Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Life is doing - ny avhandling om aktivitet hos unga personer med CP

Publicerad:

Lena Bergqvist, arbetsterapeut hos Habilitering & Hälsa, har disputerat med en avhandling om unga personer med CP, deras aktiviteter och trötthet.

Läs hela avhandlingen här (pdf)

Läs en sammanfattning nedan: 

Inledning 

Det är genom att vara engagerad i att göra olika aktiviteter som människor utvecklas under sin levnad. Utvecklingen sker i interaktion mellan personen, det personen gör och den miljö som görandet utförs i. Själva görandet av en aktivitet är en komplex process som för vissa människor är mer komplicerad än för andra. Studier har visat att personer med cerebral pares (CP) kan ha stora svårigheter att utföra vardagliga aktiviteter även om de har relativt god motorisk förmåga.

Syfte

Avhandlingens syfte var att utforska och beskriva hur unga vuxna med CP uppfattar sitt utförande av vardagliga aktiviteter, att undersöka om en viss typ av behandling har potential att förbättra aktivitetsutförande och att testa ett självskattningsinstrument som kan användas för att upptäcka mental trötthet hos personer med CP.

Metoder

Deltagare i denna avhandlings studier var personer med CP som inte hade någon intellektuell funktionsnedsättning och hade relativt god motorisk förmåga (MACS I-II). I Studie III och IV deltog även personer med ryggmärgsbråck, men i denna avhandling har fokus lagts på resultaten gällande deltagarna med CP. Tre av studierna (I, II, IV) i avhandlingen hade en kvalitativ design och i två (III, V) användes mixad design. I Studie I användes fenomenografisk ansats för att kunna fånga deltagarnas variationer av uppfattningar om sitt aktivitetsutförande i vardagen. Riktad kvalitativ innehållsanalys användes i Studie II då intervjumaterialet från Studie I relaterades till görandeprocessen, som beskrivs i modellen ”The Model of the Process of Doing”. I Studie III och IV prövades behandlingsformen Cognitive Orientaion to daily Occupational Performance (CO-OP) ApproachTM i Svenskt kontext. Studie III, en utforskande multipel fallstudie, utvärderade behandlingsmetoden CO-OP utifrån olika perspektiv, med olika utfallsmått och inom olika analysområden. Semistrukturerade intervjuer där deltagarna beskrev sina erfarenheter av CO-OP analyserade i Studie IV med kvalitativ innehållsanalys. Sekventiell utforskande design användes i Studie V för att undersöka om konstruktionen av en modifierad version av självskattningsinstrumentet Mental Fatigue Scale (m-MFS) fångar mental fatigue hos gruppen vuxna med CP.

Resultat

Deltagarna beskrev det som mycket viktigt för dem att själva utföra vardagliga aktiviteter, genom att göra formade de sin identitet. Dessvärre medförde görandet ofta att deltagarna fick betala ett högt pris i form av fysisk försämring, smärta, stress och svår fysisk och/eller mental trötthet. Både möjligheter och hinder vid görande beskrevs. Deltagarna uppfattade svårigheter i alla görandeprocessens faser men där de enskilda deltagarna beskrev svårigheter i en eller flera faser. Kunskap om sina styrkor och begränsningar sälväl som strategier för att kunna bearbeta vad som händer under utförandet av en aktivitet beskrevs som avgörande för att våga tro på sin förmåga att själv göra. Resultaten från behandling med COOP Approach visade att deltagarnas självskattade måluppfyllelse såväl som deras planeringsförmåga förbättrades. Deltagarna var mycket nöjda med behandlingsperioden med CO-OP. De beskrev att CO-OP Approach hade gjort det möjligt för dem att utveckla kognitiva strategier vilka kunde användas för att tänka ut hur aktiviteten skulle utföras. Deltagarnas tilltro till sin egen förmåga ökade då de kunde lösa svårigheter som uppstod under utförandet av aktiviteter. CO-OP Approach överensstämde väl med den värdegrund som beskrivs i officiella dokument för Svensk habilitering. Självskattningsformuläret mMFS beskrevs av deltagarna som lätt att läsa och förstå. Deltagarna hade lätt att identifiera sig med de beskrivande svarsalternativen, vilket underlättade självskattningen. Överensstämmelsen mellan respondenternas självskattningar och designers avsedda mening med m-MFS var mycket god. Detta visar att det finns validitet utifrån både innehåll och svarsprocesser för konstruktionen av m-MFS för målgruppen vuxna personer med CP.

Slutsats

Unga vuxna med CP (MACS I-II) anser att det är viktigt att själva göra vardagliga aktiviteter för det är genom att göra de upplever att de är någon. För att kunna möta detta behov krävs personcentrerade behandlingsmetoder där personen kan utveckla sin förmåga att lösa utförandeproblem som kan uppstå i de olika faserna under görandeprocessen. Dessutom finns behov av att skapa goda förutsättningar för aktivitetsbalans hos personer med CP.

Publicerad: