Regionfrågan idag

Diskussionen om att dela in Sverige i ett färre antal läns- och landsting kallas kort "Regionfrågan". Det är inte en ny fråga utan har utretts flertalet gånger sedan slutet av 50-talet. Diskussionen är ännu en gång aktuell då regeringen tillsatt en Indelningskommitté för att föreslå hur en ny indelning av Sverige bör göras. Det är Västra Götalandsregionens förhoppning att frågan går i mål denna gång.     

Läget i frågan just nudiskussionskarta

Den 30 juni lade indelningskommittén sitt delbetänkande som föreslår att Sverige delas in i sex stora regioner och att tre bildas redan 2019: Västra Götaland, Svealand och Norrland och att övriga tre regioner bildas 2023. 

Västra Götalandsregionen svarade på delbetänkandet och ställde sig sammanfattningsvis bakom förslaget men med önskemålet att regionreformen inte görs i två steg utan fullt ut 2019. Det fulla remissvaret finns att hämta till höger på webbsidan.

Regeringen valde dock att inte gå vidare med förslaget i delbetänkandet till riksdagen utan nu inväntas kommiténs slutbetänkande i augusti 2017.

Våra skäl att vilja få till en regionreform

Västra Götaland är redan idag en stor region med alla de förutsättningsr som krävs för att klara av det regionala ansvaret enligt de utgångspunkter som Indelningskommitén anger. Vårt mål är således inte att själva bli större. Men vi är del i, och beroende av, ett större nationellt, europeiskt och globalt sammanhang. Så att Sverige har en samhällsapparat och indelning som är effektiv, och främjar samverkan mellan de olika samhälleliga nivåerna, påverkar således även Västra Götalands förmåga att nå sina egna mål och dess förutsättningar att utvecklas. Och om man vill se en förändring av helheten så måste man vara villiga att förändras själva. Det är den övergripande förklaringen och resonemanget till att vi driver frågan om en regionreform.

På en lite mer detaljerad nivå är några av de huvudsakliga skälen följande:

  • En mindre rörig svensk samhällsapparat och ett mer effektivt beslutsfattande och genomförande av reformer.
  • Uppnå en jämlik och högkvalitativ hälso- och sjukvård i hela Sverige.
  • Bättre matchning mot den statliga närvaron i landet
  • Bättre matchning mot arbetsmarknadsregionerna
  • Bereda väg för utvidgat regionalt ansvar inom områden som t ex arbetsmarknadspolitiken
  • Öka utvecklingstakten i Sverige då stora jämbördiga regioner är de som driver utvecklingen och kunskapen framåt
  • Stärka demokratin då viktigt ansvar kan flyttas från statlig till regional nivå. Ansvarsutkrävande kan ställas för hela sjukvårdskedjan – inte bara delar. Det blir mer begripligt vad en region ansvarar för. 

Indelningskommittén

I juli 2015 tillsatte regeringen en kommitté, inte med uppdrag att utreda om Sverige behöver färre jämnstarka regioner, utan för att föreslå hur en indelning av Sverige i väsentligt färre län och landsting bör se ut. Det är ett uppdrag som ligger väl i linje med den påverkansagenda som Västra Götalandsregionen har antagit. Som en del i arbetet bistår vi därmed med erfarenhet och argument för varför det är bra om Sverige delas in i färre och större regioner. Det gör vi  exempelvis genom erfarenhetsseminarier, studiebesök och rapporter som publiceras efter hand på den här sidan.

Utgångspunkter för indelning

Indelningskommittén har tagit fram ett antal utgångspunkter för indelning utifrån de svar som skickats in från bland annat regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen om kriterier för indelning. Utgångspunkterna är:

  • Jämnstarka regioner
  • Kapacitet att bygga strukturer för regional utveckling
  • Förmåga att ansvara för regionsjukvård
  • Utgå från befintliga samverkansmönster

Diskussionskarta föreslår sex regioner

Som en del av indelningskommitténs arbete har en diskussionskarta tagits fram som föreslår att Sveriges 21 befintliga regioner och landsting görs om till sex jämnstarka regioner. Där föreslås Västra Götalandsregionen gå samman med Värmland och Halland. Kartan var inte tänkt som ett slutgiltligt förslag utan just som ett underlag för fortsatta diskussioner. Men efter kommitténs diskussioner med de föreslagna sex regionerna bedömmer de att kartan har stöd i landet varpå de meddelat att den således kommer utgöra det slutgiltiga förslaget till indelning.

Ansvarskommittén

2003 uppdrog riksdagen åt  Ansvarskommittén att utreda den framtida samhällsorganisationen i Sverige. I uppdraget ingick också att utvärdera försöken med ändrat regionalt utvecklingsansvar.

I sitt slutbetänkande 2007 föreslog kommittén att Sverige skulle delas upp i 6-9 regionkommuner med ansvar både för hälso- och sjukvård och regional utveckling. Ansvar och verksamheter skulle se ut ungefär som i Västra Götalandsregionen idag, men med fler ansvarsområden på sikt. Länen skulle ha motsvarande indelning i 6-9 län och länsstyrelsernas myndighetsroll skulle renodlas. (I högerkolumnen finns en länk till slutbetänkandet.)

Efter ansvarskommitténs betänkande började många landsting diskutera samgående och regionbildning i olika konstellationer. Bland annat diskuterades ett samgående mellan Västra Götalandsregionen och Värmland under 2008-2011.

Ansvarskommittén föreslog också att de pågående försöksverksamheterna i bland annat Västra Götaland skulle pemanentas. Det är det enda av Ansvarskommitténs förslag som lett till ett riksdagsbeslut.

Västra Götalandsregionens ansvarsberedning

I Västra Götalandsregionen fanns 2004-2010 en politisk grupp, Ansvarsberedningen, som följde Ansvarskommitténs arbete och frågan om den regionala ansvarsfördelningen. Beredningen tillsattes av regionfullmäktige
Läs mer om ansvarsberedningens arbete via länken i högerkolumnen.

Lokalt och regionalt förankrade initiativ

2010 beslöt riksdagen att permanenta regionutvecklingsansvaret i försöksregionerna. I samband med beslutet uttalade riksdagen att ansökningar om att ta över dessa uppgifter kan beviljas om de bygger på ett lokalt och regionalt förankrat initiativ. Hur brett stödet behöver vara har inte klargjorts och har tolkats på olika sätt. Många av de sammanslagningar som diskuterats på olika håll har numera lagts på is – av flera skäl. Däremot har ett antal landsting ansökt hos regeringen om att få överta regionutvecklingsansvaret från ”sin” länsstyrelse. 

Ojämn regional organisation

Just nu har Sverige en så kallad asymmetrisk regional organisation med fyra olika stora regioner (Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Halland och Region Gotland), ett antal ”vanliga” landsting, 13 regionförbund med ansvar för regional utveckling, fyra länsstyrelser med ansvar för regional utveckling och 16 som inte har det. 

Den regionala förvaltningen utreds

2009 inledde den statliga utredningen ”Den statliga regionala förvaltningen” sitt arbete. Uppdraget är att lämna förslag som innebär att den statliga regionala förvaltningen blir tydligare, mer samordnad och ändamålsenlig. Utredaren, Mats Sjöstrand, ser bland annat över länsstyrelsernas uppgifter, länsindelningen och den regionala ansvarsfördelningen. Utredningen följs med stort intresse i landstingsvärlden. Resultatet ska redovisas i december 2012. 

Sveriges kommuner och landsting (SKL)

SKL är kommunernas, landstingens och regionernas gemensamma arbetsgivar- och intresseorganisation. SKL har tagit tydlig ställning i regionfrågan: ”Sveriges Kommuner och Landsting vill ha större folkvalda regioner för att skapa förutsättningar för regional utveckling och för att klara framtidens sjukvård.” I högerkolumnen finns en länk till SKL:s regionssidor.

 

uiqt|wBxi|zqs5rmv{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mxi|zqs5rmv{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wB%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{m%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m