Kognitiv beteendeterapi (KBT)

 

KBT – behandling av fetma 


Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en form av psykoterapi som bygger på teorier och forskning från inlärnings-, kognitions- och socialpsykologi. I terapin kommer patient och terapeut gemensamt fram till vilket problemområde man ska arbeta med samt vad behandlingens målsättning är. Behandlingen kan sedan ske endera individuellt eller i grupp. Behandlingen bygger på en tydlig struktur som är helt öppen för patienten. Oftast är den också nu-orienterad och innefattar tydliga pedagogiska inslag. Vid varje behandlingstillfälle får patienten hemuppgifter att arbeta med fram till nästa tillfälle.

I en KBT–behandling av fetma strävar man efter att identifiera och förändra de beteenden och kognitioner som bidrar till samt vidmakthåller fetma. Förändringsarbetet sker genom att utreda vilka faktorer som utlöser respektive förstärker ett beteende för att sedermera bearbeta dem med olika interventioner. Det kan röra sig om faktorer i omgivningen eller inom individen såsom tankar och känslor. Man arbetar således med att modifiera kognitioner och beteenden samt de faktorer i omgivningen som påverkar dem.

Det finns två målsättningar med en KBT-behandling av fetma;

  • viktreduktion
  • behålla den nya vikten.

För att hålla vikten stabil krävs kunskap om hur detta går till. Information om detta ingår således i behandlingen. Behandlingsändamålet är inte bara en kortsiktig förändring för att gå ned i vikt utan en långsiktig förändring av beteenden och kognitioner i syfte att möjliggöra en livsstilsförändring som i sin tur leder till viktreduktion. Nedan följer ett antal delmoment som ingår i de flesta KBT-behandlingar av fetma. De erbjuds som ett komplement till traditionell fetmabehandling inkluderande råd om kost och fysisk aktivitet.

Själv-monitorering

 En viktig del i KBT-behandling av fetma är att patienten skriver ned intag av mat samt fysisk aktivitet. Syftet är en ökad medvetenhet om det egna beteendet vilket anses vara en förutsättning för förändring. Genom matdagboken kan man identifiera beteenden och tankemönster som behöver förändras. Monitoreringen i sig fungerar även som en förändringsstrategi då tanken på att registrera ett beteende kan leda till att det undviks.

Stimuluskontroll

Beteenden är beroende av vissa etablerande omständigheter och startas på grund av situationen man befinner sig i. I behandlingen försöker man skapa en omgivning som är så gynnsam som möjligt för viktreduktion. Patienten uppmuntras därför till att förändra sin omgivning för att minska förekomsten av stimuli som vanligtvis sätter igång problembeteenden.

Kognitiv omstrukturering

I behandlingen arbetar man med att identifiera dysfunktionella kognitiva strukturer. De automatiska tankar, kognitiva förvrängningar och antaganden som identifierats som dysfunktionella söker man sedermera förändra med hjälp av ett antal kognitiva interventioner. Slutligen strävar man efter att ersätta dem med andra mer gynnsamma kognitioner.

Målsättning

För att samarbetet mellan terapeut och patient ska bli effektivt är det viktigt att man arbetar mot samma mål. Målen definieras således och görs så tydliga och konkreta som möjligt. I behandling av fetma innebär detta att komma fram till både ett realistiskt viktmål samt att medvetandegöra de primära mål patienten har med sin viktreduktion. De primära målen utgörs av det patienten tror och vill att viktreduktion ska leda till. Detta öppnar upp för diskussion kring vilka primära mål som egentligen kräver viktreduktion samt vilka av dem som automatiskt uppfylls då vikten minskar.

Problemlösningsstrategier

Patienten lär sig att lösa problem på ett mer effektivt sätt i syfte att kunna hantera svårigheter som uppstår under behandlingen samt efter terapins avslutande. En målsättning är att problemsituationer ska identifieras så tidigt som möjligt för att hanteras på bästa sätt. Problemlösning innefattar att tydligt beskriva problemet, identifiera möjliga lösningar samt deras konsekvenser på kort och lång sikt, att välja och använda vald lösning samt slutligen att utvärdera resultatet och processen som ledde dit.

Återfallsprevention

För att behålla de beteende- och viktmässiga förändringar som uppnåtts under behandlingen tar terapeut och patient tillsammans fram ett vidmakthållandeprogram. I detta ingår både de individuella framsteg som patienten gjort och önskar att behålla samt information om vad som krävs för att hålla vikten stabil.

Sammanfattningsvis kan KBT med fördel användas i behandling av fetma. Detta i syfte att möjliggöra för patienten att göra de tanke- och beteendemässiga omställningar som krävs för en livsstilsförändring. Det har i forskning visat sig att man kan uppnå en ökad viktreduktion om man adderar KBT till traditionell kostbehandling i bemötandet av patienter med fetma. Således kan resultaten av traditionell fetmabehandling förstärkas med hjälp av KBT.  

Referenser

Shaw K, O´Rourke P, Del Mar C, & Kenardy J. Psychological interventions for overweight or obesity. The Cochrane Database of Systematic Reviews 2005, Issue 2. Art. No.: CD003818.pub2. DOI: 10.1002/14651858.CD003818.pub2.

Cooper Z, & Fairburn G.C. A new cognitive behavioural approach to the treatment of obesity. Behaviour Research and Therapy. 2001;39:499-511

Kåver A. KBT i utveckling: en introduktion till kognitiv beteendeterapi (2006). Stockholm: Natur och Kultur

uiqt|wBui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m