Konsten når nya höjder i Mariestad
Kulturintresserade besökare som kommer till Mariestad bjuds på riktig höjdarkonst. Ett jättelikt graffitikonstverk är på väg att ta form på den 35 meter höga silobyggnaden i Mariestads hamn.
Graffiti Mariestad, som arrangemanget är döpt till, har pågått sedan juli månad och ska kulminera i och med det stora evenemanget SpeedArt & Design den 4-5 september.
Under sommaren 2010 har därför hamnen i Mariestad blivit till en mötesplats för skapande människor.
Men även Mariestadsborna och de tillströmmande turisterna som alltid besöker Vänerkommunen om somrarna kommer att bli en del av projektet.
Jättekonstverk
Alla som vill ska få pröva på graffitimålning, är det tänkt, och det ska ske med vägledning av konstnärer på plats.
Tanken är att hela siloanläggningen ska målas och den blir därmed ett av världens största graffitikonstverk. Under hösten ska byggnaden sedan rivas.
Siloprojektet drivs av graffitikonstnären Carolina Falkholt, som har arbetat med utvecklings- och förändringsarbete med graffiti som metod i flera år. Ofta har det varit på skolor tillsammans med ungdomar och barn, men även med organisationer och regioner som är inne i en utvecklingsprocess. Hennes erfarenhet är att graffiti är ett sagolikt sätt att bedriva visuell utveckling på.
Fart, måleri, design
Första helgen i september 2010 arrangeras SpeedArt & Design i Mariestad. En stor folkfest som riktar sig till såväl gammal som ung. Under två dagar får besökarna många upplevelser för ögat och örat. Fart och motorsport förenas med måleri, föreläsningar, grafik, foto, design och modellbygge. Bland de medverkande märks, till exempel, Lars Stenqvist, vice VD och Kristofer Hansén, Global Designchef, som berättar om Scanias principer och tankar med design/styling för att skapa rätt visuellt uttryck och produktidentitet i kombination med bra funktionalitet.
Maria Blanck, född i Göteborg, men bosatt i Tidaholm sedan många år tillbaka. Målar i olja och acryl. Har haft ett 50-tal separatutställningar runt om i Sverige.

Senast uppdaterad: 2010-09-02 10:01
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Filmen som visar jordens obalans
Skaparna bakom filmen Home vill väcka tanken hos oss om jorden och hur vi skall kunna bevara den. 1 september ägnas en heldag åt verket och dess budskap på biografen Draken i Göteborg.
Världens mest uppmärksammade fotobok – Jorden sedd från ovan – har blivit filmen med namnet Home och beskrivs som en nyskapande film och miljöupplevelse. Filmen handlar om hur vi människor rubbat balansen på jorden under vår korta tid här, men den ger också hopp och visar tydligt på att det finns fantastiska lösningar som väntar på att användas.
Ett livsviktigt budskap
1 september arrangeras en heldag med filmen Home på biografen Draken i Göteborg, som kommer att vara fylld av olika aktiviteter. Västra Götalandsregionen – som är en viktig aktör på miljöområdet – stödjer filmen för att kunna sprida det viktiga budskapet i regissören Yann Arthus-bertrands verk. I programmet på Draken märks bland annat följande:
-
Gratis skolvisningar av Home.
-
Biografens foajé är öppen för allmänheten, om kan ta del av information från olika utställare
-
Lunchfilm, då det visas klimatrelaterade filmer i Drakens salong
-
Klädbytardag, som syftar till att manifestera miljönyttan med att handla second hand.
-
Global Mala – Kongresshallen, då människor runt om i världen kommer tillsammans göra 108 stycken solhälsningar.
Kända namn stödjer innehållet
En rad kända ambassadörer för filmen stödjer budskapet om att alla vi kan göra något för att vända utvecklingen åt rätt håll. Bland dessa märks kommunalråden i Göteborg, Anneli Hulthén (S) och Jan Hallberg (M), de världskände kocken Marcus Samuelsson, författaren Stefan Edman, tv-profilen Agneta Sjödin samt artisterna Ane Brun, Cyndee Peters och Emil Jensen.
Fakta:
Home är den första filmen någonsin som i sin helhet har filmats ovanifrån vilket gör den till en helt unik cineastisk upplevelse. De innovativa kameraåkningarna och den suggestiva klippningen ackompanjeras stämningsfullt av Budapest Symphony Orchestra och Shanghai Percussion Ensemble samt Glenn Close lugna och förtroendeingivna berättarröst.

Senast uppdaterad: 2010-09-02 13:17
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ny bok om Västra Götalandsregionen
Efter en turbulent start permanentas Västra Götalandsregionen från och med 2011. Nu kommer boken om dess födelse och de första innehållsrika tio åren.
Det är Lennart Nilsson vid SOM-institutet, docent i offentlig förvaltning, som ansvarar för boken En region blir till om Västra Götalandsregionens första decennium. Han beskriver sina intryck så här:
– Efter en i alla avseenden turbulent start har Västra Götalandsregionen utvecklats positivt. Det finns ett mönster som visar att stabilisering leder till förbättringar över tid, säger Lennart Nilsson.
Positiv utveckling
Av den 500 sidor långa beskrivningens olika delar tar Lennart Nilsson upp två exempel som visar på den positiva utvecklingen:
• År 2000 nåddes, enligt honom, ett lågvattenmärke, då endast 45 procent av länets invånare var nöjda med demokratin inom Västra Götalandsregionen.
• Sex år senare var 70 procent av länets invånare nöjda med demokratin.
– Två viktiga faktorer som spelat en betydande roll är att det i dag finns en ordnad ekonomi och en politisk stabilitet inom Västra Götalandsregionen, säger Lennart Nilsson.
Stor samstämmighet
Dagens regionstyrelseordförande, Gert-Inge Andersson (S) säger så här:
– Visst finns det meningsskiljaktigheter även inom vår organisation, men det råder, som jag ser det, stor politisk samstämmighet. Jag delar Lennart Nilssons syn på utvecklingen.
Regionstyrelsens vice ordförande, Johnny Magnusson (M), säger så här:
– I huvudsak håller jag med om synen på Västra Götalandsregionens politiska verksamhet. När det gäller medborgarnas syn på demokratin, så varierar väl den och pendlar både upp och ned.
Fakta:
I boken En region blir till. Västra Götalandsregionen 1999–2008 om Västra Götalandsregionens första tio år medverkar, bland andra författare, även Sören Holmberg, professor i statsvetenskap, Lennart Weibull, professor i massmedieforskning och professor Folke Johansson vid statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Boken kan beställas via SOM-institutets hemsida.
SOM-institutet (Samhälle, opinion, medier) är en opartisk undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. Sedan 1986 har SOM-institutet arbetat tillsammans med forskare inom en rad olika forskningsfält för att belysa opinioner och för att förstå svensk samhällsutveckling.

Senast uppdaterad: 2010-08-30 11:32
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Riktade medel stärker barntandvården
Västra Götalandsregionen avsätter 17,5 miljoner kronor för att stärka barntandvården i områden där barn och ungdomars hälsa är som sämst. Som mest handlar det om 269 kronor per individ i förstärkt barntandvårdspeng.
Västra Götalands befolkning lever under olika socioekonomiska villkor, vilket även avspeglar sig i deras hälsotillstånd. Sociala eller ekonomiska problem som till exempel arbetslöshet eller socialbidragsberoende kan orsaka välfärdsbrister. Barnen i dessa familjer är beroende av de vuxnas sociala situation och deras hälsa påverkas ofta negativt.
Avgörande livsvillkor
Enligt Socialstyrelsen följer tandhälsan hos barn och ungdomar samma mönster som andra sjukdomar med sitt ursprung i människors livsvillkor. Det finns en ökad risk för bland annat övervikt, missbruk och tandskador i områden där multipla välfärdsproblem är vanliga.
Under 2009 och 2010 tillförde Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsutskott årligen en resurs till de klinikområden med den högsta socioekonomiska tyngden. En trappstegmodell infördes i två nivåer där nämndområden inom Göteborg men även Fyrbodal, Södra Älvsborg och Skaraborg fick ta del av förstärkningen av barntandvårdspengen.
Nya resurser
Nu tillförs samma ändamål ytterligare 17,5 miljoner.
För att stärka barntandvården i områden där barn och ungdomars tandhälsa är som sämst avsätter hälso- och sjukvårdsutskottet tio miljoner kronor. Detta tillskott ska tillsammans med de 7,5 miljoner kronor som finns avsatta inom utskottet även riktas till områden där glesbygd och strukturella förhållanden innebär ökade kostnader för att bedriva barn- och ungdomstandvård.
Sammanlagt omfattas 20 procent av Västra Götalands barn och ungdomar av den förstärkta barntandvårdspengen.
Fakta:
Tandvård i lagens mening inbegriper att förebygga, utreda och behandla
sjukdomar och skador i munhålan. Västra Götalandsregionen ska svara för regelbunden och fullständig tandvård för barn och ungdomar till och med det år de fyller 19 år.

Senast uppdaterad: 2010-08-25 15:17
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Sex miljoner till framtidens elproduktion
Bränsleceller kan inom några år bli en ledande teknik för småskalig och förnyelsebar elproduktion. Västra Götalandsregionen avsätter sex miljoner kronor till en testanläggning i Göteborg.
Bränsleceller för framdrift ses som ett viktigt nästa steg inom fordonsindustrin, men en framtida marknad finns även inom andra industrier samt hushåll.
Energiteknikcentrum för Batterier och Bränsleceller (ETC) har beviljats sex miljoner kronor av Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd inom ramen för programmet InMotion för ett utvecklingsprojekt.
Ett nationellt centrum
Projektet syftar till att på sikt etablera ett svenskt nationellt bränslecellscentrum, med en testanläggning i anslutning till företaget Power Cells nya bränslecellsfabrik i Göteborg. En projektgrupp bestående av ETC, Chalmers och Vätgas Sverige arbetar med etableringen.
– Projektets inledande del avser ett första steg i uppbyggnaden av testanläggningen, säger en av projektdeltagarna, Bengt Steen, professor i miljövetenskap vid Chalmers.
I ett andra steg etableras det svenska bränslecellscentrat, som även omfattar forskning, utveckling och demonstrationsverksamhet i olika huvudområden; såsom användning av bränsleceller, materialutveckling, tillverkningsteknik, komponenter och kringutrustning för bränslecellssystem samt bränslen.
Tåget går nu
I det andra steget kommer nationella myndigheter såsom Vinnova och Energimyndigheten involveras tillsammans med relevanta företag.
– Det händer mycket inom området för bränsleceller och det gäller att hoppa på tåget och vara med, säger Bengt Steen.
Det finns redan i dag bränsleceller som ersätter blybatterier i gaffeltruckar samt bränsleceller som ersätter dieselaggregat i backupstationer för mobiltelefoner.
Enligt Bengt Steen finns ett åtagande hos fordonsindustrin, att producera en stor serie bilar år 2015, där bränslecellen ersätter förbränningsmotorn.
– Därför är det absolut rätt läge just nu att stimulera en övergång till bränslecellsproduktion, säger Bengt Steen.
Bidrar till utvecklingen
Regionutvecklingsnämnden anser, att projektet ligger i linje med InMotions målsättning att ”bidra till utvecklingen av attraktiva och internationellt konkurrenskraftiga kunskaps- och testmiljöer som stödjer nästa generations miljö- och energisystem och hållbara transportlösningar”. Nämnden konstaterar också, att det fortfarande återstår mycket forskning och provning innan bränsleceller får ett kommersiellt genomslag. Ett testlabb blir därför mycket viktigt för kunskapsuppbyggnaden och ger förutsättningar för att snabba på kommersialisering.
Fakta:
Genom programmet InMotion delar Västra Götalandsregionen ut 150 miljoner kronor under perioden 2009-2010 för att stimulera omställning och hållbar utveckling inom näringslivet i Västra Götaland.

Senast uppdaterad: 2010-08-23 11:27
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Högt valdeltagande i regionvalet
Regionvalet kallas ibland för det glömda valet. Men det är ett felaktigt påstående anser professor Folke Johansson som forskar om lokal och regional demokrati.
– 78 procent av alla röstberättigade i Västra Götaland röstade i det senaste regionvalet. Det är ett högt valdeltagande om man jämför med motsvarande regionval i andra länder, säger han.
Sedan 1979 har Folke Johansson på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet, ägnat sig åt forskning kring lokala och regionala valfrågor.
– Men kalla mig inte för valforskare, det kan föra tankarna åt fel håll. Jag brukar säga att jag arbetar med demokratifrågor, exempelvis genom att ta reda på hur människor väljer parti i kommun- och regionval jämfört med i riksdagsvalet och hur valdeltagandet ser ut, säger Folke Johansson.
Han bläddrar i en tjock sammanställning från Statistiska centralbyrån med siffror från förra valet år 2006.
– Vi kan se att de allra flesta som röstar i riksdagsvalet även röstar i kommunala och regionala val.
Han gör en snabb uträkning att 81,8 procent av de röstberättigade i Västra Götaland röstade i riksdagsvalet 2006. I kommunala val röstade 79,1 procent och i regionvalet 78,1 procent.
Valdeltagandet påverkas inte av var man bor eller om man bor i storstad eller på landet, men däremot hur man röstar påverkas av var i regionen man bor.
Sjukvårdsfrågorna viktigast
– I regionvalet är det helt glasklart att det är sjukvårdsfrågorna i närområdet som är viktigast för hur man röstar. Det finns få frågor som väcker så starka reaktioner som var ett sjukhus ska placeras eller omorganisationer i sjukvården. Människor kan då välja ett annat parti i regionvalet än vad de gör i riksdagsvalet. Det vanligaste är annars att rösta på samma parti i de tre valen till riksdag, kommun och re-gion/landsting.
Omkring 20 procent av väljarna röstar olika i riksdagsval och regionval och den siffran kommer troligtvis att öka i framtiden. I undersökningar av det kommande valet ska forskarna försöka att mer i detalj ta reda på orsakerna till varför människor väljer att rösta på olika partier i riksdags- och regionval.
– Vi ser ett generationsskifte. Yngre och högre utbildade är inte lika ideologiskt styrda, utan röstar på det parti som passar dem bäst i en viss fråga. Det är dock reaktioner på debatten kring riksdagsvalet som oftast avgör var man lägger sin röst även i regionvalet.
Ofta samma parti
– Den politiska debatten på regionalnivå har inte haft så stor genomslagskraft, därför blir de partipolitiska åsikterna i riksdagsvalet även styrande i regionvalet.
Folke Johansson tror att det kan bero på att regionpolitikerna är ganska okända för allmänheten, att det inte finns något nyhetsmedium förutom Västnytt som bevakar hela regionen och att de regionala frågorna inte har varit tillräckligt kontroversiella för att skapa debatt. Det har funnits diskussioner om separata valdagar för att öka uppmärksamheten kring de lokala valen, men för närvarande är det inte aktuellt eftersom valdeltagandet troligtvis skulle minska i de kommunala och regionala valen.
– Man skulle kunna tänka sig att frågor kring regionens kollektivtrafik eller placering av ett nytt operahus skulle väcka allmänhetens intresse. Men hittills har det inte varit så. Antingen är människor nöjda som det är eller så tror de att det är experter som fattar den typen av beslut. Det finns en okunskap om att regionvalet även handlar om frågor som rör regional utveckling och kulturliv.
Sjukvårdsfrågorna i fokus även i årets val
Valprognoserna har avlöst varandra inför riksdagsvalet. Men hur kommer det att gå i årets regionval? Opinionsinstituten gör inga valprognoser på regionalnivå. Anledningen är att undersökningarna är dyra att genomföra och att intresset från massmedier, allmänhet, politiker och valstrateger inte är tillräckligt stort. Om det inte händer något oväntat, tror Folke Johansson att det blir sjukvårdsfrågorna som kommer att stå i fokus även i årets regionval. Men trots att röstdeltagande är högt i regionvalet i Västra Götaland, tycker han att fler borde sätta sig in i de regionalpolitiska frågorna innan de går och röstar.
– Västragötalänningarna är eller kommer att bli berörda av den service som ges av regionen. Därför är det ett angeläget val för oss alla, säger han
Text : Kristina Karlberg

Senast uppdaterad: 2010-08-18 13:25
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Klinisk forskning viktig för utvecklingen
Västra Götalandsregionen vill bli Europas centrum för högkvalitativ forskning. Ett led i utvecklingen är Gothia Forums konferens, som, bland annat, tar upp hur man skapar en framgångsrik Life Scienceregion.
Gothia Forum är en ny enhet inom Västra Götalandsregionen, som samlar kunskap om pågående och planerad klinisk forskning.
– Vi vill vara en kontaktpunkt för alla i Västra Götaland som arbetar med klinisk forskning, både svenska och utländska företag, säger Gothia Forums verksamhetschef, Kaj Stenlöf.
Life Science är framtiden
Enheten arbetar för att underlätta utvecklingen av Västra Götalandsregionen till en framgångsrik Life Science-region, där forskningsindustrin, Göteborgs universitet samt andra akademier och sjukvården kan samverka för att driva utvecklingen framåt.
Kaj Stenlöf påpekar, att om invånarna ska kunna erbjudas en god hälso- och sjukvård måste denna ständigt utvecklas.
– Den kliniska forskningen är en viktig del i denna utveckling, säger Kaj Stenlöf.
Positiv flytt
Han ser väldigt positivt på att läkemedelskoncernen Astra Zenecas valt att förlägga ytterligare verksamhet i Mölndal, som kan stärka Västra Götalandsregionens betydelse och potential att locka till sig fler företag inom samma industri.
– Här har vi en viktig funktion. Vi ska vara den faktor som ser till att alla som kan samarbeta drar åt samma håll, att nya samarbeten utvecklas och att hela området är expansivt, säger Kaj Stenlöf.
Han fortsätter:
– Målet är att göra Västra Götalandsregionen till den mest attraktiva regionen för högkvalitativ forskning i Europa. Ett steg i regionutvecklingen är den konferens som vi arrangerar i höst, ett tillfälle för olika aktörer inom klinisk forskning att mötas och inhämta ny kunskap, säger Kaj Stenlöf.
Digert program
Under konferensen på Svenska Mässan 7-8 september kommer deltagarna – bland mycket annat - att diskutera forskningsetik, läkemedelsforskning, patientkommunikation och medicinsk teknik.
Dessutom ska Bill Dean, ordförande i North Carolina Research Parks Network hålla ett föredrag. Hans ämne är synnerligen passande; hur North Carolina har utvecklats till en framgångsrik Life Science-region.
Fakta:
Life science omfattar vetenskapsområden inom bland annat medicin, biologi, kemi, teknik, informatik och materialvetenskap.

Senast uppdaterad: 2010-08-17 10:22
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Elever vill påverka samhället
Hur lär man sig det politiska spelet? Jo, genom att spela spel med politiker. Det är i alla fall vad högstadieeleverna i Dals Ed föreslår, som ett sätt att få mer att säga till om i samhället.
Att ge barn och ungdomar möjlighet till reellt inflytande i skola och samhällsliv. Det är syftet med Rädda Barnens projekt Inflytande – på riktigt!, som finansieras av Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté och kulturnämnd. Att bli lyssnad till är en rättighet för barn enligt FNs konvention om barns rättigheter. Men, få barn vet hur de kan påverka samhället.
– Undersökningar visar att nära hälften av tillfrågade barn säger att de inte kan framföra sina åsikter till de som bestämmer i kommunen, säger Lina Lanestrand, Rädda Barnen Region Väst.
Högstadieskolor är med
Projektet startade i augusti 2009 och ska pågå i tre år. Det bedrivs på fyra högstadieskolor i Västra Götaland, Erikslundskolan i kommundelen Sjöbo i Borås, Hagaskolan i Dals Ed, Paradisskolan i Trollhättan och Önneredskolan i stadsdelen Tynnered i Göteborg. Till hösten kommer även Tjörn att finnas med i projektet.
77 politiker, tjänstemän och skolpersonal utbildats i hur barns inflytande kan realiseras och sedan december 2009 har eleverna bland annat diskuterat vilket inflytande de vill ha och hur det ska gå till.
Det finns många idéer om hur detta kan gå till.
Schemalagt inflytande
Här är några av de förslag som har kommit fram under arbetets gång:
• I Dals Ed vill man anordna speldagar då elever, politiker och tjänstemän kan mötas och prata genom att spela spel tillsammans.
• I Sjöbo vill man starta en Facebook-grupp med kommundelschefen som administratör.
• I Trollhättan föreslår man schemaläggning av inflytandegrupper - till exempel elevråd, matråd och kulturråd. • I Tynnered är eleverna också intresserade av en lösning som påverkar innehållet under skoltid. Där föreslår man också att eleverna ska få större inflytande över temadagarna i skolan och former för det.
I alla kommunerna vill man avsätta en pott med pengar som ungdomar kan söka medel från. Medlen ska beviljas av ungdomar.

Senast uppdaterad: 2010-08-13 09:19
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Karin Odhnoff ny personaldirektör
Karin Odhnoff har utsetts till ny personaldirektör i Västra Götalandsregionen. Hon är idag personalchef i Halmstads kommun och tillträder sin nya tjänst i november.

– Karin Odhnoff står för ett modernt och framåtriktat HR-arbete, något som stämmer bra med Västra Götalandsregionens utveckling som arbetsgivare, säger regiondirektör Johan Assarsson.
– Jag ser verkligen fram mot att arbeta i Västra Götalandsregionen och anta de utmaningar som finns i en stor organisation med så mångfacetterad och samhällsviktig verksamhet, säger Karin Odhnoff om sitt nya jobb.
Karin Odhnoff är 48 år och utbildad socionom. Hon bor i Åhus men jobbar sedan 2007 i Halmstads kommun som personalchef. Hon har också genomgått Toppledarprogrammet inom Sveriges Kommuner och Landsting. Tidigare har hon ett långt förflutet på olika positioner inom Kristianstads kommun, bland annat som verksamhetschef för företagshälsovården och som personalstrateg i kommunledningen.
– Jag har erfarenhet från att arbeta i en politiskt styrd organisation och jag har också jobbat direkt i verksamheten, något som jag ser som nödvändigt för min nya tjänst. Framför allt ökar möjligheten att se på frågor utifrån olika perspektiv, säger Karin Odhnoff.
Inom Halmstads kommun har Karin Odhnoff bland annat varit ansvarig för arbetet med att ta fram en HR-inriktning för kommunen, ett arbete som involverat både chefer, medarbetare, politiker och fackliga organisationer.
– Jag tycker om att arbeta med breda processer, genom nätverk och med medveten kommunikation. En självklar utmaning inom Västra Götalandsregionen är naturligtvis att hantera kompetensförsörjning och att fortsatt upplevas som en attraktiv arbetsgivare, säger Karin Odhnoff.
– Som personaldirektör i Västra Götalandsregionen får Karin Odhnoff en tydlig roll i att hålla ihop personalfunktionen, som är ett ytterst viktigt kitt i det fortsatta arbetet med att utveckla ledarskap och medarbetarskap i vår organisation, säger regiondirektör Johan Assarsson.
Karin Odhnoff efterträder Lena Larsson, som varit personaldirektör sedan Västra Götalandsregionen bildades 1999.
– Efter våra första år, har vi nu påbörjat utvecklingen mot en än mer sammanhållen och samarbetsinriktad organisation. Här har förstås personalfunktionen en viktig roll att spela, som stöd för verksamheten. Jag ser att Karin Odhnoff kommer att kunna ta ett tydligt ansvar i den fortsatta utvecklingen här, säger Johan Assarsson.

Senast uppdaterad: 2010-08-10 12:00
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
En "grön" väg till arbetsmarknaden
Bolums trädgårdar vill hjälpa ungdomar med olika former av funktionsnedsättningar att komma in på arbetsmarknaden. Detta är ett av fem projekt som beviljats medel inom programmet Social entreprenörskap.
Intresset för Västra Götalandsregionens utlysning i Socialt entreprenörskap i våras var stort. Totalt fick enheten för näringslivsutveckling in 39 projektansökningar från föreningar, kooperativ och stiftelser.
Bolums trädgårdar, beläget mitt i tranriket i Falköpings kommun, är ett av fem projekt som har beviljats medel.
– Vi har en affärsidé som vi tror på. Nu får vi också möjlighet att bygga upp en affärsmässig struktur som stärker vår verksamhet, säger projektledaren Annica Lifbom Johansson, styrelseledamot i den ekonomiska föreningen.
Hjälp till ett jobb
Bolums trädgårdar ska under projektet affärsutveckla det sociala företaget med inriktning på rehabilitering med trädgård, djur, natur och hantverk. Projektets målgrupp är människor med olika former av funktionsnedsättning som ges nya möjligheter att närma sig eller komma in på arbetsmarknaden. Detta ska ske via Bolums Trädgårdar, tillsammans med samverkanspartners.
– Det kan handla om både ungdomar och vuxna som av olika anledningar har svårt att klara en praktikplats. Vi vill då hjälpa dessa människor att förbereda sig för att närma sig och till slut komma in på arbetsmarknaden, säger Annica Lifbom Johansson.
Många olika kompetenser
Bolums Trädgårdar finns med i ett nationellt nätverk för grön rehabilitering. Bland medlemmarna i den ekonomiska föreningen finns många olika kompetenser, till exempel sjukgymnaster med olika inriktningar, socionom, legitimerad sjuksköterska, legitimerad psykiater och handledare för olika hantverksyrken, naturvård och djurskötsel.
– Vi har totalt sett lång erfarenhet och bred kunskap kring arbetslivsinriktad rehabilitering samt erfarenhet av insatser vid ohälsa i arbetslivet. Det finns också lång erfarenhet av arbete med unga med olika former av funktionsnedsättningar, säger Annica Lifbom Johansson.
Fakta
Övriga fyra projekt som beviljades medel är Mama Retro, Unga samhällsentreprenörer, Nya entreprenörer i Åmål samt Utveckling Majgrunden.
Programmet Socialt Entreprenörskap stöder entreprenörskap, innovationer, sysselsättning, företagande och tillväxtskapande insatser med betoning på nya grepp som kan få positiva konsekvenser för regional tillväxt. Programmet kan även stödja nya metoder och arbetssätt som kan få den sociala ekonomin att fungera bättre.

Senast uppdaterad: 2010-08-10 10:45
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Pappor vill vara mer än en coach
Personalen vid förlossningsavdelningen och BB-enheten på Näl vill skapa större delaktighet för papporna under den första tiden av föräldraskapet. I september diskuteras ämnet vid en nationell konferens i Göteborg.
Män tillåts inte vara tillräckligt delaktiga när de blir föräldrar och det beror på krocken mellan två olika synsätt:
• Personalen ser pappan enbart som en coach till mamman.
• Föräldrarna ser sig som en enhet – ett par som ska få barn tillsammans.
Kan känna sig utanför
– Detta gör att mannens behov inte alltid tillfredsställs, vilket kan leda till att han känner sig utanför, säger Stina Wolme, barnmorska vid förlossningsavdelningen och BB-enheten på Norra Älvsborgs sjukhus, Näl.
Forskning visar att delaktighet kring barnets första tid stärker föräldraskapet och minskar risken för tidiga skilsmässor. Om pappans delaktighet ökar under barnets födelse och den
första tiden därefter ges förutsättningar för en mer jämställd start för både mamman och pappan.
Intervjuer gav viktiga svar
Detta har personalen vid förlossningsavdelningen och BB-enheten på Näl och mödravården i Trollhättan tagit fasta på. En arbetsgrupp har dels intervjuat sina arbetskamrater om vad delaktighet är och bör vara, dels analyserat och bearbetat vetenskapliga artiklar och männens upplevelser av kvinnosjukvården har kartlagts. I sitt arbete har arbetsgruppen på Näl fått aktivt stöd av en forskare från Kunskapscentrum för Jämställd vård.
– Intervjuerna visar att papporna vill vara mer delaktiga. Dessutom har vi som personal rannsakat oss själva och vill därför se vad vi kan göra för att göra papporna mer delaktiga, säger Stina Wolme.
Vilket är ert syfte?
– Att genom vårt förändringsarbete stödja både män och kvinnor i deras övergång till föräldrar, för att på sikt få till stånd ett mer jämlikt föräldraskap, säger Stina Wolme.
Nationell konferens i Göteborg
Under juni månad hölls utvecklingsdagar för personalen på Näl och 7 september hålls en nationell konferens i Göteborg om verksamhetsutveckling inom kvinnosjukvården. Då diskuteras såväl mäns delaktighet vid förlossning samt hur kvinnosjukvården bättre kan stötta anhöriga män till kvinnor som drabbats av cancer.
– Både politiker och tjänstemän i olika positioner är inbjudna. Vi har även skickat en inbjudan till jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, säger Stina Wolme.
Fakta
Vid konferensen i Göteborg 7 september, som arrangeras av Västra Götalandsregionens Kunskapscentrum för Jämställd vård, deltar, bland andra, föreläsare från Program Gör Det Jämt och personal inom kvinnosjukvården.

Senast uppdaterad: 2010-08-10 13:44
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Stödpengar till spel om vardagsrasism
Detektor ska få ungdomar att upptäcka vardagsrasism i samhället. Nu får skaparna Katja Rosén och Isabel Bävermalm stöd av Västra Götalandsregionen för att utveckla sitt äventyrsspel.
Intresset har varit stort för Västra Götalandsregionens nyinstiftade stödform FRISPEL– kulturella innovationer. Totalt har 25 projekt ansökt om sammanlagt två miljoner kronor. Det här var första beslutsomgången för i år och att det går att ansöka löpande om FRISPEL.
Ett projekt som får stöd heter Detektor och är framtaget av produktionsbolaget Unicorn Sunset Productions. De får 100 000 kronor för att utveckla dataspelet Detektor, ett antirasistiskt online-spel som behandlar problematiken kring rasism, främlingsfientlighet och intolerans.
Förstå vardagsrasism
– Vi vill att ungdomar ska förstå vad vardagsrasism innebär utan att komma med några pekpinnar. Vi vill att ungdomarna ska dra egna slutsatser utifrån vad de upplever under spelets gång, säger Katja Rosén.
Katja Rosén och Isabel Bävermalm har bearbetat sin idé och har, med stöd av Framtidens kultur, tagit fram en demo – alltså ett demonstrationsexemplar – av Detektor. Med medlen från FRISPEL kan de nu gå vidare i utvecklingen.
– Det här är ett stort projekt och målet är att skapa ett helt spel. Pengarna vi nu får från Västra Götalandsregionen ska gå till att skapa en interaktiv utställning, som ska vara en del av spelet, säger Katja Rosén.
En stor marknad
Vilket är syftet med Detektor?
– Att ta upp intetgrationsproblemen i samhället och vi riktar oss främst till skolungdomar på gymnasiet, säger Katja Rosén.
Det låter som en stor potentiell marknad. Hur gör ni för att nå slutmålet?
– Vi har kontakt med olika organisationer och intresset för spelet är stort. Men eftersom detta inte är en kommersiell produkt har det hittills varit svårt att hitta en finansiär, säger Katja Rosén.
Fakta:
FRISPEL – kulturella innovationer är ett treårigt samarbete mellan Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Framtidens kultur som avsätter en miljon kronor var under tre år. Syftet är att skapa möjligheter för att testa nya idéer på kulturområdet – målet är att fånga det nya, oväntade kulturformerna.

Senast uppdaterad: 2010-08-03 10:29
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Unesco tror på vänerskärgården

Fiskeläget Spiken utanför Lidköping ingår i biosfärområdet.
I Västra Götaland finns ett av Sveriges två biosfärområden. Vänerskärgården med Kinnekulle utsågs till biosfärområde av Unesco den 2 juni 2010. I och med utnämningen anses området vara ett föredöme i världen.
Västra Götalandsregionen har stöttat arbetet med biosfärområdet sedan 2005 genom att bidra med pengar både till förstudien och till att utveckla ansökan.
Det är Unesco, FN's organ för utbildning, vetenskap och kultur, som utnämner områden till biosfärområden.
Ett biosfärområde är ett modellområde för hållbar utveckling där man främjar naturvård, samhällsutveckling och utveckling av forskning och utbildning.
Huvudsyftena är att utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt, bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap, stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning.
– Att vi fått utnämningen inspirerar alla oss som arbetat länge för det här. Området får mer uppmärksamhet nu och vi har nyligen haft våra första biosfärturister, berättar koordinator Johanna MacTaggart .
Sveriges första destination för ekoturism
Inom biosfärområdets ram finns en mängd olika projekt. Ett par av de största delfinasieras av Västra Götalandsregionen. Ett av dem syftar till att utveckla Vänerskärgården med Kinnekulle till Sveriges första ekoturistdestination.
– Människor som väljer att turista i ett biosfärområde vet att området jobbar med frågor kring hållbar utveckling och har tagit ställning för att stödja det. Ekoturism är mycket större i övriga Europa där man ser biosfärområden som resmål i sig. Man vill uppleva en känsla av genuinitet och kunna ta sig till området och förflytta sig inom området utan att behöva använda bil, säger Johanna MacTaggart.
Projektet Ekoturistdestination Vänerskärgården med Kinnekulle är en satsning som syftar till att göra området till en föregångare inom ekoturism.
Semestra utan bil
Bättre möjligheter att använda kollektivtrafik för turistande är en viktig del av projektet, liksom att skapa nya cykel- och vandringsleder. Projektet skall också bidra till att, bland befintliga och nya företag, skapa ökad medvetenhet om utveckling av turism som brukar natur och kulturvärden på ett ansvarsfullt sätt. Det innebär i sin tur både miljömässig, socialt och ekonomiskt hänsynstagande.
– Vi jobbar bland annat för att få trafikplanerarna att tänka på turistnäringen som en målgrupp. Allt fler vill åka på semester utan att köra bil. I sommar testar vi till exempel en extrainsatt badbuss som går ett antal turer per dag från Mariestad till färjan ut till Brommö. Bussen betalas med projektpengar. En kul effekt av badbussen är att barnen som bor på öarna istället ser det som en ny möjlighet att ta sig in till stan. Det gäller att se kopplingen mellan staden och landet och hur saker påverkar varandra, säger Johanna MacTaggart.
Kopplar ihop olika aktörer
Ambitionen att ta stora grepp på breda frågor var det som Unesco fastnade för när det nya biosfärområdet utsågs
– Vår styrka är att vi kopplar ihop hela paletten med aktörer. Dels har vi den konkreta delen med vandringsleder, skyltar och liknande. Dels har vi trafikverket, bussbolagen och tågtrafiken plus en affärsutvecklingsdel som ger stöd till företagen i området. Allt detta kokar vi ihop till en konkret handlingsplan, förklarar Johanna MacTaggart.
Det nya biosfärområdet är så pass intressant att det blir värd för en stor internationell konferens 2011 , EuroMAB. EuroMAB är ett nätverk för biosfärområden i Europa och nordamerika och konferensen hålls vartannat år.
Fakta:
Ordet biosfär betyder allt levande på jorden och den miljö det lever i. Det handlar om samspelet mellan människan och miljön. I hela värden finns totalt 564 biosfärområden i 109 länder. I Sverige finns det två biosfärområden Kristianstads Vattenrike och Vänerskärgården med Kinnekulle.
Geografiskt sträcker sig biosfärområdet från Sjötorp i norr till Kålland och Kållandsö i väster. Området följer Vänerns kustlinje och sträcker sig söderut för att inkludera Kinnekulle, Lugnåsberget, Mariedalsån och Lundsbrunn. Det omfattar också den del av Vänern som finns inom Götene, Lidköpings och Mariestads kommungränser.

Spridningstillstånd
Dnr. 601-2008/855

Senast uppdaterad: 2010-08-03 09:40
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ekologi ska locka turister
Västra Götalandsregionens miljönämnd anser att det är en utmärkt idé att försöka locka turister genom ekologisk profilering. Därför stödjer man nätverket Gröna besöksmål.
Syftet är att utveckla turistnäringen genom helhetsupplevelser och ekologisk profilering som ger fördelar för både hälsa och miljö. Detta sker alltså genom att Västra Götalandsregionens miljönämnd beslutat sig för att stödja Gröna besöksmål, ett nätverk för ekologiska producenter och besöksmål i Västra Götaland.
Intresserade och inspirerade
– Vi hoppas också att besökarna ska bli intresserade och inspirerade av informationen om den ekologiska maten, och vad det innebär för miljön om de själva handlar mer ekologiskt, säger miljönämndens ordförande Per Olov Blom.
Det finns i dag ett intresse för att delta i Gröna besöksmål hos en rad etablerade tursitmagneter. Bland dessa återfinns Naturhistoriska museet, Lilla Änggården, Årås kvarn, Läckö slott och Lisebergs värdshus.
Utbildning och stöd
Tanken med Gröna besöksmål är, att de som vill vara med ska få utbildning och stöd för att utveckla den ekologiska satsningen, och marknadsföring av den, på sina restauranger och kaféer. Projektet ska också leda till att lokala ekologiska matproducenter gynnas.
Projektledare är Gunnebo Slott och Trädgårdar som arbetat med temat Maten och miljön sedan tidigare. Deras erfarenheter av hur man kopplar ihop kultur- och matupplevelsen ska inspirera fler besöksmål att skapa positiva helhetsupplevelser för gästerna. Projektet ska också leda till att lokala ekologiska matproducenter gynnas.

Senast uppdaterad: 2010-07-12 10:35
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ungdomar från Europa möts på Tjörn
European Regions of Youth, är ett regionalt nätverk för ungas delaktighet, inflytande och kulturutbyten, som har funnits sedan 2006. Nätverket syftar till att utbyta erfarenheter om ungdomspolitiska frågor, att skapa möjlighet för unga att mötas och knyta kontakter som kan skapa gemensamma interregionala projekt och kulturutbyten.
Många besökare till Tjörn
12-16 juli hålls nätverkets årliga konferens, den här gången på Billströmska folkhögskolan på Tjörn. Omkring 70 delegater från tio olika regioner i Europa förväntas gästa Tjörn och Göteborg under veckan för att diskutera arbetsformer och arbetsplan inför den kommande treårsperioden.
Ungdomarna från Västra Götaland kommer från olika delar av länet och har alla koppling till Västra Götalandsregionens projekt Ung Energi.
En av deltagarna är Caisa Lycken från Borås.
– Jag hoppas att alla som är med kommer att dela med sig av sina kreativa idéer och goda exempel. Vi behöver samverka, så att ungdomar kan vara med och påverka sin omvärld, säger Caisa Lycken.
Fakta:
Regionerna som är medlemmar i nätverket är: Aquitaine och Pays de la Loire i Frankrike, Dolnoslaskie och Wielkopolskie i Polen, Emilia Romagna i Italien, Hessen i Tyskland, Valencia i Spanien, Wales i Storbritannien, Malta samt Västra Götaland i Sverige.
Västra Götalandsregionens engagemang i ERY är ett samarbete mellan Folkhälsokommittén, Kulturnämnden och Regionutvecklingsnämnden.

Senast uppdaterad: 2010-07-12 10:21
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Så klarar du värmen
Värmeslag eller solsting som det också kallas, kan vara farligt, framförallt för små barn och äldre människor.
Här kan du läsa om hur du undviker att drabbas

Senast uppdaterad: 2010-07-09 14:15
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ungdomar väljer lägenhet före tandvård
Eget boende och fritidsintressen är viktigare än tandvård. Det visar en studie bland 19-åringar i Västra Götaland. En tredjedel av ungdomarna tänker inte gå till tandläkaren, när de själva måste betala undersökningen.
Resultaten, som publiceras i tidskriften Swedish Dental Journal, bygger på svaren från 758 slumpvis valda ungdomar i Fyrbodal, Skaraborg och Göteborg. Studien har genomförts i samverkan mellan Folktandvården Västra Götaland och Institutionen för odontologi vid Sahlgrenska akademin.
– Resultaten visar ju på att vi måste fortsätta arbeta för att våra ungdomar ska sköta om sina tänder, säger en av författarna till studien, Anna-Lena Östberg, forsknings- och utvecklingssamordnare i Folktandvården Skaraborg.
En viktig faktor
Anna-Lena Östberg menar också, att Folktandvårdens förebyggande arbete mot tobak bland ungdomar är en viktig faktor.
– Vi som arbetar inom tandvården behöver fundera på varför vi inte når ungdomarna bättre än vi gör och dessutom bli medvetna om att män och kvinnor kan ha olika attityder och beteenden när det gäller tandvård, säger Anna-Lena Östberg.
Två tredjedelar av ungdomarna planerar att fortsätta gå till tandläkaren när de själva måste stå för kostnaden, Högst på listan bland saker som hade prioritet för ungdomarna hamnade eget boende, därnäst fritidsintressen och kläder.
Män har sämre vanor
Några andra resultat som kom fram var följande:
• Det är vanligare bland unga män (41%) än bland unga kvinnor (30%) att inte planera för att gå till tandläkaren.
• Män hade signifikant sämre munvårdsvanor än kvinnor; till exempel var det 33% av männen och 17% av kvinnorna som borstade tänderna högst en gång per dag.
• Fyra av fem ungdomar använde tandtråd sällan eller aldrig, och även här hade de unga männen oftare sämre vanor.
Anna-Lena Östberg menar att tandvården måste ta fasta på att fortsätta försöka få ungdomarna att ta hand om sin munhygien.
– Jag tror att det måste skapas ett intresse bland ungdomarna att behålla ett friskt och hälsosamt beteende och att friska tänder är någonting att vara rädd om, säger Anna-Lena Östberg.
Fakta:
Barn och ungdomar i Västra Götaland har fri tandvård till och med det år de fyller 21 år. Redan när barnen är tre år kan föräldrarna fritt välja tandläkare, antingen någon inom Folktandvården eller en privattandläkare som har avtal med Tandvårdsenheten.

Senast uppdaterad: 2010-07-05 10:52
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Viktigt värdskap för havsfrågor
Västra Götalandsregionen står värd för European Maritime Day 2012 tillsammans med Göteborgs stad och Sveriges regering. Detta är ett årligt evenemang om havsfrågor med upp till 2 000 deltagare.
Den nya integrerade havspolitiken och det marina direktivet är tillsammans Europas väg att möta havets stora framtidsfrågor. Transporter, fiske, turism och energiproduktion skall samsas om utrymmet och resurserna skall utnyttjas på ett hållbart sätt.
För att bättre samordna de branscher, myndigheter och organisationer som har intressen i havet anordnar EU varje år European Maritime Day som en arena där olika intressenter möts. European Maritime Day samlar varje år mellan 1 000 och 2 000 personer med vitt skilda perspektiv på havet.
Första gången var 2008 i Bryssel. Förra året hölls evenemanget i Rom och i våras i Gijon (Spanien). Enligt den tidtabell som EU:s ministrar nu enats om kommer de dagen att ordnas 2011 i Gdansk (Polen), 2012 i Göteborg, 2013 i Valetta (Malta) och 2014 i Bremen (Tyskland) för att få en spridning mellan olika länder och havsbassänger.
Västra Götalandsregionen och Göteborgs stad har tillsammans med svenska regeringen arbetat intensivt i Bryssel sedan i höstas för att få evenemanget till Göteborg.
– Vi är glada att få denna möjlighet att ordna ett viktigt evenemang. Västra Götaland är Sveriges maritima centrum och en av få regioner i Europa som har en egen maritim strategi, säger Gert-Inge Andersson, regionstyrelsens ordförande i Västra Götalandsregionen.

Senast uppdaterad: 2010-07-01 11:24
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Rätten till information i vården stärks
Rätten till att få individuellt anpassad information finns sedan tidigare i hälso- och sjukvårdslagen.
Men från 1 juli i år finns ett tillägg i lagen som säger att det är verksamhetschefen inom varje enhet som är ytterst ansvarig för att det finns rutiner som gör att patienterna verkligen får den information de har rätt till.
Enligt lagen har du som patient rätt till individuellt anpassad information om:
1. ditt hälsotillstånd
2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns
3. dina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälsooch sjukvården
4. vårdgarantin
Det betyder att du till exempel har rätt att få information om olika behandlingsalternativ. Du har rätt att få veta om du kan få vård inom vårdgarantins tidsgränser och hur lång väntetiden är.
Anpassas utifrån individuell förmåga
Sjukvården är skyldig att hålla dig informerad under hela vårdförloppet. Om informationen inte kan lämnas direkt till den som är patient ska den istället lämnas till en närstående.
Informationen måste anpassas utifrån varje patients förutsättningar och behov i den aktuella vårdsituationen. Den ska också anpassas utifrån individuell förmåga att ta emot och ta till sig information. Vårdpersonalen ska alltså försäkra sig om att du verkligen förstår det de informerar dig om.
Här kan du läsa mer om dina rättigheter i vården

Senast uppdaterad: 2010-06-30 15:57
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
EU uppmärksammar säker avfallshantering
Västra Götalandsregionens sätt att ta hand om medicinskt farligt avfall uppmärksammas internationellt. Organisationen finns med på EU:s karta över var i Europa riskgodset hanteras bäst.
Det är i en artikel med rubriken ”The war on waste” – ”avfallskriget” – i den brittiska nättidningen Publice Service, som Västra Götalandsregionens hantering av smittförande avfall uppmärksammas positivt.
– Det är hedrande att Västra Götalandsregionen är med på EU:s karta över de ställen i EU som man anser hanterar medicinskt avfall på bästa sätt, säger Hans Matsson vid Västfastigheter, som tillsammans med Anders Egeskog vid Primärvården Skaraborg skrivit artikeln.
Fem säkerhetstrådgivare
Inom Västra Götalandsregionen finns fem säkerhetsrådgivare, som utifrån ett omfattande arbetsdokument samverkar med sjukvården för att ta hand om vårdens farliga gods på bästa möjliga sätt.
Med tanke på vad som varje dag slängs finns det all anledning för vårdpersonal att vara noggrann hanteringen. I avfallet finns, bland annat, följande:
• Smittförande avfall
• Avfall som exempelvis nålar och skalpeller.
• Läkemedel
• Restprodukter från operationer
Det finns risker
Risker med arbetet är, bland annat, att någon kan skära sig på ett vasst instrument, drabbas av en allergisk reaktion eller en infektion till följd av att de kommit för nära skräpet. Personalen ska, enligt föreskrifterna, under hanteringen använda sig av skyddshandskar och efteråt använda bakteriedödande medel.
Hans Mattsson berättar, att det har inträffat små olyckor vid avfallshanteringen.
– De gånger det har hänt har det berott på slarv med förpackning av de smittförande avfallet, säger Hans Matsson.
En ständig utveckling
Det farliga medicinska avfallet transporteras från sjukhusen till en förbränningsanläggning i Göteborg. Västra Götalandsregionens säkerhetsrådgivare bedriver ett ständigt pågående internt arbete för att skapa en gemensam bild och gemensamma rutiner för hur det farliga avfallet ska förpackas och transporteras.
– Vår ambition är naturligtvis att hela tiden utveckla hanteringen för att den ska vara så enkel som möjligt, säger Hans Matsson.
Fakta:
Västra Götalandsregionens fem säkerhetsrådgivare finns placerade vid, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Norra Älvsborgs Länssjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus, Skaraborgs sjukhus/Regionservice/Primärvården Skaraborg samt Vä

Senast uppdaterad: 2010-06-29 11:23
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Film i Väst toppar listan
Män som hatar kvinnor, Flickan som lekte med elden och Sommaren med Göran är alla Film i Västs samproduktioner. De har även gemensamt att de ligger i topp över mest sedda filmer 2009. Sju av de tio topp-platserna på listan innehas av Film i Väst.
I jämförelese med hela marknaden med även den internationella repertoaren har Film i Väst med tre filmer på fem-i-topplistan. Film i Väst ägs av Västra Götalandsregionen.
Här kan du läsa hela listan

Senast uppdaterad: 2010-06-24 10:43
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
"Volvo och Liseberg skulle kunna samarbeta"
Västra Götalandsregionen vill utveckla kulturturismen. Därför har man kontakt med, bland andra, forskaren Anders Larsson vid Handelshögskolan i Göteborg, som ska studera hur industriregioner också kan vara områden för upplevelser.
I början av maj arrangerade Reväst i samarbete med Västra Götalandsregionens kulturnämnd och de europeiska turismnätverken NECSTouR och ECTN en konferens om strategisk kulturturism på Handelshögskolan i Göteborg.
Anders Larsson, prefekt vid Handelshögskolans institution för kulturgeografi och ekonomisk geografi, fanns bland de inbjudna. Han var en av de 130 forskare, planerare och praktiker som diskuterade och föreläste om hur kulturturism kan bidra till att stärka den regionala utvecklingen i Västsverige.
Ett bredare perspektiv
– Jag ville ge åhörarna ett bredare perspektiv på turism och min syn på framtidens regionalekonomiska utveckling. Min tanke är att dagens traditionella syn med kluster inom branscher ersätts med samverkan mellan olika sektorer, säger Anders Larsson.
I juni påbörjar han och kollegan Kristina Lindström ett forskningsprojekt som ska studera hur en industriregion också kan fungera som ett upplevelseterritorium. Det ska pågå fram till december 2011 och under den tiden ska Anders Larsson studera några utvalda europeiska regioner som har genomgått eller är på väg att genomgå denna förvandling. Projektet sker dock inte i samverkan med Västra Götalandsregionen.
Bilfabrik och nöjespark samarbetar?
– Studierna ska ske på plats och innehålla, bland annat, intervjuer med människor som har varit delaktiga i förändringsarbetet. Vi vill studera vad som gått bra och mindre bra och hur olika kunskaper kan samverka för att ge en bredare syn på turism, säger Anders Larsson.
Han fortsätter:
– Jag ser framför mig hur fordonsindustrin i Västra Götaland, med dess inriktning mot trafiksäkerhet, kan samverka med helt olika sektorer. För att exemplifiera detta skulle man kunna tänka sig att Volvo och Liseberg arbetar tillsammans på något sätt för att locka hit turister.
Koncept: trafiksäkerhet
Hur då?
– Två så helt olika kunskapsfält och sektorer skulle kunna korsbefrukta varandra kring upplevelser som har med trafiksäkerhet att göra. Jag tänker mig att man besöker Göteborg där industrin, Liseberg och till exempel Universeum och Västra Götalandsregionen tillsammans har utvecklat ett upplevelsebaserat koncept där trafiksäkerhet utgör temat, säger Anders Larsson.
Ännu är alltså inte forskningsprojektet påbörjat, men Anders Larsson har redan skrivit ned möjliga framtida studieobjekt.
– Jag fick några kontakter vid föreläsningen om kulturturism i början av maj och ser Katalonien i Spanien, Ruhrområdet i Tyskland och West Midlands i England som intressanta alternativ, säger Anders Larsson.
Fakta:
Konferensen 7 maj innehöll föreläsningar som visade exempel på hur arbetet med strategisk kulturturism bedrivs i olika Europeiska regioner. Vid sidan av Västra Götalandsregionen fick åhörarna ta del av det arbete som bedrivs i regioner som Cornwall (England), Wales, Toscana (Italien), Katalonien (Spanien) och Turku/Åbo (Finland). Dagen avrundades med en paneldebatt under vilken publiken fick chansen att ställa frågor om strategisk kulturturism till de kunniga och inspirerande föreläsarna.

Senast uppdaterad: 2010-06-22 11:37
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
En miljon till kulturarbetare
Kulturnämnden har delat ut årets kulturstipendier. 17 kulturarbetare delar på sammanlagt, nästan en miljon kronor för utmärkta insatser i Västra Götalands kulturliv. Det särskilda Skaraborgsstipendiet gick i år till Martin Fogel, en framstående klassisk gitarrist verksam både i Sverige och internationellt.
Stipendierna delades ut på på Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn och leddes traditionsenligt av Lars Nordström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Kulturstipendierna är på 20 000 kronor vardera och gick till följande personer: Bo Ejeby, Anna Eriksson, Maria Grahn, Tore Hagman, Jessica Lindholm, Johan Lundborg, Björn Perborg, Sinziana Ravini, Anna Westberg, Thomas Zornat,
Följande personer fick arbetsstipendier på 100 000 kronor: Henrik Andersson, Johannes Anyuru, Pamela Jaskoviak, Rolf Sossna, Peeter Uuskyla och Linda Worbin.
Läs mer om stipendiaterna och prismotiveringar i pressmeddelandet
Västra Götalandsregionens kulturnämnd ger medel till 51 nya utvecklingsprojekt inom kulturområdet. Flera av projekten handlar om att skapa förutsättningar för att minska steget från ung, oetablerad till professionell kulturskapare.
Läs mer om kulturprojekten i pressmeddelandet

Senast uppdaterad: 2010-06-16 13:46
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Stefan Jarl årets kulturpristagare
Stefan Jarl är en enastående modig filmare som får människor att verkligen se sin omgivning. Därför får mannen bakom mods-trilogin Västra Götalandsregionens kulturpris 2010.
Stockholmsgrabbarna "Kenta" och "Stoffes" öden blev riksbekanta, när dokumentärfilmen De kallar oss mods gick upp på de svenska biograferna 1968.
Nästan över en natt blev den då 27-årige regissören Stefan Jarl rubrikernas man. Filmen var den första i den så kallade mods-trilogin, som även innehåller dokumentärfilmerna Ett anständigt liv och Det sociala arvet.
Ny film i år
Stefan Jarl är född 1941 i Skara och sedan många år bosatt på Kinnekulle. Efter den succéartade debuten har det blivit ett trettiotal filmer och ett femtiotal internationella utmärkelser. Stefan Jarls produktion rymmer både dokumentärer och spelfilmer. Hans senaste film, Underkastelsen, kom 2010.
Västra Götalandsregionens kulturpris 2010 går till Stefan Jarl och motiveringen lyder:
Diktar på duken
”Att dikta på vita duken kräver mod att renodla en historia utan att förenkla alltför mycket. Från sitt huvudkvarter på Kinnekulle har Stefan Jarl under fyrtio år frilagt såväl samhällets som naturens obönhörliga logik. Västra Götalandsregionens kulturpris 2010 går till en enastående modig filmare och berättare som oförtrutet inte bara håller oss vakna utan också får oss att skärpa blicken för vår fjärran och nära omgivning.“
Fakta:
Västra Götalandsregionens kulturpris instiftades 2004 och skall ”lyfta fram en framstående insats i kulturlivet inom något område som regionen särskilt vill uppmärksamma.
Tidigare kulturpristagare:
2004: Gunnar Eriksson, körledare, Ljungskile
2005: Gunnar Carlsson och Göran Bjelkendahl, grundare av Göteborg Film Festival, Göteborg
2006: Margareta Marin, översättare, Lysekil
2007: Arne Isacsson, konstnär, Gerlesborg
2008: Carin Mannheimer, dramatiker och regissör, Göteborg
2009: Jan Ling, musikvetare och folkbildare, Göteborg

Senast uppdaterad: 2010-06-14 15:09
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Fortsatt dialog om regionbildning
Det utredningsmaterial som tagits fram och de diskussioner som varit, ger en grund för fortsatt dialog i frågan om en ny regionbildning mellan Värmland och Västra Götaland.
Det konstaterar den politiska styrgruppen för utredningen.
Styrgruppen föreslår nu att de politiska partierna bereder frågan och tar ställning till om förhandlingar om att bilda en ny region ska inledas eller inte, så att ett politiskt beslut kan fattas senast i juni 2011.
På fredagen träffades den politiska styrgruppen med 18 politiker från Värmland och Västra Götaland för att redovisa sin bedömning och förslag till fortsatt regionbildning utifrån det utredningsmaterial som tagits fram på tjänstemannanivå under hösten.
− Vår bedömning är att det finns tillräckligt underlag för en fortsatt dialog om en gemensam region och ser framför oss en politisk beredning och ställningstagande i principfrågan om att fortsätta processen, säger Tomas Riste (S), regionråd, Region Värmland.
Det som gjorts är bland annat ett antal SWOT-analyser och en bedömning av den gemensamma regionens internationella konkurrenskraft.
Analys av jämställdhet och fritidspolitiker
Styrgruppen beslutade om ett par kompletterande utredningar, dels om hur fritidspolitikerna bedömer möjligheterna att verka i en eventuell gemensam region, dels en analys av jämställdhetsperspektivet.
Dessa utredningar ska vara klara den 1 oktober i år. Styrgruppen föreslår att respektive styrelse – regionstyrelsen och landstingsstyrelsen i Värmland samt regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen – nu överlämnar utredningsmaterialet till de politiska partierna för beredning. Partierna bör ta ställning till om förhandlingar ska inledas om att bilda en ny region eller inte. I så fall behöver respektive fullmäktigeförsamling fatta ett sådant beslut senast under andra kvartalet 2011.
− Det innebär att processen i de politiska partierna bör vara klar senast sista april nästa år så att fullmäktigeförsamlingarna i Värmland och Västra Götaland därefter kan fatta beslut, säger Ulric Andersson (S), landstingsstyrelsens ordförande i Värmland.
De politiska partierna som äger frågan
Inför fredagens möte har den politiska styrgruppen också haft en överläggning med regeringens utredare, Mats Sjöstrand, som utreder statens framtida regionala organisation och frågor kring region- och länsindelning. Han ska lämna sitt förslag till regeringen i december 2012, vilket innebär att synpunkterna från Värmland och Västra Götaland bör vara klara under första halvåret 2011.
− Den fortsatta processen blir nu oerhört viktig. Det är de politiska partierna som äger frågan och har ansvaret att föra en konstruktiv diskussion, säger Johnny Nilsson (S), regionråd i Västra Götalandsregionen.
Utredningsmaterial och mer information om en eventuell regionbildning finns på
www.varmlandvastragotaland.se

Senast uppdaterad: 2010-06-11 12:24
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Biogasinformation för allmänhet och politiker
Västra Götalandsregionen arbetar för att skapa en hållbar miljö. Därför ska allmänheten och regionfullmäktiges ledamöter få information om biogasbilar i samband med sammanträdet 14 juni.
Biogas har utvecklats till ett alltmer ett konkurrenskraftigt fordonsbränsle. Bara i år öppnas tio nya tankstationer i Västsverige.
– Biogas är för klimatet det bästa fordonsbränslet. Snart finns det åtminstone minst en biogasmack i varje kommun i Västra Götaland. Det innebär att ett av de tyngsta argumenten mot att skaffa en biogasdriven bil faller bort, säger Per Olov Blom, ordförande i Västra Götalandsregionens miljönämnd.
Se och lära
Per Olov Blom tycker därför att det är ett utmärkt tillfälle att sprida mer kunskap om biogas och dess fördelar i samband med regionfullmäktiges sammanträde, måndagen den 14 juni. Då ska regionfullmäktiges ledamöter och allmänheten få möjlighet att lära sig mer om bränslet och vilka produkter som finns.
Dels kommer det att finnas information om biogas i foajén till kommunhuset i Vänersborg, där regionfullmäktige sammanträder, och dels kommer representanter för såväl bränsleleverantören Fordonsgas som fordonstillverkare att finnas på plats.
Ett prioriterat bränsle
– Regionstyrelsen har fattat beslut om att biogas ska prioriteras som bränsle i de fordon som används av Västra Götalandsregionen. Då tycker vi i miljönämnden att fullmäktiges ledamöter och allmänheten bör få veta vilken tillgång det finns på fordon och vilken klimatnytta det medför att köra en bil som drivs med biogas, säger Per Olov Blom.
Han tillägger:
– Det är bra om vi på det här sättet kan hjälpa människor att få svar på olika praktiska frågor som eventuellt finns angående införskaffandet av en gasbil.
Det blåser medvind
Hur ser du på utvecklingen av biogas som fodonsbränsle i Sverige?
– Periodvis har den gått ganska trögt, men nu tycker jag att det blåser förliga vindar omkring biogas och den spelar en roll även på nationell nivå. Vi i miljönämnden vill visa på klimatnyttan med biogas och även att vi i nämnden åstadkommer bra saker med vårt klimatengagemang, säger Per Olov Blom.

Senast uppdaterad: 2010-06-10 14:28
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Priset ska locka filmstjärnorna till Göteborg
Det nordiska filmpriset som delas ut under Göteborgs Filmfestival höjs till en miljon kronor. Västra Götalandsregionens kulturnämnd och regionutvecklingsnämnd bidrar med totalt 250 000 kronor till prissumman.
Tidigare fick vinnaren Dragon Award Best Nordic Film 100 000 kronor. I och med den kraftiga höjningen från och med nästa år blir det ett av festivalbranschens absolut största penningpris.
– Film har en viktig position i Västra Götaland och eftersom Göteborgs filmfestival är den ledande filmfestivalen i Norden är det naturligt att den också har ett bra filmpris, säger Kent Johanson, ordförande i Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd.
Kravet är uppfyllt
Göteborgs International Film Festival har ett kulturstrategiskt uppdrag av Västra Götalandsregionens kulturnämnd.
Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen garanterade i vintras att bidra med en halv miljon varje år om filmfestivalen kunde få in lika mycket från företag och privata sponsorer. Enligt festivalens ledning är kravet nu uppfyllt och därmed bidrar Västra Götalandsregionen med sin del – 125 000 kronor vardera från regionutvecklingsnämnden respektive kulturnämnden.
Kent Johansson motiverar regionutvecklingsnämndens bidrag på ytterligare ett sätt:
Kan växa ännu mer
– Det är viktigt för oss att stötta filmfestivalen i dess strategi att bli en av de ledande europeiska filmfestivalerna, säger Kent Johansson.
Lars Nordström ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, är inne på samma linje:
-Filmfestivalen i Göteborg får på det här sättet en annan internationell status, för det är inte så vanligt med en så hög prissumma. På sikt kan den bli en av de allra största festivalerna, säger Lars Nordström.
Vad kan priset få för effekter?
– Att fler internationella filmare och filmer vill delta under festivalen. Sedan är det också så, att den kan locka hit fler internationella besökare, säger Lars Nordström.
En önskedröm
”Man kan förstås egentligen inte tävla i filmkonst, men att kunna stödja begåvade filmskapares kommande projekt med en sådan här substantiell penningsumma är en önskedröm för en filmfestival”, säger festivalens konstnärliga ledare Marit Kapla i ett uttalande.
Juryn som utser det vinnande bidraget under nästa festival (28/1-7/2 2011) kommer att bestå av representanter från de nordiska länderna under ordförandeskap av en internationell filmprofil. Åtta filmer nomineras till tävlingen och priset delas mellan regissör och producent. Utdelningen sker under Dragon Awards-galan, lördag 5 februari, 2011.
Fakta:
Göteborg International Film Festival är den ledande festivalen i norden och Europas femte största publika filmfestival med cirka 200 000 besökare varje år. Festivalen drivs som ideell kulturförening med säte i Göteborg.

Senast uppdaterad: 2010-06-09 09:23
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionen får ny kulturchef
Västra Götalandsregionen hämtar sin nye kulturchef från Östergötland. Claes Rydberg, 51 år, är kommunchef i Motala och tillträder sin nya tjänst i augusti.
Regiondirektör Johan Assarsson understryker vikten av Claes Rydbergs rutin och kunskap:
– Han har en gedigen erfarenhet av både kulturfrågor och ledarskap och kommer att kunna tillföra mycket i vår organisation, säger Johan Assarsson.
Ledande positioner
Claes Rydberg har haft många olika uppdrag i ledande positioner. Han har, till exempel, varit länsmusikchef för Östgötamusiken, VD för Jönköpings Konserthus och kulturchef i just Jönköping. Närmast kommer han alltså från Motala, där han är kommunchef.
– Jag har följt Västra Götalandsregionens satsningar och är imponerad. Det känns fantastiskt att få vara med och fortsätta utvecklingen, säger Claes Rydberg, som även varit styrelseledamot i Statens Kulturråd och expert i den staliga ”Orkesterutredningen” 2005-2006.
Claes Rydberg tillträder sin nya post 1 augusti och ersätter då Kenneth Orrgren, som i dag är tillförordnad kulturchef.
En viktig lösning
Lars Nordström, ordförande i Västra Götalandsregionens kulturnämnd, tycker det är positivt att man fått en permanent lösning på posten som kulturchef.
– Det är bra att han snabbt kommer in i organisationen med tanke på att vi nu i höst ska börja jobba med den nya samverkansmodellen mellan staten och regionen på kulturområdet, säger Lars Nordström.
Johan Assarsson menar, att det gäller för Västra Götalandsregionen att kunna behålla sin framstående ställning på kulturområdet.
– Det är viktigt för både kultursekretariatet och för Västra Götalandsregionen att en ny chef är på plats när kommande viktiga steg i vår utveckling ska formas, säger Johan Assarsson.

Senast uppdaterad: 2010-06-07 11:53
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Förfalskare skickade hotbrev
Västra Götalandsregionen har utsatts för ett försök till misskreditering. Någon har i organisationens namn skickat brev till hushåll i Hovås som, bland annat, innehåller hot om tvångsinlösen av småhus.
Det är ett antal hushåll i Hovås i Göteborg som nyligen har fått ett brev om köp av hus för ombildning till hyresrätter med ett hot om tvångsinlösen. Västra Götalandsregionens logotyp fanns på brevet och en underskrift från en person som påstår sig vara handläggare.
Men brevet är alltså falskt.
Påhittade uppgifter
– Vi uppfattar detta som ett försök att misskreditera Västra Götalandsregionen. Brevet och uppgifterna i det är helt och hållet påhittade. Västra Götalandsregionen har inte ens ansvar för de frågor som tas upp i brevet, säger Valter Lindström, säkerhetsdirektör i Västra Götalandsregionen.
Hur har ni agerat?
– När jag fick kännedom om breven lämnade vi in en polisanmälan, säger Valter Lindström.
Ingen egen utredning
Vad händer nu?
– Polisutredningen får ha sin gång. Vi genomför ingen egen utredning utan inväntar hel enkelt det resultat som polisen kommer fram till, säger Valter Lindström
Enligt uppgifter som har kommit till Västra Götalandsregionens kännedom har brev med liknande innehåll tidigare även spridits i såväl Skåne som Stockholmsområdet.

Senast uppdaterad: 2010-06-04 15:18
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Proffsig jätteorkester till Västra Götaland
Det blir musikfest när Polarpristagaren José Antonio Abréu och ungdomsorkestern Simón Bolívar Youth Orchestra kommer på besök. Under sex dagar ska de hinna med såväl konserter som seminarier runt om i Västra Götaland.
Västra Götalandsregionen beviljade i slutet av 2009 Göteborgs Symfoniker 2,5 miljoner kronor inför sommarens besök av ungdomsorkestern från Venezuela. Regionstyrelsen vill på det sättet ytterligare stötta det unga kultur- och musiklivet i Västra Götaland.
– Men man ska komma ihåg att detta inte är en ungdomsorkester i den vanliga svenska bemärkelsen. Det här handlar om professionella musiker som, bland annat, kommer att framträda tillsammans med Göteborgs Symfoniker, säger Måns Pär Fogelberg, publikutvecklingsansvarig vid Göteborgs Konserthus.
Underhåller på flera orter
Simón Bolívar Youth Orchestra och José Antonio Abréu från Venezuela.ska under tiden 5-9 juni underhålla publik på olika platser i Västra Götaland. De unga musikerna ska under ledning av Göteborgs Symfonikers chefdirigent Gustavo Dudamel hålla konserter och öppna repetitioner i Göteborg. Men även spela i olika konstellationer vid kulturskolor, musikgymnasier och konserthus i Lidköping, Vara, Borås, Hjo, Skövde och Vänersborg. Dessutom anordnas workshops och seminarier i samband med Västra Götalandsbesöket.
"En fantastisk musikglädje"
Både Gustavo Dudamel och Simón Bolívar Youth Orchestra of Venezuela är produkter av El Sistema, en musikskolemodell som startades 1975 av José Antonio Abreu, som tog emot Polarpriset 2009.
– Det mest utmärkande för den här stora orkestern är den fantastiska musikglädjen. De som har sett dem spela säger att den bubblar av entusiasm och det är inte ovanligt att det blir dans på och nedanför scenen, säger Måns Pär Fogelberg.
10 juni drar den 240 personer stora orkestern vidare på sin turné till, bland annat, Stockholm, Oslo och S:t Petersburg.
Fakta:
Simon Bolivar Youth Orchestra, bestående av musiker i åldrarna 18–25 år, är en del av det unika nationella musiksystemet El Sistema i Venezuela. El Sistema omfattar hundratals ungdomsorkestrar och mer än en kvarts miljon unga musiker, många av dem från mycket fattiga förhållanden. Musiksystemet är världsunikt och har genom ungdomsorkestrarnas dynamiska och professionella spelande inneburit en social och musikalisk revolution bland fattiga ungdomar i Venezuela.

Senast uppdaterad: 2010-06-04 09:32
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionens uppdrag permanent
Torsdagen den 3 juni, tog riksdagen det historiska beslutet att låta Västra Götalandsregionen permanent behålla det regionala utvecklingsuppdraget.
– Det är otroligt glädjande att vi får det här beslutet. Vi har i många sammanhang visat att vi lyckats med vårt uppdrag och det är tydligt att vi är en förebild. Nu har vi också fått ett formellt erkännande, säger Gert-Inge Andersson (S), regionstyrelsens ordförande.
Västra Götalandsregionen bildades den 1 januari 1999, som en av två regioner i Sverige. Tillsammans med Region Skåne fick Västra Götalandsregionen på försök uppdraget att hantera de regionala utvecklingsfrågorna, något som länsstyrelserna tidigare hade. Försöksperioden har sedan förlängts för varje mandatperiod, men från den 1 januari 2011 är uppdraget permanent.
– Riksdagsbeslutet innebär att vi nu kan jobba på för fullt och fortsätta det arbete som hittills gjort. Inte minst har vi under de åren haft ett bra och framgångsrikt arbete tillsammans med de 49 kommunerna i Västra Götaland, en förutsättning för att kunna driva utvecklingen, säger Johnny Magnusson (M), vice ordförande i regionstyrelsen.
Förutom utvecklingsfrågorna – till exempel infrastruktur, näringslivsutveckling, miljö- och kulturfrågor – ansvarar Västra Götalandsregionen också för hälso- och sjukvård och det är det samlade ansvaret som tillsammans med beskattningsrätten och den större geografin ger Västra Götaland möjligheten att utvecklas positivt. Nyligen presenterades en konjunkturrapport som visar att Västra Götaland återhämtat sig snabbare än Sverige i övrigt från den ekonomiska krisen.
– Riksdagsbeslutet är ett erkännande av vårt arbetssätt, och det är också ett besked att regionaliseringen i Sverige fortsätter. Därmed kan vi få en tydlig regionnivå i Sverige, säger Kent Johansson (C), regionråd och ordförande i regionutvecklingsnämnden.
Riksdagens beslut innebär att det regionala utvecklingsuppdraget blir permanent även för Region Skåne samt att Halland och Gotland får bilda regioner med samma uppdrag som Västra Götalandsregionen och Region Skåne.

Senast uppdaterad: 2010-06-04 08:46
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Bröllopsgåva med hälsotema
En temadag i hälsans tecken i Västra Götaland. Den gåvan får Kronprinsessan Victoria och herr Daniel Westling i bröllopsgåva av Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län.
Gåvan, en dag med temat En god hälsa för alla, överlämnas i samband med lysningsuppvaktningen den 1 juni.
Kronprinsessparet visar ett starkt engagemang i frågor som rör unga människors hälsa och ungdomars utanförskap. Det är utifrån dessa frågor som gåvan är vald.
Temadagen, som alltså är en gåva från Västra Götalandsregionen, Göteborgs Stad och Länsstyrelsen i Västra Götalands län, kommer att ta upp och innehålla flera olika punkter:
• aktuell forskning med inriktning på kultur och hälsa
• grön rehabilitering
• integrationsarbete med barn och ungdomar
• praktiskt arbete inom idrott för handikappade barn
Tidpunkten för temadagen bestäms i samråd med brudparet och platsen blir Göteborg och Västra Götaland.

Senast uppdaterad: 2010-06-01 15:38
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Västra Götalandsregionen öppnar EU-kontor
Västra Götalandsregionen utvidgar sina internationella kontakter och närmar sig EU:s centrum. I juni invigs ett nytt kontor i Bryssel.
Sedan 1 januari i år hyr Västra Götalandsregionen ett kontorsrum i Bryssel. Västra Götalandsregionen har även tidigare varit representerat i Belgiens största stad på olika sätt, men det är först nu som organisationen öppnar ett eget kontor..
– Vi har sedan 1999 på försök haft ett ansvar för regionala utvecklingsfrågor, överfört från svenska staten. Detta ansvar väntas bli permanent från 2011. Samtidigt pågår strategiarbete i EU-frågor på flera sakområden, därmed är det också än mer logiskt att regionen utökar sin närvaro i Bryssel, säger Magnus Engelbrektsson, chef för Västra Götalandsregionens enhet för internationell samordning.
Påverkas av EU-beslut
Det finns flera anledningar till varför Västra Götalandsregionen behöver ett kontor i Bryssel:
• EU fattar en stor mängd beslut som påverkar utvecklingen i Västra Götaland och de sakområden som regionen ansvarar för.
• Det är viktigt för Västra Götalandsregionens politiker och tjänstemän att precis som andra regioner bygga upp kontakter och nätverk i EU-organen, med andra regioner och organisationer både för att omvärldsbevaka och att påverka.
• Ett fysiskt kontor i Bryssel är både arbetsplats, mötesplats och skyltfönster och underlättar detta arbete.
Särskilt intressanta områden
I Bryssel arbetar Västra Götalandsregionen med mer eller mindre alla de sakområden som finns på regionens agenda. I regionstyrelsens internationella handlingsplan för 2010 listas områden som är särskilt intressanta att bevaka under året, som till exempel EU:s nya tillväxtstrategi Europa 2020, sammanhållningspolitik, EU:s budget och forskning/innovation.
Kontoret kommer att be mannas på olika sätt.
En bas för olika enheter
– Utgångspunkten är att tjänstemän från regionens olika enheter använder kontoret som bas, samlingspunkt och mötesplats vid kortare eller längre vistelser i Bryssel, säger Magnus Engelbrektsson.
Han fortsätter:
– Enheten för internationell samordning etablerar kontoret praktiskt, upprätthåller närvaro cirka tre dagar per vecka, gör närvaron känd och bistår med rapportering till olika enheter dels på direkt uppdrag och dels genom annan relevant informationsförmedling.
Kontoret kommer officiellt att invigas den 8 juni av regionstyrelsens ordförande, Gert-Inge Andersson.
Fakta:
Västra Götalandsregionens kontor i Bryssel ligger i Sweden House på Rue du Luxembourg 3, på samma våningsplan som West Sweden, Göteborgs Stad, Oslo, Tallinn, med flera, och i samma byggnad som Region Skåne, Sveriges Ambassad, Svenskt Näringsliv, Volvo och andra svenska aktörer. Hyran är 1500 euro per månad, vilket motsvarar knappt 200 000 kronor per år.

Senast uppdaterad: 2010-06-02 13:57
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Företag kan behöva anställa
Den återhämtning som började i höstas i Västra Götaland har fortsatt och dessutom ökat takten. Förbättringen omfattar hela Västra Götaland och alla branscher. Konjunkturen ser ut att stärkas rejält även under det kommande halvåret vilket kan innebära att företagen behöver anställa fler.
Konjunkturindex för Västra Götaland, som kan variera från index minus100 till plus 100, står under våren i minus 3 jämfört med minus 29 i höstas. Det visar att Västra Götaland nu befinner sig i en normalkonjunktur.
Optimismen är stark bland företagen och förväntningarna pekar på en uppgång i konjunkturen till plus 21 till hösten.
– Efter den djupa konjunktursvackan och finanskrisen är det mycket glädjande att presentera en prognos där alla kurvor pekar åt rätt håll. Om vi ska tro på företagens bedömningar kommer vi till hösten ha en konjunktur som är bättre än normalläget. Undersökningen gjordes alldeles innan den statfinansiella krisen i Grekland och jag hoppas att inte efterverkningar av den kommer att rubba den ljusa konjunkturbilden, säger regionutvecklingsdirektör Bertil Törsäter.
Göteborg och Sjuhärad i topp
Sysselsättningen i näringslivet har minskat svagt det senaste halvåret. Sedan i höstas har 29 procent av företagen minskat antalet anställda, medan 23 procent har ökat.
Till hösten spås en väsentlig ökning i antalet sysselsatta. 34 procent av företagen planerar en ökning och enbart 14 procent planerar en minskning. Störst andel företag som planerar att nyanställa finns bland konsultföretagen och i byggnadsindustrin. Men trots att återhämtningen är stark i hela i Västra Götaland ser det inte riktigt lika bra ut överallt. Göteborgsregionen och Sjuhärad ligger i topp på konjunkturkurvan med indexplus 3 respektive minus 1. Fyrbodal och Skaraborg ligger på minus 15 vilket i stor utsträckning förklaras av ett starkare beroende av tillverkningsindustrin. I Skaraborg bidrar även en försämrad byggkonjunktur.
Stor optimism inför hösten
Optimismen inför hösten är utbredd i hela Västra Götaland. Enligt prognosen kommer index för Göteborgsregionen och Sjuhärad hamna på plus 27 respektive plus 23, vilket är högre än en normalkonjunktur. Konjunkturindex för Fyrbodal och Skaraborg förväntas hamna på plus12 respektive plus 6.
Tillverkningsindustrin i Västra Götaland har sedan i höstas känt av ett ordentligt lyft och börjar nu gå mot en normalkonjunktur. Återhämtningen syns i alla delbranscher, men tydligast inom fordonsindustrin. Efterfrågan inom tillverkningsindustrin har tagit fart efter årsskiftet och orderingången från både hemma- och exportmarknaden bedöms öka kraftigt under första halvåret. Av allt att döma blir produktionsuppgången tillräckligt stabil för att företagen ska våga börja nyanställa igen och fram till i höst förväntas en måttlig ökning av sysselsättningen inom tillverkningsindustrin.
Vändning i byggbranschen
Byggbranschen har drabbats hårt av de svaga bygginvesteringarna de senaste åren men trots detta har läget förbättrats betydligt. Konjunkturindex har stigit från minus 27 till minus 8. Allra bäst är byggkonjunkturen i Sjuhärad, medan byggföretagen i Skaraborg fortfarande upplever en svag konjunktur. I Skaraborg förväntas ett fortsatt ansträngt läge till hösten. I övriga delregioner förväntas en fortsatt förbättring av konjunkturen och nyanställningar. Bilhandeln i Västra Götaland har genomgått en närmast dramatisk ökning det senaste året. Vändningen kom under förra sommaren med en stark ökning av efterfrågan senare under hösten. Två av tre bilhandlare räknar med fortsatt stigande försäljning under första halvåret i år. Uppgången ser ut att fortsätta kommande halvår. Sju av tio företag tror på en ännu starkare konjunktur. Om prognosen slår in kommer bilhandeln att uppleva en högkonjunktur till hösten.
Snabbare återhämtning i Västra Götaland än för riket
Jämfört med övriga Sverige hävdar sig Västra Götaland väl. Under fjärde kvartalet 2009 hade omsättningen inom näringslivet ökat med 2,6 procent från fjärde kvartalet 2008. Under samma period ökade omsättningen för näringslivet i Sverige bara med 0,2 procent.
Fakta:
Konjunkturbarometern bygger på en postenkät till drygt 1 000 företag inom olika brancher. Undersökningen är gjord av Statistiska Centralbyrån på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Konjunkturindex kan variera från minus100 till plus100. Värdet 0 med en toleransgräns på ca plus eller minus15 enheter anger Läget för en normalkonjunktur, minus100 anger en nattsvart lågkonjunktur och plus100 står för en överhettad högkonjunktur. Gränserna för lågkonjunktur och högkonjunktur kan schablonmässigt sättas till index minus 40 respektive plus 40

Senast uppdaterad: 2010-05-27 11:06
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Förtroendet för vården ökar
Förtroendet för vården i Västra Götalandsregionen stiger. Tre av fyra invånare i Västra Götaland upplever att de har tillgång till den vård de behöver. Det är en ökning med 14 procent sedan 2002.
Det är Västra Götalandsregionens uppföljning av Vårdbarometern, som redovisar siffrorna. Det är åttonde året i rad som man har undersökt den vuxna befolkningens attityder till och erfarenheter av hälso- och sjukvården.
– Vi ser en stadig ökning med en allt nöjdare befolkning. Det är resultatet av ett ständigt förbättringsarbete, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist.
Många är väldigt nöjda
Flera tillgänglighetssatsningar har gjorts i vården, till exempel införandet av vårdgarantin år 2005. Tre av fyra i årets undersökning upplever också att de har tillgång till den vård de behöver. Andelen har därmed ökat med 14 procentenheter sedan år 2002.
Men det finns skillnader i uppfattning mellan människor i Västra Götaland:
• Invånarna i Östra Skaraborg och Sjuhärad är mest nöjda – 82 respektive 81 procent anser att de har tillgång till den vård de behöver.
• I Norra Bohuslän, Dalsland och Nordöstra Göteborg är invånarna inte lika nöjda – här ligger siffrorna på 65, 69 respektive 73 procent. ’
Ett större utbud
– Det kan finnas olika orsaker till detta, menar Lars-Olof Rönnqvist. Nordöstra Göteborg har tidigare haft få utbudspunkter, men där har det under det senaste året etablerats flera nya vårdcentraler. Vi har också skapat Angereds Närsjukhus.
Det finns också andra områden, där siffrorna skiljer sig åt:
• Personer som är äldre än 65 år och personer som mår bra eller mycket bra är som helhet mer nöjda med vården än övriga.
• De som besökt vården högre förtroende än de som inte gjort det.
• Personer som är födda utanför Sverige anser sig i lägre utsträckning ha tillgång till den vård de behöver.
Fakta:
Vårdbarometern är en rullande befolkningsundersökning som genomförs i nästan hela landet. Med hjälp av Vårdbarometern kan den vuxna befolkningens attityder till hälso- och sjukvården kontinuerligt läsas av. Källa: SKL

Senast uppdaterad: 2010-05-26 15:56
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Ekonomin bättre än väntat
År 2010 har börjat bra för Västra Götalandsregionen. Prognosen för helårsresultatet är 350 miljoner kronor, en förbättring med 264 miljoner kronor jämfört med 2009.
Jämfört med budgeten för 2010 är resultatet i helårsprognosen drygt en miljard kronor bättre. Förklaringen till detta är i första hand att skatteintäkterna bedöms bli högre och kostnaderna för pensioner lägre jämfört med när budgeten lades.
– Vi har en ekonomi i balans. Det arbete som påbörjades 2009 för att minska kostnaderna inom Västra Götalandsregionen börjar ge resultat, säger ekonomidirektör Mats Friberg i en kommentar till delårsrapporten.
Oro för utvecklingen
Han fortsätter:
– Dock har oron för konjunkturutvecklingen tagit ny fart när nu flertalet av euro-områdets länder påtagligt tvingats dra ner på sina budgetunderskott. Återhämtningen för kommun- och landstingssektorn kommer sannolikt att ta tid. Regiondirektör Johan Assarsson poängterar följande:
– Nu är det viktigt att verksamheterna under resten av 2010 fortsätter sitt utmärkta arbete med att minska kostnadsökningstakten och anpassa antalet anställda. Antalet anställda och antalet årsarbetare – det vill säga antalet anställda omräknat i heltidstjänster - fortsätter att minska.
Även sjukfrånvaron, framförallt långtidssjukfrånvaron fortsätter att minska, både för män och för kvinnor.
Klarar bemanning på egen hand
Dessutom har sjukhusen och primärvården varit mindre beroende av bemanningsföretagen. Kostnaderna för dessa tjänster har nämligen också minskat, på både sjukhusen och inom primärvården.
Delårsrapporten visar också, att de ekonomiska konsekvenserna av VG Primärvård hittills har kunnat hållas inom de planerade omställningskostnaderna. I samband med att vårdvalsmodellen VG Primärvård infördes i oktober förra året öppnade drygt 60 nya privata vårdcentraler, vilket lett till ett minskat uppdrag till Västra Götalandsregionens vårdcentraler. Personalanpassningen har gått smidigare än förväntat och därmed har övertaligheten blivit lägre än vad som befarades.

Senast uppdaterad: 2010-05-26 11:43
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Nytt varumärke kan ge Dalsland ett lyft
Ur Skog kan bli varumärket som skapar nya produkter och arbetstillfällen i Dalsland. Västra Götalandsregionen tror på idén och bidrar med en miljon kronor under två år.
Västra Götalandsregionen beviljar nya medel för affärsutveckling av så kallade kultursystem.
– Från början hade vi 65 olika intressanta projekt att välja emellan. Vi valde ut tio stycken som fick göra förstudier och av dem gick fem vidare till utvecklingsprojekt som nu får max en halv miljon kronor per år under två år, säger Anders Persson vid Västra Götalandsregionens regionutvecklingssekretariat.
Drivkraften är viktig
Vad är syftet med den här satsningen?
– Att utveckla företagandet inom kulturområdet, bättre ta tillvara kulturen som drivkraft i den lokala och regionala utvecklingen samt skapa bättre förutsättningar för aktörer att leva på sitt kulturutövande och sin kompetens, säger Anders Persson.
Ur Skog är ett av dessa fem projekt som vill ta fram produkter ur material från skogen som kan ge förutsättningar till nystart och utveckling av befintliga kulturföretag i Dalsland.
Planerar ett produktionsbolag
Kultursystemet består av Stenebyskolan, Dalslands konstmuseum, konstnärskollektivet Not Quite och Halmens hus. De samarbetar redan i dag och planerar nu, bland annat, att starta ett produktionsbolag och stärka varumärket Dalsland med att ta fram unika profilprodukter ur skogen.
– Om vi lyckas kan vi både skapa nya produkter och arbetstillfällen. Vi vill skapa en kollektion av produkter med en design som signalerar hållbarhet och funktionalitet, är vackra och ger ett unikt mervärde eftersom de kommer från Dalsland, med lokala råvaror och lokal tillverkning säger projektledaren för Ur Skog, Helen Backlund vid Dalslands konstmuseum.
Idéer från andra håll
Hon berättar att de fyra ovan nämnda aktörerna vill samarbeta med fler kulturentreprenörer för att hjälpa Dalsland framåt.
– Under de här två åren ska vi även anordna flera seminarier med riktigt bra föreläsare som kan lära oss kulturföretagare mer om varumärkesbyggande, storytelling, marknadsföring och hur man utvecklar affärsidéer, säger Helen Backlund.
Fakta:
Kultursystemen består av kulturaktörer, utbildningar, organisationer och föreningar som samarbetar med andra samhällssektorer för att skapa en långsiktig, bärkraftig försörjning och lokal utveckling. Övriga fyra kultursystem som får max en miljon under två år för affärsutvecklingen är följande: ”Hammarkullen 365”, ”Kultursystem.nu", ”Vallevägen världens vackraste väg” samt ”Affärsutveckling i kultursystem”.

Senast uppdaterad: 2010-05-21 11:05
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av
Allt populärare med energieffektiva hus
Västra Götalandsregionens treåriga program för energieffektiva byggnader kommer att få en fortsättning. Andelen nya passivhus ökar och kommunerna har en jättechans att minska energianvändningen under de närmaste femtio åren.
Uppvärmningen av bostäder och lokaler står för cirka en tredjedel av energianvändningen i Sverige.
Här finns alltså mycket att göra.
Västra Götalandsregionen driver sedan hösten 2007 programmet för energieffektiva byggnader.
Minska klimatpåverkan
Programmet innehåller flera delar:
• Demonstrationsobjekt, som visar att energisnåla hus - så kallade passivhus - har hög komfort och god ekonomi.
• Det ska bidra till att Västra Götaland blir ledande på att minska klimatpåverkan från energianvändning i byggnader.
• Det ska stärka den västsvenska byggmarknadens försprång i utveckling av energieffektivt byggande, både vid renovering och nybyggnation.
– Programmet avslutas under hösten 2010, men eftersom detta är ett av våra största områden så kan jag redan nu säga att det kommer att få någon form av uppföljare, säger Per Olov Blom, ordförande i Västra Götalandsregionens miljönämnd.
Andelen passivhus ökar
Bland annat tack vare Västra Götalandsregionens treåriga program, så ökar andelen passivhus stadigt i Västra Götaland – från tre procent 2008 till nästan fem procent 2009. Trenden för 2010 pekar på åtta procent.
Kommunerna i Västra Götaland har en stor möjlighet att minska energianvändningen i många av sina fastigheter. Inom de närmaste åren börjar många stora renoveringar av flerfamiljsbostäderna i Västra Götaland. Bostäderna ingick i det så kallade Miljonprogrammet för att få fram fler lägenheter.
– Detta måste utnyttjas för att rejält minska energiåtgången till uppvärmning av hus, för det dröjer 50 år till nästa tillfälle, säger Per Olov Blom.
Enligt honom är många kommuner redan på spåret, men många fler måste hänga på.
– Den högre investeringskostnaden vid renoveringen betalar sig inom 10 år. Sedan är det ren vinst, säger Per Olov Blom (C), ordförande Västra Götalandsregionens miljönämnd.
Fakta:
Västra Götalandsregionen satsar 24 miljoner kronor har i sitt treåriga program utöver demonstrationsobjekt även satsat på kompetensutveckling, forskning och utveckling, samverkan och stöd till byggbranschens aktörer och kommunerna. En viktig aktör är det Passivhuscentrum, ett samarbete mellan Västra Götalandsregionen och Alingsås kommun som startades 2007.

Senast uppdaterad: 2010-05-20 11:01
Publicerad av: ,
Denna sida är en del av