Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa

På den här sidan kan du läsa allmänt om sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvanor. Specifik information om en levnadsvana hittar du respektive levnadsvanas webbsida. För mer kunskap finns en webbutbildning och för ytterligare fördjupning ett kunskapsstödet: Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa, båda hittar du via länkar till höger.

Minst 20 % av sjukdomsbördan i Sverige beror på ohälsosamma levnadsvanor. Uppskattningsvis hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en ohälsosam levnadsvana. Enligt WHO och ”Global burden of Disease” orsakar ohälsosamma levnadsvanor majoriteten av våra stora folksjukdomar och bidrar till de allra flesta fallen av förtida död. Idag finns det effektiva metoder för hälso- och sjukvården att använda för att stödja patienter att förändra levnadsvanor. De nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder (Socialstyrelsen 2011) beskriver sådana metoder avseende tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor.

Det finns stora skillnader i förekomst av ohälsosamma levnadsvanor beroende på socioekonomiska faktorer. Det är av stor vikt att i alla rådgivning ha individens perspektiv i beaktande med hänsyn till exempelvis utbildningsnivå, sociala och ekonomiska förhållande, kulturella skillnader, genusperspektiv och funktionsnivå, både fysiskt och psykiskt.

Nationella riktlinjer sjukdomsförebyggande metoder 

Socialstyrelsen har utarbetat evidensbaserade nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. De rekommenderade metoderna grundar sig på olika typer av rådgivning eller samtal och delas upp i tre övergripande nivåer; enkla råd, rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal. Nivåerna beror på tillståndets allvarlighetsgrad, tid, personalens kvalifikationer och samtalsmetodik.
I patientlagen 2015 framhåller man uttryckligen att patienter ska få information om metoder för att förebygga sjukdom eller skada

Rekommenderade insatser

Rådgivande samtal är grunden för åtgärderna. Alla övriga åtgärder i riktlinjerna som till exempel nikotinläkemedel eller skriftlig ordination av fysisk aktivitet ges i tillägg till någon form av rådgivning eller samtal. Insatserna riktar sig till vuxna (över 18 år) med ohälsosamma levnadsvanor.

Enkla råd
Information och korta standardiserade råd och rekommendationer om levnadsvanor. Enkla råd tar cirka 5minuter. Bör kompletteras med skriftlig information.

Rådgivande samtal
Sker i dialog mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient/individen. Råd och åtgärder anpassas till individens ålder, hälsa, risknivåer med mera. Rådgivande samtal tar cirka 10-15 minuter men ibland upp till 30minuter. Samtalet kan kompletteras med olika verktyg och hjälpmedel, särskild uppföljning och kan inkludera motiverande strategier

Kvalificerat rådgivande samtal
Hälso- och sjukvårdspersonal för en dialog med patienten/personen/individen samt anpassar åtgärderna till personens ålder, hälsa, risknivå med mera. Samtalet kan inkludera motiverande strategier. Ett kvalificerat rådgivande samtal är mer omfattande än rådgivande samtal både vad gäller tidsåtgång (30-60 minuter) och antal uppföljningar. Samtalet är vanligen teoribaserat eller strukturerat och kan ges individuellt eller i grupp. Denna åtgärd förutsätter att personalen utöver ämneskunskap också är utbildad i den metod som används, till exempel motiverande samtal (MI) eller kognitiv beteende terapi (KBT).

 

Hälso- och sjukvården bör enligt de nationella riktlinjerna erbjuda:

Levnadsvana

Åtgärd

Rökning

Kvalificerat rådgivande samtal

Riskbruk av alkohol

Rådgivande samtal

Otillräcklig fysisk aktivitet

Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning

Ohälsosamma matvanor

Kvalificerat rådgivande samtal

 Källa: Socialstyrelsen (www.socialstyrelsen.se)

Sjukdomsförebyggande arbete en del av hälso- och sjukvårdens uppgift

Sedan 1982 har det sjukdomsförebyggande arbetet varit en del av hälso- och sjukvårdens uppgift enligt 2 c § hälso- och sjukvårdslagen.

I patientlagen 2015 står det i 3 kapitlet 1§ Patienten ska få information om, punkt 8, metoder för att förebygga sjukdom eller skada.

 

uiqt|wB&srmtt5nw{{H%vozmoqwv5{msrmtt5nw{{H%vozmoqwv5{muiqt|wB%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{m%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m