Biogasanläggningrn på Sötåsen invigdes sommaren 2008. Den används både i utbildningen av eleverna och för studiebesök och kortare utbildningar.
Det kan vara ett riktigt skitjobb att utveckla framtidens hållbara energikällor, men någon måste ju göra det. Och de inblandade i naturbruksgymnasiet Sötåsens biogasproduktion är både stolta och glada över arbetet de utför.
– Det vi gör är att förvandla gödsel till ljus och värme och det är ju en fantastisk uppgift, säger skolans rektor Per Hallén.
Den här dagen är det fullt på Sötåsens gästparkering. Ingen ovanlig syn eftersom skolan ofta har besök utifrån. Orsaken just denna gång är ett seminarium om biogas. Det är forskare, konsulter och jordbrukare som har samlats för att ta del av och diskutera de senaste rönen på området.
– Vårt mål är att Sötåsen ska vara en helt fossilfri skola 2015, berättar rektorn Per Hallén i sin välkomsthälsning. Fokus under dagen är hur processen att framställa biogas från gödsel kan bli effektivare.
Största utmaningen
– Den största utmaningen är att få ut mer energi i relation till den råvara och den energi som tillförs processen, teaterviskar Johan Emanuelsson, lärare i ämnet energi på skolan, inte minst därför att vi arbetar med att utveckla småskalig, gårdsbaserad produktion av biogas.
Han utvecklar resonemanget:
– En biogasanläggning innebär att lantbrukare både kan spara pengar på att producera sin egen energi och tjäna pengar på att sälja den energi de inte behöver. På det sättet är det både en miljöfråga och affärsmöjlighet för lantbruket. Men ska det vara möjligt för enskilda lantbrukare att skaffa en biogasanläggning måste de kunna räkna hem investeringen, det handlar ändå om runt 5 miljoner kronor, och då måste effektiviteten öka.
Framtidens gröna entreprenörer
Det är ungefär så långt en lekman hänger med. Sedan övergår diskussionerna på seminariet i detaljerade, initierade och engagerade resonemang om gödselsorter på mikrobiologisk nivå. Resonemang som visserligen är fascinerande att försöka följa, men omöjliga att förstå om man inte är mycket insatt.
Per Hallén kommer till räddning. Hans kontor, i ett vackert gult trähus alldeles intill biogasanläggningen, har inte bara utsikt över skolans åkermark, utan har också en stor whiteboard som han använder för att pedagogiskt förklara bakgrunden till skolans biogasprojekt.
– Vårt uppdrag är att utbilda unga och vuxna i ämnen som rör djur, natur, miljö och teknik, men också att arbeta för att utveckla gröna näringar. Som en röd, eller grön, tråd genom verksamheten löper begreppet ”hållbar utveckling”, börjar han.
Vilket bland annat gör att listan på åtgärder inom skolans miljöarbete under 2011 är nio sidor lång och innehåller rubriker som ekologiskt lantbruk, KRAV-godkänt kök, miljöutbildning, transporter och energi.
– Biogasanläggningen fyller i det sammanhanget ett trefaldigt syfte, fortsätter Per Hallén. Den bidrar till hållbar utveckling, den används i undervisningen och är också ett exempel på affärsmöjligheter inom miljösektorn. Vi vill gärna se våra elever som framtidens gröna entreprenörer.
Nödvändig kunskap
Biogasanläggningen är också del i ett större energikoncept som Sötåsen nu utvecklar, med bland annat vind- och solenergi, smarta elnät och, inte minst, en uppgradering av biogasen så att den också kan användas som fordonsgas.
– Det innebär att vi kan visa upp ett helhetskoncept för hållbar energiförsörjning, säger Per Hallén.
På vägen till anläggningen stöter vi sedan ihop med eleverna Elin Livchitz från Katrineholm, Rustan Bäcklin från Borås och Christian Widén Andersson från Mariestad. De läser jordbruk och djurvård men får som alla elever en introduktion i alternativ energianvändning.
– Jo, det är väldigt viktigt att vi lär oss om miljövänliga energikällor, säger de lite pliktskyldigt, för deras lärare Johan Emanuelsson står ju bredvid och lyssnar.
Om de inte utstrålar den riktiga entusiasmen för biogas (och vilken 16-åring gör det?) kommer de på Sötåsen i alla fall i kontakt med en teknik som de med all säkerhet kommer att behöva ha kunskap om i framtiden.
Framtidens miljövänliga energi
Men hur är det nu med doften, kanske någon undrar? Jo, tack bra, det luktar inte särskilt mycket eller särskilt illa vid en biogasanläggning, trots att det är gödsel som används för att utvinna gasen. Dessutom luktar den gödsel som sprids på åkrarna efter att ha passerat en biogasanläggning mindre än gödsel som, så att säga, kommer direkt från källan. I Sötåsens fall från bakdelen på skolans kossor och grisar.
– Skriv att doftreduceringen är en fördel för allmänheten, föreslår Johan Emanuelsson när vi klättrat upp på en rötkammare där gasen produceras och ser ut över anläggningen.
Jovisst. Det är väl bra att slippa obehaglig doft när man kör förbi en åker. Fast det står större saker på spel här. Utvecklingen av effektiva biogasanläggningar handlar ju om att säkra framtida tillgång på miljövänlig energi. Eller annorlunda uttryckt: den handlar om att du och jag ska kunna fortsätta ha ljus och värme i våra hem och fortsätta skjutsa våra ungar till fotbollsträningar, utan att ödelägga vår planet och även efter att de fossila bränslena tagit slut Vad är väl lite skitdoft då?
TEXT: David Björklund
FOTO: Sören Håkanlind