Riskgrupper  

Socioekonomiska och psykologiska faktorer bakom ökad benägenhet för fetma

Hur och vad vi människor äter och hur mycket vi rör på oss påverkas av en mängd olika ekonomiska, sociala, kulturella och psykologiska omständigheter. Dessa skall man ta hänsyn till i det hälsofrämjande och förebyggande såväl som i det behandlande arbetet. 

Attityder och beteenden 

I en del grupper förekommer:

  • Lågt förtroende för samhälleliga auktoriteter, inklusive hälso- och sjukvårdssystemet
  • Fetma som positiv förebild
  • Uppfattningen att ju snabbare spädbarn växer desto friskare och bättre omhändertagna är de
  • Stark påverkan från en äldre generation som upplevt svält och därför inte är benägen att betrakta övervikt eller fetma som hälsorisker

Syn på kost och fysisk aktivitet

  • Erfarenheter av nöd kan medföra acceptans för ”frossande” när mat finns tillgänglig
  • Kaloririka livsmedel och maträtter med hög status kan bli symboler för integration eller social rörelse uppåt
  • Om man uppfattar fysisk aktivitet som ”arbete”, och ”arbete” som ett tvång så minskar benägenheten att använda musklerna i onödan 
  • Att köra bil kan uppfattas som mer prestigefyllt än att gå eller cykla

Ekonomi

Dålig ekonomi kan medföra:

  • Mindre säkra och/eller lek- och rekreationsvänliga boendemiljöer
  • Begränsat val av motionsaktiviteter
  • Svårigheter att ordna transporter till fritidsaktiviteter
  • Minskad valfrihet vad det gäller livsmedel

Stress  

  • Ätande som copingstrategi, dvs att försöka betmöta stress
  • Ökad risk för bukfetma  

uiqt|wBui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5%x5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{mui|{5rwpiv{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m