Många barn rädda för tandläkaren

 

Ett bra möte. Forskarna tror att barnens upplevelse av tandvården beror på såväl kynne som familjesituation och tidigare upplevelser.

Tandvården har blivit allt bättre på att möta barn. Ändå upplevs en femtedel av tandläkarbesöken som smärtsamma och många barn är tandvårdsrädda.
– Vi vill ta reda på vad som gör att en del barn blir rädda och andra inte, säger docent Agneta Robertson, som leder ett forsknings-projekt om behandlingsproblem hos barn.

Flera tusen barn i Västra Götaland och Örebro län ingår i studien. Av dem är runt sju procent tandvårdsrädda i olika grad. Vad beror det på att just de drabbats? Forskarna har flera teorier. En handlar om att de faktiskt har varit utsatta för behandlingar som är obehagliga eller gör ont. En annan anledning handlar om barnets temperament. Till exempel är det vanligare att blyga och hyperaktiva barn blir skrämda av situationen. En tredje tes är att familjesituationen – hur barnen lever i övrigt – spelar in. Alla faktorerna och hur de samverkar undersöks i projektet.

– Vi hoppas få svar så att vi kan skapa en så bra tandvårdsmiljö som möjligt för alla barn, säger Agneta Robertson.

Mäter vad som händer

När barnen kommer till Folktandvården får både de och tandvårdsteamet vid varje besök lämna sin bild av hur det gått. Barnet skattar upplevd smärta, obehag och rädsla. Tandsköterskan skattar barnets rädsla och den som behandlar barnet skattar samarbetsförmågan.

– Det fina är att vi mäter det när det händer. I backspegeln är det lätt att minnas fel eller misstolka sina minnen, säger Agneta Robertson.

Trots att insamlingen av data fortfarande pågår därefter ska analyseras kan forskarna redan slå fast flera saker, bland annat att en femtedel av tandläkarbesöken upplevs som smärtsamma.

Smärtproblem

När det gäller barn i sju-åtta-årsåldern har det visat sig att:

  • väldigt många tycker att bedövningen gör ont – trots att det finns bedövningssalva
    och tunna nålar.
  • vissa tycker också att det gör ont att borra. ”Det ska inte kännas. Frågan är
    om dessa barn inte fått bedövning för att de har sagt att de inte vill ha den? De är inte mogna att fatta det beslutet”, säger Agneta Robertson.
  • de ofta tycker att röntgenundersökningen gör ont. ”Det kan bli en negativ ingång till tandvården. Att ta röntgenbilder på barn är något vi måste lära ut bättre i grundutbildningen” säger hon.

Även elva-tolvåringarna i studien upplever röntgen och bedövning som smärtsamma. Däremot tycker de inte längre att det gör ont att borra, vilket kan bero på att de i den åldern inte har så många tänder som behöver lagas. Istället upplevs borttagning av tandsten som ett smärtsamt moment. Det är också ett av de jobbigaste momenten för de äldsta barnen, 16- och 17-åringarna.

Tidsåtgången spelar roll

– I alla grupper fanns det barn som tyckte att bedövningen gjorde ont. Det väcker frågan om vi i tandvården engagerar oss tillräckligt i den saken, säger Agneta Robertson.

En springande punkt kan vara hur mycket tid som sätts av för varje barn.

– Tidsåtgången är en viktig faktor. Vi vet så väl hur man ska bedöva. Men det tar tid att lägga bedövningen på rätt sätt, säger hon.

Text: Karin Hylander
Foto: Thomas Harrysson

Fakta BITA-projektet

• BITA står för Barn I Tandvården och drivs av Folktandvården Västra Götaland, Folktandvården i Örebro län och Göteborgs universitet.

• 2300 barn följs under en femårsperiod för att man ska få bättre kunskaper om tandvårdsrädsla och andra behandlingsproblem av psykologisk natur.

• Projektet leds av Kristina Arnrup, Jesper Lundgren och Agneta Robertson.

uiqt|wBqvnw5nwts|ivl%vizlmvH%vozmoqwv5{mqvnw5nwts|ivl%vizlmvH%vozmoqwv5{m