Riskgrupper 


Medicinska riskgrupper för utveckling av övervikt och fetma och för fetmarelaterade sjukdomar bland barn och ungdomar 

Ökad risk för fetma

  • Barn med hög födelsevikt, eller barn med föräldrar där en eller båda har fetma. 
  • Om spädbarn eller barn i tidiga år ändrar sin tillväxthastighet och börjar växa mycket snabbare än tillväxtkurvan vet man att risken för fetma är ökad
  • Barn som inte ammas alls har även en något ökad risk.
  • Rökning under graviditeten eller där kvinnan har fetma eller utvecklar graviditetsdiabetes innebär att barnet lättare utvecklar övervikt eller fetma.
  • Barn som föds små i förhållande till graviditetslängden har även ökad risk utveckla fetma och av en sort med hög komplikationstendens.
  • Alla barn med övervikt har en ökad risk att utveckla fetma.
  • Barn med psykiska och mentala handikapp eller ADHD är även en riskgrupp där sannolikt både genetiska och sociala faktorer inverkar.
  • Faktorer som innebär stress och ostrukturerad livsstil kan även innebära en ökad risk. Hit kan räknas brist på sömn, brist på fysisk aktivitet, mycket stillasittande vid TV och dator, avsaknad av ordnade rutiner såsom måltidsordning eller barn som blir negligerade. 

Ökad risk för fetmarelaterade sjukdomar

Barn och ungdomar med fetma är inte en enhetlig grupp och har en varierande riskprofil för komplicerande sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, blodfettstörningar och framtida hjärtkärlsjukdom.

De med ärftlighet för fetma, diabetes typ2, hjärt-kärlsjukdomar har en ökad risk, liksom de där laboratorieundersökningar visar avvikande blodfetter, leverförfettning eller störningar i sockerbalansen. Förhöjt blodtryck eller mörkpigmentering av huden (acanthosis nigricans) ses ibland vid en vanlig undersökning och pekar på ökad risk. Vid mycket uttalad fetma liksom för vissa av riskgrupperna ovan är även riskerna för komplikationer ökade.

Barn eller ungdomar som har fetma kan ha symtom eller besvär som bör ge förtur till behandlingsinsatser. Även hos individer under 18 år förekommer diabetes typ2, högt blodtryck, sömnapné, Pickwick syndrom (koldioxidretention), polycystiskt ovariesyndrom, svår huvudvärk med ögonbottenförändringar (pseudotumor cerebri) eller gallstensbesvär. Dessa tillstånd är sällsynta men det finns även ett mörkertal eftersom de upptäcks bara genom aktivt sökande.

Det är viktigt att även arbeta för att behandla besvär som faeces- eller urininkontinens, dermatit, ortopediska problem, stora bröst hos pojkar och inte minst psykosociala effekter som mobbing, lågt självförtroende och isolering. I prioriteringen bör symtom och besvär bedömas tillsammans med de riskfaktorer eller –profiler som nämnts ovan. 

 

uiqt|wBui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m