Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Regionstyrelsen 20 mars

Fullmäktigeärenden

(Ärenden som ska vidare för beslut i regionfullmäktige)

Ärende 1

Så ska "digitalt först" bli verklighet för förtroendevalda

För att förtroendevalda ska kunna arbeta digitalt krävs utbildning, support, mjukvara och hårdvara. I dag är det upp till varje nämnd och styrelse att besluta vilka tekniska hjälpmedel som politikerna behöver i sitt arbete.

Men det skapar problem, bland annat kring fördelning av kostnader och support. För att de förtroendevalda ska få rätt förutsättningar för att kunna arbeta digitalt föreslås en regiongemensam hantering av teknisk utrustning till förtroendevalda. Därmed rekommenderas också en teknisk justering i regionfullmäktiges budget för 2019, där resurser omfördelas från nämnder och styrelser till regionstyrelsen.

Regionstyrelsen föreslår därmed dels att regionfullmäktige beslutar att hanteringen av teknisk utrustning till förtroendevalda sker regiongemensamt med start 1 januari 2019, dels att rekommendera fullmäktige att omfördela resurser i budget för 2019.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 2

Annonsering av regionfullmäktiges sammanträden i ortstidningar upphör

Under flera år har regionfullmäktige annonserat i ortstidningar inför sina sammanträden till en kostnad av cirka 150 000 kronor per möte. Men kommunallagen har ändrats och mötena behöver inte längre annonseras i ortstidningar. Istället tillkännages sammanträden och anslag av protokoll på den webbaserade anslagstavlan på vgregion.se.

För att annonseringen ska upphöra behöver fullmäktiges arbetsordning ändras och terminologin förändras, från exempelvis anslå till tillkännage. Hela föredragningslistan och handlingarna ska finnas tillgängliga på Västra Götalandsregionens webbplats, vgregion.se.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige upphör med annonseringen av tillkännagivande om sammanträden och justerade protokoll från och med den 25 maj i år och att regionfullmäktiges arbetsordning ändras i enlighet med upprättat förslag.

Beslut: återremiss

 

Ärende 3

Köp av mark och del av fastigheten Skövde Ryd 15:44 för Skaraborgs sjukhus i Skövde

I den strategiska utvecklingen av Skaraborgs sjukhus i Skövde ingår behov av en ny detaljplan samt avtal om fastighetsreglering med Skövde kommun. Det är en förutsättning för att om- och tillbyggnadsprojekt av serviceblocket samt akut-och psykiatriblocket ska kunna genomföras som planerat med byggstart under hösten 2018.

Köpeskillingen uppgår till 8,19 kronor och finansieras genom fastighetsnämndens investeringsram 2018.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner förvärv av del av fastigheten Skövde Ryd 15:44, cirka 54600 m2, i enlighet med upprättat och undertecknat avtal om fastighetsreglering.

Regionfullmäktige uppdrar åt fastighetsnämnden att genomföra köpet och teckna samtliga erforderliga handlingar som krävs för att genomföra förvärvet, som finansieras genom fastighetsnämndens investeringsram 2018.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 4

Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling föreslås erbjuda utländska patienter vård

Kommunalförbundet Avancerad strålbehandling har ett förslag om en ny förbundsordning. Det innebär att förbundet kan erbjuda utländska patienter vård i mån av kapacitet. Dessutom finns några redaktionella ändringar kring förbundets uppgift att svara för forskning och utveckling (FoU). Kommunalförbundet anger som skäl för förslaget att en uppdatering är nödvändig till följd av verksamhetens utveckling och övergång till uppdragsbeslutad drift.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige fastställer en ny lydelse av förbundsordningen för Kommunalförbundet Avancerad Strålbehandling i enlighet med kommunalförbundets förslag.

Beslut: enligt förslag
SD reserverade sig till förmån för eget yrkande.

 

Ärende 5

Årsredovisning för Västra Götalandsregionen 2017

Resultat

Västra Götalandsregionens (VGR) resultat uppgår till -223 miljoner kronor och inkluderar medfinansiering med 841 miljoner kronor till kollektivtrafiksatsningen inom Sverigeförhandlingen. Detta innebär i ett helhetsperspektiv att resultatet är lägre än föregående år och avviker negativt mot budget med 359 miljoner kronor. Exklusive kollektivtrafiksatsningen om 841 miljoner kronor är resultatet positivt med 618 miljoner kronor.

Akutsjukhusens resultat för 2017 visar ett samlat underskott på 487 miljoner kronor, men hälso- och sjukvårdsstyrelsen, beställarnämnderna tillsammans med Folktandvården och Närhälsan redovisar ett överskott på 94 miljoner kronor.

Regiondirektör Ann-Sofi Lodin kommenterar årsredovisningen:

– 2017 har varit ett år av fokusering och kraftsamling. Det gläder mig även att kunna säga att vi nu har brutit den negativa trenden vad gäller kötider till vården.

– Beslutet om fördubblad ob-ersättning till vårdpersonal som arbetar natt var ett viktigt steg mot att bli Sveriges bästa offentliga arbetsgivare och som omedelbart ökat nattpassens attraktivitet.

– #metoo visade världen hur utbrett problemet med sexuella trakasserier mot kvinnor är. Det gav även oss skäl att aktualisera vår egen dialog inom området där vi har en absolut nolltolerans.

– Om 2017 kännetecknades av fokusering så vill jag att 2018 blir ett år av genomförande där vi ser resultaten av föregående års vägval

Ekonomi i balans och tillgänglighet till vård

Regionfullmäktige har under 2017 uppdragit till nämnder och styrelser att vidta åtgärder för att nå en ekonomi i balans, förbättra tillgängligheten inom hälso- och sjukvården samt att bryta den negativa utvecklingen inom kvalitets- och patientsäkerhetsområdet.

Det sammantagna resultatet av besluten innebär att de ekonomiska målen inte har klarats men trendförbättringar kan ses inom tillgängligheten till vård, även om sjukhusen i flera fall inte uppnått de produktionsåtaganden som de har accepterat.

Bemanning

Sjukvårdens förvaltningar lyfter fram problem med att rekrytera och behålla rätt kompetenser som en bidragande orsak till att produktiviteten inte förbättras. Införandet av normtal för chefer, utveckling av arbetsgivarvarumärket samt ett systematiskt arbetsmiljöarbete är viktigt för att långsiktigt bidra till kompetensförsörjning och god vård.

Genom att förenkla administrationen och i vissa fall helt ta bort administrativa uppgifter för både chefer och vårdpersonal, kan mer tid frigöras för direkt patientarbete och förbättringsarbete.

Antalet nettoårsarbetare har ökat med cirka 1600 i förhållande till 2016. Uppdelat på grupper:

  • Normtal bemanning, 150
  • Nya/utökade uppdrag och verksamheter, 850
  • Uppgiftsväxling, 410
  • Konsultväxling, 34
  • Minskad sjukfrånvaro, 130

Viktiga händelser under året i sammanfattning

  • Under året har en överenskommelse nåtts mellan Sverigeförhandlingen, Göteborgs stad och Västra Götalandsregionen avseende storstadsåtgärder för kollektivtrafik och cykel för cirka 7 miljarder kr.
  • En ny stambana på sträckan Göteborg-Borås har gjorts till gemensam och högsta prioritet för VGR och de 49 kommunerna i påverkansarbetet mot nationell infrastrukturplan.
  • Kollektivtrafikens marknadsandel 2017 har ökat till 33 procent jämfört med drygt 29 procent 2016.
  • Inom hälso- och sjukvården finns det flera positiva tendenser. För första gången på många år minskar köerna inom specialistsjukvården. Antal väntade mer än 90 dagar till besök och behandling har minskat med 5 000 personer den senaste 12-månadersperioden. Den negativa trenden är bruten under 2017.
  • I maj antog regionfullmäktige en gemensam strategi för omställning av hälso- och sjukvården. Genomförandeplan med konkreta aktiviteter är under framtagande. Samordnare för omställningen har utsetts.
  • Arbetet med framtidens vårdinformationsmiljö följer plan.
  • Inom arbetsmiljöområdet har en rad olika insatser lett till en minskning av sjukfrånvaron från 6,8 procent 2016 till 6,6 procent 2017. Personalomsättningen exklusive ålderspensioner bedöms ha stabiliserats på 7 procent.
  • Implementeringen av arbetsgivarvarumärket har startat och ett strategiskt vägval har gjorts för det fortsatta arbetet med VGR:s organisationsvarumärke.
  • Genom att arrangera och delarrangera 12 seminarier på Almedalsveckan har VGR lyft och synliggjort några av sina viktigaste frågor.
  • Genom nya rutiner för samordnat deltagande vid mässor och arrangemang, har VGR som helhet blivit tydligare, fått mer genomslagskraft samt blivit mer kostnadseffektiva. Ett exempel är West Pride där samtliga förvaltningar deltog gemensamt som VGR.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige godkänner årsredovisningen 2017 och beslutar att återställa det negativa resultatet för 2017 om 279 miljoner kronor genom att åberopa särskilda skäl för ökade pensionskostnader i enlighet med beslut 2005. Dessutom föreslår regionstyrelsen att regionfullmäktige uppdrar till styrelser och nämnder inom hälso- och sjukvården att tydliggöra sina krav på ökad tillgänglighet, ökad produktivitet, medicinsk kvalitet och ekonomi i balans samt att förbättra prognosarbetet.

Beslut: enligt förslag

Länk till årsredovisning

 

Ärende 6

Bokslutsdispositioner 2017

För bokslutsdispositioner 2017 föreslås att gällande regelverk tillämpas, med hänsyn tagen till den framtagna modellen för bedömningen av sjukhusens negativa resultat ställt i relation till hur väl respektive sjukhus når måluppfyllelse och förbättringar inom de högprioriterade områdena. Resterande negativt eget kapital 2017 kommer att avskrivas i samband med bokslutsdispositioner för 2018 om förvaltningen har en ekonomi i balans och uppfyller vårdgarantin för räkenskapsåret 2018. Hänsyn har också tagits till beslut om nyttjande av eget kapital för 2018. Sammantaget innebär bokslutsdispositionerna att moderförvaltningen tillförs 250,4 miljoner kronor i eget kapital.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige:

  • godkänner förslaget till bokslutsdisposition som innebär att moderförvaltningen får 250,4 miljoner kronor i eget kapital
  • godkänner kompletterande regelverk för fastställande av eget kapital för sjukhusstyrelserna
  • fastställer eget kapital per 2018-01-01 för akutsjukhusen med kompletterande regelverk till -244,4 miljoner kronor för Sahlgrenska universitetssjukhuset, - 14,2miljoner kronor för NU Sjukvården, -93,0 miljoner kronor för Södra Älvsborgs sjukhus, 2,7 miljoner kronor för Skaraborgs sjukhus, -16,9 miljoner kronor för Kungälvs sjukhus, 0,6 miljoner kronor för Frölunda Sjukhus, -12,3 miljoner kronor för Alingsås sjukhus och 4,5 miljoner kronor för Angereds närsjukhus
  • beslutar enligt kompletterande regelverk för sjukhusstyrelserna att kvarstående negativt eget kapital per 2018-01-01 skrivs av i samband med bokslutsdispositioner för 2018 om sjukhusstyrelserna vid utgången av 2018 redovisar en ekonomi i balans och uppfyller vårdgarantin
  • fastställer eget kapital per 2018-01-01 för övriga styrelser och nämnder i enlighet med förslaget i tabell Bokslutsdispositioner i tjänsteutlåtandet.
  • beviljar framställan från styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus att få underskottet från 2017 reducerat med 3,3 miljoner kronor för fastställd merkostnad för den avtalslösa perioden för laboratoriereagenser
  • avslår begäran från styrelsen för Södra Älvsborgs sjukhus om att få underskott från 2017 reducerat med 18 miljoner kronor respektive 24 miljoner kronor
  • avslår begäran från styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset att få underskottet från 2017 reducerat med 94 miljoner kronor
  • anser begäran från styrelsen för Alingsås lasarett att i enlighet med den inriktning som regionfullmäktige angivit i beslutet om delårsrapport augusti, få årets negativa ekonomiska resultat prövat och avskrivet besvarad
  • avslår begäran från styrelsen för Västra hälso- och sjukvårdsnämnden att få underskottet hanterat i samband med bokslutsdispositionerna och anses härmed besvarad.

Beslut: enligt förslag
V reserverade sig till förmån för eget yrkande.
S och SD deltog inte i beslutet.

 

Ärende 7

Regionfullmäktiges riktlinjer för fastställande av folktandvårdens vuxenprislista för allmäntandvård

Under de senaste åren har andelen patienter inom vuxentandvården som tecknat avtal om frisktandvård ökat kraftigt och motsvarar idag drygt 40 procent. Det är en positiv utveckling eftersom frisktandvården syftar till att öka regelbunden och förebyggande tandvård. Men riktlinjerna för prislistan omfattar inte frisktandvård och ska därför göras om.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att tandvårdsstyrelsen ska tillämpa föreslagna riktlinjer vid fastställande av folktandvårdens prislista och att tandvårdsstyrelsen i samband med delårsrapport för augusti årligen ska analysera och redovisa konsekvenser kopplat till riktlinjerna.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 8

Inriktning framtida vårdutbud för sjukhusen i Göteborgområdet

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har godkänt ett förslag till inriktning för framtida vårdutbud och uppgiftsfördelning mellan sjukhusen i Göteborgsområdet. Förslaget omfattar Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Angereds Närsjukhus, Frölunda Specialistsjukhus, Alingsås Lasarett och Kungälvs Sjukhus samt de planerade sjukhusen i Lundby/Frihamnen. Syftet är att ta tillvara den samlade kapaciteten vid sjukhusen och använda de gemensamma resurserna på bästa sätt.

Förslaget bygger på en utredning som har inventerat sjukhusens kapacitet vad gäller mottagningsrum och operationssalar. Utredningen har också vägt in den framtida befolkningsutvecklingen och vårdkonsumtionen liksom pågående investeringar.

I utredningen konstateras att:

  • Befolkningen kommer att öka liksom vårdbehovet. Trots det kommer behovet av fysiska lokaler på sjukhusen att minska. Förklaringen är att allt mer vård kan göras i den öppna vården.
  • Det behövs fler operationssalar och de som finns behöver användas på bättre sätt till exempel genom effektivare flöden.
  • Det kommer att finnas ett överskott på vårdplatser, jämfört med behovet, framför allt på Kungälvs Sjukhus och Alingsås Lasarett.
  • Västra Götalandsregionen behöver samordna hur sjukhusens lokaler och resurser används för att få ut bästa möjliga vård för invånarna.
  • En del av den planerade vården, cirka 10 000 ingrepp, behöver flytta ut från SU till andra sjukhus i området för att göra plats för mer avancerad och högspecialiserad vård.
  • Kungälvs Sjukhus bör få ett utökat uppdrag att ta hand om behovet av akut och planerad vård för invånarna på Norra Hisingen

De två nämnderna i området, Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd och Västra hälso- och sjukvårdsnämnden, föreslås få i uppdrag att samordna sina vårdbeställningar för att ta tillvara den samlade vårdkapaciteten. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd får också i uppdrag att planera för att invånarna på Norra Hisingen kan få sin vård i första hand på Kungälvs Sjukhus.

Vidare får Sahlgrenska Universitetssjukhuset i uppdrag att planera för att flytta ut en del av den planerade vården till andra sjukhus i området för att göra plats för mer akut och högspecialiserad vård.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige:

  1. Godkänner den föreslagna inriktningen per sjukhus som anges i tjänsteutlåtandet som grund för styrelser och nämnders fortsatta planering.
  2. Göteborgs hälso-och sjukvårdsnämnd får i uppdrag att vid upphandling av Lundby närsjukhus utgå från utvecklingen av vårdutbudsstrukturen i Göteborgsområdet och vårdens omställning. Samverkan ska ske med västra hälso- och sjukvårdsnämnden.
  3. Göteborgs hälso-och sjukvårdsnämnd och västra hälso-och sjukvårdsnämnden får i uppdrag att i enlighet med rapporten samordna framtida beställningar till berörda sjukhusstyrelser för att ta tillvara den samlade kapaciteten i Göteborgsområdet.
  4. Göteborgs hälso-och sjukvårdsnämnd får i uppdrag att beställa akut och elektiv vård för invånarna på norra Hisingen vid Kungälvs sjukhus i enlighet med vad som anges i rapporten för Framtida vårdutbud för sjukhusen i Göteborgområdet
  5. Styrelsen för Sahlgrenska universitetssjukhuset får i uppdrag att planera för utskiftning av vård till övriga sjukhus i Göteborgsområdet i enlighet med Strategin för omställningen av hälso-och sjukvården i Västra Götalandsregionen. I uppdraget ingår att anpassa investeringsplaneringen.

Regionstyrelsen beslutar för egen del under förutsättning av regionfullmäktiges beslut:

  1. Regiondirektören får i uppdrag att utifrån den övergripande inriktningen i detta tjänsteutlåtande ta fram en mer specificerad inriktning för vårdutbudsstruktur och arbetsfördelning mellan berörda sjukhus.
  2. Regiondirektören får i uppdrag att i investeringsberedningen beakta förslagen i rapporten för Framtida vårdutbud för sjukhusen i Göteborgsområdet.

Regionstyrelsen beslutar för egen del:

  1. Etablering av specialistsjukhus ändras från Frihamnen till Wieselgrensplatsen
  2. Etablering vid Wieselgrensplatsen ersätter tidigare nominering för etablering av specialistsjukhus i Frihamnen och finansieras i enlighet med modellen för verksamhetsdrivna investeringar samt blir planeringsförutsättning i det fortsatta arbetet som ersättning för Lundby sjukhus.
  3. Fastighetsnämnden får i uppdrag att utifrån ändrade planförutsättningar teckna erforderliga handlingar och avtal med Göteborgs kommun i syfte att i framtiden förvärva mark anpassad för sjukhus
  4. Fastighetsnämnden får i uppdrag att hemställa hos Göteborg stad att i detaljplan för Frihamnen kvarhålla möjligheten för ett sjukhus på planerat kvarter, detta till att samråd är avslutad för detaljplan vid nytt läge på Wieselgrensplatsen.
  5. Att uppdra åt regiondirektören att återkomma med förslag angående behovet av operationssalar i Göteborgsområdet och lokalisering av dessa. Uppdraget innefattar att även bedöma möjligheten att utnyttja Skene lasarett ändamålet.

Beslut: enligt justerat förslag

 

Ärende 9

Utveckling av nytt ersättningssystem för sjukhusen - lika DRG-pris*)

Ersättningssystemen till sjukhusen ses över och syftet är att bidra till att skapa förutsättningar för beställning av vård på lika villkor, att öka jämförbarheten mellan sjukhusen samt att förtydliga ansvarsfördelningen inom regionen. Ersättningsmodellen ska vara rättvis och skapa större förståelse för de regionala styrsystemen.

Den nya modellen ger de lokala hälso- och sjukvårdsnämnderna lika förutsättningar att beställa vård med samma pris, oavsett vilket sjukhus som utför vården. Förutsättningar skapas därmed för beställning av vård på lika villkor.

Den ersättningsmodell som föreslås för Västra Götalandsregionens akutsjukhus innebär ett gemensamt DRG-pris för somatisk slutenvård samt den DRG-ersatta öppenvården. DRG är ett sätt att beskriva olika patientgruppers resursåtgång. Med hjälp av det kan man beräkna en ersättning för den vård som sjukhuset utför.

Beräkningen av ett regiongemensamt pris innebär i förslaget att det framräknade priset är ett vägt genomsnitt av sjukhusens priser. Det innebär att några sjukhus kommer att få högre ersättning per DRG-poäng och andra sjukhus får lägre ersättning jämfört med idag.

Ett antal ställningstaganden har gjorts i arbetet med att definiera den totala ersättningen för sluten- och öppenvård som ligger till grund för föreslaget DRG-pris. Bland annat har en genomgång av samtliga riktade uppdrag som nämnderna beställer av sjukhusen genomförts. Ställningstagande har gjorts avseende om de ska övergå i produktionsersättning via DRG-priset, eller kvarstå som riktade uppdrag.

Ett kalkylerat DRG-pris att använda för uppföljning 2018 är 46916 kronor. Införandet av ett gemensamt DRG-pris föreslås genomföras under en tvåårsperiod med start 2020.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar att godkänna redovisad modell om gemensamt DRG-pris med inriktning att modellen genomförs från och med år 2020 för vård vid Alingsås Lasarett, Kungälvs sjukhus, NU-sjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skaraborgs sjukhus och Södra Älvsborgs sjukhus 

Beslut: enligt förslag

*) = Diagnosrelaterade grupper

 

Ärende 10

Regionalt traumasjukvårdssystem i Västra Götalandsregionen

Traumasjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR) behöver samordnas och nivåhöjas. Högenergitrauma är i Sverige den vanligaste dödsorsaken för invånare under 45 år. Skott-, explosions- och andra skador som drabbat civila har under ett antal år uppmärksammats i media. Dessa skador har internationellt ställt traumasjukvård inför stora utmaningar. Sjukvårdens kapacitet och förmåga att hantera allvarliga traumafall, såväl multitraumafall som masskadesituationer, kan också i Sverige när som helst sättas på svåra prov.

Koncernkontoret har tagit fram ett förslag till handlingsplan för utveckling av traumasjukvården i VGR med tillhörande kostnadskalkyl för utveckling och nivåhöjning av traumasjukvården.

Förslaget till handlingsplan innebär att traumasjukvården i VGR samordnas till ett regionalt samverkande traumasjukvårdssystem. Vården av multitraumatiserade patienter föreslås så långt som möjligt koncentreras till ett regionalt traumacenter, för vuxna på Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska och för barn vid Sahlgrenska universitetssjukhuset/Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Det regionala traumasjukvårdscentrat föreslås få i uppdrag att vara motor i det regionala traumasjukvårdssystemet med huvudansvar och resurser för att ta initiativ, organisera och driva ett antal regiongemensamma funktioner och aktiviteter för kontinuerlig säkring och utveckling av traumasjukvården i regionen.

Vård av traumapatienter i övrigt föreslås ske vid traumamottagande sjukhus: NU-sjukvården/NÄL, Skaraborgs sjukhus/Skövde, Södra Älvsborgs sjukhus/Borås, Kungälvs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Östra sjukhuset. Dessa ska ha tydliga uppdrag inom ramen för det regionala traumasjukvårdssystemet och kvalitetssäkrad traumateamkompetens dygnet runt och för traumasjukvård lämpliga lokaler och utrustning.

I rapporten lämnas en beskrivning av tjänstemannastruktur kopplat till traumasjukvårdssystemet som inte omfattas av regionfullmäktiges beslut.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige beslutar följande:

  1. Traumasjukvården i Västra Götalandsregionen samordnas i ett samverkande regionalt traumasjukvårdssystem i enlighet med ”Handlingsplan för utveckling av traumasjukvården i Västra Götalandsregionen”.
  2. Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset får i uppdrag att bygga upp och ansvara för det regionala traumasjukvårdscentrat enligt beskrivning i handlingsplanen.
  3. NU-sjukvården/NÄL, Skaraborgs sjukhus/Skövde, Södra Älvsborgs sjukhus/Borås, Kungälvs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska sjukhuset och Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra sjukhuset ska utgöra traumamottagande sjukhus i traumasjukvårdssystemet.
  4. Styrelserna för Sahlgrenska Universitetssjukhuset, NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus, Södra Älvsborgs sjukhus och Kungälvs sjukhus får i uppdrag att aktivt verka för nivåhöjning och samordning av traumasjukvården i Västra Götalandsregionen.
  5. Sjukhusstyrelserna och hälso- och sjukvårdsnämnderna ska beakta handlingsplanen i vårdöverenskommelsearbetet.
  6. Regionstyrelsen får i uppdrag att säkerställa genomförandet av det regionala traumasjukvårdssystemet samt säkerställa återrapportering till hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
  7. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen får i uppdrag att besluta om kriterier som ska uppfyllas av traumamottagande sjukhus.
  8. Finansieringen ska ske inom befintlig ram

Regionstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning av regionfullmäktiges beslut, att regiondirektören får i uppdrag att inrätta en tjänstemannaorganisation enligt den inriktning som anges i rapporten.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 11

SD-motion om att attrahera läkare till vårdcentraler på landsbygden - avslag föreslås

Heikki Klaavuniemi (SD) har i en motion från juni 2016 föreslagit att regionfullmäktige ger hälso-och sjukvårdsstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna att skapa en modell där läkare på landsbygden kan få del av studieskuld avbetalad efter en viss tids tjänstgöring på vårdcentraler på landsbygden. Tanken är att göra arbete vid landsbygdsvårdcentraler mer attraktivt.

Motionen har skickats på remiss till hälso-och sjukvårdsstyrelsen och personalutskottet.

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen föreslog avslag eftersom man bedömer att det redan finns förutsättningar att arbeta med frågan att öka attraktiviteten för vårdcentraler på landsbygden (och andra mindre attraktiva områden) inom de ramar som finns i Krav-och kvalitetsboken för VG Primärvård.

Vad gäller motionens specifika fråga så är det vårdgivarnas ansvar att avgöra hur uppdraget enligt regelverket för VG Primärvård ska fullgöras och därför bedömer hälso-och sjukvårdsstyrelsen att frågan inte bör regleras enligt en specifik modell.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige avslår motionen.

Beslut: enligt förslag
SD reserverade sig till förmån för eget yrkande.

 

Ärende 12

S-motion om att använda regionens samordningsförbund föreslås besvarad

Patrik Karlsson (S) föreslår i en motion att regionfullmäktige ger regionstyrelsen i uppdrag att initiera en dialog med berörda myndigheter i syfte att få flyktingmottagandet att fungera effektivt. För detta behövs enligt motionären ett samlat ansvar och större samordning av boende, utbildning, hälso- och sjukvård, arbetsmarknadsfrågor och ersättningsmodeller.

I Västra Götaland finns 14 samordningsförbund som omfattar samtliga kommuner. Motionären vill att Västra Götalandsregionen initierar en dialog med samordningsförbunden för att underlätta de nyanländas väg in på arbetsmarknaden och anser att initiativet kan undanröja de matchningsproblem som finns på arbetsmarknaden.

Motionen har skickats på remiss till tre instanser varav två anser att den är besvarad och en vill att den bifalls.

Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige anse motionen besvarad med hänvisning till redan pågående arbete mellan Västra Götalandsregionen och samordningsförbunden.

Beslut: enligt förslag
S reserverade sig till förmån för eget yrkande.

 

Ärende 13

S-motion om att inrätta ett regionalt barnrättsforum - avslag föreslås

Motionärerna Lena Hult (S) och Karin Engdahl (S) föreslår att regionfullmäktige fattar beslut om att inrätta ett regionalt barnrättsforum inom ramen för kommittén för mänskliga rättigheters uppdrag. Tanken är att arbetet med att tillgodose barnets mänskliga rättigheter stärks ytterligare.

Kommittén för mänskliga rättigheter ställer sig positiv till intentionerna i motionen, men anser att intentionerna redan ingår i det ordinarie uppdraget och konstaterar därför att motionen ska avslås.

Regionstyrelsen föreslår regionfullmäktige avslå motionen.

Beslut: enligt förslag
S reserverade sig till förmån för eget yrkande.

 

Ärende 14

V-motion om service och inom- och utomhusmiljö vid våra resecentrum - avslag föreslås

Motionärerna Egon Frid (V) och Jessica Wetterling (V) föreslår i motion till regionfullmäktige att Västtrafik AB ska få i uppdrag att dels kartlägga service och miljö vid våra resecentrum dels att Västtrafik AB ska använda kartläggningen som underlag för åtgärdsförslag och kostnadsberäkningar.

Motionärerna ger exempel på resecentrum där åtgärder behövs för att förbättra miljön och servicen och framhåller att det finns risk för att olika åtgärder faller mellan stolarna då det är flera aktörer involverade. Västtrafik AB ger i sitt yttrande exempel på hur arbetet med löpande underhåll, dialog kring driftsfrågor och uppföljning av kundundersökningar genomförs och anser att motionen är besvarad.

Regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige ska avslå motionen.

Beslut: enligt förslag
V reserverade sig till förmån för eget yrkande.

 

Ärende 15

SD-motion om ett införande av det grå arkivet - avslag föreslås

Helen Granbom Angerheim (SD) föreslår i en motion att regionfullmäktige utreder möjligheten att inom Västra Götalandsregionen (VGR) införa ett grått arkiv. Det är ett dokument där en person kan framföra hur denne vill bli omhändertagen vid en eventuell svår hjärnskada eller demens. Ett grått arkiv ska förslagsvis finnas tillgängligt på samtliga vårdcentraler, mottagningar och lämpliga webbsidor.

Ett flertal remissinstanser är tveksamma och föreslår avslag av med en rad motiveringar. Bland annat kan en sådan handling som utformas innan patienten hamnat i ett svårt icke kommunikativt tillstånd inte följas okritiskt och kommer sannolikt heller inte att underlätta för medarbetare eller närstående.

För en god och säker vård krävs att patientens önskemål och behov bedöms och omprövas under hela vårdprocessen vilket medför att alla framtida insatser inte kan förutses genom ett grått arkiv särskilt då det har gått en lång tid.

Ett grått arkiv kan inte heller användas vid oförutsedda vårdbehov och följa patienten genom hela vårdprocessen, eftersom ett generellt samtycke där patienten inte kan förväntas förstå och förutse till vem uppgifter kommer att lämnas ut inte uppfyller kravet på ett giltigt samtycke.

Mot denna bakgrund föreslår regionstyrelsen att regionfullmäktige avslår motionen.

Beslut: enligt förslag
SD reserverade sig till förmån för eget yrkande.

 

Styrelseärenden

 

Ärende16

Sjukvård i Västra Götalandsregionen med fokus på sjukhusbaserad vård - resultat från verksamhetsanalys 2017 med förbättringsförslag

Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutade i maj 2017 om handlingsplan 2017-2018 för omställningen av hälso- och sjukvården i Västra Götalandsregionen (VGR). Enligt den och med utgångspunkt i Öppna jämförelser/Vården i siffror, ska regionen återuppta en årlig uppföljning av resultaten och ta fram en årlig åtgärdsplan kring de områden där regionen som helhet inte presterar tillräckligt hög kvalitet jämfört med riket i övrigt. Det är även en av aktiviteterna kopplat till fokusområdet "samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser" i hälso- och sjukvårdsstyrelsens detaljbudget för 2018.

Rapporten "Sjukvård i Västra Götalandsregionen, Resultat från Verksamhetsanalys 2017 – med förbättringsförslag" beskriver framförallt den sjukhusbaserade vården i VGR, hur resultaten är i jämförelse mot riksgenomsnitten och rekommenderade målnivåer. Resultat och åtgärdsförslag redovisas på VGR-övergripande nivå men även separat för de olika sjukhusen.

Även om 82 procent av indikatorerna för VGR inte säkert är sämre än riket, är det fler indikatorer som är sämre än riket än vad som är bättre. Inom flera områden finns också stora inomregionala skillnader. Ser man däremot till de enskilda sjukhusen i VGR är resultaten för sju av nio sjukhus bättre än riket. Förslag till åtgärder presenteras i rapporten och arbetet behöver drivas såväl via kunskapsorganisationen som via sjukhusförvaltningar och beställarorganisation.

Regionstyrelsen noterar rapporten och ger regiondirektören i uppdrag att säkerställa genomförandet av åtgärdsförslagen för verksamheterna som bedrivs i egen regi. Återrapportering till regionstyrelsen ska ske i december 2018. Återrapportering ska därefter ske till hälso- och sjukvårdsstyrelsen.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 17

Beslut om aktiviteter för regionstyrelsens ansvar för uppsikt över övriga nämnder och styrelser

Regionstyrelsen beslutade 2015-06-16, med komplettering i regionfullmäktige 2015-09-22 hur regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter ska genomföras 2015-2018. Regionstyrelsen har därefter beslutat om en översyn av dessa.

En genomlysning och planering av uppsiktsaktiviteter för mandatperioden ska göras under första året av varje ny mandatperiod. Uppsiktsaktiviteterna ska utformas så att de ger regionstyrelsen goda förutsättningar att aktivt informera sig om att nämnderna, företagen, stiftelserna och förbunden bedriver sin verksamhet enligt fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer, att lagar och förordningar följs och att den ekonomiska förvaltningen är effektiv och säker. De beslutade uppsiktsaktiviteterna revideras därefter vid behov under mandatperioden.

Regionstyrelsen beslutar att dess uppsiktsaktiviteter ska genomföras i enlighet med redovisat förslag. Beslutet ersätter beslut om uppsiktsaktiviteter för 2015-2018.  En genomlysning av regionstyrelsens uppsiktsaktiviteter ska genomföras och beslutas under första året av varje ny mandatperiod. Uppsiktsaktiviteterna ska därefter revideras vid behov under mandatperioden.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 18

Påverkansagenda 2018-2021

Västra Götalandsregionen (VGR) är en del av ett större nationellt, europeiskt och globalt sammanhang där utvecklingen är beroende av beslut och processer som VGR inte äger och styr. En påverkansagenda samlar och tydliggör VGR:s intressen i ett antal frågor där VGR behöver agera samfällt och uthålligt över tid för att påverka beslut och processer på nationell och europeisk nivå som påverkar Västra Götalands utveckling.

Påverkansagendan innehåller frågor av övergripande karaktär som syftar till att ge riktning i VGR:s påverkansarbete. Frågorna på påverkansagendan och VGR:s exakta hållning kommer i ett senare skede att specificeras genom exempelvis positionspapper som antas i berörd nämnd.

Vår omvärld är i ständig rörelse vilket kräver att påverkansagendan är ett levande dokument och kan därför, vid behov, revideras årligen i samband med att regionfullmäktiges budget antas.

Ett antal påverkansfrågor som har sin utgångspunkt i VGR:s styrdokument och uppfyller kriterierna för en påverkansfråga har identifierats.

Regionstyrelsen antar Extern påverkansagenda för Västra Götalandsregionen 2018-2021 som ersätter tidigare utgåva från 2015.

Beslut: enligt förslag plus tilläggsyrkande från GrönBlå Samverkan

Länk till agendan

 

Ärende 19

Förslag till åtgärdsplan för stråk 9 Borås-Trollhättan

I ”Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2014-2025” är nio regionala stråk utpekade utifrån att de är viktiga för studie-och arbetspendling. I den reviderade planen för 2018-2029 ingår en fortsatt satsning på utpekade vägstråk. För stråk 9 (vägarna 180-1890-42 mellan Borås-Trollhättan) finns 26 miljoner kronor avsatta för åtgärder under perioden 2019-2021 och förslag till åtgärdsplan för detta stråk finns nu framtaget för beslut.

Regionstyrelsen godkänner förslag till Åtgärdsplan för stråk 9.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 20

Utbildning för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen 2019-2022

Utbildningsgruppen har uppdraget att ta fram förslag till utbildningsprogram för förtroendevalda i Västra Götalandsregionen. Utbildningsgruppen föreslår att följande utbildningar ska genomföras:

  • Introduktionsdag för nyvalda till Västra Götalandsregionens regionfullmäktige
  • Fördjupningsdag för ledamöter i regionfullmäktige
  • Introduktionsdag för nyvalda till nämnd, styrelse eller kommitté i Västra Götalandsregionen
  • Presidieutbildning
  • Presidiedag för dialog och erfarenhetsutbyte
  • Bolagsdag
  • Stiftelsedag
  • Engelska

Utbildningsgruppen kommer att se över möjligheten att ta fram webbutbildningar med utgångspunkt i de planerade utbildningarna.

I dag erbjuds webbutbildningar riktade till förtroendevalda och tjänstemän i Västra Götalandsregionen inom miljö, mänskliga rättigheter och oegentligheter.

Regionstyrelsen beslutar att planerade utbildningar ska genomföras. Utbildningsgruppen får i uppdrag att detaljplanera och genomföra föreslagna utbildningar samt att besluta om justeringar i utbildningsplanen. Utbildningsgruppen ska också undersöka möjligheten att ta fram webbutbildningar. Förtroendevalda i samtliga nämnder och styrelser samt representanter i stiftelser uppmuntras att delta.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 21

Nyinvesteringar i hållplatsutrustning 2018

Västtrafiks har lämnat förslag till investeringar i hållplatsutrustning. Hållplatserna är entréer till Västtrafiks trafiksystem och varumärkesbyggare och därför är de viktiga att underhålla och anpassa. Västtrafik planerar att investera 22,3 miljoner kronor under 2018. Statlig medfinansiering utgår med 2,55 miljoner kronor. Den årliga kapitalkostnaden kopplad till investeringen beräknas till cirka 1 miljon kronor. Investeringarna och dess driftkonsekvenser ryms i Västtrafiks budget för 2018.

Regionstyrelsen beslutar att Västtrafik AB får i uppdrag att genomföra ny-och reinvesteringar i hållplatsutrustning om 22,3 mnkr som finansieras inom egen ram.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 22

Svar på revisorskollegiets granskning av regionstyrelsens ledning och samordning av regionens arbete

Revisorskollegiet har granskat regionstyrelsens ledning och samordning av regionens arbete. Mot bakgrund av granskningen lämnar revisorskollegiet följande rekommendationer:

  • Regionstyrelsen bör årligen följa upp styrmodellen och dess tillämpning samt pröva hur organisationen lever upp till de mål som sätts av regionfullmäktige.
  • Regionstyrelsens samordning av nämnders och styrelsers målarbete bör stärkas.
  • Regionstyrelsen bör göra en översyn av budgetprocessen så att förutsättningarna ökar för nämnder och styrelser att klara en verksamhet och ekonomi i balans och därmed också uppnå regionfullmäktiges mål.
  • Regionstyrelsen bör tillse att analyser av verksamhetens utveckling är av sådan kvalitet att effektiva åtgärder kan vidtas när avvikelser från budget och plan uppkommer.
  • Regionstyrelsen bör säkerställa att fattade beslut också effektueras.

Regionstyrelsen lämnar ett detaljerat svar på hur rekommendationerna omhändertas till revisorskollegiets granskning.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 23

Ekonomiska obalansen västra hälso- och sjukvårdsnämnden - analys samt förslag på åtgärder

Regiondirektören fick i samband med ”Kompletteringsbudget 2018 samt flerårsplan 2019 och 2020” i uppdrag att analysera de faktorer, kostnader m.m. som ligger bakom västra hälso- och sjukvårdsnämndens*)  (HSN V) ekonomiska obalanser och återkomma med förslag till åtgärder.

Regiondirektören presenterar nu för regionstyrelsen en rapport med bland annat följande analys och förslag till åtgärder:

  • Invånarna i HSN V har bättre hälsa och levnadsvanor än övriga HSN samt är socioekonomiskt stabila, vilket bör påverka behoven av hälso- och sjukvård.
  • Vårdkonsumtionen hos HSN V:s invånare är något högre än regionsnittet utifrån DRG-poäng per capita.
  • Vårdkonsumtionen hos HSN V:s invånare och nämndens beställning bör utifrån tilldelade resurser vara något lägre jämfört med övriga nämnders.
  • Modellen för fördelning av vårdöverenskommelser mellan nämnderna utifrån faktisk konsumtion (sjukhusmatris) bedöms vara rimlig, den påverkar inte HSN V negativt i högre grad än någon annan.
  • Invånarna i HSN V konsumerar en relativt stor andel vård vid ett flertal sjukhus och har således inget tydligt ”hemmasjukhus”.
  • HSN V:s invånare nyttjar således satsningar som görs av andra nämnder vilket påverkar nämndens kostnader.
  • Förhållanden kring konsumtion som beskrivs i ovanstående två punkter försvårar den ekonomiska styrningen för HSN V.
  • Det är svårt att påverka vårdkonsumtion och därigenom kostnader utan att förändra vårdutbudet. För HSN V är det tveksamt om ens det skulle räcka eftersom nämndinvånarna söker vård även utanför det egna nämndområdet.
  • Det är oklart vilken långsiktig strategi HSN V har för att anpassa vårdutbud och vårdkonsumtion till de ekonomiska ramarna.

Utifrån ovanstående rekommenderar Koncernkontoret en justering av resursfördelningsmodellen samt att västra hälso- och sjukvårdsnämnden ska utarbeta en strategi för att tillgodose nämndinvånarnas konsumtion på ett mer kostnadseffektivt sätt.

Regionstyrelsen noterar informationen i rapporten och överlämnar den till partierna inför beredningen av förslag till budget 2019. Dessutom förklarar regionstyrelsen uppdraget till regiondirektören för utfört.

Beslut: enligt förslag

*) Västra hälso- och sjukvårdsnämnden företräder invånare i kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn och Öckerö.

 

Ärende 24

Fortsatt ordförandeskap i Nordsjökommissionen

Kerstin Brunnström är sedan juni 2016 ordförande i CPMR:s Nordsjökommission. Mandatet är tvåårigt och löper till och med årets generalförsamling den 13 juni, då posten åter är uppe för val.

Ordförandeskapet har inneburit synlighet och påverkansmöjligheter för Västra Götalandsregionen (VGR). Kerstin Brunnström bedöms ha goda möjligheter att bli återvald för ännu en tvåårsperiod (juni 2018-juni 2020) om hon ställer upp i valet.

Under nuvarande ordförandeperiod har VGR också ansvar för Nordsjökommissionens sekretariat. Från årsmötet 2018 är sekretariatet inte längre ett ansvar för ordförandens region, men VGR kommer ändå att söka fortsatt värdskap för sekretariatet 2018-2021 (RUN 2017-01029).

Regionstyrelsen stödjer Kerstin Brunnströms kandidatur till ordförandeskap i Nordsjökommissionen 2018-2020.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 25

Val av ombud och ledamöter till Svinesundskommitténs årsmöte 2018

Västra Götalandsregionen (VGR) är medlem i Svinesundskommittén som arbetar med att främja det nordiska samarbetet med inriktning på Sverige och Norge med särskild tonvikt på Östfold och Västra Götaland. Svinesundskommittén består av svenska och norska kommuner samt Østfold fylkeskommune, Västra Götalandsregionen och Fyrbodals kommunalförbund, totalt 16 medlemmar.

Under nuvarande mandatperiod representerar ledamot Ulf Eriksson (C) och ersättare Uno Nilsson (S) VGR i Svinesundskommitténs styrelse (1 januari 2015 till 31 december 2018).

Regionstyrelsen ska utse ett ombud att besluta vid Svinesundskommitténs årsmöte/föreningsstämma den 12 april 2018.

Regionstyrelsen utser Ulf Eriksson (C) till ombud att besluta vid Svinesundskommitténs årsmöte 2018.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 26

Remissyttrande - Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner

Justitiedepartementet har givit Västra Götalandsregionen möjlighet att yttra sig över betänkandet Stärkt straffrättsligt skydd för blåljusverksamhet och andra samhällsnyttiga funktioner.

Utredningen föreslår att ett nytt brott med benämningen blåljussabotage förs in i brottsbalken. Brottet straffbelägger att angripa eller att annars störa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård på ett sätt som riskerar att allvarligt förhindra eller försena genomförandet av ett uppdrag. Det föreslagna brottet ska kunna bedömas vara av normalgraden eller vid särskilt angivna kriterier som grovt. Utredningen föreslår även en straffhöjning för våld eller hot mot tjänsteman.

Dessutom föreslås en ny straffskärpningsgrund som innebär att domstolen ska se särskilt allvarligt på fall där någon angripits i eller med anledning av dennes yrkesutövning. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Koncernkontoret tycker att utredningens förslag om att införa brott med benämningen blåljussabotage ger ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal som inte kan uppnås genom nuvarande lagstiftning. Straffansvar uppkommer oavsett om angreppet riktar sig mot person eller egendom och det blir möjligt att bedöma samtliga omständigheter och konsekvenser i ett sammanhang. Straffskalorna är väl anpassade till övriga sabotagebrott. Koncernkontoret tycker också att föreslagen straffhöjning och straffskärpningsgrund ska tillstyrkas. Förslagen ger möjlighet till ett utökat skydd för andra än enbart blåljuspersonal och kan bidra till att öka tryggheten och säkerheten för samtliga yrkeskategorier och medarbetare.

Regionstyrelsen yttrar sig över utredningen enligt förslag.

Beslut: enligt förslag

 

Ärende 27

Remissyttrande - Betänkandet Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring

Västra Götalandsregionen instämmer i flertalet av de förslag som utredningen lägger fram. Regionstyrelsen besvarar betänkandet och de viktigaste synpunkterna är:

  • Turist- och besöksnäringen består till största delen av många små företag i en rad olika branscher. Dessa företags problem att orka med regelbördor, myndighetskrav m.m. har en negativ påverkan på besöksnäringen. Regelförenklingsarbete är därför bland de viktigaste förslagen som utredningen lägger. Västra Götalandsregionen vill särskilt framhålla behovet av att en ökad myndighetssamverkan utvecklas.
  • En nationell funktion för utveckling och innovation bör läggas på Tillväxtverket. Att skapa nya bolag för att statliga myndigheter inte samverkar är i längden ingen framkomlig väg. Här behövs tydliga uppdrag till t.ex. Vinnova, RISE och Tillväxtverket om samverkan i forskning, innovation och företagsutveckling.
  • Tillväxtverket bör få i uppdrag att äga och samordna Swedish Welcome.
  • Ta vara på de goda regionala exempel som finns inom kompetensförsörjningsområdet t.ex. Validering kock och Future Kitchen.
  • En nationell innovationspolitik för besöksnäringen bör i så stor utsträckning som möjligt kopplas till befintliga innovationsmiljöer och aktörer som finns regionalt.
  • Enligt utredningen saknas mycket kunskap om cykelturism. Västra Götalandsregionen har tagit fram en detaljerad nulägesbeskrivning och en väl underbyggd visionsbild för ett nät av cykelturistiska leder inom Västra Götaland, där befintlig infrastruktur utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.
  • Utredningen lägger inga förslag när det gäller leder och ledsystem. Västra Götalandsregionen efterfrågar ett nationellt helhetstänk för att underlätta skötsel och underhåll av leder som sträcker sig över kommun- och länsgränser och som ligger utanför reservatsmark.
  • En betydande brist i nulägesbeskrivningen är att de regionala museernas roll och betydelse för kulturturismen inte uppmärksammats. De är både besöksmål i sig och driver många andra viktiga besöksmål. Samtidigt är de betydelsefulla kunskapscentra för kulturmiljöerna i regionerna.
  • Statens fastighetsverks uppdrag att utveckla besöksmålsarbetet bör samordnas med Riksantikvarieämbetets motsvarande för världsarven i landet.

Beslut: enligt förslag
S reserverade sig till förmån för eget yrkande.

 

Ärende 28

Fler platser på folkhögskolorna

Till följd av beslut fattade av Riksdagen och Folkbildningsrådet kommer kostnaderna inom folkhögskoleområdet att öka 2018 och 2019. Ökningen beror på utökade platser till folkhögskolor i Västra Götaland, där Västra Götalandsregionen som övriga landsting/regioner har förbundit sig att medfinansiera kostnaderna.

Antalet utbildningsplatser/deltagarveckor på folkhögskolorna har ökat under flera år. År 2017 ökade antalet deltagarveckor med över 12.459 och för 2018 sker ytterligare en utökning med 42.802 deltagarveckor vid folkhögskolor i Västra Götaland.

Regionstyrelsen anslår 4,7 miljoner kronor ur regionstyrelsens budget för oförutsedda kostnader till ett regionalt volymbidrag för att möta kostnader för utökade platser under 2017 vid folkhögskolorna i Västra Götaland. Kostnaden belastar 2018 års budget.

Beslut: enligt förslag
S och V reserverade sig till förmån för eget yrkande.

 

Ärende 29

Nominering av ledamot till Almi Invest Väst AB och ledamot till Almi företagspartner Väst AB

Almi Invest Väst AB ägs av Almi företagspartner Väst AB. Almi Invest är ett offentligt riskkapitalbolag som investerar i unga tillväxtbolag. Styrelsen i bolaget består av finansiärerna av verksamheten. Regionstyrelsen nominerar Karin Bergman Östring (C) till styrelsen för Almi Invest väst AB.

Almi företagspartner Väst AB representeras av ledamöter från Västra Götalandsregionen som är valda t.o.m. 2019-05-05. En av dessa ledamöter är regionutvecklingsdirektören (opolitisk). Eftersom en ny regionutvecklingsdirektör tillträtt, Helena L. Nilsson, föreslås att regionstyrelsen nominerar henne till Almi företagspartner Väst AB.

Beslutet påverkar inte Västra Götalandsregionen ekonomiskt då Almi står för arvoden och eventuella resekostnader.

Beslut: enligt förslag

 

Handlingar till sammanträdet

Regionstyrelsens ledamöter

Senast uppdaterad: 2018-12-14 11:00