Kost hos barn och unga

För dig som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med övervikt hos barn och unga

Hälsosamma kostvanor har en avgörande betydelse för barns utveckling, tillväxt och hälsa vidare i livet. Risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom kan minska dramatiskt om man äter mycket frukt och grönsaker, fisk och fullkorn samt väljer bra fetter. Upp till en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas genom goda matvanor, fysisk aktivitet och att hålla en normalvikt. År 2010 klassade WHO matvanor som Sveriges största riskfaktor för förlorade levnadsår.

På livsmedelsverkets hemsida finns mer information om hälsosam mat samt pedagogiskt material som underlättar vid arbetet att förbättra matvanor.

För dig som undrar över forskningen bakom råden om mat kan du läsa mer här.

Allmänna råd om kost

Du som i ditt arbete planerar och deltar i måltidssituationer eller träffar familjer i enskilda samtal, har stora möjligheter att stimulera till hälsosamma matvanor Följande råd kan tryggt ges till alla som vill diskutera sina matvanor:

  • Ät regelbundet. Genom att äta tre huvudmåltider (frukost, lunch, middag/kvällsmål) samt eventuellt 1–2 mellanmål är det lättare att äta lagom vid varje måltid.Ät grönsaker och frukt varje dag. Det bidrar till större volym och bättre mättnad Lägg upp maten enligt Tallriksmodellen
  • Ät och drick mindre av sötsaker och snabbmat. Godis och snacks, bakverk och choklad, glass och sockersötade drycker samt snabbmat innehåller mycket energi men lite av andra viktiga näringsämnen.
  • Drick vatten eller annan energifri dryck. Man håller lättare vikten om man väljer drycker utan energi (ex utan socker).

Föräldrarna har huvudrollen

Det är föräldrarna som har huvudrollen när det gäller det enskilda barnets matvanor. Det är de som ansvarar för att barnet erbjuds bra och näringsriktig mat, så, att det kan växa och utvecklas optimalt. Det är också föräldrarna som bidrar till att forma barnets framtida matvanor. Under graviditet och småbarnsåren blir många föräldrar mer uppmärksamma även på sina egna matvanor och är mer öppna för förändring.

Barnets vidare nätverk

Att uppmuntra och skapa förutsättningar för en hälsosam livsstil i tidig ålder är dock ett arbete som behöver ske på alla nivåer i samhället. Det är därför viktigt att samverkan kan ske mellan olika arenor som hem, förskola, skola, föreningsliv och kommun.

Vid samtal om hälsosamma matvanor bör hänsyn tas till hur ätbeteendet styrs av tankar, sinnesstämning och känslor. Att stötta självtillit, tron på den egna förmågan är mycket viktig. En välbeprövad samtalsmetodik är MI "motiverande samtal".

Material

Det finns bra material för dig inom Västra götalandsregionen som vill arbeta mer med hälsofrämjande och förebyggande insatser inom kost och matvanor.

Länkar

Mat för spädbarn, 0–1 år

Mat för barn, 1–2 år

Mat för barn och unga, 2–17 år

Mat i förskolan

Mat i skolan

BalansfoldernBalans mellan mat och motion. Beskrivning av Tallriksmodellen,

uiqt|wBivvqsi5vqt{{wv4ozmmvH%vozmoqwv5{mivvqsi5vqt{{wv4ozmmvH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m