Textinnehållet Juridisk information

Dokumentation konferens 24-25.5

Dokumentation från konferensen "Att bilda och driva en region", 24-25 maj 2007

Den 24-25 maj 2007 arrangerade Västra Götalandsregionen och Reväst, Styrelsen för regional forskning i Västsverige, konferensen ”Att bilda och driva en region.” Syftet var att redovisa hur det gick till att bilda det nya och större länet Västra Götaland och organisationen Västra Götalandsregionen och erfarenheterna från de nu snart tio år som län och region har funnits.

Bakgrunden var Ansvarskommittén förslag är att 6-9 regionkommuner ersätter dagens landsting, och att uppgifterna breddas. Västra Götalandsregionen är en av två regioner i Sverige som redan finns (Region Skåne ha motsvarande uppdrag).

Vid konferensen deltog politiker och tjänstemän i landsting, regionförbund, kommuner, myndigheter och organisationer från olika delar av Sverige, och även från Norge och Danmark.

Konferensen innehöll både redovisningar och parallella dialogpass med fördjupningar och diskussioner. Konferensprogrammet hittar du här. 

Som föreläsare, seminarieledare och resurspersoner i övrigt medverkade ledande politiker och tjänstemän från Västra Götalandsregionen och företrädare för Länsstyrelsen, kommunförbunden, Göteborgs universitet, Åbo akademi, Västsvenska Industri- och Handelskammaren och Reväst.

Nedan redovisas dokumentation från konferensen. Den innehåller ppt-presentationer, rapporter och inte minst personer att kontakta om du vill veta mer.

Övergripande information om konferensen och dokumentationen lämnas av

 

Hur det gick till att bilda län och region

Kortfakta om bildandet av Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen finns i två faktablad:

I bifogade bildserie finns kartor över länsindelningen före 1998-01-01 och det nya Västra Götalands län 1998 och kartor över landstingsindelningen före 1999-01-01 och Västra Götalandsregionen 1999-01-01. Regionorganisationen bildades ett år efter länet.

I bildserien hittar du även en karta över den lokalisering av olika offentliga verksamheter som blev resultatet av regeringens särskilde utredares arbete. Den särskilde utredaren Jan-Åke Björklund hade två uppdrag – dels att klarlägga gränserna för det nya länet och dels att föreslå var region, länsstyrelse och olika myndigheter skulle placeras.

Gränsuppdraget landade i en sammanslagning av Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs län och Skaraborgs län. Dock valde Habo och Mullsjö kommuner efter folkomröstning att tillhöra Jönköpings län. Det andra uppdraget resulterade i en decentraliserad lokalisering, där Vänersborg blev säte för Västra Götalandsregionen och Göteborg för länsstyrelsen, och en spridd lokalisering i övrigt, som fortfarande gäller i sina huvuddrag. Det finns också en karta över lokaliseringen av Västra Götalandsregionens administrativa ledning. Här är mönstret detsamma, en decentraliserad lokalisering, som för övrigt gäller även för länsstyrelsen.

Vidare beskrivs den s.k. Väststyrelseprocessen, de politiska partiernas organisation för att förbereda regionbildningen. I det arbetet, som bedrevs i 13 arbetsgrupper, lade man fast visioner för olika verksamheter och uppgiftsfördelningen mellan kommuner och region.

Varför bildades det nya?

Från början var indelningsperspektivet det viktigaste, och främst den gamla och otidsenliga länsindelningen i Göteborgsregionen. Den snabbt växande Göteborgsregionen, en sammanhållen näringslivs- och arbetsmarknadsregion, var uppdelad i tre län. Till detta kom att Göteborgs kommun var eget landsting. Det fanns alltså fyra landsting i det som sedan blev Västra Götalandsregionen. Även om ett nära samarbete hade byggts upp mellan huvudmännen, främst inom sjukvård och kollektivtrafik, var olägenheterna med den splittrade indelningen uppenbara.

Men under 1980- och 90-talet sköts indelningsperspektivet alltmer i bakgrunden och diskussionen kom alltmer att handla om bildandet av en större västsvensk region. Det hängde samman med ökade pendlingsavstånd, ökat beroende mellan regionala arbetsmarknader och insikt om att planering av t ex kommunikationer och högskoleutbildning krävde större regioner. Den fortgående europeiska integrationen, Sveriges inträde i EU och den tilltagande internationaliseringen av ekonomi och handel hade stor betydelse. Till detta kom strukturkriserna i Västsveriges näringsliv och den djupa lågkonjunkturen i början av 90-talet. Många hävdade att man måste forma större regioner för att samla resurserna och öka konkurrenskraften nationellt och internationellt.

Efterhand kopplades frågan om ett större län i Västsverige ihop med ett större politiskt ansvar för regionens utvecklingsfrågor. Länsstyrelsens huvudansvar för utvecklingsfrågorna ifrågasattes. Man borde istället eftersträva en ordning där huvudansvaret för frågorna om regionens utveckling flyttades över till de folkvalda.

Här kan du läsa det brev som sex riksdagspartier sände till regeringen i december 1996 om att ta över det regionala utvecklingsuppdraget från staten. På det hela taget drevs läns- och regionbildningen fram av lokala och regionala aktörer i Västsverige. De politiska partierna spelade en nyckelroll, men även aktörer inom näringsliv, organisationer och myndigheter var aktiva.

Samverkan mellan Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen

I juni 2006 redovisade Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen en gemensam rapport om drygt sju års erfarenhet av den förändrade ansvarsfördelningen och ytterligare något års erfarenhet av att arbeta i ett nytt och större län. I rapporten redovisas även en rad slutsatser utifrån det samarbete som skett och de erfarenheter som gjorts. Syftet är att beskriva de erfarenheter vi har av samarbetet mellan Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen och de slutsatser vi dragit under den gångna perioden. 

Västra Götalandsregionens positionsdokument

Regionfullmäktige antog i oktober 2005 ett positionsdokument om Västra Götalandsregionens roll och uppgifter som regionalt självstyrelseorgan. I dokumentet finns dels en sammanställning av erfarenheter av verksamheten så här långt, dels regionens ståndpunkter när det gäller framtida uppgifter.

Vill du veta mer, kontakta

Medborgarna och regionpolitiken

Hur ser medborgare och media på frågor som identitet, utveckling av demokratin och vad som levereras? Detta pass hade koppling till ett av huvudmålen för bildandet av Västra Götalandsregionen – att stärka demokratin.

Docent Lennart Nilsson, som är samordnare för den forskargrupp från Göteborgs universitet som har följt Västra Götalandprocessen allt sedan regionen bildades 1999, presenterade resultat kring medborgare, identitet och demokrati. Hans ppt-presentation finns här. Med demokrati och effektivitet som ledande begrepp redovisades olika aktörers bedömningar, hur de skiljer sig i olika delar av Västra Götaland, samt förändringar över tid. Vidare gjordes jämförelser med andra regioner och nivåer. Frågor som ställts är t.ex. hur intresset är för politik, möjligheter att påverka politiska beslut, hur kända politikerna är och hur man uppfattar att kommunen och regionstyrelsen sköter sina uppgifter.

Karin Engdahl, regionråd (s), redovisade hur man som regionpolitiker kan fungera i ett nytt uppdrag i en ny och större region.

I boken ”Det våras för regionen, Västsverige 1998-2005” redovisas huvudresultat från SOM-institutets (SOM står för Samhälle, Opinion, Massmedia) västsvenska undersökningar. I ett inledande kapitel analyseras medborgarnas syn på utvecklingen i det nya länet Västra Götaland och bedömningar av Västra Götalandregionen sedan bildandet 1999. Forskare från Göteborgs universitet presenterar studier inom fyra huvudområden: Politik och samhälle, Medier och kultur, Kyrka och samhälle samt Storstaden.

När det gäller böcker och rapporter som publicerats i utvärderingsprogrammet finns här en fullständig förteckning.

Besök gärna SOM-institutets hemsida www.som.gu.se. Där kan du även beställa rapporter och böcker.

Vill du veta mer, kontakta:

    

Är stort bättre? Om tillväxt-, kultur- och miljöpolitik i Västra Götaland

Bildandet av Västra Götaland och Västra Götalandsregionen innebar två stora förändringar. För det första skapades en större geografi genom sammanläggningen av de tidigare länen. För det andra gick huvudansvaret för frågor kring tillväxt och utveckling i Västra Götaland över från länsstyrelsen till det folkvalda organet. Vad har detta betytt för arbetet att stärka Västra Götalands konkurrenskraft?

I plenumpasset medverkade Kent Johansson, regionråd (c) och ordförande i regionutvecklingsnämnden, Gert-Inge Andersson, kommunstyrelsens ordförande (s) i Trollhättan och Lars Nordström, regionråd (fp) och ordförande i kulturnämnden.

Kent Johansson redovisade bl.a. det nya regionala utvecklingsuppdraget och hur utvecklingsarbetet förändrats från regionalpolitik till tillväxtpolitik, grundat på hållbar utveckling och med Vision Västra Götaland som den gemensamma plattformen. Det folkvalda mandatet och beskattningsrätten har gett ökad tydlighet, större möjligheter att samla aktörer och att ta fram resurser. Nya former för samverkan med kommunerna har byggts upp. Samarbetet har även utvecklats med länsstyrelsen.

Gert-Inge Andersson tog utgångspunkt i begreppet ”Kommunernas region” och beskrev hur kommunerna organiserat sin samverkan i fyra kommunförbund. Samarbetet mellan kommunerna och Västra Götalandsregionen har organiserats i en fast struktur med beredningsgrupper för regionutveckling, kultur och miljö, där företrädare för regionen och de fyra kommunförbunden ingår. De gemensamma plattformarna som finns med regionen, bl.a. vision och tillväxtprogram, är viktiga, och kommunerna börjar nu se resultat av samarbetet.

Lars Nordström beskrev hur kulturen har växt fram som viktig faktor både i att knyta ihop Västra Götaland till en helhet och som resurs för tillväxt och utveckling. Få områden är så viktiga som kulturen för att skapa samhörighet, det gäller både geografiskt och mellan olika folkgrupper. Inom kulturens område prövas varje insats mot hur den kan bidra till att hålla samman den nya regionen och hur kulturen kan göras mer tillgänglig för medborgarna. GöteborgsOperans andra scen i Skövde och Symfonikernas andra scen i Vara är två goda exempel.

Här finns redovisningens ppt-presentation. Titta gärna också i Vision Västra Götaland, och i det regionala tillväxtprogrammet. 

Regionförstoring har visat sig ha stor betydelse för tillväxten. Begreppet innebär att arbetsmarknaderna flätas samman, bl.a. genom bättre kommunikationer. Titta i faktabladet om regionförstoring. I ett annat faktablad beskrivs sambanden hälso- och sjukvård – tillväxt, där det också finns erfarenheter från Västra Götaland.

I de två dialogpassen om tillväxt och utveckling medverkade även Jan-Erik Wallin, kommunstyrelsens ordförande i Vara (m), Anders Källström, VD för Västsvenska Industri- och Handelskammaren, utredare Rolf Hammarling länsstyrelsen, regionutvecklingsdirektör Bertil Törsäter och Agneta Mårdsjö, chef för enheten för analys och uppföljning.

Handelskammaren har i samarbete med ett antal andra handelskamrar i Sverige tagit fram rapporten ”Tillväxtens regionala logik.” Den tar upp varför näringslivet behöver regionala grepp om en rad frågor. 

Agneta Mårdsjö beskrev hur nio styrkeområden för Västra Götaland definierats i samverkan med parterna. Områdena bygger på fakta och på politiska prioriteringar: Biomedicin och hälsa, Livsmedel, Trä, IT, Petrokemi, Fordon/transport, Upplevelsenäring, Textil samt Marint. Själva definieringen är i sig en viktig process.

Frågan om finansieringsansvar i olika projekt berördes också. I Västra Götaland står de offentliga medlen inte för mer än max 50 procent, för att få ett engagemang och långsiktig bärkraft.

Den eventuella ”konkurrens” som kan uppstå mellan olika delar av ett större geografiskt område, kommenterade Kent Johansson såhär: ”Bara för att en vinner, har inte alla andra förlorat”.

Ett särskilt dialogpass om kulturen genomfördes, se nedan.  

Vill du veta mer, kontakta:

Hälso- och sjukvården i en stor region

Vad har sammanläggningen av tre landsting och sjukvården i Göteborgs stad inneburit för sjukvården? Vilka är effekterna av den stora geografin? Detta var temat för ett plenumpass och två dialogpass.

Jonas Andersson, regionråd (fp) och ordförande i hälso- och sjukvårdsutskottet, byggde upp sin redovisning kring 5 risker, och 9 möjligheter för hälso- och sjukvården i det nya Västra Götaland.

Bland riskerna med något nytt och större finns alltid en fara för bristande sammanhållning, åtminstone i början. I en större organisation kan också frågor skymmas undan, det kan ibland vara svårare att synas. Storleken kan även innebära att jämförelser, t.ex. med riket, ofta landar i att Västra Götaland genom sin storlek hamnar på riksgenomsnittet. Vidare tar stora fusioner tid att genomföra.

Bland möjligheterna märks att en större geografi ger ett större planeringsunderlag – fler pjäser att spela med. Bättre möjligheter skapas till jämlik vård och interna jämförelser underlättas. De medicinska sektorsråden har här stor betydelse. Resurserna ökar för kvalificerade utredningar och utveckling. Vidare kan universitetssjukhuset spela en viktig roll som motor för medicinsk utveckling m.m. Möjlighet finns att sprida resurser till hela regionen. 

I de två dialogpassen medverkade även Lars-Göran Moberg, kanslichef, Peter Lönnroth, bitr hälso- och sjukvårdsdirektör och Bengt Kron, analyschef. Utöver de perspektiv som Jonas Andersson redovisade togs här upp områden som organisation och styrmodell, prioriteringar, FoU och vårdprogramarbete samt frågor kring uppföljning, nyckeltal och utvärdering.

Vill du veta mer, kontakta:

Kulturen som sammanbindande faktor (dialogpass)

I dialogpasset om kulturen som sammanbindande faktor medverkade Lars Nordström, regionråd (fp) och ordförande i kulturnämnden och Kristian Berg, kulturchef i Västra Götalandsregionen.

När regionen bildades var det svårt att se och uppleva vad som band samman t.ex. Skaraborg och Göteborg. Även om Västra Götalands olika delar kommit varandra närmare finns ännu ingen regional vikänsla, och det kommer att ta tid innan regionen får en egen identitet.

Ett av de fält där nya samarbeten etablerats och gränserna brutits är kulturen. Idag har GöteborgsOperan sin andra scen i Skövde och Göteborgs Symfoniker sin i Vara. Länsteatrarna i Bohuslän och Älvsborg har gått samman. Den regionala museiverksamheten har organiserats om. Musik i Västs orkestrar och grupper finns nu i Vara. Dessa strukturförändringar har ett enda syfte, nämligen att göra kulturlivet mer dynamiskt – vilket bl.a. innebär att ge alla medborgare i Västra Götaland närhet till en bra kultur.

Satsningar på kultur ska ses som en del av Västra Götalandsregionens ansträngningar att skapa det goda livet och ge medborgarna i vår region ett bättre liv. Till detta kommer att kulturen gör regionen mer attraktiv för människor och företag, vilket i sin tur ökar sysselsättning och välfärd. Kultur kan också medverka till att lösa några av vår tids största problem. Segregation och klyftor mellan människor är på många ställen i vår region det kanske största samhällsproblemet. Ett engagemang i kulturaktiviteter kan vara en bra metod för att närma olika grupper till varandra och också utnyttja slumrande talanger.  

I en nyutkommen bok ”Kultur i Västra Götaland 2006/07”, utgiven av Västra Götalandsregionens kultursekretariat, redovisas ett axplock av kulturaktiviteter i Västra Götaland det gångna året, nu med ett internationellt tema. I den dokumentation som deltagarna fick på konferensen fanns motsvarande bok för 2005/06. Ex kan beställas hos adress.distributionscentrum@vgregion.se.

Västra Götalandsregionens kulturvision, antagen av regionfullmäktige, finner du här.

Infrastrukturplanering och trafikpolitik – dialogpass

Att samordna planeringen av investeringar i trafikens infrastruktur var ett av de viktigaste motiven för det nya Västra Götaland, liksom utbyggnad av kollektivtrafiken. Vilka är erfarenheterna av läns- och regionbildningen i dessa delar?

De här frågorna redovisades och diskuterades vid ett dialogpass. Där medverkade Elving Andersson, regionfullmäktigeledamot (c), Rolf Thor, chef för kommunikationsenheten och Stefan Gustavsson, chef för affärsklimat vid Västsvenska Industri- och Handelskammaren.Bland annat redovisades erfarenheter från samarbetet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i den senaste processen med planeringen av investeringarna i trafikens infrastruktur. Här spelade även näringslivet genom Handelskammaren en viktig roll. Navet i samarbetet mellan regionen och kommunerna var Beredningsgruppen för regionutveckling (BRU), med företrädare för regionen och de fyra kommunförbunden. Här processades bl.a. prioriteringarna mellan de olika objekten.

 

Processen med infrastrukturplaneringen utvärderades 2004 av konsultföretaget GCI, genom 34 intervjuer med företrädare för kommuner, trafikverk, intresseorganisationer och beslutsfattare på riksnivå. Arbetssättet, som ledde fram till en bred politisk enighet, uppfattades genomgående som positivt både bland beslutsfattare på nationell nivå och bland företrädare för kommunerna, näringslivet och aktörer på regional nivå.

Regionalt folkhälsoarbete med ny inriktning – dialogpass

Arbetet för bättre folkhälsa har stor plats i arbetet för ”Det goda livet.” Friska och kreativa människor som finner sig väl tillrätta i livet är ytterst den viktigaste resursen för en regions utveckling och konkurrenskraft. Hälsa är följdriktigt ett av de fem fokusområdena i Vision Västra Götaland – Det goda livet, som är den övergripande plattformen i arbetet att stärka Västra Götaland som en attraktiv region nationellt och internationellt.  Hälsa har samband med många av de faktorer som sedan länge haft stor betydelse i arbetet för tillväxt och utveckling

Det innebär att det regionala folkhälsoarbetet ändrat inriktning. Det handlar nu inte enbart om livsstilsfrågor som kost, motion och droger, även om dessa områden fortfarande är viktiga, utan även om de s.k. bestämningsfaktorerna för hälsan, där områden som arbete, utbildning, miljö, jämställdhet och integration har stor betydelse

Om detta handlade dialogpasset om det regionala folkhälsoarbetet. Det leddes av Karin Engdahl, regionråd (s) och ordförande i Västra Götalandsregionens folkhälsokommitté och Johan Jonsson, folkhälsodirektör. Om folkhälsoarbetet kan du läsa i den folkhälsopolitiska policyn. Det förändrade arbetssättet speglas i bifogade bild. Ett arbete har nyligen inletts för att revidera folkhälsopolicyn.   

Vill du veta mer, kontakta:

Utmaningar i att organisera och leda en stor region – dialogpass

Regionbildningen innebär nya utmaningar i att styra och utveckla verksamheten. Skilda huvudmän ska bli en, ekonomin hållas under kontroll och tjänstemannaorganisationen ska förändras. Hur skapar man systematik i styrning, ledning och uppföljning? Och vad ställer organisationen för krav på ledarskapet? Här medverkade Johan Assarsson, regiondirektör, och Lennart Hagwall, controller. Deras ppt-serier hittar du här. 

Inledningsvis gjordes en exposé över de olika tidsskedena under Västra Götalandsregionens uppbyggnadsperiod. Detta mot bakgrund av att det här handlade om en av de största fusionerna någonsin i svensk offentlig verksamhet – en ny region med idag 50.000 anställda och en budget på 34 miljarder. Startåret 1999 var fyllt av ifrågasättanden, underfinansierad verksamhet och instabil politisk situation. Ett par år senare blev det majoritetsbyte, skattehöjning och efterhand en stabilare situation. Från 2002 var startsträckan fullbordad och från 2004/2005 kännetecknas situationen av stabilitet, allt bättre ekonomi och framåtblick

Vidare redovisades ledningsuppdraget i dess olika dimensioner. Regiondirektören är ytterst ansvarig. Det finns linjeledning, funktionsledning och medicinsk ledning, ett flertal självständiga men helägda bolag och ett beställar-utförarsystem, inte bara inom hälso- och sjukvården. Tjänstemannaorganisationen är lokaliserad till flera platser – Vänersborg (regionledning), Göteborg, Uddevalla, Mariestad, Skövde och Borås. Denna decentraliserade struktur tillkom redan vid regionbildningen. Viktiga inslag i att hålla ihop strukturen är regiongemensamma mötesplatser för chefer med bl.a. olika regionchefsmöten, ledarskapsdagar och regiongemensam utbildning för nya chefer.

Självfallet finns många utmaningar. Till exempel gemensamt förhållningssätt, samverkan med kommunerna, strategi för systematisk verksamhetsutveckling, balans mellan decentraliserat ansvar och ”centralstöd” och ständigt arbete för att utveckla det regionala mervärdet. Dessutom – förstås – att klara huvuduppdraget: att ge en god hälso- och sjukvård till länets 1,5 miljoner invånare.  

Vill du veta mer, kontakta:

Nordens nya regioner – status och framtid

Siv Sandberg, forskare vid Åbo akademi, gav en bild av läget beträffande samhällsorganisationen och den regionala nivån i de nordiska länderna. 

I Danmark bildades fem nya regioner 1 jan 2007, samtidigt som en kommunreform med större kommunr genomfördes. I Finland vill den nytillträdda borgerliga regeringen se över den regionala förvaltningsnivån. I Norge beslöt stortinget om den nya förvaltningsreformen, som bl.a. innebär att det ska finnas tre folkvalda nivåer i Norge, med överföring av nya uppgifter från staten. I Sverige har Ansvarskommittén lagt fram sina förslag om nya och större regionkommuner, med väntan på politisk respons från regeringen.  

Vill du veta mer, kontakta: