Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Unga och äldre lämnar tillbaka tyngdtäcke tidigare, visar studie

4092 personer som använt tyngdtäcke i Västra Götalandsregionen har följts i en strategisk studie. Genom vårddataregister har man kunnat se vilka grupper som behåller, och lämnar tillbaka, tyngdtäcken utlämnade som hjälpmedel.

Syfte med studien 

Studien syfte var att kartlägga användningen av tyngdtäcken vid sömnstörning och eventuell effekt på sömnläkemedel och vårdkontakter. Enligt en regional medicinsk riktlinje (RMR) ska utskrivningen av sömnläkemedel minska. Tyngtäcke kan testas som alternativ men det finns inte så mycket evidens för effekten. Därför beviljade Hälso- och sjukvårdsstyrelsen medel till den här strategiska studien.  

Ytterligare ett syfte var att undersöka i vilken utsträckning existerande vårddataregister kan användas för att  klinisk evidens 

- Vi samlar in väldigt mycket data, och här fanns en möjlighet att använda den och sammanställa uppgifter från vårdadministrativa system, läkemedelsregister och befolkningsregister, säger Arve Opheim, FoU-chef och en av författarna till studien. 

Genom att använda uppgifter från register kunde man på kort tid få data från ett stort antal människor.  

- Studien innefattar alla som fått tyngdtäcke inom VGR under ett och ett halvt år och som kunde följas minst ett år efteråt. Det blev över 4000 personer. Att det är en så stor grupp är en styrka för studien, fortsätter Arve. Nu vet vi lite mer om vilka som behåller täckena och vilka som lämnar tillbaka dem.  

Studien var också ett tillfälle att samverka inom Västra Götalandsregionen då personer medverkade från Habilitering & Hälsa, Primärvårdens hjälpmedelsenhet, Regionhälsan, Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus, Registercentrum, Koncernkontoret, Psykiatri Affektiva på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Gothia Forum för klinisk forskning.  

Ett syfte som tillkom senare var att studera kostnaderna vid förskrivning och användning av tyngdtäcke och läkemedel. 

- Det var ett värdefullt perspektiv som föreslogs av Gothia Forum. Det är ett exempel på hur användbart det var att samverka inom VGR. Vi fick helheten som man inte alltid får, säger Stina Nyström, hjälpmedelssamordnare och en av studiens författare 

Unga och äldre lämnade tillbaka tidigt, personer med vissa diagnoser behöll täcket längst  

Personer 0–6 år och över 65 år lämnade i genomsnitt tillbaka täcket tidigare än andra åldrar. Även personer med depression och aktivitets- och uppmärksamhetsstörning hade kortare tid till återlämning. De som behöll täckena längst var personer med demens och organiska psykiska störningar, ångest och intellektuell funktionsnedsättning.  

Olika typer av täcken 

Hur länge patienterna behöll dem skiljde sig mellan täcken. Mediantid till återlämning var 2.32 år för kedjetäcken, 1.82 år för fibertäcken och 1.55 år för bolltäcken. 

- Olika täcken tillgodoser olika behov, säger Stina. Vissa tycker att kedjorna nästan gör ont eftersom man känner dem tydligt, en del tycker att det är jobbigt att bollarna låter. Vi kan se att tid till återlämning är längre för kedjetäcken vilket kan indikera att de är ett bättre val för många men de passar inte alla.  

Täcken med högre vikt var kopplade till en längre användningstid. För varje kilo tyngre ett täcke var så minskade risken för återlämning med cirka 3%.  Det kan indikera att det är viktigt att anpassa vikten av täcket och se till att sensorisk stimulering uppnås 

Läkemedel och vårdkontakter minskade 

Användningen av starka sömnläkemedel gick ner signifikant samtidigt som man hämtade ut mer Melatonin, ett mindre beroendeframkallande läkemedel. Det är samma utveckling som sker i samhället stort. Slutsatsen är att tyngdtäcke inte ökar läkemedelsanvändningen utan möjligen kan minska den, dock till en liten grad. 

Antalet vårdkontakter året efter utlämning var mindre än tidigare. Mediansiffran gick från 24 till 21 kontakter per år.  Vårdkontakter kan dock innebära allt från ett kort telefonsamtal till en teamkonferens med flera professioner så det är ett grovt mått.  

Kostsam förskrivningsprocess 

Att förskriva ett hjälpmedel är en lång process. Man behöver kartlägga, ansöka, prova ut, kanske återlämna och hämta något annat. Det är en personalintensiv process med både arbetsterapeut och läkare inblandade. Det är därmed en kostsam behandling.   

Fördelar och begränsningar med vårddataregister 

Genom att använda befintliga data kunde studien genomföras relativt snabbt och innefatta en stor grupp.  

- När man samlar in data till ett system blir det generiska uppgifter. När man samlar in till forskning vill man egentligen vara mer specifik, förklarar Arve. Vad vi saknar här är också kliniska effektmåtttill exempel hur väl sov personerna faktiskt. Vi rekommenderar en klinisk uppföljning. Gärna där man koncentrerar sig på de grupper som enligt vår studie verkar ha en större effekt av tyngdtäckena 

Om studien 

Läs hela rapporten (pdf)

Finansiär: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen   
Studiegrupp: 4092 personer, samtliga som hämtat ut minst ett tyngdtäcke under tidsperioden från 2015-05-01 till 2017-12-31 och som kan följas upp minst 365 dagar med avseende på vårdkontakter och läkemedelsuthämtningar. 

Författare:  
Arve Opheim – FoU-chef, Habilitering & Hälsa  
Carina Helgesson – Hjälpmedelsansvarig, Primärvårdens hjälpmedelsenhet, Regionhälsan  
Ellen Odéus – Specialistarbetsterapeut, Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus  
Stina Nyström – Hjälpmedelssamordnare, Habilitering & Hälsa  
Stefan Franzén – Statistiker, Registercentrum  
John Karlsson Sondell – Regionutvecklare, Regional vårdanalys, Koncernkontoret  
Mats Cederlund – Överläkare, Barn- och Ungdomsmedicin, Habiliteringen Frölunda  
Steinn Steingrimsson – Specialist och docent i psykiatri, Psykiatri Affektiva, Sahlgrenska Universitetssjukhuset  
Anneli Karlsmo – Projektledare, Gothia Forum för klinisk forskning  
Emelie Pauli – Hälsoekonom, Gothia Forum för klinisk forskning 

Senast uppdaterad: 2020-06-26 14:18