Motiverande samtal

Motiverande samtal, The Motivational Interview MI - Att förändra livsstil med rätt samtal

Av Ingela Lindh,  

Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetodik som ursprungligen utvecklades inom beroendevården av William Miller och Stephen Rollnick. Teorierna växte fram som en reaktion på den då konfrontativa modellen i denna typ av arbete. 

Grundläggande i metodiken är samarbetet med den vi möter, där personens erfarenheter och perspektiv är i förgrunden, i motsats till ett mer konfronterande tillvägagångssätt där hon/han blir tillsagd vad som bör göras. Vi vet vad som bör göras för att personen skall få en bättre hälsa, eller undvika framtida hälsorisker men vi kan inte göra det åt henne/honom. Drivkraften till en förändring förutsätts vara personens upplevelser, mål, värderingar och prioriteringar i förhållande till denna förändring.

Man vill själv välja hur man förhåller sig till förändring. Hur samtalar man om livsstil utan att skapa skuld? Att röka, dricka för mycket, att vara överviktig eller inte motionera är exempel på vad som i olika stor utsträckning kan ge upphov till skuldkänslor. Att få samtala om dessa ibland överskuggande problem på neutral mark med en empatisk, kunnig person kan vara befriande.

Att bemöta personer som är osäkra/ambivalenta till förändring är en svår situation för såväl probleminnehavaren som vårdgivare/samtalspartner. Men det är också ur detta obehag, denna diskrepanskänsla som uppstår under ett samtal runt problemet som en förändring kan komma till stånd. 

Kunskap om förändringsprocessen är en grundsten i det motiverande samtalet

En grundsten i ett motiverande samtal är kunskap om förändringsprocessen. Att en individ i samband med en förändring genomgår olika faser. Från att inte vara beredd att göra en förändring, till ambivalens då individen väger för och emot nuvarande beteende, vidare förberedelsefasen (beredd), därefter handlingsfasen och slutligen vidmakthållande.

Återfall är vanligt i samband med alla livsstilsförändringar och kan ske i alla ovan nämnda faser. Vi måste veta var hon/han befinner sig. En person som inte är beredd att göra en förändring är föga hjälpt av goda råd om hur dessa skulle kunna genomföras. En ambivalent patient behöver hjälp att utforska för- och nackdelar med nuvarande beteende och hjälp att se hinder och möjligheter vid en förändring.

Påvisbar handling är inte det enda tecknet på att ett samtal om livsstil varit framgångsrikt, det rimliga och önskvärda resultatet är i allmänhet att den vi möter förflyttar sig framåt i förändringsprocessen. Slutligen är det viktigt att betrakta återfall som ett lärotillfälle. Vid nästa försök att genomföra förändringen har individen ökad kunskap om hur han först klarade av att uppnå sitt mål och också kunskap om vad som orsakat återfallet.

Att stötta självtillit, tron på den egna förmågan är mycket viktig. 

Samtalsmetodik

I samtalet betonas vikten av Öppna frågor för att utforska hur probleminnehavaren känner och tänker inför en möjlig förändring. Sammanfattningar är ett sätt att säkerställa att vi förstått henne/honom rätt och få personen att känna sig sedd och förstådd.

Förvånansvärt snabbt gör vi oss en alldeles korrekt uppfattning om hur benägen patienten är att genomföra en förändring. Det är dock klokt att validera detta med en VAS-skala.  

Material och mer information om motiverande samtal

Att påverka livsstilen med samtal" utifrån läkar-patientmötet, länk till Statens folkhälsoinstituts webbplatsFörändringssticka och lathund

uiqt|wBqvomti5tqvlpH%vozmoqwv5{mqvomti5tqvlpH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m