Projektet utgick från en bred hälsoansats med syfte att minska korttidsfrånvaron och öka den självuppskattade hälsan bland personal inom äldreomsorg i Stenungsund, Svenljunga och Uddevalla kommun.
Slutrapport och informationsfolder hittar du i högerspalten under Dokument.
Nedan finns en checklista som kan vara användbar vid genomförande av liknande projekt oavsett verksamhet där majoriteten av de anställda är kvinnor.
Kontaktperson
Agneta Eriksson, hälsopedagog, agneta.eriksson@vgregion.se,
tel 0521-27 52 25, mobil 070-534 84 21
Checklista för genomförande av insatser för att främja hälsa och minska tobaksbruket bland personal inom äldreomsorg
Alla arbetsgivare jobbar i olika utsträckning med personalens hälsa. Om arbetet struktureras och insatserna bygger på förankring, delaktighet, regelbundenhet och långsiktighet är förutsättningarna goda för ett gott resultat. Kostnaderna för insatserna vägs upp av att personalens hälsa blir bättre och sjukskrivningarna minskar.
Nedan följer en checklista med punkter som kan vara bra att reflektera över innan man startar nya insatser eller om ett hälsofrämjande arbete redan pågår på arbetsplatsen. Checklistan, som bygger på erfarenheter från projektet ”Minskat tobaksbruk för jämlikare hälsa” med inriktningen personal inom äldreomsorg, består av tre delar - innan, under och efter genomförandet. Rubrikerna nedan är klickbara.
Förankring/avtal
Förankra kommande insatser på ledningsnivå och upprätta ett skriftligt avtal - som undertecknas - där ansvar och förutsättningar tydligt framgår. Exempel på vad som bör ingå ett avtal: Vem gör vad, syfte och mål, vad får det kosta, innebär det kostnader för deltagarna, hur länge ska insatserna erbjudas, uppföljning/utvärdering, implementeringsplan.
Exempel 1 på förankring/avtal (Nytt fönster 61 Kb)
Exempel 2 på förankring/avtal (Nytt fönster 53 Kb)
Delaktighet/information
Skapa delaktighet genom att involvera så många som möjligt i ett tidigt skede. Det handlar dels om kontinuerlig information - både muntligt och skriftligt, dels om dialog där deltagarna tidigt får vara med och påverka kommande insatser.
Överväg om insatserna ska vara obligatoriska, bygga på frivillighet eller vara en mix av båda.
Nulägesanalys
Inventera befintliga insatser och resurser, både inom och utanför den egna organisationen, i form av personal, ämneskunskap, material med mera. Se till att all berörd personal såväl internt som externt blir medvetna om varandra och skapa förutsättningar för samarbete.
Kartläggning av personalens önskemål
Komplettera nulägesanalysen genom att kartlägga personalens behov och önskemål, förslagsvis genom intervju eller enkät. Detta utgör sedan underlag för att bestämma vad som ska, bör och vad som är möjligt att genomföra samt vad som behöver kompletteras.
Exempel på kartläggningsverktyg
Livsstilsprofil, frågor (Nytt fönster 168 Kb)
Sammanställning livsstilssamtal (Nytt fönster 59 Kb)
Arbetsplan/tidsplan
Ta fram en projektplan innehållande syfte, mål, resurser, insatser inklusive en plan för implementering.
Ta även fram en tidsplan som på ett överskådligt sätt visar samtliga insatser, vem som gör vad och när insatserna kommer att ske. Projekt- och tidplanen utgör stommen i det kommande arbetet och bör så tidigt som möjligt presenteras för samliga berörda.
Exempel på tidplan (Nytt fönster 29 Kb)
Om målgruppen har oregelbundna arbetstider, relativt låg lön och den egna hälsan prioriteras lågt är det viktigt att insatserna:
- utgår från personalens behov och önskemål, vilket ökar delaktigheten och känslan av meningsfullhet,
- genomförs helt eller delvis på arbetstid,
- är kostnadsfria för personalen,
- bygger på delat ansvar där arbetsgivaren ger förutsättningar och personalen bidrar med engagemang och närvaro; viktigt att tydliggöra det delade ansvaret,
- fokuserar på relativt enkla och återkommande insatser som inte kostar så mycket att genomföra på egen hand (mer spektakulära insatser kan medföra att de redan engagerade deltar och de inaktiva avstår),
- är upplevebaserade där personalen får prova, se, känna samt smaka = konkret handling. Detta förstärker förståelsen för frågan samt ökar intresset och motivationen för en eventuell livsstilsförändring.
Det inledande livsstilssamtalet bör följas upp med nytt samtal efter ett år.
Exempel på kartläggningsverktyg
Livsstilsprofil, frågor (Nytt fönster 168 Kb)
Sammanställning livsstilssamtal (Nytt fönster 59 Kb)
Informera kontinuerligt - både muntlig och skriftlig - samtliga involverade, inklusive ledning och politiker.
Om ledning/chef är delaktiga visar de att den egna hälsan är viktig och något som berör alla. Det ger personalen stöd i sitt förändringsarbete.
Ta vara på och jobba vidare med de upparbetade kontaktnäten och de befintliga resursersom insatserna har byggt på.
Resultat
Summera insatserna, reflektera över resultaten och sprid informationen till berörda verksamheter, inklusive ledning och politiker.
Uppnåddes delmålen? Om inte, hur kom det sig? Vad blev lärdomarna och vilka lärdomar kan tas till vara. Hur kan det göras ännu bättre nästa gång? Var insatserna tillräckligt bra/effektiva/framgångsrika för att implementeras i ordinarie verksamhet i sin helhet eller ska vissa delar prioriteras bort vid en eventuell fortsättning?
Exempel på summering av insatser (Nytt fönster 8 Kb)
Hälsoekonomi
Räkna hälsoekonomiskt på insatserna. Detta kan ge större förståelse och motivation till att fortsätta arbeta med hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen. En enkel beräkning av kostnader och intäkter för insaterna, som jämförs med om inga insatser hade genomförts över exempelvis tre års tid, kan vara fullt tillräckligt.
Insatserna är nu förhoppningsvis en del av den ordinarie verksamheten.