt varumärke kan ge Dalsland ett lyft
Ur Skog kan bli varumärket som skapar nya produkter och arbetstillfällen i Dalsland. Västra Götalandsregionen tror på idén och bidrar med en miljon kronor under två år.
Västra Götalandsregionen beviljar nya medel för affärsutveckling av så kallade kultursystem.
– Från början hade vi 65 olika intressanta projekt att välja emellan. Vi valde ut tio stycken som fick göra förstudier och av dem gick fem vidare till utvecklingsprojekt som nu får max en halv miljon kronor per år under två år, säger Anders Persson vid Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat.
Drivkraften är viktig
Vad är syftet med den här satsningen?
– Att utveckla företagandet inom kulturområdet, bättre ta tillvara kulturen som drivkraft i den lokala och regionala utvecklingen samt skapa bättre förutsättningar för aktörer att leva på sitt kulturutövande och sin kompetens, säger Anders Persson.
Ur Skog är ett av dessa fem projekt som vill ta fram produkter ur material från skogen som kan ge förutsättningar till nystart och utveckling av befintliga kulturföretag i Dalsland.
Planerar ett produktionsbolag
Kultursystemet består av Stenebyskolan, Dalslands konstmuseum, konstnärskollektivet Not Quite och Halmens hus. De samarbetar redan i dag och planerar nu, bland annat, att starta ett produktionsbolag och stärka varumärket Dalsland med att ta fram unika profilprodukter ur skogen.
– Om vi lyckas kan vi både skapa nya produkter och arbetstillfällen. Vi vill skapa en kollektion av produkter med en design som signalerar hållbarhet och funktionalitet, är vackra och ger ett unikt mervärde eftersom de kommer från Dalsland, med lokala råvaror och lokal tillverkning säger projektledaren för Ur Skog, Helen Backlund vid Dalslands konstmuseum.
Idéer från andra håll
Hon berättar att de fyra ovan nämnda aktörerna vill samarbeta med fler kulturentreprenörer för att hjälpa Dalsland framåt.
– Under de här två åren ska vi även anordna flera seminarier med riktigt bra föreläsare som kan lära oss kulturföretagare mer om varumärkesbyggande, storytelling, marknadsföring och hur man utvecklar affärsidéer, säger Helen Backlund.
Fakta:
Kultursystemen består av kulturaktörer, utbildningar, organisationer och föreningar som samarbetar med andra samhällssektorer för att skapa en långsiktig, bärkraftig försörjning och lokal utveckling. Övriga fyra kultursystem som får max en miljon under två år för affärsutvecklingen är följande: ”Hammarkullen 365”, ”Kultursystem.nu", ”Vallevägen världens vackraste väg” samt ”Affärsutveckling i kultursystem”.
Senast uppdaterad: 2010-05-21 11:05
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av
Allt populärare med energieffektiva hus
Västra Götalandsregionens treåriga program för energieffektiva byggnader kommer att få en fortsättning. Andelen nya passivhus ökar och kommunerna har en jättechans att minska energianvändningen under de närmaste femtio åren.
Uppvärmningen av bostäder och lokaler står för cirka en tredjedel av energianvändningen i Sverige.
Här finns alltså mycket att göra.
Västra Götalandsregionen driver sedan hösten 2007 programmet för energieffektiva byggnader.
Minska klimatpåverkan
Programmet innehåller flera delar:
• Demonstrationsobjekt, som visar att energisnåla hus - så kallade passivhus - har hög komfort och god ekonomi.
• Det ska bidra till att Västra Götaland blir ledande på att minska klimatpåverkan från energianvändning i byggnader.
• Det ska stärka den västsvenska byggmarknadens försprång i utveckling av energieffektivt byggande, både vid renovering och nybyggnation.
– Programmet avslutas under hösten 2010, men eftersom detta är ett av våra största områden så kan jag redan nu säga att det kommer att få någon form av uppföljare, säger Per Olov Blom, ordförande i Västra Götalandsregionens miljönämnd.
Andelen passivhus ökar
Bland annat tack vare Västra Götalandsregionens treåriga program, så ökar andelen passivhus stadigt i Västra Götaland – från tre procent 2008 till nästan fem procent 2009. Trenden för 2010 pekar på åtta procent.
Kommunerna i Västra Götaland har en stor möjlighet att minska energianvändningen i många av sina fastigheter. Inom de närmaste åren börjar många stora renoveringar av flerfamiljsbostäderna i Västra Götaland. Bostäderna ingick i det så kallade Miljonprogrammet för att få fram fler lägenheter.
– Detta måste utnyttjas för att rejält minska energiåtgången till uppvärmning av hus, för det dröjer 50 år till nästa tillfälle, säger Per Olov Blom.
Enligt honom är många kommuner redan på spåret, men många fler måste hänga på.
– Den högre investeringskostnaden vid renoveringen betalar sig inom 10 år. Sedan är det ren vinst, säger Per Olov Blom (C), ordförande Västra Götalandsregionens miljönämnd.
Fakta:
Västra Götalandsregionen satsar 24 miljoner kronor har i sitt treåriga program utöver demonstrationsobjekt även satsat på kompetensutveckling, forskning och utveckling, samverkan och stöd till byggbranschens aktörer och kommunerna. En viktig aktör är det Passivhuscentrum, ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Alingsås kommun som startades 2007.
Senast uppdaterad: 2010-05-20 11:01
Publicerad av: ,
Informationsansvarig: Kerstin Einarsson,
Denna sida är en del av