Transplantationskoordinator Charlotte Lovén är på väg med organ till en väntande mottagare på Sahlgrenska Universitetssjukhusets transplantationscentrum
Vilka organ kan doneras?
Hjärta, lungor, lever, tarmar, njurar och bukspottskörtel. Man kan dessutom donera vävnader som hjärtklaffar, hud och hornhinnor. Benmärg doneras av levande givare.
Vem får donera?
I levande livet är nästan alla potentiella donatorer. Några åldersgränser finns inte. Det finns 80-åringar som kunnat donera en njure eller en lever. Barndonatorer behövs alltid. I många fall kan även sjuka människor donera de organ som inte är påverkade av sjukdomen. Hiv-positiva får inte donera och inte heller aktiva, intravenösa missbrukare. Det är viktigt att veta att man inte själv behöver ta ansvar för om organen lämpar sig för donation. Den som sagt ja till att donera kommer att utredas medicinskt om donation blir aktuellt.
Hur avgör man vem som blir donator?
Det är bara de som avlider när de vårdas i respirator som kan donera organ. Det beror på att organen måste vara försörjda med syresatt blod hela tiden. Vårdas man i respirator kan hjärtat fortsätta slå trots att hjärnan inte längre fungerar. Den vanligaste dödsorsaken är hjärnblödning men man kan också ha drabbats av exempelvis skallskador eller långvarig syrebrist.
Är det annorlunda med vävnader?
Ja. Vävnader som hjärtklaffar, hornhinnor och hud klarar sig utan blodcirkulation. Därför är vävnadsdonation möjlig vid de flesta typer av dödsfall. Vävnader kan förvaras utanför kroppen under längre tid och sparas i vävnadsbanker till lämpliga mottagare.
Kan min inställning till donation påverka vården jag får?
Nej. Alla resurser läggs på att rädda ditt liv. Din inställning till donation kontrolleras inte förrän efter dödförklaringen. Därmed kan den heller inte påverka vården.
Finns det ingen chans att en hjärndöd vaknar upp?
Nej. Vid en total hjärninfarkt, alltså det man kallar för hjärndöd, upphör alla hjärnans funktioner oåterkalleligt att fungera. Det krävs två läkarundersökningar som utförs med minst två timmars mellanrum för att fastslå detta. Däremot kan man vakna upp om man ligger i koma. Då är hjärnans funktioner nedsatta men har inte upphört helt. Det är stor skillnad på dessa två tillstånd.
Hur går själva organdonationen till?
Efter dödförklaringen får donatorn ligga i respirator i max 24 timmar, i väntan på uttagsoperationen. Den går till precis som när man opererar en levande patient, med stor respekt. Efteråt syr man ihop såret och lägger ett vanligt förband. Kroppen ser inte konstig ut. Donationen fördröjer inte begravningen.
Kan man donera medan man lever?
Ja, den som är frisk kan donera sin ena njure. Det vanligaste är att en familjemedlem eller vän donerar. Det går också att donera en njure anonymt till en helt okänd människa. Man kan även donera en del av sin lever. Ofta är det en förälder som ger en del av sin lever till sitt barn.
Varför ska jag donera?
Drygt 600 människor i Sverige står i transplantationskön idag. Det är barn och vuxna med akut sjukdomsförlopp eller en svår kronisk sjukdom. För dem som väntar på hjärta, lungor, lever eller tarm finns inga alternativa behandlingar – de dör om de inte får ett nytt organ. De som väntar på en ny njure måste gå i dialys tills en donator hittas. Vem som helst av oss kan komma att bli antingen en organdonator eller en mottagare. Ingen vet i förväg. Men en förutsättning för att kunna rädda en sjuk människa genom transplantation, är att det finns en annan människa som varit givmild nog att vilja donera sina organ efter sin död. Idag är efterfrågan på organ större än tillgången. Därför hinner människor dö i transplantationskön innan man hittar ett nytt organ till dem.
Finns det inga andra sätt att få fram organ?
Nej, inte i nuläget. Forskning pågår och kanske kommer man i framtiden att kunna framställa organ på konstgjord väg eller använda djurorgan.
Vem bestämmer om mina organ ska doneras?
Du själv! Om du gjort din vilja känd så gäller den. Den kan ingen annan ändra på. Vad händer om jag inte tar ställning? Då frågar man dina anhöriga om de vet om du ville donera. Om ingen känd vilja framkommer så säger lagen att dina organ ska omhändertas. Dina anhöriga har då rätt att lägga in sitt veto. Säger de nej, så blir det ingen donation.
Hur visar jag vad jag vill?
Genom att anmäla dig till donationsregistret. Det går att göra på www.donationsradet.se. Du kan också ringa Socialstyrelsens växel 075-247 30 00 så kopplar de dig till rätt person. Genom att fylla i ett donationskort att ha i plånboken. Det finns att hämta på apoteket eller din vårdcentral. Genom att prata med dina anhöriga.
Kan jag ångra mig?
Ja, det är alltid den senast kända viljan som gäller. Om du exempelvis har anmält att du vill donera organ till donationsregistret men senare sagt något annat till dina anhöriga så är det det senaste som gäller, även om det bara är muntligt. Det går också bra att göra en ny anmälan till registret. Läs mer på: www.donationsradet.se
FAKTA TRANSPLANTATIONSCENTRUM
Transplantationscentrum på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg är Sveriges största transplantationsenhet. Det är också den enda enheten i Skandinavien som transplanterar alla organ. Mellan 1/1-31/10 2009 transplanterades organ från 46 donatorer. Det innebär att: 120 personer fick en ny njure (6 utav dem fick dessutom ny bukspottskörtel)
80 personer fick en ny lever
28 personer fick ett nytt hjärta
31 personer fick nya lungor
2 personer fick ny tarm Det innebär också att 2009 kommer att bli året då fler personer än någonsin fick nya organ här. Men många mycket svårt sjuka människor väntar fortfarande på nya organ.
I transplantationscentrums kö väntar:
* 190 människor på en ny njure (5 utav dem behöver dessutom en bukspottskörtel)
* 27 personer på en ny lever
* 7 personer på ett nytt hjärta
* 7 personer på nya lungor
* 1 person på ny tarm
Teckenspråk, Hur går det till? Frågor och svar om organdonation
Text: Jeanette Bergenstav
Foto: Patrik Bergenstav