1. Ansvar och behörigheter

Version 2.0:   reviderad 2015-02-06


Ändringar i denna version: 
Redaktionella ändringar.

1.1 Övergripande ansvar

Vårdgivaren ska systematiskt och fortlöpande utveckla och säkerställa vårdens kvalitet. Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem där de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet identifieras, beskrivs och fastställs. För varje process ska ingående aktiviteter identifieras och tillhörande rutiner fastställas http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18389/2011-6-38.pdf . Läkemedelshantering är en process i ledningssystemet. Då det ofta förekommer att patienter flyttas mellan olika enheter och vårdformer är det nödvändigt att rutiner för läkemedelshantering utformas enhetligt.

1.2 Verksamhetschefens ansvar

1.2.1 Ansvarsfördelning och rutiner

Verksamhetschefen ska fastställa ändamålsenliga rutiner och fördela ansvaret för läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet.  

Inom VGR tas rutiner för läkemedelshantering fram i tre nivåer där varje undernivå är komplement till den ovanför

1. Regionalt

2. Förvaltning

3. Lokalt per verksamhetsområde eller enhetsnivå

Introduktionsutbildning för nyanställd personal och fortbildning för all personal om aktuella rutiner ska finnas. Signaturlista med namn, namnteckning och signatur ska finnas för läkare och sjuksköterskor för att ge en spårbarhet för signaturer, t.ex. av etiketter av injektioner/infusioner, journalföring för narkotikaklassade läkemedel (se mall 11).

Enskilda ledningsuppgifter kan skriftligen överlåtas till namngiven person som har tillräcklig kompetens och erfarenhet för uppgiften (HSL 1982:763  §30, Lag (1996:787)). Detta skiljer sig från delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter, se avsnitt 1.4 Delegering.

Ansvaret för verkställandet av rutinerna för läkemedelshantering kan via uppdragsbeskrivning ges till enhetschef på vårdenhet och medicinskt ansvarig läkare eller motsvarande.

I Närhälsan

Ansvaret för verkställandet av rutinerna för läkemedelshantering kan via uppdragsbeskrivning ges till medicinsk rådgivare eller till läkemedelsansvarig läkare.

Se exempel på mallar 2, 3, 4, 5 för läkemedelsuppdrag för medicinsk ansvarig läkare, enhetschef, läkemedelsansvarig sjuksköterska, ansvarig sjuksköterska för kontroll av narkotikaklassade läkemedel .

Verksamhetschefen ska fortlöpande följa upp läkemedelshanteringen inom verksamhetsområdet och säkerställa att rutinerna och ansvarsfördelningen tillgodoser kraven på kvalitet och säkerhet i vården. Se även kapitel 10. Kvalitetssäkring.

Till sidans topp

1.2.2 Förvaring, iordningställande och skyddsföreskrifter

Verksamhetschefen har ett ansvar för att lokaler och utrustning som används vid iordningställande är ändamålsenliga. Arbetsplatsen ska vara avskild från annan verksamhet, ha god belysning, bra hygienförhållanden och vara utformad så att iordningställandet kan utföras utan att man bli störd. Skriftliga hygien- och arbetsinstruktioner för iordningställande av sterila läkemedel ska finnas. Se mall 6  Se även kapitel 5. Iordningställande.

Vid ny- och ombyggnad av läkemedelsrum ska ett flertal krav uppfyllas. Kontakta Sjukhusapoteket VGR lokalt för rådgivning. 

Verksamhetschefen har ett ansvar gällande arbetsmiljöfarliga läkemedel, t.ex. cytostatika och allergena läkemedel. Särskilda arbetsmiljöföreskrifter finns för anestesigaser och gasflaskor. Ansvar finns även kring läkemedels påverkan på den yttre miljön, se kapitel 8. Arbetsmiljöaspekter och kapitel 9. Miljöaspekter och kassation av läkemedel.

Till sidans topp

1.3 Hälso- och sjukvårdspersonalens ansvar

Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. Det är viktigt att den som ska utföra ett arbete har kunskap om gällande rutiner innan arbetet påbörjas.

Uppgifter som enligt Socialstyrelsens föreskrifter om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården SOSFS 2000:1 ska utföras av sjuksköterskor får även utföras av barnmorskor, biomedicinska analytiker, medicintekniska assistenter och tandhygienister inom deras respektive verksamhetsområden. De som har en anställning som försteskötare eller överskötare inom psykiatrisk verksamhet i slutenvård den 1 november 2001 eller någon period under tiden 3 mars 2000 - 1 november 2001 och har särskild utbildning i läkemedelshantering får utföra motsvarande uppgifter.

Rekvisitionsrätt för läkemedel regleras av SOSFS 2000:1. Läkemedel får endast rekvireras av sådan behörig hälso- och sjukvårdspersonal som namngivits i den lokala instruktionen för läkemedelshantering.

Till sidans topp

1.3.1 Läkarens ansvar/behörighet

(gäller även tandläkare i tillämpliga delar)

  • enkel läkemedelsgenomgång/fördjupad läkemedelsgenomgång, se även regional medicinsk riktlinje Läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse
  • ordination av läkemedel - tydlig och samlad bild av patientens totala läkemedelsbehandling, se även kapitel 2. Ordination
  • iordningställa läkemedel samt dokumentera iordningsställandet
  • överlämna/administrera läkemedel till patienten samt dokumentera administreringen
  • rapportera biverkningar, kap 1.6 och 6.13
  • dokumentation av eventuell överkänslighetsreaktion, se avsnitt 2.2.11 
  • uppföljning och dokumentation av behandlingsresultat. Biverkningsrapportering kap 1.6 och 6.13
  • tydlig patientinformation inklusive aktuell läkemedelslista
  • bedöma patientens förmåga att klara sin läkemedelshantering själv med hjälp av närstående (egenvård) eller om ansvaret bör tas över av sjuksköterska (hälso- och sjukvård), bedöma behov av dosdispensering enligt regionala medicinska riktlinjer dosexpedition

På sjukhus

  • att patientens epikris med ordinationer översänds till ansvarig läkare (i tillämpliga fall även ansvarig sjuksköterska) inom öppen hälso- och sjukvård.
  • att skriva läkemedelsberättelse och aktuell läkemedelslista som skickas till nästa vårdgivare och överlämnas till patienten se regional medicinsk riktlinje

Observera medgivande från patient (gäller pappersdokument):

  • att patientens medgivande ska inhämtas för översändande av handlingar (SFS 2009:400 Offentlighets- och sekretesslag
  • reglerna för inre eller yttre sekretess gäller, dvs om informationen skickas inom vårdgivaren eller till annan vårdgivare (inom eller utanför VGR). Inom vårdgivaren behövs ej medgivande. Dock ska man komma ihåg att enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska verksamheten bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet och så långt som möjligt, utföras och gonomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

För digital åtkomst till uppgifter gäller Patientdatalagen 2008:355

Till sidans topp

1.3.2 Sjuksköterskans ansvar/behörighet

  • iordningställa ordinerade läkemedel samt dokumentera iordningställandet
  • överlämna/administrera läkemedel till patienten samt dokumentera administreringen
  • dokumentera patientens eventuella behov av stöd och hjälp i samband med läkemedelsbehandlingen
  • rapportera till ansvarig läkare iakttagelser i samband med läkemedelsbehandling
  • rapportera biverkningar, kap 1.6 och 6.13

Till sidans topp

1.3.3 Apotekare och receptariers (farmaceutens) behörighet

  • iordningställa ordinerade läkemedel samt dokumentera iordningställandet
  • rapportera biverkningar, kap 1.6 och 6.13

Till sidans topp

1.3.4 Annan legitimerad personal

Sjukhusfysiker får iordningställa radioaktiva läkemedel samt administrera perorala radioaktiva läkemedel. Sjukgymnaster får iordningställa och administrera läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi.

Till sidans topp

1.3.5 Studerande

Läkarstuderande
Förutom legitimerade läkare är den som har särskilt förordnande att utöva yrket behörig att ordinera och rekvirera läkemedel för behandling av människa (LVFS 2009:13). Hur studerande eller examinerade läkare utan svensk legitimation kan förordnas regleras i SOSFS 2000:6.

Sjuksköterskestuderande
Sjuksköterskestuderande, som medverkar vid läkemedelshanteringen, får iordningställa patientdos och överlämna/administrera endast under direkt tillsyn av person som själv är behörig och på dennes ansvar. Med behörig person menas sjuksköterska/motsvarande eller vårdlärare/motsvarande. Dessa kan inte avsäga sig ansvaret vid eventuellt uppkomna misstag.

Studerande i påbyggnadsutbildning kan under eget ansvar få utföra arbetsuppgifter som ligger inom ramen för deras tidigare grundutbildning.

Till sidans topp

1.4 Delegering 

1.4.1 Delegering

Grundläggande bestämmelser om delegering finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om delegering inom hälso- och sjukvård och tandvård (SOSFS 1997:14) samt i Patientsäkerhetslagen SFS 2010:659 (kapitel 6). Med delegering avses i författningen att någon som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en  person som saknar formell kompetens för uppgiften.

Inom sluten vård och ambulanssjukvård får en sjuksköterska inte genom delegering överlåta åt en annan befattningshavare att iordningställa eller administrera läkemedel. I öppen vård är det tillåtet under förutsättning att det är förenligt med god och säker vård av patienten (SOSFS 2000:1).

För ambulanssjukvård finns undantag för medicinsk oxygen, där den ansvarige läkaren för ambulanssjukvården genom generella direktiv kan låta icke-legitimerad personal iordningsställa och administrera oxygen om det är förenligt med god och säker vård (SOSFS 2005:24).

Verksamhetschefen ansvarar för att besluten om delegering är förenliga med säkerheten för patienterna. I detta ansvar ingår att besluta huruvida iordningställande eller administrering av läkemedel får delegeras eller om vissa begränsningar ska finnas.

Till sidans topp

1.4.2 Handräckning

Annan personal får assistera en sjuksköterska eller läkare med att utföra enstaka arbetsuppgifter vid enstaka tillfällen (handräckning), se öven SOSFS 1997:14. Att assistera kan t.ex. vara att ge ett suppositorium eller att iordningsställa en nebulisator med inhalationsvätskor. Vid handräckning arbetar båda i samma rum. Till skillnad från delegering har sjuksköterskan eller läkaren kvar det fulla ansvaret vid handräckning, se även kap 6.7

Till sidans topp

1.5 Lex Maria

Lex Maria innebär en skyldighet för vårdgivaren att anmäla allvarliga skador som inträffat i sjukvården. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 2005:28) föreligger, även om anmälan om biverkning gjorts till Läkemedelsverket. Huvudsyftet med Lex Maria är att ta tillvara erfarenheter av skador och tillbud som inträffar. Vägledning om vem som ska anmäla och vilka typer av avvikelser som ska anmälas enligt Lex Maria finns i kapitel 4 ochkapitel 5  i SOSFS 2005:28. Lokala rutiner för bedömning om en avvikelse ska anmälas enligt Lex Maria ska finnas.

Avvikelse som orsakat risk för patientsäkerhet ska rapporteras i MedControl PRO.

Till sidans topp

1.6 Biverkningsrapportering

Den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården ska snarast rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel till Läkemedelsverket. (LVFS 2001:12).
I biverkningsregistret införs rapporter från läkare, tandläkare, sjuksköterskor och farmaceuter. Se avsnitt 6.13 Biverkningsrapportering 

Till sidans topp

1.7 Läkemedelsförsäkring

Alla läkemedel som finns till försäljning i Sverige är godkända av Läkemedelsverket. I deras uppdrag ingår att se till att vi har tillgång till säkra och effektiva läkemedel i Sverige. Ett fåtal omfattas dock inte av läkemedelsförsäkringen. Detta beror på att vissa läkemedelsföretag inte har anslutit sig till försäkringen.

Läkemedelsförsäkringen gäller, till skillnad från patientförsäkringen, speciellt vid skador som orsakats av läkemedel. Läkemedelsförsäkringen är ett frivilligt åtagande från läkemedelsföretagens sida, men de allra flesta läkemedelsföretag är anslutna.

Gå in på FASS.se och sök upp läkemedlet. Längst ned i den inledande vita sammanfattningsrutan finns uppgifter om läkemedlet omfattas av Läkemedelsförsäkringen eller ej.

Mer information finns på Svenska Läkemedelsförsäkringens hemsida  

Skadeanmälan görs på särskild blankett som finns tillgänglig på www.lakemedelsforsakringen.se.

Skador vid felaktig ordination: Om skadan beror på att ett läkemedel ordinerats på ett felaktigt sätt bör skadan anmälas till patientförsäkringen. Vid biverkningar av ett läkemedel som ordinerats på ett riktigt sätt ersätter inte patientförsäkringen. Däremot kan anmälan av skadan göras till Läkemedelsförsäkringen. Se mer info

Till sidans topp

1.8 Patientförsäkring

Vårdskada orsakad av felaktig hantering av läkemedel i samband med vård kan ersättas av Patientförsäkringen. (Patientskadelag SFS 1996:799).

Till sidans topp

1.9 Patienters anmälan om fel i vården

Den patient som drabbas av sjukdom eller skada, i samband med läkemedelshantering, kan själv göra anmälan till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) om fel i vården. Även närstående kan göra anmälan. Anmälan kan också göras till Patientnämnden VGR

Till sidans topp

1.10 Medicinska gaser

Medicinska gaser är läkemedel. Se kapitel 12. Medicinska gaser.

Till sidans topp

1.11 Kommunala akutförråd

Läkemedlen i de kommunala akutläkemedelsförråden ägs av VGR medan kommunen ansvarar för beställning av läkemedel. Sortimentet i akutläkemedelsförråden utarbetas av Terapigrupp Äldre och läkemedel och fastställs årligen av Läkemedelskommittén. Rutiner och sortimentslistor finns på Vårdgivarstödet och i REKlistan.

Till sidans topp

1.12 Dokumenthantering

Respektive förvaltning har lokala rutiner för dokumentstyrning, såsom t ex ansvar för godkännande/fastställande av rutiner, mall för rutin och rutin för revision. Det finns en regional dokumenthanteringsplan  för hälso- och sjukvård samt tandvård som beskriver arkiveringstider för olika typer av dokument.

Viktiga generella principer för dokumenthantering är:

  • Säkerställ att obehöriga inte kan ändra i originalrutinen
  • Underlätta uppdatering (revidering) genom att vid varje klinik/enhet upprätta en innehållsförteckning med aktuella rutiners dokumentnamn, nummer, version samt giltighetsdatum
  • Skapa en rutin som säkerställer att rätt rutin/version används och att utgången rutin/version dras in
  • För att undvika att fel rutin/version används bör man minimera antalet utskrivna arbetsplatskopior. Om man har behov av utskrivna kopior i dagligt arbete ska spårbarhet finnas, t ex genom att ange i originalrutinen var kopior förvaras och att kopiorna är signerade av den som godkänt/fastställt dokumentet. Om ytterligare kopior behövs för t ex undervisning ska det klart framgå att det är kopior.

 

Till sidans topp

Lokala tillägg

 

Till sidans topp

 

uiqt|wB&rwpiv5ntiz}xH%vozmoqwv5{mrwpiv5ntiz}xH%vozmoqwv5{muiqt|wB%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{m%wmjjzmlis|qwv5%vozH%vozmoqwv5{muiqt|wBxw{|H%vozmoqwv5{mxw{|H%vozmoqwv5{m