Många unga mår allt sämre

Björn Magnér
Folkhälsan i Sverige blomstrar på många områden och vi lever allt längre. Samtidigt mår unga allt sämre. Fler skolbarn lider av stress, huvudvärk och magont. Unga människor vårdas oftare för depressioner, ångest och självmordsförsök.
– Jag är rädd att vi har skapat ett samhälle som inte är särskilt bra för barnen, säger Björn Magnér, specialist i barn- och ungdomspsykiatri.

 
Omkring 140 unga människor i Sverige tar sitt liv varje år. Ett trettiotal av dem är barn under 17 år. Fler än 1 300 barn vårdas i sluten vård efter att med flit ha skadat sig själva. Bakom varje alarmerande siffra finns en ung människa som har slutat skratta, slutat längta och, i värsta fall, slutat vilja leva.
– Problemen har blivit svårare och kryper längre ner i åldrarna. Jag träffar åttaåringar som säger att de inte vill leva längre, berättar överläkare Björn Magnér på Barn och Ungdomspsykiatrin, BUP, i Gamlestan i Göteborg.
Han menar att vårt moderna samhälle inneburit stora försämringar för våra unga.
– Idag är ekonomin så avgörande för hur vi formar våra liv och det kan lätt bli på barnens bekostnad. Stress är en inbyggd del av systemet och att stress och depression hänger ihop, det vet vi. I en tid då allt bara snurrar fortare och kraven på barnen växer, både i skolan och på fritiden, så är de vuxna kring barnen viktigare än någonsin.
– Närheten till en vuxen fungerar som ett skyddsnät mot stress. Men det skyddet har försvagats. Både genom allt större barngrupper i förskola och skola men också i familjen, säger Björn Magnér och konstaterar att tiden vi spenderar med våra barn sjunkit påtagligt bara sedan 90-talet.

Hungrar efter vuxenkontakt

– Att redan som liten få budskapet ”ingen har tid med mig” kan skapa en grogrund för depressioner. Bland de unga som kommer till oss så finns det en tydlig hunger efter vuxenkontakt. Och barnen som ringer till BRIS uppger att det de saknar mest är en vuxen att prata med, förklarar Björn Magnér.
Han berättar att en av de enklaste och mest effektiva behandlingsåtgärderna i lindriga fall, kan vara att skriva ett intyg för vård av barn.
– Då får föräldern möjlighet att spendera mer tid tillsammans med sitt barn som mår dåligt. Det kan göra underverk på bara några veckor.
Björn Magnér skulle önska att föräldrar gavs större möjligheter att jobba deltid. Han tror också att en lugnare skolmiljö med mindre prestationshets och mer estetiska ämnen på schemat skulle göra skillnad. – Att barn rör sig mindre och är mer inomhus idag, kan också bidra till den psykiska ohälsan. Forskning visar att både fysisk aktivitet och ljus kan förebygga depressioner. 

Vem drabbas av psykisk ohälsa?

Vem som helst kan drabbas. Givetvis spelar det roll vem man är och vad man har med sig i bagaget. Vi är alla olika sårbara för psykisk ohälsa vid olika tidpunkter i livet. Genetiska förutsättningar, livsupplevelser och relationer samverkar. I vissa fall kan rent fysiska orsaker, som störningar i sköldkörtelns hormonproduktion eller brist på D-vitamin, ligga bakom en depression. En del unga blir deprimerade för att livet farit hårt fram med dem. Eller så har ”ingenting” hänt, åtminstone ingen tydlig, yttre omständighet. – Det pågår en biologisk revolution i en tonårings kropp. Den påverkar humöret och kan vara nog så svår att hantera. Puberteten är också en sårbar fas då tidigare, obearbetade känslor kan komma upp till ytan, förklarar Björn Magnér.
Han återkommer till problematiken kring alla de krav som dagens unga upplever.
– En tonåring befinner sig i brytpunkten mellan vuxenlivet och sin barndom. Den som tvingats vara vuxen för tidigt – klara sig själv efter skolan, fixa sin mat och sina läxor – kanske inte känner sig färdig med att vara barn. Då kan tonåren leda till en sorg istället för att vara en kick inför det spännande vuxenlivet.
Men en depression måste inte vara av ondo. Det kan också vara kroppens sätt att säga stopp, ett försök till självläkning.
– Många ungdomar driver sig så hårt att de riskerar att förlora kontakten med sitt inre. De är ambitiösa och duktiga och tränar, pluggar och umgås i en väldig fart. Men så tar orken bara slut. Då kan det vara nödvändigt med en timeout för att bli hel och kunna gå vidare.

Var går gränsen mellan vanlig tonårsdeppighet och depression?

Känslostormar, deppighet och svarta tankar är något som många unga upplever och det är svårt att säga exakt var gränsen för depression går. Normala humörsvängningar pågår i regel under ganska korta perioder. Håller de i sig vecka in och vecka ut så kan det vara dags att söka hjälp. Om svängningarna spänner mellan djupa deppighetsdalar och euforiska lyckotoppar så finns det mindre anledning till oro, än om det bara lutar åt det mörka hållet. Den som är deprimerad har ofta svårt att få vardagen att fungera. Ett annat tecken kan vara när en tonåring drar sig undan sociala kontakter under en längre tid. Struntar i att gå till träningen, vill inte träffa kompisar och låser mest in sig på sitt rum. Björn Magnér ser också att allt fler, framförallt killar, hamnar i riskzonen när de stänger in sig med sin dator och spelar nästan oavbrutet. – När de vänder på dygnet och inte vill träffa sina vänner i verkliga livet har det gått för långt.
Det är vanligt att deprimerade barn och ungdomar klagar på kroppsliga symptom, som till exempel huvudvärk eller magont, istället för att tala om psykiska besvvär.

Fotnot: De statistiska uppgifterna är baserade på barn som kommit i kontakt med sjukvården. Vad beträffar självmordsförsök och självskadebeteende finns det alltså ett mörkertal.

Hur kan man hjälpa?

En förälder, anhörig eller kompis som bryr sig kan spela en avgörande roll i en nedstämd, ung människas liv. Mest handlar det om att finnas där. Att lyssna utan att döma.
– Det är viktigt att hon eller han får prata ut, gråta, vara arg eller förtvivlad för att kunna ta nästa steg i sin utveckling. Mänskliga relationer är läkande. Den som tillåts dra sig undan fastnar lättare i sitt tillstånd. Om tjejen eller killen stänger in sig på sitt rum så gäller det att vara envis och visa att man bryr sig, råder Björn Magnér.
Vid lindriga tillstånd kan man vända sig till skolhälsovården för att få hjälp. För unga mellan 13 och 24 år är ungdomsmottagningarna ett bra alternativ. Om nedstämdheten drar ut på tiden eller om barnet börjar få tankar på att skada sig själv eller uttrycker livsleda så ska man direkt söka hjälp hos barn- och ungdomspsykiatrin, BUP.
– Depression kan vara ett livshotande tillstånd! Barn som säger att de inte vill leva längre ska alltid tas på allvar. Då är det mycket viktigt att söka hjälp direkt, betonar Björn Magnér.

HÄR FINNS HJÄLPEN

Om ett barn under 18 år mår psykiskt dåligt kan man vända sig till en Barn- och Ungdomspsykiatrisk mottagning, BUP, för att få hjälp. Där arbetar personal med olika kompetenser, exempelvis läkare, psykologer, sjuksköterskor och socionomer, för att kunna möta barns olika behov. Det behövs ingen remiss för att få komma till BUP:s öppenvårdsmottagningar. Besöken är kostnadsfria. Barn, ungdomar eller en förälder kan ringa och boka tid. Vissa mottagningar har telefonrådgivning. Mer information om BUP och kontaktuppgifter dit kan du få på www.1177.se/vastra-gotaland Telefonnummer hittar du på Blå sidorna i telefonkatalogen eller ring ditt närmaste sjukhus växel och be att få tala med BUP.
Unga mellan 13 och 24 år som mår dåligt kan också söka hjälp på ungdomsmottagningarna. Läs mer på www.umo.se
Till Nationella hjälplinjen kan den som befinner sig i en psykiskt påfrestande situation eller kris ringa för att prata eller få råd. Även närstående kan ringa: 020-22 00 60
Barn som behöver någon vuxen att prata med kan ringa BRIS på telefon: 116 111 De har också en telefonlinje för vuxna: 077-150 50 50
Rädda barnens föräldratelefon: 020-786 786
Föreningen Psykisk hälsas föräldratelefon: 020-85 20 00
I en akut situation som du inte kan hantera ring 112

 

Text: Jeanette Bergenstav
Foto : Patrik Bergenstav

uiqt|wB&|wui{5%zmtrswH%vozmoqwv5{m|wui{5%zmtrswH%vozmoqwv5{muiqt|wB%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{m%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m