Statistik och epidemiologi

Sammanställning av årsredogörelser 2009 för skolhälsovården i Göteborg (nytt fönster) 
Ung i Västra Götaland - Rapport 2: Livsmedelsval och matvanor (nytt fönster) 

Behovsunderlag, hälso- och sjukvårdsnämndsområde västra Skaraborg och östra Skaraborg

Behovsunderlag, hälso- och sjukvårdsnämndsområde Mittenälvsborg och Sjuhärad (Nytt fönster)

Hälsoatlas: Tematiska kartor över Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämndsområde 4, 5, 7, 11 och 12, baserade på Statens folkhälsoinstituts enkätundersökning "Hälsa på lika villkor" åren 2005-2008 (Nytt fönster 2 Mb). 

Angående övervikt och fetma hos 15-16 åringar i Västra Götalandsregionen år 2008:

  • Andelen flickor med övervikt var 10 % och fetma 2 %.
  • Andelen pojkar med övervikt var 15 % och fetma 3 %
  • Andelen med övervikt och fetma var signifikant högre hos pojkarna jämfört med flickorna (p<0.05).
    Observera att det är självrapporterad vikt.

Målsättning

  • att sammanställa tillgängliga data gällande fetma och fetmarelaterade sjukdomar i Västra Götalandsregionen
  • att utifrån tillgängliga data beskriva förekomsten av övervikt, fetma respektive grav fetma bland vuxna i Västra Götaland och jämföra med hela landet.
  • att utifrån tillgängliga data beskriva förekomsten av övervikt, fetma bland barn i Västra Götaland och jämföra med hela landet
  • att med detta underlag beskriva sekulära trender i övervikt och fetma de senaste 3-4 decennierna i Västra Götalandsregionen, i storstad (Göteborg) respektive landsbygd (Skaraborg)
  • att beskriva den geografiska variationen av fetma mellan kommunerna i Västra Götalandsregionen baserad på självrapporterad längd och vikt.
  • att relatera övervikt och fetma till socioekonomiska faktorer som till exempel utbildningsnivå.
  • att beskriva komorbiditet vid fetma, till exempel diabetes.
  • att föreslå framtida bearbetning av epidemiologiska data samt föreslå rimliga mål avseende övervikt och fetma och hur dessa kan följas prospektivt.

 

Population och metod

Denna rapport baseras på de epidemiologiska undersökningar som redovisas i Tabell 1.

Tabell 1 Studiepopulationer som ingår den epidemiologiska kartläggningen av fetma i VGR

 

Studie

 

Tidsperiod

 

Antal individer

 

Ålder

 

Data

 

Nationellt/Regonalt

 

 

 

 

VG-region (Hälsa på lika villkor?) #

2004-2007

70747

16-84

Självskattad

Göteborg

 

 

 

 

Kvinnostudien

1968-2004

2163

26-60

Mätt

H70

1971-2005

3083

70

Mätt

Monica

1985-2004

2388

25-64

Mätt

Intergene

2001-2004

1032

25-75

Mätt

1913,1923, 1933, 1943, 1953

1963-2004

3288

50

Mätt

Barnfetmastudien

1984-2004

13002

10

Mätt

Skaraborg

 

 

 

 

Skaraborgsprojektet/Vara

2002

1703

30-75

Mätt

Skaraborgsprojektet

1977-2002

2035

30-60

Mätt

Skaraborgsprojektet

1987-2002

1330

30-60

Självskattad

Barn i Skaraborg

2004

1921

4

Mätt

# Rubinstein B. Hälsa på lika villkor?

  

Body mass index (BMI) beräknades med formeln: vikt (kg)/längd (m)2. BMI kategoriserades i undergrupper enligt WHO (normal: BMI 18.5-<25.0 kg m-2, övervikt: BMI 25.0- <30.0 kg m-2, och fetma: BMI ³30.0 kg m-2) (1).

För kohorter med självrapporterad längd och vikt (Skaraborg och Hälsa på lika villkor? (2)) räknades BMI om med en validerad algoritm för att få ett mer korrekt BMI (3).

Män: BMIC = -0.202 + (1.005 * BMISR) + (0.014 * ålder).

Kvinnor: BMIC = -0.713 + (1.023 * BMISR) + (0.019 * ålder).

För barn användes referensvärden från International Obesity Task Force (IOTF) för att definiera övervikt (IOTF = 25-<30) och fetma (IOTF= 30) hos barn (4). 

Förekomst och demografisk fördelning

Femton procent av den vuxna befolkningen i Västra Götaland bedöms vara drabbade av fetma. Uppgiften bygger på resultat från den nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”, korrigerade för underskattning vid självrapportering av längd och vikt (figur 2) (2-3).

Det saknas tillförlitliga data på förekomsten av fetma hos barn i hela Västra Götaland. Data som bygger på uppgifter om längd och vikt lämnade av barnens föräldrar ger en stor underskattning som man ännu inte har något instrument att korrigera för. Data från skolstudier i Göteborg visar att 3% av 10-åringarna är feta (5), men det är sannolikt att den totala andelen i regionen är något högre.

I figur 1 visas andelen personer med fetma i relation till ålder och kön, (självrapporterade data utan korrigering för underskattning). Andelen i befolkningen med fetma ökar med stigande ålder och med en uttalad ökning fram till 35-40 års ålder för båda könen. För kvinnor sker även en tydlig fortsatt ökning efter menopaus.

Figur 1

Figur 2 visar den geografiska variationen på kommunnivå i Västra Götalandsregionen avseende skillnader i förekomst av fetma baserat på självrapporterad information om kroppslängd och vikt. Data har viktats och kalibrerats för representativitet (2), och korrigerats för underskattning vid självrapportering (2-3). Fetma är generellt mer förekommande på landsbygden än i storstaden Göteborg. Till exempel ligger förekomsten av fetma i samtliga kommuner i Skaraborg över eller på genomsnittet för Västra Götalandsregionen vilket bekräftar en gradient mellan landsbygd och storstad. Vidare framkommer inom Göteborgs stad en uttalad gradient mellan de centrala stadsdelsnämnderna och ytterområdena.

 Figur 2

Figur 2. Förekomst av fetma i Västra Götalandsregionens kommuner och Göteborgs stadsdelar (SDN). Data har viktats och kalibrerats för representativitet (2) samt korrigerats för självrapporterad kroppslängd och vikt (3). Västra Götalandsregionen i genomsnitt röd stapel, Göteborgs stadsdelar ofärgade staplar, kommuner i Göteborgsområdet gröna staplar, Skaraborg kommuner bruna staplar, Södra Älvsborg

Studier där kroppsvikt och längd mätts bekräftar att det är vanligare med övervikt och fetma bland vuxna (35-64 år) på landsbygden (Vara), tabell 2 (3, 6) än i storstaden (Göteborg) (7).

 

Tabell 2 Prevalensen övervikt och fetma (mätt BMI) i Vara och Göteborg år 2002.

 Population

 

n (%)

 

BMI < 25

n (%)

 

BMI = 25-<30

n (%)

 

BMI = 30-<35

n (%)

 

BMI = 35

n (%)

MÄN,

 

 

 

 

 

  -Vara

626  (100)

156  (25)

339  (54)

106  (17)

25  (4)

  -Göteborg

403  (100)

89  (22)

250  (62)

60  (15)

4  (1)

KVINNOR,

 

 

 

 

 

  -Vara

640  (100)

282  (44)

211  (33)

96  (15)

51  (8)

  -Göteborg

434  (100)

208  (48)

174  (40)

35  (8)

17  (4)

 

Baserat på självrapporterade data kan förekomsten av individer med BMI över 40 i Västra Götalandsregionen skattas till 11000. 

Socioekonomiska skillnader

Utöver skillnader i befolkningens åldersstruktur är socioekonomiska skillnader som inkomst, utbildningsnivå och etnicitet sannolika förklaringar till den geografiska variationen.

INTERGENE-studien visade att de med universitetsutbildning i Västra Götalandsregionen hade signifikant lägre andel fetma (även bukfetma) än de med lägre utbildningsnivå (8). Fetmaepidemin är dock tydlig i alla utbildningsnivåer. I Skaraborg ökade andelen feta mellan 1977 och 2002 relativt sett mest hos personer med högre utbildning (minst 13 år) (6). Förekomsten var dock genomgående högst bland de med lägre utbildning (kortare än 13 år) (6).  

Komorbiditet

Baserat på MONICA- och INTERGENE-studierna har man kunnat beräkna etiologisk fraktion (population attributable risk, PAR), det vill säga hur stor andel av en sjukdoms förekomst som orsakas av en riskfaktor. Etiologisk fraktion för känd diabetes orsakad av fetma var 20% för kvinnor och 27% bland män. Motsvarande siffror för bukfetma var 25% för kvinnor och 27% för män (7). 

Förekomsten av övervikt och fetma hos barn

Tabell 3 visar att förekomsten av övervikt och fetma bland 4-åringar i Skaraborg. Övervikt och fetma är vanligare hos flickor än hos pojkar i 4-års ålder.

 

Tabell 3. Förekomsten av övervikt och fetma bland 4-åringar i Skaraborg år 2004.

 

 

 

Totalt

n

 

 

Normalvikt

IOTF <25

n (%)

Övervikt

IOTF: =25-<30

n (%)

Fetma

IOTF  = 30

n (%)

 

 

 

 

 

ALLA

2241

1848 (82.5)

376 (13.9)

81 (3.6)

 

 

 

 

 

POJKAR

1145

976 (85.2)

134 (11.7)

35 (3.1)

 

 

 

 

 

FLICKOR

1096

872 (77.9)

178 (17.9)

46 (4.2)

 

 

 

 

 

 

Tidstrender i Göteborg, Västra Götalandsregionen och riket

Bland 10-åringar observeras en successiv ökning av övervikt och fetma hos de som är födda 1974 (pojkar 7% flickor 9%) till de som är födda 1990. Däremot har det inte skett någon ytterligare ökning för den senast undersökta gruppen 10-åringar (2004) födda 1994 (17% båda könen), figur 3 (5). För 10-åriga flickor födda 1994 ägde till och med en signifikant minskning rum till undersökningen 2004 då 16% var överviktiga. I Stockholm har en aktuell forskningsrapport också visat en avplaning av övervikt och fetma hos barn. Dock ses ett ökande socioekonomiskt gap med högre andel övervikt och fetma i mer utsatta områden. I Göteborg, å andra sidan skedde en motsvarande ökning i mellanskiktet.

I den medelålders populationen (25-64 år) ser man också en uppåtgående trend i data från MONICA-studien 1985, 1990 och 1995, samt i INTERGENE-studien 2002, figur 4 (7). År 1985 var 6% av männen feta men 2002 hade förekomsten stigit till 15% (p <0.001) Kvinnorna uppvisade en motsvarande ökning från 7% år 1985 och till 11% år 2002 (p <0.01). Den största ökningen var bland yngre kvinnor och bland äldre män.

 
Figur 4.
Fetma bland deltagare i MONICA och INTERGENE, 25-64 år


Figur 5.
Fetma (BMI = 30) bland 70-åringar i Göteborg

 

 

På motsvarande sätt visade hälsoundersökningarna av 70-åringar i Göteborg att de 70-åringar som fötts senare (1922-1930) hade en högre förekomst av fetma vid 70 års ålder (20%) än de som fötts några decennier tidigare (1901-1906) (10%-15%), vilket bekräftar en ökad förekomst över tid, figur 5 (9).  

Från början av 60-talet till början av 2000-talet var andelen med fetma i stort sett oförändrat hos femtioåriga kvinnor i Göteborg men steg avsevärt hos jämnåriga män (figur 6) (10-12). Deltagarandel var ungefär lika hos män och kvinnor i dessa studier vid respektive tidpunkt.

 

Figur 6

 

Figur 6. Andel med fetma bland 50-åriga kvinnor och män i Göteborg över fyra decennier. (vikt och längd mättes och är inte självrapporterade). 

I Skaraborg ökade förekomsten av fetma från 14 % hos både män och kvinnor (30-60 år) 1977/1982 till 19 % hos män och 21 % procent hos kvinnor i Vara i Skaraborg (tabell 3) (6). Med andra ord visar kvinnorna i Göteborg en annorlunda bild mot alla andra kategorier genom att förekomsten av fetma ej ökat över tid.

 

Tabell 3. Sekulära trender i förekomsten övervikt och fetma i Vara mellan 1977-2002 baserat på BMI enligt mätt kroppslängd och vikt.

 

 

Totalt

n

 

 

BMI: <25 kg

n (%)

BMI: = 25-<30

n (%)

BMI = 30 kg-<35

n (%)

 

BMI = 35

n (%)

MÄN

 

 

 

 

 

  - 1977/1982

273

107  (39)

127  (47)

33  (12)

6  (2)

  -2002

737

235  (30)

367  (51)

118  (16)

17  (3)

KVINNOR

 

 

 

 

 

  - 1977/1982

287

157  (56)

85  (30)

29  (10)

11  (4)

  -2002

736

365  (47)

225  (32 )

91  (13)

55  (8)

 

I Sverige har andelen med fetma ökat i alla åldersgrupper och mest under 1990-talet (13). Störst har ökningen varit bland unga kvinnor, 16-34 år, där andelen sexdubblats sedan 1980/81. I figur 7 ses att andelen kvinnor med fetma i Västra Götaland inte ökat i samma grad som andelen i hela riket. Observera att underlaget för denna figur ej är korrigerat för underskattning vid självrapporterad kroppslängd och vikt och därför visar lägre prevalens än vad som framgår figur 2. Det finns dock som beskrivits ovan skillnader inom regionen (figur 2).

Under senare tid har intresset för viktreducerande kirurgi varit mycket stort. I sammanhanget bör noteras att förekomsten av fetma grad II eller grad III (BMI minst 35 kg/m2) i åldrarna 18-60 år i Västra Götalandsregionen ökade från 2,4% 2004 till 3,2% 2007. Detta innebär att ökningen av fetma relativt sett kan vara störst för gruppen med svår fetma. Det betyder också att det kan finnas mer än 27000 personer i Västra Götalandsregionen som kunde bli föremål för kirurgisk behandling av sin fetma om sjukvården tillhandahöll sådan behandling. Ur ett folkhälsoperspektiv bör det dock påpekas att behandling av de mest feta skulle ha en relativt sett liten inverkan på hela befolkningens hälsa, jämfört med potentialen i att arbeta förebyggande med att åstadkomma en förskjutning av hela distributionen av BMI. Dessa insikter har utvecklats och belysts i klassiska arbeten av Geoffrey Rose (15).  

Figur 7


Källa: ”Hälsa på lika villkor?” – självskattad längd och vikt, utan korrigering.

 

Tidstrender för sjukdomar relaterade till fetma

Långtidsstudier av män och kvinnor i Göteborg har således visat att att fetmaförekomsten har ökat. Hos kvinnor har förekomsten av bukfetma dessutom ökat. Det har emellertid inte skett en motsvarande ökning av diabetesförekomst. Förklaringen kan här vara att andra faktorer som motverkar diabetes har förbättrats. Till exempel så har andelen rökare minskat påtagligt och motion på fritiden har ökat.

Det har också skett en kraftig nedgång av hjärtinfarktinsjuknanden och dödlighet i hjärtinfarkt. Här spelar sannolikt den minskade rökningen en stor roll, eftersom rökning medför kraftigt ökad risk för hjärtinfarkt, medan fetma är en svag riskfaktor för hjärtinfarkt.

Observationen att den genomsnittliga blodtrycksnivån går ner trots fetmaökning är ett uttryck för det komplicerade samspelet mellan olika livsstilsfaktorer som också ändras med tiden. Det är väl känt att motion och högt intag av frukt och grönsaker har gynnsam effekt på blodtrycksnivå och att sådana faktorer kan motverka tryckhöjande effekter av viktuppgång.

Konklusioner

  • Fetmaepidemin kan i Västra Götalandsregionen belysas med ett rikt befolkningsrepresentativt material både barn och vuxna från såväl landsbygd som storstad över minst tre decennier.
  • Data är generellt av god kvalitet (bra metod) och har god representativitet med viss reservation för sämre deltagarandel i storstad.
  • Det har skett en allmän ökning i förekomsten av fetma i regionen, men med en skillnad mellan könen i vissa åldrar.
  • Det är också skillnad i förekomst av fetma mellan storstad och landsbygd.
  • Man kan se en social gradient – det är skillnad i fetma mellan regionens kommuner och mellan Göteborgs stadsdelar
  • Fetmans bidrag till förekomsten av diabetes kan skattas till ca 20-25%. Det faktum att den ökande förekomsten av fetma inte återspeglas i ökande diabetesprevalens kan sannolikt förklaras av ökad grad av fysisk aktivitet, färre rökare och andra livsstilsfaktorer som har en motverkande effekt.
  • Självrapporterad information om kroppslängd och vikt i representativa urval i Västra Götalandsregionen kan användas för att följa utvecklingen av övervikt och fetma över tid. Grad av felrapportering bör kontrolleras efter hand i studier med uppmätta data.
  • Aktuella forskningsresultat talar för att fetmaökningen bromsar upp vilket kraftigt stödjer värdet av hälsofrämjande insatser. Dock är det alarmerande att fetmaprevalensen hos barn är mycket högre än för några decennier sedan. Dessutom är fetmautvecklingen fortsatt ogynnsam hos barn i socioekonomiskt utsatta områden. Ökade uppträdandet av fetma i barnaåren kommer sannolikt att med tiden leda till ökad fetmarelaterad ohälsa i samhället.
  • Uttalad fetma med BMI över 40 förekommer hos cirka 11000 individer i Västra Götalandsregionen.
  • Preventiva åtgärder bör riktas främst mot högriskgrupper med utgångspunkt i demografi, socioekonomi, etnicitet och ålder.

Summary in English

The epidemic of obesity in Västra Götaland is apparent and parallels trends in the rest of Sweden, although at a lower level in comparison to national data. Gender differences in obesity can be observed in most local populations studied, and the rural-urban differential is also consistently observed.  Rates of obesity measured in adult populations in this region vary from 8-15% (respectively) in urban and rural women and from 15-17% in urban and rural men.

A social gradient is also observed in the region, with higher rates among less educated population sub-groups. Within Göteborg, marked variations are observed across SDNs. Attributable risk calculations reveal that a large fraction of diabetes can be explained by obesity. It is noted that regional surveys based on self-reported weights and heights of adults produce estimates of obesity prevalence that are about 5 percentage points lower than the true rates. In contrast, objective measurements are routinely taken in children which should be better exploited in future childhood obesity surveillance efforts. Recent data from Göteborg suggests that rates started to level off in schoolchildren during the first years of the 21st century. We observed an increase in the prevalence of severe obesity, which implies that an estimated 25 000 VGR residents would potentially be eligible for bariatric surgery. However, from a public health perspective it should be kept in mind that treatment of the most severely obese will have a relatively small impact on the whole population’s health, compared to working preventively and achieving BMI shifts in the whole distribution. 

The group concluded that it is important to continue monitoring of obesity both in young and older populations. In adults, survey data can be supplemented with validation studies to calibrate reported values to more plausible values. Finally, it is important to continue to monitor high-risk groups of all ages, in order to better understand how obesity prevention can be targeted to sub-populations who are at greatest risk of developing obesity. 

Referenser

  1. Report of a WHO consultation (2000). Obesity: preventing and managing the global epidemic. Geneva, WHO.
  2. Västra Götalandsregionen, folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor?
  3. Nyholm M, Gullberg Bo, Merlo J Lundqvist-Persson C,  Råstam L, Lindblad U. The validity of obesity based on self-reported weight and height: implications  for population studies. The Skaraborg Project. Obesity 2007;15:197-208.
  4. Cole TJ, Bellizzi MC, Flegal MC, Dietz WH. Establishing a standard definition for child overweight and obesity worldwide. BMJ 2000;320:1240-3.
  5. Sjöberg A, Lissner L, Albertsson-Wikland K, Mårild S. Recent anthropometric trends among Swedish school children: evidence for decreasing prevalence of overweight in girls. Acta paed 2008;97:118-123 .
  6. Nyholm M. Obesity in a rural population. Experiences from The Skaraborg Project. Lund University, Faculty of Medicine Doctoral Disseration series 2007:99.
  7. Berg C, Rosengren A, Aires N, Lappas G, Toren K, Thelle D, Lissner L. Trends in over- weight and obesity from 1985-2002 in Göteborg, West Sweden. Int J Obes 2005;29:916-24.
  8. Strandhagen E, Berg C, Nunez L, Lissner L, Rosengren A, Torén K, Thelle DS. Selection bias in a population study with registry linkage – focus on education and related cardiovascular risk markers. (Manuscript).
  9. Eiben G, Dey D, Rothenberg R, Steen B, Björkelund C, Bengtsson C, Lissner L. Obesity in 70-year-old Swedes: secular changes over 30 years. Int J Obes 2005;29:810-7.
  10. Björkelund C, Andersson-Hange D, Andersson K, Bengtsson C, Blomstrand A, Bondyr-Carlsson D, Eiben G, Rödström K, Sjöberg A, Sundh W, Weman L, Zylberstein D, Hakeberg M, Lissner L. Secular trends in cardiovascular risk factors with a 36 year perspective – observations from 38- and 50-year-olds in The Population Study of Women in Gothenburg. (Submitted for Scandinavian Journal of Primary Health Care june 2008)
  11. Rosengren A, Eriksson H, Larsson B, Svärdsudd K, Tibblin G, Welin L, Wilhelmsen L. Secular changes in cardiovascular risk factors over 30 years in Swedish men aged 50: the study of men born in 1913, 1923, 1933 and 1943. J Intern Med. 2000;247:111-8.
  12. Welin L, Adlerberth A, Caidahl K, Eriksson H, Hansson P-O, Johansson S, Rosengren A, Svärdsudd K, Welin C, Wilhelmsen L. The study of men and women born in 1953 and men born in 1943. Methodology and prevalence of risk factors and the metabolic syndrome using three different definitions (Submitted).
  13. Statistiska Centralbyrån. Sveriges officiella statistik, Undersökningar av levnadsförhållande (ULF). Swedish Statistics, Stockholm.
  14. Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2005 kan anges som referens (sid 107-116).
  15. Rose G. Sick individuals and sick populations.  International Journal of Epidemiology 1985;14:32-38.
uiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m