Lokalekonomidagarna 5 april i Herrljunga

2013-01-30

Strukturer för lokal ekonomi – en utmaning för fortsatt utveckling

Invånarna i Töllsjö startade om sin mataffär. Larv Längjum Fiber struntade i kommunen och gick sin egen väg. Mjölkbönderna runt Herrljunga lyckas göra affärer av kalvdans. Det är några exempel på social ekonomi och lokal utveckling i Västra Götalandsregionen som presenterades på Lokalekonomidagen i Herrljunga den 5 april.  

Ett hundratal deltagare – från föreningar, studieförbund, kommuner, näringsliv och privatpersoner – samlades för att inspireras av goda exempel och diskutera hur lokal ekonomi kan utvecklas. Dagen var en av fyra lokala konferenser som arrangeras i landet under våren. Moderator var Nils Phillips, Centrum för Publikt entreprenörskap, som stolt deklarerade att han finns på tidningens Lands lista med årets hetaste lantisar!

Inom Västra Götalandsregionen (VGR) finns Sociala Ekonomins Råd, med representanter från föreningsliv och politik. Rådet är länken mellan den idéburna och den offentliga sektorn i regionen, förklarade rådets ordförande Ulrika Frick (MP) när hon inledde dagen.

– Vi vill hitta strukturer och former för hur vi kan arbeta tillsammans i den offentliga och den ideella sektorn. Det finns en oerhörd potential för framtiden inom den sociala ekonomin, menar Ulrika Frick.

Handelsboden i Töllsjö fick nytt liv
Första exemplet på hur social och lokal ekonomi kan utvecklas var Töllsjö Handelsbod. Efter en längre tids kräftgång stängde Töllsjö Livs 2011. Tillsammans med några andra bybor drog Stefan Hederdal igång ”Operation rädda Töllsjö”. En ekonomisk förening bildades och efter en tid hade föreningen fått in sammanlagt 500 000 kronor. Banken beviljade lån så att föreningen kunde köpa fastigheten och medlemmarna satte igång och renoverade.

Tre månader senare öppnades en välsorterad Tempobutik med 2 600 artiklar. Idag arbetar butikschefen och två deltidsanställda i butiken. Ideella krafter plockar upp varor och jobbar i kassan på lördagar. Nästa steg är att försöka få ett tankställe i anslutning till butiken.

Fibernät långt ute på landsbygden
Att man inte måste göra som kommunen vill visade Föreningen Larv Längjum fiber när Vara kommun skulle få bredband och kommunen bestämde sig för att bygga ett nytt nät. Föreningen tyckte att det kommunen hade bestämt inte gagnade medlemmarna. I stället valde föreningen att bygga ett eget nät. En totalentreprenör tog hand om jobbet och resultatet har blivit ett öppet och snabbt nät med stora valmöjligheter för medlemmarna. I dagsläget beräknas kostnaden till cirka 10 miljoner kronor – knappt 17 000 kronor per medlem – berättade Alf Bonander.

Kalvdans – en delikatess
Gott stöd av sin kommun hade dock Kullings Kalvdans i Herrljunga som började som ett Leaderprojekt. Tre mjölkgårdar slog sig samman och gick till Hushållningssällskapet för att få stöd för idén om att göra kalvdans.

– ”Det går aldrig…” fick vi till svar och det var bra, för då måste vi ju visa att det går visst! Detta var i november 2004 och i januari 2005 var vi igång, säger Ewa Vikingson.

Idag är Kullings Kalvdans ett aktiebolag med 17 ägare – även personalen är delägare. 20 gårdar levererar råmjölk och kalvdans säljs till ett stort antal restauranger, gårdsbutiker, saluhallar och delikatessbutiker västra Sverige.

KFG kan stötta projekt i Västra Götaland
Alla tre exemplen hade kunnat vända sig till Kreditgarantiföreningen Social Ekonomi Västra Götaland, KGF, för att få hjälp med finansieringen.

– Vi kan ställa upp med borgen om banken kräver säkerheter, eller så kan vi erbjuda finansiering av annat slag, säger Jan Svensson som är verksamhetsledare.

KGF är en ekonomisk förening med 48 medlemmar som startade 2006. Vem som helst kan bli medlem, med en insats på tusen kronor. KFG har stöd av Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket.

BID – metod för att utveckla lokalsamhällen
Nääs & Co har valt en annan väg för att finansiera arbetet med att utveckla bygden runt Sävelången. BID, Business Improvment District, är den metod som föreningen arbetar efter.

– Metoden har funnits sedan 1970-talet och går ut på att det offentliga och det privata samarbetar och samfinansierar olika satsningar, förklarar Eva Bamberg.

I Floda ligger fokus på att hitta vad som attraktivt i Floda, som kan locka nya boende och besökare. I januari bildades Floda BID AB där arbetet mycket handlar om att hitta nya samarbetsformer och involvera de boende.

Strukturer för lokala ekonomiska kretslopp
– De här exemplen på hur man organiserar sig och finansierar sin verksamhet ger oss en aning om vad lokal ekonomi är. För det finns ingen entydig definition, påpekar Ulla Herlitz, från Hela Sverige ska leva.

Förr var det kommunen eller socknen som var den lokala ekonomin. Idag är det lokala samhället en mindre enhet. Om bara en bråkdel av de pengar som hushållen sparar i de stora bankerna skulle ingå i en lokal ekonomi skulle det lokala kapitalet öka kraftigt. De största utmaningarna ligger i att hitta strukturer som skapar ekonomiska kretslopp och en finansiell infrastruktur som kan hjälpa till att förverkliga idéer när de dyker upp, menar Ulla Herlitz. 

Personliga relationer avgörande för lokal ekonomi
Den lokala ekonomin är en grundbult i det svenska banksystemet. Det fungerar väl, mycket tack vare personliga och långsiktiga relationer till bankerna. Det har byggt på social kontroll, samverkan och samarbete, förtroende och delaktighet, menar Tom Petersson, docent i ekonomisk historia vid Uppsala universitet.

Tendensen idag är att fyra storbanker dominerar och antalet kontor minskar. Det finns några fristående sparbanker som går mot strömmen och även Handelsbanken har förstått vikten av att finnas lokalt. Något som de övriga storbankerna tycks ha glömt bort.

Hur ska Gula Huset komma vidare?
I Uddebo, strax utanför Tranemo i Marks kommun, bor ett gäng entusiaster som tagit sig an ett stort gult hus. De står inför ett vägval – ska de ta små steg och finansiera allt själva eller ska de ta ett rejälare kliv, försöka hitta finansiering för att snabbare göra insatser som senare kan generera mer intäkter?

Gula Huset var en av många övergivna fastigheter från bygdens tid som textilcentrum. Föreningen Gula Huset bildades för att rusta upp huset och skapa lokaler för konst och hantverk och de har även arrangerat olika aktiviteter för att dra in pengar.

– Vi gör detta för att det är så roligt att göra något tillsammans, vara delaktiga och ta ansvar, säger Caroline Bergmann.

Efter fem år är huset långt ifrån klart, det kan fortfarande inte användas på vintern. Så hur ska Föreningen Gula Huset komma vidare? Frågan ställdes till en panel som på olika sätt stöttar lokala ekonomier.

Crowd funding, en form av finansiering som sker över internet, kan vara en väg, föreslår Ylva Lundkvist, Hela Sverige Ska Leva. Magnus Frank från JAK medlemsbank betonar att han var glad för föreningens skull om de inte behöver ta lån, men om inte klarar sig utan tillskott så finns det sparlånesystem som passar deras verksamhet. Ingrid Westerfors från Ekobanken ser möjligheter i att involvera många i en större borgenskrets eller en spargemenskap för att på så sätt få till det lokala ekonomiska kretsloppet. Ulrika Frick från VGR ser det offentligas uppdrag som att vara smörjmedel och finnas till hands. 

Föreningen som startade aktiebolag
En förening som tog ett radikalt steg var Röstånga tillsammans. Röstånga, som ligger cirka en timmas resa från Malmö, var också en ort som brottades med minskande befolkning, övergivna hus och där skolan och butiker riskerade att läggas ner. För att försöka vända bygdens utveckling startades Röstånga tillsammans. Man ordnade stödkonserter, byggde en cykelstig, köpte en buss – men såg tidigt att det skulle vara risk för att processen skulle stanna av när pengarna tar slut. Så hur skulle man jobba med egna medel för att få det att hålla i längden?

Lösningen blev att starta ett aktiebolag, Röstånga Utvecklings AB svb, (står för särskild vinstutdelningsbegränsning), med föreningen som majoritetsägare. När Röstånga Utveckling ville köpa byns restaurang behövdes mer kapital och bolaget sålde aktieandelar för 394 000 kronor på några månader. Delaktighet, tillit, organisering, kommunikation och lärande är nyckelorden för Röstångas framgångar, menar Nils Phillips.

Inspirerande dag!
Deltagarna kom från många olika håll och med olika ingångar i dagens ämne. Monica Nilsson, Studieförbundet Vuxenskolan i Götene, håller på med en förstudie om Grön rehab. Hon tycker att det varit en upplyftande dag:

– Den har gett mig uppslag till nya sätt att tänka kring finansiering, att det inte är farligt att fråga och vara lite på.

Att skapa kontakter och utöka nätverket var det viktigaste för Ann Britt Carlsson som håller på att utveckla ett nytt boendekoncept, Bonusbo.

– Och så är det så inspirerande att lyssna till alla eldsjälar!

Även Jan-Olof Karlsson, som arbetar på kultur- och tillväxtenheten i Munkedals kommun, betonar hur inspirerande det är att få ta del av allt som görs.

– Särskilt att det görs så mycket för kulturarvet och att man lyfter fram sin lokala historia.

Text: Elisabeth Gustafsson

Lokalekonomidagarna.se 

uiqt|wBzmoqwv}|%v5%wmjjH%vozmoqwv5{mzmoqwv}|%v5%wmjjH%vozmoqwv5{muiqt|wBnzmlzqs5ilwtn{{wvH%vozmoqwv5{mnzmlzqs5ilwtn{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m