19-åringar borstar ofta men inte bra

Koll på tänder. Gabriella, Teodor, Linda och Matilda borstar tänderna varje dag. Frågan är om det blir tillräckligt rent.

Unga vuxna borstar ofta tänderna både morgon och kväll, precis som man ska, men de lyckas inte göra tillräckligt rent i munnen. De har mycket bakteriebeläggningar som de inte lyckats ta bort, och inflammerat tandkött, som i förlängningen kan leda till tandlossning.

– Karies har blivit ett mindre problem bland unga, men vi ser i våra studier att tandköttsinflammation är vanligt som en följd av dålig munhygien, vilket kan öka risken för framtida tandproblem och för att utveckla parodontit och tandlossning. Parodontit är hälsoproblem som tar lång tid att utveckla, och kan därför kännas långt borta när man är så ung, säger tandhygienisten Jessica Ericsson.

Parodontit innebär att bakterier vid tanden orsakar en inflammation, som leder till att tanden kan förlora sitt fäste om den inte behandlas. Parodontit är vanligt: omkring 40 procent av alla vuxna har det i varierande svårighetsgrad. Sjukdomen kan förebyggas genom en ordentlig rengörning i munnen varje dag, både på tandytan med tandborste och mellan tänderna, med till exempel tandtråd.

Tror de sköter munnen bra

För att ta reda på hur det står till med munhälsan hos ungdomar och unga vuxna har Jessica Ericsson och hennes handledare slumpvis kallat var tionde 19-åring i Göteborg, Fyrbodal och Skaraborg till en undersökning. Ungdomarna har fått svara på frågor om till exempel, livsstilsfaktorer och hur de sköter sin munhygien, hur viktigt de tycker det är att ta hand om munnen, och hur friska de själva tror att de är i munnen. Ungdomarna i Fyrbodal och Skaraborg blev också undersökta av tandhygienist och med hjälp av röntgen.

Nästan vuxna

Att det är just 19-åringar som ingår i studien beror på att de står på tröskeln till vuxenvärlden. Hittills har de fått förebyggande vård inom den organiserade barn- och ungdomstandvården men snart måste de börja betala för sin tandvård själva. På så sätt är gruppen intressant ur flera aspekter.

– Vi kan se att det finns en ganska stor grupp som själva upplever att de är friska i munnen, där det i själva verket är ganska illa ställt med munhygienen. Trots sin positiva självbild har de en hög grad av tandköttsinflammation. Vi har diskuterat varför de tror att det är mycket bättre än vad det är, men om det kan vi bara spekulera. Antagligen är okunskap om parodontala sjukdomar en del av svaret, säger Jessica Ericsson.

Inställningen kan vara avgörande

Studien har hittills visat att det finns en koppling mellan attityder, vanor och hur det ser ut i munnen:

– De som bedömer att deras munhälsa är mindre viktig än andra ungdomar har också mer
beläggningar och mer inflammation i munnen, säger handledaren Kajsa H Abrahamsson, och tillägger:

– Vi är intresserade av att ta reda på mer om vad som särskiljer dessa unga vuxna från andra, så att vi inom tandvården blir bättre på att hitta och hjälpa dem som kanske bäst behöver våra insatser.
I förlängningen vill alltså forskarna ta fram nya sätt att fånga upp och motivera ungdomar till goda munhälsovanor, så att de inte utvecklar parodontit och tandlossning när de blir äldre.

Sämre munhälsa hos pojkar

Studien har också kunnat visa att pojkarna har sämre munhygien och mer inflammation än flickorna. Pojkar har också sämre munhälsovanor och mer negativa attityder till munhälsa och tandvård. Av dem som uppgav att de inte planerar att gå regelbundet till tandvården när de måste betala för den själv var det fler pojkar, fler som rökte och fler som borstade tänderna mindre än två gånger per dag.

– Det är viktigt att tandvårdspersonal uppmärksammar att flickor och pojkar kan ha olika attityder och beteenden. Resultaten visar också att det finns behov av att främja goda munvårdsvanor och att arbeta med tobaksprevention bland ungdomar, säger Jessica Ericsson.

Forskarna fortsätter nu med sin studie och analyserar hur olika individ- och omgivningsfaktorer samverkar med ungdomars hälsovanor och med deras munhälsa.

Text: Elin Lindström Claessen
Foto: Sara Pettersson

Doktoranden och projektledaren. Jessica Ericsson har kommit halvvägs med sin avhandling. Kajsa H Abrahamsson, docent och tandhygienist, är projektledare för forskningen om ungas munhälsa.

Fakta

Parodontal hälsa hos ungdomar och unga vuxna
• Jessica Ericsson är doktorand på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hon arbetar också med patienter vid Folktandvårdens specialistklinik i parodontologi i Göteborg.

• Hon beräknas vara klar med sin avhandling under 2013. Handledare är Kajsa H Abrahamsson, Jan Wennström och Anna-Lena Östberg.

uiqt|wBqvnw5nwts|ivl%vizlmvH%vozmoqwv5{mqvnw5nwts|ivl%vizlmvH%vozmoqwv5{m