2. Ordination

Version 3.0: reviderad 2015-02-06

Ändringar i denna version
Avsnitt "2.3.2 Generika/synonyma läkemedel" är anpassat till att den regionala Generika- och synonymlistan försvinner.    

2.1 Regelverk

Huvudreglerna för ordination enligt SOSFS 2000:1 inklusive uppdateringar är:

 

  • Läkemedel ska ordineras skriftligt (3 kap. §2) 
  • Inom sluten vård ska läkemedelsordinationerna föras in i en särskild ordinationshandling. Den som ordinerar läkemedel ska med sitt signum i ordinationshandlingen bekräfta varje ordination och ändring av tidigare införda ordinationer. (3 kap. §3) 
  • Inom annan hälso- och sjukvård än sluten vård ska den sjuksköterska eller läkare som ansvarar för vården av en patient svara för att aktuella läkemedelsordinationer finns samlade på ett ordinationskort eller på en annan ordinationshandling. Kortet eller handlingen ska signeras och det ska framgå vem som ordinerat respektive läkemedel. (3 kap. §4)
  • En läkemedelsordination ska innehålla uppgifter om läkemedlets namn, läkemedelsform, styrka, dosering, administrationssätt och tidpunkterna för administrering. Doseringen ska anges som antalet tabletter eller andra avdelade läkemedelsdoser eller läkemedlets volym per doseringstillfälle. (3 kap. §7) 
  • Ordinationshandlingen är en del av patientens journal.(1 kap. 3§)

Till sidans topp

 

2.2 Ordination

Med ordination avses en behandlingsföreskrift som kan gälla läkemedel eller annan terapi. Oavsett vårdform ska ordinerade läkemedel föras in i journalen, lämpligen i en elektronisk läkemedelslista/läkemedelsjournal. Vid all ordination är det viktigt att ta hänsyn till patientens övriga läkemedel och eventuell överkänslighet. Arbete pågår för att ta fram en nationell ordinationsdatabas (NOD) för varje patient, där samtliga ordinationer framgår.

2.2.1 Läkemedelsgenomgång

Vid varje läkarbesök som innefattar ordination av läkemedel är en läkemedelsanamnes med kartläggning av medicineringen rutin.  Utöver detta finns strukturerade arbetssätt, enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar, med syfte att öka kvaliteten i läkemedelsbehandlingen. Särskilt äldre har behov av dessa insatser. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:1 genom ändringsförfattning 2012:9) ska patienter äldre än 75 år erbjudas läkemedelsgenomgångar.

För mer information om läkemedelsgenomgångar, se Regional Medicinsk Riktlinje Läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelse . En vägledning i genomförandet av läkemedelsgenomgångar har utarbetats av Socialstyrelsen och finns på www.socialstyrelsen.se/publikationer2013/2013-3-18 .

För stöd vid den medicinska rimlighetsbedömningen kan Indikatorer för god läkemedelsterapi hos äldre  från Socialstyrelsen användas. För en fullständig bild av patientens medicinering kan följande källor vara till hjälp:

  • Uppgifter från patienten, anhöriga och från annan vårdgivare (inkluderar även receptfria läkemedel och kosttillskott)
  • I Läkemedelsförteckningen samlas uppgifter om alla receptförskrivna läkemedel som varje individ har hämtat ut på apotek i Sverige under de senaste 15 månaderna. För åtkomst krävs inloggning och tillåtelse från patienten, men det finns också möjlighet att använda nödåtkomst i allvarliga situationer. Samtycke och nödåtkomst måste dokumenteras i journalen. Läkemedelsförteckningen nås via Nationell Patientöversikt (NPÖ).
  • Pascal ordinationsverktyg 
  • ”Mina sparade recept”, som patienten får på apoteket efter varje läkemedelsuttag, är en lista över recept där patienten har uttag kvar   

Till sidans topp

2.2.2  Ordination i elektronisk läkemedelsjournal

  • Samtliga läkemedel ska, så långt det är möjligt, ordineras i en elektronisk läkemedelslista/läkemedelsjournal för att möjliggöra interaktionskontroll, öka åtkomsten till ordinationerna och för att lagra historik.
  • Om hänvisning görs till spädningsschema måste ett aktuellt schema finnas övergripande på sjukhuset eller lokalt fastställt på enheten/verksamheten.

Att hålla läkemedelslistan uppdaterad är ett gemensamt ansvar för alla ordinatörer. Den som ej har behörighet att ändra i listan, men upptäcker ett behov av ändring, kontaktar behörig ordinatör. Ordinatör som ändrar doseringen av ett läkemedel är ansvarig för att ändringen registreras i läkemedelsjournalen. Läkemedelskommittén rekommenderar starkt att indikation anges för varje ordinerat läkemedel.

Oftast ska läkemedel fördelas så jämnt som möjligt över dygnet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att intervallet mellan dagens sista och påföljande dags första doser inte blir för stort.

Plats för lokala tillägg (ordination i läkemedelsjournal)

Lokalt tillägg SkaS
Till sidans topp

2.2.3 Ordinationssystem och ordinationstyper

På en enhet kan det finnas flera olika ordinationssystem (elektroniska eller i pappersform), t ex läkemedelsjournal, insulin- eller infusionslista, cytostatikaordination och anestesijournal. För att få en samlad bild av en patients läkemedelsordinationer ska det i enhetens/verksamhetens lokala instruktion för läkemedelshantering framgå

·     vilka ordinationssystem som används och var man hittar dessa

·     vilket ordinationssystem som används för vilka typer av läkemedel

·     ordinationssystemens inbördes relation (vilket system som är bassystem och hur man i det kan utläsa att det finns fler ordinationer).

 

  • Vid behovs-ordinationer ska alltid innehålla en tidsram för att indikera maxdosen per dygn, t.ex. ”högst 3 gånger dagligen”
  • Med tillfällig ordination avses läkemedel som ges vid ett enstaka behandlingstillfälle. Detta till skillnad från ordination ”vid behov” som ordinerats i förväg och avser en planerad behandling.
  • För ordination enligt generella direktiv, se avsnitt Generella direktiv/generell ordination.

Patientansvarig/behandlingsansvarig läkare ska informera sig om samtliga tillfälliga ordinationer och om läkemedel givna vid behov eller genom generella direktiv.

Till sidans topp

2.2.4  Muntlig ordination

I akuta behandlingssituationer kan en tillfällig ordination göras muntligt av läkare till sjuksköterska. Denna repeterar ordinationen och administrerar läkemedlet. Muntlig ordination ska innehålla samma uppgifter som skriftlig och bara tillämpas om det är absolut nödvändigt. Så snart som möjligt dokumenteras ordinationen av läkaren och sjuksköterskan signerar administrationen enligt gällande rutin för läkemedelslista/läkemedelsjournal.

Till sidans topp

2.2.5  Telefonordination

Läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Möjligheten ska utnyttjas endast i undantagsfall. Har ordinatören åtkomst till elektronisk läkemedelsjournal ska denna användas. I annat fall är det risk för att interaktions- och överkänslighetsinformation missas. Ordinationer per telefon ska tas emot, dokumenteras och signeras i ordinationshandlingen av en sjuksköterska. Namnet på den som ordinerat läkemedlet och tidpunkten för ordinationen ska anges. Den som ordinerat läkemedel per telefon ska, om inte synnerliga hinder finns, i efterhand bekräfta ordinationen med sitt signum. En telefonordination får bekräftas skriftligen via telefax eller elektronisk post, förutsatt att säkra rutiner för elektronisk överföring av journaluppgifterna används .

Till sidans topp

2.2.6  Generella direktiv/generell ordination

Generella direktiv/generell ordination innebär att sjuksköterskan, efter egen bedömning, har möjlighet att ge ett läkemedel till en patient utan särskild ordination (SOSFS 2000:1, 3 kap, §9). Generella ordinationer/direktiv fastställs av respektive verksamhetschef eller av denne utsedd medicinskt ansvarig (endast läkare får utfärda generella direktiv). Direktiven ska vara daterade och undertecknade. I direktiven ska anges indikationerna, kontraindikationerna samt doseringen och antalet tillfällen som läkemedlet får ges till en patient. Se exempel på mall 7.

2.2.7  Utsättning/ordinationsavslut

Läkemedel som patienten har slutat använda eller ska sluta använda ska sättas ut. Ordinatör som sätter ut läkemedlet ansvarar för registreringen av utsättningen. Det är starkt rekommenderat att utsättningsorsak ska anges, särskilt i händelse av biverkning. Om patienten själv har avslutat ordinationen, bör diskussion föras om orsaken, indikationen och eventuella alternativ. I förekommande fall kan det vara nödvändigt att kontakta ansvarig ordinatör.

Till sidans topp

2.2.8  Utskrivning från sjukhus

Vid utskrivning från sluten vård ska pågående ordinationer granskas och inaktuella läkemedel sättas ut med angivande av utsättningsorsak. Det kan gälla infusioner och andra tillfälliga ordinationer som patienten inte hade vid inkomst till sjukhus, t.ex. sömnmedel.

I samband med utskrivning ska en läkemedelslista lämnas till patienten. Den skriftliga läkemedelslistan är patientens källa till information om hur läkemedlen ska tas. Kontrollera noga att läkemedelslistan speglar patientens samtliga gällande ordinationer, så vitt det går att bedöma från tillgänglig information. Om utskrift görs från journalsystemet Melior, kontrollera/justera listan så att den är korrekt även för nästa dag (efter hemgång). Be gärna patienten att i lugn och ro gå igenom den listan och meddela om den inte stämmer eller om något är oklart. Övrig legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal kan vara behjälplig i att förklara avsikterna med medicineringen.

Det är viktigt att utskrivande läkare går igenom den fortsatta läkemedelsbehandlingen med patienten/anhöriga. Upplys om biverkningar som det är viktigt att vara vaksam på. Speciell vikt bör läggas på information om indikationen för nya läkemedel och förklaring varför gamla läkemedel eventuellt har tagits bort. En sammanfattande läkemedelsberättelse om given behandling och andra läkemedelsförändringar bör skrivas och lämnas till patienten. För mer information om läkemedelsberättelse, se RMR Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. Se även avsnitt Rutin vid utskrivning från sjukhus.

Lokala tillägg läkemedelsberättelse 

Relaterat dokument - HP Äldre

Dokumentera i journalen hur uppföljning ska ske: Vem? När? Vad? Informera patienten, helst både muntligt och skriftligt, så att han/hon kan reagera om t.ex. kallelse inte kommer.

Till sidans topp

2.2.9  Utlämnande av läkemedel utan recept

På vårdenheter och mottagningar kan man behöva lämna ut läkemedel till patient efter ordination av läkare, så kallade jourdoser. Med jourdos menas läkemedel som vid behandlingstillfället lämnas ut i mindre antal doser för att täcka patientens behov tills patienten kan få läkemedel expedierat på apotek. Endosförpackade läkemedel bör användas. Se även avsnitt Permissionsläkemedel/jourdoser.

Till sidans topp

2.2.10  Dosexpedierade läkemedel i öppenvården

Dosexpedition i öppenvård innebär att patientens läkemedel förpackas av dosapotek i påsar för varje utdelningstillfälle. Vid utskrivning från sjukhus kan det bli nödvändigt med jourdoser (enl ovan) för nyinsatta läkemedel. Observera att det kan vara en patientrisk om utsatta läkemedel finns med i tidigare distribuerade påsar. Indikationen för dosexpedition i öppenvård ska grundas på medicinska behov, se Medicinska Riktlinjer Dosexpedition. Se vidare avsnitt Nyinsättning av dosexpedition inför hemgång och avsnitt Ordinationsändring i dosexpedition inför hemgång. 

2.2.11  Läkemedelsöverkänslighet

All läkemedelsöverkänslighet ska registreras i journalen, vilket normalt sker i läkemedelsjournalen. Då finns förutsättning för att få ett varningsmeddelande vid försök till insättning av olämpliga läkemedel.

För att avgöra om man vågar reexponera patienten för ett läkemedel är det särskilt viktigt att dokumentera:

  • Typ av reaktion: t.ex. klåda, utslag, anafylaxi eller annan specificerad reaktion
  • Allvarlighetsgrad
  • Visshetsgrad - är det säkerställt eller bara misstänkt?

Patienten bör få skriftlig information om allvarlig reaktion inträffat. Likaså bör biverkningsrapport skickas till Läkemedelsverket. Se även avsnitt Överkänslighetsreaktioner 

2.3  Val av läkemedel

2.3.1  Rekommenderade läkemedel

Läkemedelskommittén i Västra Götalandsregionen ger årligen ut REKlistan med rekommenderade läkemedel vid receptförskrivning. Listan är framarbetad av de regionala terapigrupperna i samråd med de medicinska sektorsråden. Rekommendationerna är avsedda att ge förslag på effektiva läkemedel av hög kvalitet till ett rimligt pris. Ordinatören ska i första hand välja rekommenderade läkemedel vid förskrivning. Rekommenderade läkemedel finns markerade i respektive läkemedelsjournal.

Till sidans topp

2.3.2  Generika/synonyma läkemedel

För att undvika utbyten i samband med utdelning ska vid ordination på sjukhus läkare i möjligaste mån ordinera utifrån det sortiment som finns på enheten/sjukhuset.

Om ordinerat läkemedel inte finns tillhanda på enheten får sjuksökterska, utan att fråga läkare, byta till synonymt preparat enligt vad som fastställts på den egna förvaltningen/kliniken.

Ordinatörer ska markera i läkemedelsjournalen när preparat av medicinska skäl ej får bytas ut genom att:

  • I Meliors läkemedelsjournal dokumentera detta i anvisningsrutan
  • vid användande av papperslista skriva "får ej bytas" under preparatnamnet

2.3.3  Ordination ur kommunala akutläkemedelsförråd

De kommunala akutläkemedelsförråden finns för att läkemedel snabbt ska kunna sättas in vid akuta tillstånd hos patienter som är inskrivna i kommunal hemsjukvård, oberoende av boendeform. Behandlingen kan i bästa fall vara botande (undanröja behovet av transport till sjukhus) alternativt förbättra patientens tillstånd inför/under transport. Ordination kan ges av såväl öppenvårds- som slutenvårdsläkare till kommunal sjuksköterska som har tillgång till förråden. Sortimentet i akutläkemedelsförråden hittas på Vårdgivarstödet och i REKlistan. Ordinationen ska dokumenteras i journal samt i läkemedelslista/dosrecept/Pascal med notering om att läkemedlet tas från akutläkemedelsförrådet. Utsättningsdatum för en akut ordination ska anges för att inte avslutad läkemedelsbehandling ska stå kvar på dosreceptet.

Till sidans topp

2.3.4 Definierat sortiment till vårdenhetens läkemedelsförråd

Läkemedel som ingår i regionens definierade sortiment bör i första hand ordineras till inneliggande patienter.

Definierat sortiment är uppdelat i två grupper:

  • A-sortiment

De produkter som upphandlats av VGR. 

  • B-sortiment

Definierat sortiment som inte är upphandlat av VGR men där Apoteket AB har i uppdrag att tillhandahålla ett stabilt sortiment till bra priser.

Produkter som ligger utanför definierat sortiment kallas C-sortiment. Dessa har en längre ledtid vid beställning av dessa läkemedel.

I Hamlet kan alla sjuksköterskor se vilka läkemedel som är A- respektive B-sortiment.

I Marknadsplatsen kan behöriga beställare se vilka läkemedel som ingår i A- och B-sortimentet i utbudet RGL-Läkemedel.

Till sidans topp

2.4  Nutrition

Produkter som är läkemedel ska ordineras i läkemedelslista/läkemedelsjournal. Övriga produkter ska ordineras och dokumenteras enligt lokala rutiner.

Till sidans topp

2.5  Vaccinationer

En sjuksköterska som har genomgått specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar är behörig att ordinera läkemedel för vaccination i enlighet med de vaccinationsprogram som finns upptagna i SOSFS 2000:1, 3 kap, §10.

Det är verksamhetschefen som ska ansvara för att det görs en bedömning om en sjuksköterska utan dessa specialutbildningar har den kunskap som krävs för att ordinera vaccin till vuxna. Bedömningen ska dokumenteras i den lokala instruktionen för läkemedelshantering. 

Lokala tillägg ordination av vaccin

Relaterad länk - Regionala smittskyddsenheten

Till sidans topp

Lokala tillägg

 

Till sidans topp

uiqt|wB&rwpiv5ntiz}xH%vozmoqwv5{mrwpiv5ntiz}xH%vozmoqwv5{muiqt|wB%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{m%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m