Alingsås först med ny patientöversikt

Alingsås lasarett och omkringliggande vårdcentraler blir först i Västra Götalandsregionen med att införa Nationell patientöversikt. Om fyra år kan systemet ge vårdpersonal i hela landet information om en persons vårdhistoria.

Nationell patientöversikt, NPÖ, går ut på att i en och samma översikt visa viktig medicinsk information om en patient som lagrats i olika vårdsystem; hos landsting, kommun och privata vårdgivare.
Däremot är det inte alls säkert att patienterna ger läkare och sjuksköterskor tillåtelse att ta del av precis allt de har upplevt i vården. Det går, enligt patientdatalagen, att lägga in begränsningar för vad som får visas.

Spärra eller inte spärra?

– Det finns säkert patienter som kommer att utnyttja den möjligheten. Men det är intressant att veta, att när Örebro läns landsting, som använder NPÖ i begränsad omfattning, informerade allmänheten om att det går att spärra information var det inte någon som hörde av sig om detta.
Det säger Dan Wiklund, vid hälso- och sjukvårdsavdelningen i Västra Götalandsregionen, som är ordförande i projektets styrgrupp.
Han berättar, att Alingsås lasarett med omkringliggande vårdcentraler blir först i Västra Götalandsregionen med att införa NPÖ. Till en början kommer informationen att begränsas till läkemedelsförteckning och undersökningsresultat vid röntgen. Arbetet startar i månadsskiftet april-maj och kommer sedan att utvärderas.

Fler verksamheter till hösten

– Vi kommer att följa hur väl NPÖ faller ut, hur säkerheten för patienterna fungerar och  genomföra olika tester av systemet. Sedan är det meningen att mer information och fler verksamheter ska kopplas på under hösten, säger Dan Wiklund.
I Västra Götalandsregionen beräknas hela införandet av NPÖ att ta två år. Enligt Dan Wiklund har samtliga svenska landsting kommit överens om att man ska införa systemet inom fyra år.
Vilka inom vården kommer att ha tillgång till patientinformationen?
– Det bestäms av respektive verksamhetschef. Men jag kan säga att det är efterfrågat av vårdpersonal att kunna SE all patientinformation på ett ställe, säger Dan Wiklund.

Så här ska det fungera

Så hur kan det då rent konkret gå till om jag vårdas någon annanstans i landet än på min hemort?
– Säg att du till exempel skulle bryta benet under en skidsemester i Åre. Då ska röntgenläkaren vid Östersunds sjukhus kunna gå in i NPÖ och se om det finns några gamla röntgenresultat av ditt ben som kan vara viktigt att studera, säger Dan Wiklund.
Han tillägger: 
– Men det är viktigt att påpeka, att det hela tiden förutsätter att du som patient har givit din tillåtelse för vårdpersonal att se detta.

Senast uppdaterad: 2010-03-15 09:28
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Västra Götalandsregionen nära ekomålet

Västra Götalandsregionen har ökat andelen inköp av ekologiska livsmedel och är på god väg att infria det nationella konsumtionsmålet. Dessutom skärps kraven när det gäller servering av miljömärkt fisk.

Målet för Västra Götalandsregionen för 2010 var att andelen inköp av ekologiska livsmedel skulle uppgå till 20 procent.
Resultatet är ännu bättre och ligger redan nu på 22 procent.
– Ökningen av andelen ekologiska livsmedel gick långsamt i början men den har verkligen tagit fart under de senaste två åren. Nu har vi snart nått det nationella konsumtionsmålet för offentlig sektor på 25 procent ekologiskt 2010, säger Berit Mattsson vid Västra Götalandsregionens miljösekretariat.

Många koppar kaffe på ett år

Berit Mattsson anser att den viktigaste förklaringen till uppgången under 2009 är, att Västra Götalandsregionen har fattat beslut om att gå över till att enbart köpa in ekologiskt/rättvisemärkt kaffe. Under ett år förbrukas över 200 ton kaffe inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter.
– Kaffe utgör en stor del av våra inköp och det är klart att det ger utslag i statistiken. En annan förklaring är att marknaden är med på ett annat sätt i dag genom att det finns bättre tillgång till storköksanpassade produkter, säger Berit Mattsson.
Ann Sagvall, projektledare vid Västra Götalandsregionens Område inköp, anser inte heller att tillgången på ekologiska varor är något stort problem i dag. Det är istället ekonomin som utgör ett hinder för inköp av vissa produkter.

Priset på varorna varierar

– Eftersom det kostar mer att producera ekologiska råvaror, så kommer dessa alltid att vara dyrare att köpa jämfört med konventionell produktion. Vi försöker därför anpassa oss och köpa in varor där prisskillnaden inte är alltför stor, säger Ann Sagvall.
Bland de varor där det skiljer mest i pris beroende på om de framställs på ekologisk eller konventionellt väg kan nämnas sylt, saft, ost och potatis. Däremot är prisskillnaden mindre när det handlar om mjölk, bananer och svenskt nötkött. Men mjölk tillhör samtidigt de artiklar där det råder brist på ekologiska alternativ.

Skärpta krav på fiskinköp

Redan sedan tidigare serverar regionen en stor andel miljömärkt fisk och i den kommande upphandlingen skärps kraven ytterligare.
Enligt ett förslag till beslut från regionstyrelsen till regionfullmäktige ska Västra Götalandsregionens verksamheter även sluta upphandla och servera så kallad rödlistad fisk, som enligt Världsnaturfondens uppgifter fångats i bestånd som hotas av överfiskning.
Regionstyrelsens beslut omfattar även gullistad fisk, som framöver ska undvikas och endast upphandlas i undantagsfall. Dessa arter hotas inte av akut överfiske, men kunskapen om bestånden kan vara dålig eller fiskemetoden skadlig för miljön.

Fakta:

Under 2006 antog Sveriges riksdag ett nationellt konsumtionsmål för den offentliga sektorn. Inriktningen bör vara att 25 procent av den offentliga konsumtionen av livsmedel skall avse ekologiska livsmedel 2010. Den certifierade ekologiska odlingen vid utgången av 2010 bör minst uppgå till 20 procent av landets jordbruksmark.

Senast uppdaterad: 2010-03-12 10:53
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Nya lösningar ska stärka landsbygden

Om hela Sverige ska leva måste det finnas tillgång till mataffärer, dagis och bensinstationer. Västra Götalandsregionen leder ett nytt projekt som ska stärka landsbygden.

Många små orter har redan drabbats av den negativa spiralen: Lanthandeln och tankstationen försvinner, vilket leder till utflyttning och till slut finns det inte längre underlag för att driva vidare dagis, skola eller äldreomsorg.
Regeringen vill motverka den här utvecklingen och har därför uppmanat Västra Götalandsregionen  att driva ett Regionalt Serviceprogram under åren 2010-2013.
– Vi leder och samordnar projektet, men det är ute i kommunerna som arbetet utförs, säger projektkoordinator Lisa Lundin, Västra Götalandsregionen.

Stöd till små producenter

I programmet, som har behandlats av regionutvecklingsnämnden och ska beslutas av regionstyrelsen i april, föreslås flera olika åtgärdsområden. Bland annat ska tillgängligheten till kommersiell och offentlig service kartläggas, lokal offentlig upphandling och logistiklösningar ska stimuleras så att små lokala producenter och leverantörer ska kunna leverera varor och tjänster till offentlig verksamhet. Dessutom ska det utarbetas en strategi för ekonomiskt stöd till kommersiella servicegivare på landsbygden.
– Det finns ingen mall för hur arbetet ska genomföras i varje enskild kommun. Vi utgår från lokala förutsättningar och behov. Däremot förväntar sig tillväxtverket konkreta resultat och de kommer att följa upp arbetet, säger Lisa Lundin.

Butiker ska överleva

I Västra Götaland hoppas man att insatserna ska ge olika verkan, som att verksamheten utvecklas inom branscher där vissa företag annars kanske riskerar att försvinna. Här är några exempel: .
Serviceutbudet breddas i tio dagligvarubutiker och lika många drivmedelstationer.
15 kommuner  i Västra Götaland ska utveckla lokal upphandling och samordnade logistiksystem.
– En annan viktig del är att öka kunskapen hos beslutande tjänstemän och politiker om vilka konsekvenser det får för en ort, när en livsmedelsaffär försvinner, säger Lisa Lundin.

Lyfter fram goda exempel

I projektunderlaget lyfts också de goda exemplen fram, för landsbygden har några konkurrensfördelar som är användbara:
• De utvecklade sociala nätverken som skapar förutsättningar för samarbete, stabilitet och kontinuitet.
• Det omfattande entreprenörsskapet och egenföretagandet.
Som bevis på hur landsbygden kan utvecklas positivt nämns verkstadsindustrin på Varaslätten och fritidsbåtsvarven på Orust.
– Vi ska komma ihåg att drygt en tredjedel av Västra Götalands invånare bor på landsbygden, så det här är ett projekt som angår många människor, säger Lisa Lundin.
Hur har kontakterna varit med kommuner och andra intressenter?
– Vi märker att det finns en stor förväntan på det här projektet och ett stort engagemang för att stärka landsbygden hos såväl näringsliv, bygdeföreningar och politiker. Det känns som att det kokar av idéer under ytan som bara väntar på att få komma fram, säger Lisa Lundin.

Fakta:

Regeringen har givit i uppdrag åt regioner, kommunala samverkansorgan och länsstyrelser att utarbeta och genomföra Regionala Serviceprogram i varje län. Programmen har utarbetats under 2009 och genomförs åren 2010-2013.

Senast uppdaterad: 2010-03-10 10:31
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Jämställdhet – ett prioriterat område

Jämställdhet är ett prioriterat område inom Västra Götalandsregionen. Just nu pågår flera olika projekt med fokus på könsperspektivet och senast i höst ska en åtgärdsplan ligga klar.

Västra Götalandsregionens verksamhet ska genomsyras av jämtegrering, vilket innebär att jämställdhetsarbetet ska integreras i ordinarie rutiner. Många chefer och politiker inom Västra Götalandsregionen har genomgått jämställdhetsutbildning. Dessutom finns sedan september 2009 även en strategisk jämställdhetssamordnare, Stina Sundberg. Hon tycker att det första halvåret har givit positiva intryck, bland annat det faktum, att samtliga regionstyrelsens ledamöter visar ett genuint intresse för jämställdhetsfrågorna.
– Jag hade aldrig tagit jobbet om det inte funnits en allvarlig vilja att arbeta med de här frågorna inom Västra Götalandsregionen. Jag tycker organisationen är på bra väg, för det har genomförts strukturella förändringar som har stor betydelse för hela verksamheten, säger Stina Sundberg.

Viktiga insatser i olika verksamheter

Hon nämner Kunskapscentrum för jämställd vård och Kompetenscentrum om våld i nära relationer. Andra viktiga insatser görs i de 21 utvecklingsarbeten som ingår i Program Gör det jämnt, som är ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Sveriges Kommuner och Landsting. Programmet vänder sig till regionala verksamheter som vill utveckla och förbättra utbudet av tjänster och service för kund, patient och brukare.
– Det absolut viktigaste för att föra jämställdhetsarbetet framåt är fakta och kunskap. De här projekten bidrar till att jämställdhet integreras i verksamhetsutveckling, säger Stina Sundberg.
Ge några exempel.
– Jämställdhet finns inskriven i budgeten och när det gäller löner är det lika lön för likvärdigt arbete som ska gälla. Regionen har utvecklat mycket bra verktyg som kommer att ge bra resultat i framtiden, säger Stina Sundberg.

En åtgärdsplan är på gång

Västra Götalandsregionen har genomgått jämställdhetsutbildning har dessutom tagit beslut att skriva under CEMRs deklaration för jämställdhet och en av Stina Sundbergs uppgifter är att ta fram förslag på konkreta åtgärder.
– Alla som skriver under deklarationen åtar sig att ta fram en handlingsplan inom två år. Det gläder mig att regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen istället åtagit sig att ta fram en åtgärdsplan. Det är en skarpare plan som är mer konkret, säger Stina Sundberg.
Enligt den uppgjorda tidtabellen ska förslaget till åtgärdsplan tas upp för beslut hos Regionfullmäktige senast hösten 2010.
Under tiden har Stina Sundberg fullt upp med att resa runt i Västra Götaland för att förmedla vad regionanställda själva kan göra för att uppmärksamma könsfrågor i sitt arbete.

Fundera och reflektera

– Det är viktigt att cheferna är med. Men alla anställda ska våga se sig om i sitt yrke och försöka upptäcka vad som är påverkat av kön, vad som ska vara det och vad som inte bör vara påverkat av kön, säger Stina Sundberg.

Vad för råd vill du ge medarbetarna?
– Ta fram fakta, fundera och reflektera. Många gånger hoppar man över det första ledet, för vi ska komma ihåg att det finns mycket mytbildning om jämställdhet, och hur vi tror att verkligheten är.

– När vi vet fakta kan vi värdera var insatser behövs och hur. Båda könen har också olika bagage av för- och nackdelar att arbeta med för att skapa jämställdhet, säger Stina Sundberg.

Fakta:

Internationella kvinnodagen 100 år

Den internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet firas av FN och i många länder är det en nationell helgdag. Internationella kvinnodagen instiftades redan 1910 vid den socialistiska världsorganisationen Andra internationalen på initiativ av Clara Zetkin. 1977 antog FN en resolution som rekommenderar ett allmänt firande av en internationell kvinnodag. Källa: Svenska FN-förbundet

CEMR

Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har som medlemmar i CEMR (Council of European Municipalities and Regions) undertecknat CEMR:s politiska deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män. Samtidigt har man uppmanat svenska kommuner, landsting och regioner att underteckna deklarationen och arbeta för dess genomförande.

Senast uppdaterad: 2010-03-08 13:42
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Bra betyg för kulturen

Den nya metoden att fördela statens kulturpengar bygger på Västra Götalandsregionens modell.
– Det ser jag som ett betyg på att vi har arbetat på rätt sätt, säger kulturnämndens ordförande, Lars Nordström.

I framtiden får regionerna ökad bestämmanderätt över hur de statliga kulturmedlen fördelas. Detta innebär att regionerna först måste föra en dialog med alla sina kommuner för att sedan kunna förhandla framgångsrikt med statens kulturråd.
Utformningen av den nya modellen bygger på det arbetssätt som använts i Västra Götaland sedan många år .
– Vi samtalar med kommunerna och nu närmast gäller det att vi i samverkan kan utveckla en kulturplan som vi kan presentera för kulturrådet, säger Lars Nordström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.

Bestämmer tillsammans

Vilken betydelse har detta för fördelningen av vart pengarna går?
– Vi ska vara så konkreta att kulturrådet kan se hur pengarna kommer att fördelas. Det är alltså kontakten mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna som bestämmer var kulturpengarna hamnar, säger Lars Nordström.
Finns det några problem med det här arbetssättet?
– Den enda svårigheten jag kan se är, att vi har så många kommuner i Västra Götaland att det är svårt att föra en bra dialog med samtliga 49 kommuner, säger Lars Nordström.
Han fortsätter:
– Att den nya statliga samverkansmodellen delvis bygger på vårt arbetssätt anser jag är ett bra betyg åt vårt sätt att arbeta, säger Lars Nordström.

Intresserade politiker

Mycket har förändrats under de år som har gått sedan Västra Götalandsregionen bildades.
En viktig förändring, enligt Lars Nordström, är att kulturen har förstärkt sin position.
– Vi har haft politiker som har varit kulturintresserade och som har fungerat som ett stort stöd i vårt arbete. Vi har därför kunnat konferera kulturfrågorna och har haft kontakt med kommunerna och därmed haft möjlighet att ringa in de frågeställningar som har varit viktiga, säger Lars Nordström.
Västra Götalandsregionens kulturpolitik ska utvärderas av tre externa utredare och syftar till att ta fram en ny kulturpolitisk vision.
Dessutom ska det göras ett kulturpolitiskt bokslut över Västra Götalandsregionens tio första år, som, bland annat, syftar till att hitta de specifika kännetecken som utgör Västra Götalands kulturpolitik.

Fakta: Västra Götalandsregionens kulturnämnd ger uppdrag till drygt 80 förvaltningar, institutioner, organisationer, föreningar och varje år stöd till ett hundratal utvecklingsprojekt inom kulturen.

Senast uppdaterad: 2010-03-03 13:59
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Vara vill visa konst från Göteborg

Vara vill fortsätta att utvecklas som kulturkommun. Nästa steg är att börja samarbeta med Göteborgs konstmuseum. Västra Götalandsregionens kulturnämnd ställer sig positiv till idén.

Vara konserthus, som drivs av Vara kommun med stöd av Västra Götalandsregionen, har alltsedan det stod klart 2003 varit en framgång. Varje år kommer omkring 50 000 besökare till olika föreställningar.
Nu vill kommunen ytterligare stärka sin position som mötesplats för kultur genom att bygga ett konsthus, som, bland annat, ska innehålla verk från Göteborgs konstmuseum. Konstmuséet har i dag en stor samling från 1400-talet fram till i dag. Mycket av den är dock magasinerad, eftersom det inte finns tillräckligt med kapacitet för att visa upp alla verk.

Tavlor får ny publik

Tanken är därför, att konsthuset ska kunna visa samlingarna i utställningar utanför storstaden.
 – Vi tycker att detta är en jättebra idé. På det här sättet kan verk som annars aldrig visas upp exponeras i antingen fasta eller tillfälliga utställningar, säger Lars Nordström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Det ska dock poängteras, att det ännu inte är några beslut fattade i ärendet. Västra Götalandsregionens kulturnämnd beslutade vid sitt senaste möte att ställa sig positiv till den fortsatta planeringen av ett nytt konsthus i Vara. Göteborgs Stad, som är huvudman för konstmuseet, har också ställt sig positiv till planerna under förutsättning att finansieringen blir klargjord.
Gert Norell, kommundirektör i Vara, är glad över beskeden.

En mötesplats för många

– Det har hela tiden varit en förutsättning för oss att Västra Götalandsregionen är intresserad. Nu kan arbetsgruppen gå vidare med att ta fram underlag för hur verksamheten ska finansieras och hur detta kan drivas bäst ur ett medborgarperspektiv, säger Gert Norell.
I konsthuset ska det, enligt planerna, även finnas ett nytt bibliotek, ett lokalhistoriskt metodcentrum för framför allt amatörforskare samt ett lärcentrum för högskolestudier. Den ska även kunna fungera som praktik- och forskningsplats för studenter inom konst, litteratur och historia.
– Men målgruppen i första hand är invånarna i Västra Götalandsregionen och skolorna i Västra Götaland. Barnen får tillgång till ett större utbud och den pedagogiska verksamheten i konsthuset är tänkt att utveckla lyssnandet, seendet och det egna berättandet, säger Gert Norell.

Senast uppdaterad: 2010-03-03 13:04
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Så ska lärarna fånga elevernas intresse

300 lärare i Västra Götaland har utbildats i hur skolan kan skapa motivation och stark självkänsla hos sina elever.
– Det var som ett väckelsemöte, säger Fhia Lind, lärare vid Eriksdalskolan i Skövde.

Västra Götalandsregionen bidrar på olika sätt till satsningar på att elever ska få lära sig mer i skolan om entreprenörskap. Under 2009 genomförde Västra Götalandsregionen ett projekt som utbildade, bland andra, lärarlag och rektorer i entreprenöriellt lärande (EL). Projektet finansierades av Europeiska socialfonden (ESF).
Christer Westlund vid Me University i Karlstad – som ansvarat för utbildningen – förklarar vad EL går ut på.
– Det syftar till att göra lektionerna roligare och att eleverna ska vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Vi vill sprida kunskap om hur man fångar till exempel en 14-årings intresse under en hel skoldag, säger han.'

Det gäller att använda rätt karta

Alla tonårsföräldrar vet att det inte är någon enkel matematik att få en tjej eller kille att lyssna under någon längre stund. Men Christer Westlund menar, att det finns vägar även till en ung människas uppmärksamhet.
– Om vi hittar deras intressen och styrkor kan eleverna uppmuntras till att omvandla teorin till sin egen värld. Vi vill att eleverna ska driva sina egna liv, vilket de kommer att ha nytta av vid högre studier och på framtida arbetsplatser, säger Christer Westlund.
Enligt Västra Götalandsregionen skapar utveckling av personliga kompetenser - som exempelvis självkänsla, uthållighet, motivation, nätverkskompetens och handlingskraft - möjlighet för framtida försörjning i alla dess former.
– Aktiva barn åstadkommer mer på egen hand än barn som fått hjälp med allting, säger Christer Westlund.
250-300 lärare och rektorer i Västra Götaland, totalt cirka 31 olika lärarlag, har genomgått vidareutbildningen.

Tio dagar med många goda tankar

Fhia Lind från Eriksdalskolan i Skövde, hade inga förväntningar när hon tillsammans med några kollegor åkte till Karlstad. Men hon beskriver de tio dagarna i Värmlandsmetropolen som något av ”ett väckelsemöte”.
– Vi upptäckte att det här stämde med våra egna tankar om hur skolarbetet ska fungera. Nu jobbar vi lärare hela tiden tillsammans, alla projekt är ämnesövergripande och vi går igenom samtliga 64 elever i årskurs sju gemensamt, säger Fia Lind.
Hur påverkar det nya arbetssättet elevernas lektioner?
– De är med och planerar projekten, men framför allt märker vi en skillnad i att alla elever nu är vana vid att redovisa muntligt. Vi vill att barnen ska vara trygga i sig själva och våga prata för sig utan att för den skull vara egoistiska och så fungerar våra elever i dag, säger Fhia Lind.
Hon förklarar, att EL än så länge bara är testat på gymnasiet, men det hindrar inte att EL-undervisningen sker även på andra stadier.
– Man måste bara göra om det till sitt eget, så att det passar de elever man undervisar. Det har även börjat utbildningar för pedagoger som undervisar i de lägre åldrarna, säger Fhia Lind.

Fakta:

ESF, Europeiska socialfonden, är en av EU:s strukturfonder. ESF är avsedd att främja sysselsättningen i EU. Fonden hjälper medlemsstaterna att göra Europas arbetskraft och företag bättre rustade att möta nya, globala utmaningar.

Senast uppdaterad: 2010-02-24 16:52
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Unga får chansen att testa yrken

Västra Götalandsregionen satsar 7,6 miljoner kronor på feriepraktikplatser i år. Omkring 500 ungdomar i gymnasieåldern får möjlighet att följa ordinarie personal i deras arbete.

Eftersom det ibland uppstår missuppfattningar om vad som är feriepraktik och vanliga sommarjobb är det lika bra att vi reder ut begreppen omedelbart.
• Ungdomar som får en feriepraktikplats ersätter inte ordinarie personal utan går bredvid. Lönen är 75 kronor i timmen inklusive semesterersättning.
• Ungdomar som har ett sommarjobb ersätter oftast ordinarie personal och har  avtalsenlig lön.
Ingrid Andrén vid regionkansliets personalstrategiska avdelning förklarar.
– Innehållet i de regionala anvisningarna för feriepraktikplatserna är granskade av fackförbunden SKTF och Kommunal och platserna riktar sig i första hand till ungdomar som går på gymnasiet.

Yrken som kan ge jobb i framtiden

Vård utgör en stor del av Västra Götalandsregionens verksamhet, men den som söker en feriepraktikplats bör också komma ihåg att det finns möjlighet att följa andra yrken som kan vara intressanta.
Flera olika yrkeskategorier finns hos Regionservice. Det är Västra Götalandsregionens interna serviceleverantör och ansvarar för exempelvis materialförsörjning, transporter, tvätteri, administration, tryckeri, hjälpmedel, IT och telefoni, städ, vaktmästeri och måltider.
–Syftet med feriepraktiken är att marknadsföra Västra Götalandsregionens arbetsplatser och yrken genom att ge ungdomar kunskap om dessa. Framförallt de yrken där det kommer att bli brist på personal inom de närmaste åren, säger Ingrid Andrén.
Därför kan det vara värt att påminna dagens gymnasieungdomar om, att Högskoleverket har listat ett antal av dessa så kallade ”bristyrken”. Några återfinns inom Västra Götalandsregionens verksamhet; biomedicinsk analytiker, tandläkare, läkare.

Annonserar om feriepraktiken i mars

Hur görs urvalet till feriepraktikplatserna?
– Vi annonserar om feriepraktiken i mars, sedan lottas platserna ut och de flesta ungdomarna kallas sedan till en intervju, säger Ingrid Andrén.
Varför en intervju?
– Då får både vi och ungdomarna en möjlighet att ta reda på vilken form av praktikplats som kan vara lämplig. Det finns ju till exempel personer som inte tål att se blod och då ska de ju inte placeras där detta förekommer, säger Ingrid Andrén.
Hon tillägger:
– Det är viktigt att feriepraktikanterna ges meningsfulla praktikuppgifter utifrån intresse och förmåga, men de får inte vikariera för ordinarie personal.
Feriepraktikperioden är max 4 veckor och är förlagd under juni-augusti. Ungdomarna praktiserar dagtid och maximalt åtta timmar per dag.

Senast uppdaterad: 2010-03-04 17:32
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Vi blir bara fler och fler

Under 2009 ökade befolkningen i Västra Götaland med 11 300 invånare. Här bor nu 1 570 000 personer. Ökningen beror främst på fortsatt stor inflyttning från andra länder och att det föds allt fler barn. 

Under 2009 föddes drygt 19 000 barn i Västra Götaland. Det är den högsta siffran sedan 1993.
Göteborg är Västsveriges främsta magnet för invånare från övriga Sverige, vilket syns i den nya befolkningsstatistiken från SCB. 
I Västra Götaland ökade antalet invånare med 11 300. Nästan hela ökningen skedde i Göteborgsregionen (inklusive Kungsbacka).
Skaraborg och Fyrbodal  hade fler döda än födda plus att de även tappade invånare genom att folk flyttade till andra orter i  Västra Götaland eller övriga Sverige.
Att befolkningen  ändå fortsätter att öka i de flesta delar av Västra Götaland beror på att antalet personer som flyttar hit från andra länder är fler än det antal som lämnar Västra Götaland och  flyttar utomlands. Nettoinflyttningen från andra länder var  7 500 invånare under 2009.  Den största gruppen av dessa var återvändande svenska medborgare.

Fler än 63 000 nya invånare i Västra Götaland

2000-talet har hittills inneburit att befolkningen i Västra Götaland har ökat med mer än 63 000 invånare – fler än vad som bor i t.ex Skövde eller Uddevalla. Samtliga Västra Götalands fyra delregioner – Fyrbodal, Skaraborg, Sjuhärad och Göteborgsregionen – har ökat sin befolkning. 85 procent av befolkningstillväxten har skett i Göteborgsregionen. Det är enbart i de norra delarna av Dalsland som invånarantalet minskat. Befolkningstillväxten var betydligt mer spridd på 70-talet, men framförallt under 80- och början av 90-talet, än vad den är idag. En tydlig tendens är att befolkningen koncentreras till arbetsmarknader med fler möjligheter och efter mitten av 1990-talet sker i stort all befolkningstillväxt i storstadsregionerna, eller i angränsande län som Halland, Södermanland och Uppsala. Län vars arbetsmarknader och utveckling är starkt integrerade i och beroende av storstädernas arbetsmarknader.

Atta av tio till storstadslänen

Under 2000-talet har åtta av tio nya invånare i Sverige tillkommit i något av de tre storstadslänen. Dagens allt mer komplexa verklighet kräver specialisering i kunskapsbaserade företag och verksamheter. Det kan enklast åstadkommas i regioner med stort befolkningsunderlag.
– De investeringar i ny transportinfrastruktur som planeras och de som beslutades under 2009 är avgörande för att ge fler invånare möjlighet att nå jobb, utbildning och kultur. Men mer behövs. Till exempel en ökning av bostadsbyggandet som i år riskerar hamna på den lägsta nivån på tio år, samtidigt som bostadspriserna fortsatt öka, kommenterar Bertil Törsäter, regionutvecklingsdirektör i Västra Götalandsregionen. 

– Långsiktigt har vi en stark tilltro till Västra Götalands förmåga att ge invånarna möjligheter att leva ett bra liv. I en färsk utredning konstaterar OECD att näringsliv och nyskapande fungerar mycket bra i Västra Götaland. Och i internationella bedömningar placerar sig Västra Götaland med Göteborg i centrum oftast i topp med starka förutsättningar att leverera bra välfärd till invånarna på längre sikt. Dessa förutsättningar har inte påverkats allt för mycket under drygt ett och ett halvt års omtumlande kris, fortsätter Bertil Törsäter.

Resultaten i SCB-rapporten sätmmer väl överens med Västra Götalandsregionens egna beräkningar. Enligt den prognosen förväntades befolkningen öka med 10 906 personer (0,70%) mellan 2008 och 2009. Den förväntade ökningen ligger mycket nära det faktiska ökningen på 11 328 personer (0,70 procent).Läs Västra Götalandsregionens prognos här


Länk till pressemddelande och tabeller

Senast uppdaterad: 2010-02-18 15:48
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Vård och forskning vinner på storsatsning

Miljardsatsningen på ett Bild- och interventionscentrum på Sahlgrenska får betydelse för hela Västra Götalandsregionen. Regionrådet Jonas Andersson ser utvecklingsmöjligheter för vård och forskning.

Bild- och interventionscentrum kommer att samla medicinska verksamheter som använder olika avancerade metoder med bilder för diagnostik och behandling. Totalt rör det sig om en satsning på närmare 1,3 miljarder kronor, byggstart sker 2012 och de första patienterna kommer enligt planerna  att tas emot år 2015.
– Den byggs vid Sahlgrenska i Göteborg, men den här investeringen kommer att få en positiv påverkan på sjukvården i hela Västra Götalandsregionen, säger Jonas Andersson, ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet.

Kunskaperna ska spridas

Jonas Andersson betonar att det både handlar om en förstärkning av bassjukvården och den mer högspecialiserade , där en högkvalitativ bildhantering kommer att erbjuda invånarna i Västra Götalands län bättre diagnostik och bättre operationsmöjligheter. -Dessutom ger det ett bra underlag för att utveckla möjligheter till ny forskning inom olika områden, säger Jonas Andersson.
Den kompetens och kunskap som samlas i Bild- och interventionscentrum ska sedan spridas till övriga delar av Västra Götalandsregionen.
– Investeringen är ett regionalt projekt och ska komma alla sjukhus till godo. Vi tittar redan på ett strategiskt kompetensförsörjningsprogram för hela Västra Götalandsregionen, där det i utbildningen även ska ingå viss tjänstgöring vid det nya centrumet, säger Jonas Andersson.

Nu kan de konkurrera

Lennart Ring, planeringschef vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, anser att Västra Götalandsregionen är pionjärer på vårdområdet i och med att det nya centrumet integrerar alla vårdkedjor. -Vi har genom åren upplevt hur forskningsstudier på hög nivå gått oss förbi på grund av att vi saknar rätt kompetens. Nu utvidgas vår kompetens och då kan vi vara med och konkurrera på ett helt annat sätt, säger Lennart Ring.
En annan positiv aspekt som Bild och interventionscentrum medför är att den nya tekniken ger möjlighet att utveckla samarbetet med till exempel Chalmers.
– Sahlgrenska Universitetsjukhuset köper idag alltid färdigutvecklad medicinteknisk utrustning. I framtiden strävar vi efter att vara med och utveckla den tillsammans med Chalmers, säger Lennart Ring.

Senast uppdaterad: 2010-02-16 17:23
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Dubbel segerchans för Västra Götaland

Helenaskolan i Skövde och Lyckeskolan i Mark har kvalificerat sig för finalen i SkolmatsGastro. Båda kommunerna ingår i Västra Götalandsregionens nätverk Skolmatsakademin.

SkolmatsGastro är en rikstäckande tävling för skolkockar. Under hösten 2009 fick alla landets skolkockar chansen att bilda lag och tävla mot varann. Initiativtagare och arrangör är Lantmännen och finalen äger rum på mässan GastroNord den 20 april 2010.
Enhetschefen i Marks kommun, Birgitta Melkersson bubblar av glädje, när hon pratar om den kommande finalen i Stockholm.
– Vi blev chockade när vi förstod att juryn hade valt oss. Nu ska vi hårdträna rätterna, bland annat en bogroulad med äpple och pepparrot serverad med en rotfruktsgratäng och en fisksoppa med lax, så att alla vet vad som ska göras när det är dags, säger hon.

Tror på en guldmeny

Målet – för att tala matlagningsspråk – är naturligtvis klart.
– Vi åker dit för att vinna, säger Birgitta Melkersson.
Martin Karlsson, kökschef vid Helenaskolan i Skövde vill också ta hem slutsegern och tror sig ha ett vinnande recept.
– Vi gör enkla rätter, som pannbiff och potatis- och purjolökssoppa som vi har provat på skolbarnen. Eftersom de gillade maten borde även barnen i finaljuryn göra det, säger Martin Karlsson, som bildar lag med kollegor från Timmersdala skola och Rosenhaga förskola i Skövde kommun.
Det kunde ha funnits en liten risk för ”ministerstyre” under finalpasset om prisutdelaren – skolminister Jan Björklund – också suttit i juryn. Han har nämligen sina rötter i just Marks kommun.
– Vi kan bara hoppas att han gillar vår mat, säger Birgitta Melkersson och skrattar gott.

Smakar mycket bättre i dag

Att två finallag hör hemma i Västra Götaland är naturligtvis hedrande för Västra Götalandsregionens Skolmatsakademi, ett nätverk som sprider kunskap och inspiration om skolmåltider.
– Det är naturligtvis jätteroligt. Det säger mycket om det kvalitetsarbete som pågår ute i kommunernas skolkök, säger Josefina Bodin, projektledare för Skolmatsakademin.
Vilken kvalité håller skolmaten i dag jämfört med för tjugo år sedan?
– Den har utvecklats väldigt mycket och på ett bra sätt naturligtvis. Dels erbjuds eleverna mycket fina salladsbufféer och dels erbjuder skolköken ofta två olika rätter, som barnen har att välja emellan, säger Josefina Bodin.
Både Birgitta Melkersson och Martin Karlsson värdesätter Skolmatsakademin.
– Den lyfter hela yrkesrollen och ger arbetet med skolmat en seriös stämpel. Samtidigt får vi  möjlighet att ta del av kollegornas erfarenheter och idéer vid nätverksträffarna, säger de båda.

Fakta:

Årets fem finallag i tävlingen SkolmatsGastro kommer från Annerstaskolan i Huddinge, Helenaskolan i Skövde, Lyckeskolan i Kinna, Bergvretenskolan i Enköping samt Sjökarbyskolan, Söraskolan och Solskiftesskolan i Österåker. Deltagarna tävlar om titeln ”Årets Skolkock”.
Skolmatsakademin är ett samverkansprojekt mellan Västra Götalandsregionen och 26 kommuner och stadsdelar i Västra Götaland.

Senast uppdaterad: 2010-02-18 14:13
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Nödnumret 112 uppmärksammas

EU-kommissionen har uppmanat alla nationer att uppmärksamma det gemensamma nödnumret 112 den 11/2 (det blir ju 1-1-2) varje år genom informationsaktivteter för allmänheten. Finland började med detta redan 1997 och 2009 deltog 6 nationer. I år är det första gången som Sverige uppmärksammar och deltar med informationsaktiviteter under 112-dagen.Här kan du läsa mer om nödnumret 112 och SOS Alarm

Det här händer när du ringer 112

Alla 112-samtal i Västra Götaland kopplas till SOS Alarm i Göteborg. Varje samtal som gäller olyckor eller sjukvård tas emot av två personer; en person som ställer frågor och en person som larmar.
Intervjun kan pågå samtidigt som ambulansen är på väg. Sedan den 1 september 2009 måste en av dem, den som intervjuar, vara legitimerad sjuksköterska. De höjda kompetenskraven ska  leda till säkrare bedömningar.

Vad är det som har hänt?

Den första frågan som ställs är: vad är det som har hänt? Det behövs också en klar vägbeskrivning så att ambulansen hittar rätt. Beroende på symtom ställs olika följdfrågor.
Ambulanspersonalen behöver veta vilken utrustning de ska ta med från ambulansen, till exempel syrgas, EKG eller allergimedicin. Information behövs också för att kunna avgöra vilken prioritet larmet har:
Prio 1: Högsta prioritet. Akuta livshotande symtom eller olycksfall, närmast tillgängliga ambulans larmas ut.
Prio 2: Förtur – akuta men inte livshotande tillstånd. Närmast tillgängliga ambulans larmas ut.
Prio 3: Sjuktransport. Uppdrag där rimlig väntetid inte bedöms påverka patientens tillstånd. 

AmbuAlarm följer upp och utvecklar

AmbuAlarm är en ny verksamhet i Västra Götalandsregionen som ska följa upp och utveckla femåriga avtal som finns med SOS Alarm AB. Förutom tillsyn över hur SOS Alarm sköter sitt uppdrag, har AmbuAlarm det övergripande ansvaret för dirigering och prioritering av ambulanstransporter regionen. AmbuAlarm har också en egen reservcentral som kan användas om SOS Alarm skulle ut eller vid ett katastrofläge i regionen.

Text: Kristina Karlberg

Senast uppdaterad: 2010-02-11 13:34
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

86 miljoner i överskott trots lågkonjunktur

Senast uppdaterad: 2010-02-09 15:44
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Romer utbildas på unik skola

Västra Götalandsregionen är sedan årsskiftet huvudman för Nordens första romska folkhögskola.
– Skolan behövde stabilitet, så att den inte blev bara ännu ett projekt som läggs ned, säger studierektor Keith Palmroth.

Agnesbergs folkhögskola startades av Romani Studies Institute 2006. Men efter en försöksperiod vände sig skolans grundare till Västra Götalandsregionen med en förfrågan om regionen kunde åta sig huvudmannaskapet. Svaret blev positivt och i dag är den därför Västra Götalandsregionens senaste tillskott bland självständiga utbildningsanordnare.
– Romerna är en eftersatt grupp med stort utbildningsbehov, så det känns väldigt bra att vi kan göra detta för dem. Det är extra roligt med tanke på att vi är först i Sverige och att det är den första romska folkhögskolan i Norden, säger regionstyrelsens ordförande, Roland Andersson.
Han tillägger:
– Det är tack vare de romska eldsjälarnas entusiasm som detta har blivit verklighet.

Fler folkhögskolor behövs

Enligt Keith Palmroth är det en stor andel av de svenska romerna som varken kan läsa eller skriva.
– Därför får folkhögskolan en stor betydelse för de romernas integrering i det svenska samhället. Det har vi redan börjat få bevis på, säger Keith Palmroth.
Bland de elever som i dag studerar vid folkhögskolan läser tre på högskolenivå, tolv är gymnasieelever och fem tidigare elever har fått arbete.
– Fem personer i arbete kan tyckas som en låg siffra. Men vi ser den istället som hög med tanke på att 99 procent av de svenska romerna i arbetsför ålder går arbetslösa, säger Keith Palmroth.
I dag har folkhögskolan plats för 64 elever, men 200 personer står redan i kö. Keith Palmroth är övertygad om att lärosätet kommer att vara betydligt större inom en tioårsperiod.
– I dag får vi förfrågningar från människor i både Malmö och Stockholm. Som jag ser det skulle det behövas en liknande folkhögskola i varje svensk storstad, säger Keith Palmroth.

Metoder för snabbare inlärning

Han förklarar att den romska folkrörelsen befinner sig där den svenska arbetarrörelsen var för hundra år sedan – i sin linda. Därför saknas till exempel metoder för romsk utbildning.
– Flera av våra elever har inte genomgått hela grundskolan, därför håller vi på att ta fram metoder för snabbare inlärning som når den romska målgruppen. Vi bedriver även en pedagogisk metodutveckling i samarbete med Högskolan Väst som vi hoppas mycket på, säger Keith Palmroth.

Fakta:

 I dag bor omkring 55 000-70 000 romer i Sverige. Omkring 10 000-12 000 av dessa bor i Västra Götaland.

Senast uppdaterad: 2010-02-11 14:32
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/

Utvecklingsdirektör tillsatt i Västra Götalandsregionen

Ingela Tuvegran har utsetts till utvecklingsdirektör i Västra Götalandsregionen.
– Ingela Tuvegran har drivit ett framgångsrikt utvecklingsarbete vid Södra Älvsborgs Sjukhus och kan med sin kompetens och erfarenheter stärka det regionövergripande utvecklingsarbetet, säger regiondirektör Johan Assarsson.

Västra Götalandsregionen är en kunskapsintensiv organisation, där utvecklingsfrågorna spelar en central roll.
– Det finns ett behov av att ytterligare stärka de regiongemensamma insatserna på utvecklingsområdet. Därför har jag beslutat inrätta en ny tjänst som utvecklingsdirektör, för att hålla ihop arbetet, säger regiondirektör Johan Assarsson.

I utvecklingsdirektörens ansvar ligger bland annat att ta ett samlat grepp på flera olika utvecklingsfrågor, så att insatserna skapar effektivitet i arbetsformer och arbetsorganisation och blir till mesta möjliga nytta för användarna.
– Verksamhetsutveckling får en allt större betydelse för en organisation som vår. Vi investerar idag både pengar och personresurser i ett stort antal verksamhetsutvecklingsprojekt, och jag vill se en sammanhållen strategi för hela verksamheten, för att få ut mesta möjliga nytta av de insatser som görs, säger Johan Assarsson.

Vill ge patientperspektivet mer genomslag

Ingela Tuvegran har varit sjukhusdirektör för Södra Älvsborgs Sjukhus – som omfattar sjukhusen i Borås och Skene – sedan år 2000. SÄS har successivt gått över till en processorienterad organisation, som bland annat innebär ökade möjligheter till systematiskt och kontinuerligt förbättringsarbete. Och om bara ett par veckor invigs en ny vårdbyggnad som är planerad och utformad med utgångspunkt ifrån patientens behov av integritet och kontinuitet.
– En stark drivkraft hos mig är att ge patientperspektivet ett ökat genomslag i vården. Genom åren har jag sett att här finns vinster att göra om vi jobbar bättre tillsammans och delar våra erfarenheter i hela regionen. Jag ser verkligen fram emot mitt nya uppdrag, säger Ingela Tuvegran.

Ingela Tuvegran tillträder tjänsten som utvecklingsdirektör i regiondirektörens stab den 1 mars. En tillförordnad sjukhusdirektör ska utses för Södra Älvsborgs Sjukhus och rekryteringen av en ny sjukhusdirektör inleds omgående.

Senast uppdaterad: 2010-02-04 10:24
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av www.vgregion.se/