Varför munskydd i vården igen?

Från och med måndagen den 4 juli ska Västra Götalandsregionens medarbetare ska ha munskydd på sig när de vistas i vårdlokaler. Det är en förebyggande försiktighetsåtgärd av omsorg om både medarbetare och patienter i ett läge där antalet bekräftade fall av covid-19 är på väg uppåt i Västra Götaland. Beslutet omfattar alla Västra Götalandsregionens vårdverksamheter, som sjukhus, primärvård och tandvård.

– Det var inget lätt beslut att fatta, inte på något sätt, säger Marga Brisman, regionchefläkare i Västra Götalandsregionen.

Hon är själv narkosläkare i grunden och har spenderat många timmar bakom munskydd.

– Jag har full förståelse för att man kan bli ledsen över ett sånt här beslut. Det är jobbigt att arbeta med munskydd. Dessutom är vi trötta och slitna – och vill egentligen bara lägga det här med covid bakom oss.

Men även om covid-19 inte längre är klassat som en samhällsfara är det fortsatt ett oberäkneligt virus. Just nu leder det inte till så mycket allvarlig sjukdom, men svårigheten att förutspå utvecklingen fick Marga Brisman och hennes kollegor att ta det säkra för det osäkra när smittan oväntat fick ny fart.

– I grunden handlar beslutet om att skapa en säker arbetsmiljö, men vi är också inne i en semesterperiod med ganska få som arbetar. Då behöver vi ha frisk personal och source control är det verktyg vi har för att uppnå minskad smitta.

Men vilken effekt får det egentligen att sätta munskydd på alla under arbetstid när många redan ändå ger sig ut i lokaltrafiken och umgås utan begränsningar utanför jobbet?

– Det går inte att räkna fram den effekten. Men som arbetsgivare vill vi göra allt för att ha så frisk personal som möjligt. Vi vill egentligen inte ha en enda covidpatient på sjukhuset och inte en enda medarbetare som är sjuk.

Efter en kort paus tillägger hon:

– Det här är de verktygen vi har, när vi tycker att det är dags att agera. Vi behöver göra det vi kan göra; höja ribban i sjukvården.

Hon säger att man efter två år av pandemi reagerar snabbare än vad man annars hade gjort.

– Vi agerar inte i onödan, men vi agerar tidigare – för att stämma i bäcken.

Med lägre tröskel följer ett ansvar.

– Ja, man måste vara väldigt följsam till utvecklingen, så att vi också avvecklar åtgärder när de inte behövs längre, och inte bara har kvar det. Brukar vara lättare att införa något än ta bort det.

Men nu är det ju ändå så att covid-19 inte längre räknas som en samhällsfarlig smitta. Behöver vi då verkligen vara så försiktiga?

– Det är ett väldigt oberäkneligt virus och covid är fortsatt en farlig smitta för de sköra och de äldre. Det finns anledning att hantera viruset mer varsamt än andra infektioner – och nu ökar inläggningarna, även om det är från en låg nivå.

Marga Brisman har fått frågor om varför även personer som är fullvaccinerade måste ha munskydd. Anledningen till det är att vaccinet i nuläget inte hindrar smittspridningen, utan mest hjälper till att lindra sjukdomen. De flesta blir inte så sjuka, men sjuka nog för att sprida till personer som kan drabbas hårt av en infektion.

Frågan om skyddsutrustning har tagit ett kliv framåt under pandemin. Det har blivit tydligt att det generellt behöver användas mer skyddsutrustning i vården.

– Vissa verksamheter har alltid varit väldigt noga, men andra hade aldrig använt visir före pandemin. Vi kommer nog fortsatt vara mer observanta och tidigare ute med åtgärder. Så fort det blir ett utbrott. På med skydden. Och mer provtagningar.

En anledning till att många reagerar och ibland ifrågasätter de nya åtgärderna kan vara att olika förvaltningar väljer att göra på olika sätt. Enligt Marga Brisman har det en logisk förklaring, som inte nödvändigtvis handlar om att man ser olika på riskerna.

– Det är så när det gäller infektionssjukdomar. Det har att göra med att man tar beslut utifrån det epidemiologiska läget, som inte är samma överallt samtidigt. Det blir lite mer olika just för att det är lite olika.

Ett ljus i det epidemiologiska mörkret kan vara att ökade krav på användning av skyddsutrustning skulle kunna leda till ett tryck på ökad användarvänlighet.

– Det är möjligt. Det klart att det finns en utvecklingspotential, absolut.

Skyddsutrustning i all ära, men Marga Brisman är också noga med att säga att hon tycker att det viktigaste av allt är att vi inte går till jobbet när vi är sjuka. Det kan visserligen leda till att fler är hemma vid lätta symptom, men Marga Brisman tror att man ändå vinner mer i andra änden.

– Eftersom vi inte gjort breda tester under influensasäsong kan vi förstås inte säga något säkert, men när vi stannar hemma om vi är sjuka, blir samtidigt färre sjuka av att gå till jobbet.

Man kan ju tycka att hela befolkningen borde mobiliseras i ett sånt här läge, inte bara sjukvårdsanställda. Marga Brisman kan förstå den tanken, men säger att det inte ligger i hennes eller regionens händer.

– Den typen av åtgärder är bara aktuella då smittan betraktas som allmänfarlig och det är Folkhälsomyndigheten som avgör det. De beslutar när det är dags att mobilisera allmänheten.

Hon tycker samtidigt att det är självklart att alla ska hjälpa till, och säger Västra Götalandsregionen försöker påverka i bredare lager. Men det är svårt att nå igenom.

Hur länge kommer vi behöva leva med detta?

– Det vet vi inte. Det finns oro för att hösten kan bli jobbig igen. Vi följer utvecklingen kontinuerligt, hur många som testar positivt. Det är det som avgör, säger Marga Brisman.

– Men jag vill försäkra alla om att jag aldrig kommer att låta åtgärder som obligatoriskt munskydd vara kvar längre än absolut nödvändigt.